FrågaFAMILJERÄTTBodelning29/01/2023

Bodelning när makes skulder överstiger värdet på giftorättsgodset

Hej! Jag har begärt äktenskapsskillnad. Jag har lån och skulder till staten, bank och leverantörsfakturor. Det är både privata lån likväl skulder i merparten relaterade till enskilda firman jag hade som gick i konkurs, därmed även jag är i personlig konkurs. Vi har varit gifta i 12 år, och samtliga skulder har uppkommit under vårt giftermål. Där jag ensam står på lånen/skulderna. Det enda jag har är en hyresrätt i endast mitt namn, och bohagsmöbler samt elektronik, som jag kan intyga jag köpt. Inga andra tillgångar eller bil. Lever under beneficium som räcker för 4 personer i vårt hushåll (jag. Frun och två barn) med hyra etc. I slutet av månaden blir det plus minus noll. Min fråga är behöver vi göra en bodelning, och kommer det resultera i att hon tar hälften av allt i bohaget jag själv köpt? Hon har aldrig arbetat någonsin eller haft en inkomst. Måste saken prövas om hon begär det under äktenskapsskillnaden, trots att hon vet (via sina advokater som är gratis) att jag har skulder som uppgår strax över 2.3 miljoner kr

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att du har två frågor (1) om du behöver göra en bodelning och (2) om bodelningen isåfall kommer resultera i din fru får rätt till hälften av det bohag och elektronik du själv har köpt in.

I mitt svar kommer jag fram till att en bodelning visserligen ska göras men att dina skulder också kommer att beaktas vid bodelningen. I din fråga verkar det som att du utgått från att en bodelning enbart tar hänsyn till en makes egendom och inte till dess skulder. Som kommer framgå av mitt svar nedan ska dock en makes skulder först avräknas innan man bedömer vilket värde den andra maken kommer kunna göra anspråk på. Vid den s.k. lottläggningen har din fru enbart i undantagsfall rätt att få egendom som du har äganderätt till på sin lott. Bedömningen beror då främst på hur ni planerar att hantera vårdnaden över barnen. Nedan kommer mina slutsatser förklaras närmare.


När ett äktenskap upplöses genom äktenskapsskillnad ska en bodelning göras

Det framgår alltså att du har begärt äktenskapsskillnad. Om era barn är under 16 år kommer då äktenskapsskillnaden föregås av betänketid (5 kap 1 § Äktenskapsbalken, hädanefter ÄktB). Även om barnen är över 16 år ska äktenskapsskillnaden föregås av betänketid om din fru inte skulle samtycka till att äktenskapet upplöses (5 kap 2 § ÄktB). I de fall äktenskapsskillnaden föregås av betänketid innebär det att en dom på äktenskapsskillnad kan meddelas 6 månader efter att din fru delgetts yrkandet på äktenskapsskillnad samt att du då särskilt yrkar på det (5 kap 3 § ÄktB). Förutsatt att detta sker innebär det att äktenskapet är upplöst (1 kap 5 § ÄktB). Av 9 kap 2 § ÄktB framgår det att bodelning ska göras när äktenskapet är upplöst. Slutsatsen blir alltså en bodelning i ditt fall ska göras.


Hur bodelningen går till

Vad som skall ingå i bodelningen

Av 9 kap 2 § ÄktB ska bodelningen göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Detta innebär att även om äktenskapet skulle upplösas först 6 månader senare än när du begärde det är det ändå egendomsförhållandena vid denna tidpunkt som avgör hur egendomen i bodelningen ska fördelas. Enligt 7 kap 1 § ÄktB framgår det att en makes egendom är att betrakta som giftorättsgods om den inte skulle vara enskild egendom. Eftersom det inte framgår att du upprättat något äktenskapsförord får hyresrätten, bohaget och elektroniken ses som giftorättsgods. Av 10 kap 1 § ÄktB framgår det att huvudregeln är att en makes giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Inga undantag blir aktuella för hyresrätten, bohaget eller elektroniken (en annan sak är att det är oklart om hyresrätten kan tas upp till något värde eftersom det är straffbart att överlåta/ upplåta hyresrätt mot ersättning). Slutsatsen blir alltså att ditt bohag och elektronik visserligen är sådan egendom som ska ingå i en bodelning.


Vid beräkning av din andel ska dina skulder först beaktas

Enligt 11 kap 1 § ÄktB skall vid bodelning makarnas andelar i boet först beräknas. Vidare framgår det av 11 kap 2 § ÄktB att man vid beräkningen av din andel först ska dra av dina skulder från det giftorättsgods du har. Vad detta innebär är att man först räknar ihop vad ditt giftorättsgods uppgår till. Därefter görs avdrag för dina skulder. Eftersom dina skulder verkar vara högre än ditt giftorättsgods innebär det att det inte finns kvar något för din fru att dela på, din del i boet kommer således ligga på 0 kronor (se prop. 1986/87:1 s 168). Om vi dock tänker oss att din fru har giftorättsgods för 100 tusen och skulder på 60 tusen kommer hennes del att ligga på 40 tusen. Detta ska då delas lika vilket skulle innebära att 40 tusen kommer fördelas lika mellan dig och din fru vid andelsberäkningen (11 kap 3 § ÄktB). Eftersom jag inte vet hur din frus egendomsförhållanden ser ut kan jag dock inte göra något ställningstagande kring hur andelsberäkningen kommer gå till. Det som däremot står klart är alltså att man vid beräkningen av din del först kommer att beakta dina skulder och eftersom skulderna överstiger ditt giftorättsgods kommer din fru inte ha något anspråk på ditt giftorättsgods.


Vid lottläggningen har du rätt i första hand få din egendom på din lott

Lottläggningen är den del av bodelningen där man fördelar egendomsobjekten mellan makarna. Detta ska skiljas från andelsberäkningen ovan vilket egentligen inte säger något om äganderätten till den specifika egendomen, utan enbart vilket värde man kan göra anspråk på. Vid lottläggningen framgår det av 11 kap 7 § ÄktB att du i första hand har rätt att få den egendom som du har äganderätten till (alltså hyresrätten, bohaget och elektroniken) på din lott. Undantag regleras dock i 11 kap 8 § ÄktB där det framgår att din fru skulle kunna få hyresrätten och bohaget på sin lott om hon (1) har bäst behov av det och (2) ett sådant övertagande med hänsyn till omständigheterna hade varit skäligt. Bestämmelsen blir främst blivit aktuell i de fall där ena maken efter äktenskapsskillnaden ska ha ensam vårdnad över barnen. Förutsatt att ni exempelvis planerar växelvis boende eller alternativt att du ensam ska ha vårdnad över barnen torde ett övertagande av hyresrätten och bohaget med stöd av bestämmelsen inte bli aktuell (jfr RH 2002:12) och man faller då tillbaka på huvudregeln där du har rätt att få den egendom du har äganderätten till på din lott. Slutsatsen blir isåfall att din fru troligen inte kan göra något anspråk på hyresrätten eller bohaget.


Sammanfattning

Med hänsyn till att jag inte vet hur din frus egendomsförhållanden ser ut är det svårt att göra något ställningstagande kring hur en bodelning kommer se ut i erat fall. Det som däremot kan sägas är att din fru – vid bodelningen - inte kommer ha något anspråk mot dig eftersom dina skulder överstiger ditt giftorättsgods. Förutsatt att din fru inte får ensam vårdnad över barnen torde det heller inte finnas skäl till att din fru skulle få rätt till hyresrätten eller bohaget.

Hoppas mitt svar har varit till hjälp!

Hugo ClemedtsonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Bodelning? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000