När och vilket värde ska sättas på det gemensamma huset vid en bodelning? ​​

2021-06-15 i Bodelning
FRÅGA |Vi skiljde oss för länge sedan (brytdatum mars 2012) men mitt ex står fortfarande som 50%-ig delägare på huset jag bor i. Vilket värde skall sättas på huset vid bodelning; värdet 2012 eller idag?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först redogöra för vad som gäller vid en bodelning och sedan besvara din fråga om vilket värde och när värdet ska sättas vid en bodelning. I mitt svar tillämpar jag äktenskapsbalken (ÄktB). När och vilket värde ska sättas på det gemensamma huset vid en bodelning? Vid äktenskapsskillnaden ska en bodelning upprättas av makarna tillsammans, detta efter att äktenskapet har upplösts (9 kap. 4 § ÄktB). En bodelning måste vara skriftlig och den ska vara underskriven av er båda två (9 kap. 5 § ÄktB). Bodelningshandlingen är ett avtal och mellan dig och din ex-partner råder det avtalsfrihet. Ni får alltså utforma bodelningen som ni önskar. Bodelningshandlingen kan ni registrera hos Skatteverket. Tillgångars värde ändras under tid och därför bör värderingen ske så nära bodelningen som möjligt. Detta gäller även när ni ska värdera ert hus. Ett exempel är då att bodelningen sker den 16 juni 2021 och värderingen av huset har gjorts 15 juni 2021. Det värdet som ska användas i bodelningen blir enligt exemplet värdet från den 15 juni 2021 och inte värdet från 2012. Sammanfattning Huset bör värderas så nära bodelningen som möjligt och värdet som sätts på huset är det som gäller. Jag rekommenderar er att inte använda värderingen från 2012. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Ska jag begära jämkning?

2021-06-11 i Bodelning
FRÅGA |Hej Lawline!Jag var gift och äger hus, bil och en tomt tillsammans med min man. Inte långt efter vi har ansökt och betalat ansökan om skilsmässa har han gått bort. Vi har två gemensamma barn och han har ett särkullbarn i ett annat land. Ska jag begära jämkning vid bouppteckning? Vilken andel av våra tillgångar har jag rätt till?Vilken andel av våra tillgångar har särkullbarnet rätt till? Tack på förhand för svaret
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av beskrivningen ovan utläser jag tre frågor varav den första är om ifall du får begära jämkning vid bouppteckningen. Den andra berör vilken andel av era tillgångar du har rätt till vid en eventuell bodelning medan den tredje frågan syftar på särkullbarnets andel.Vid dödsfallNär en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap. 2 § Äktenskapsbalken, ÄktB, eller enskild egendom (ingår inte i bodelningen) enligt 7 kap. 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Makarnas skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna. Efter fördelning ska deras del och deras enskilda egendom läggas samman – detta är kvarlåtenskapen och det som ärvs.Efter bodelningen ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB. D.v.s. att den efterlevande maken ärver de gemensamma barnens arv (den har alltså inte en egen arvsrätt). Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan. Avlider den efterlevande maken, får de gemensamma barnen sitt arv.Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap. 9 § ÄB.BodelningHuvudregeln, såsom det är förklarad ovan, när det kommer till bodelning är att värdet av giftorättsgodset ska delas lika mellan makarna. Detta efter att avdrag gjorts för respektive makes skulder. Ibland leder huvudregeln dock till att en av makarna blir av med en stor andel av sina tillgångar, vilket kan uppfattas som orättvist.För att kringgå denna "orättvisshet" kan man med stöd av 12 kap. 1 § ÄktB begära jämkning av bodelningen. Av lagrummet följer att jämkning (även kallad skevdelning) kan ske om det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt vore oskäligt att tillämpa en strikt likadelning av giftorättsgodset.Bedömningen om huruvida jämkning bör skeFrågan om huruvida en likadelning är skälig uppstår regelmässigt vid kortvariga äktenskap. Med kortvariga äktenskap avses sådana som inte har varat mer än fem år varvid medräknas den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (se förarbetena). En likadelning vid sådana äktenskap kan ofta framstå som oskälig främst om den ena maken vid äktenskapets ingående har fört in egendom till stort värde i boet. Men även då en make under ett kortvarigt äktenskap har ärvt betydande egendom eller fått den genom gåva.Vidare kan parternas ekonomiska förhållanden också vara en faktor för jämkning. Enligt förarbeten kan jämkning ifråga om detta endast förekomma om det finns en betydande skillnad mellan makarnas nettoförmögenheter. Orsaken till skillnaden bör också beaktas.När det kommer till omständigheterna i övrigt, menar man att det ska göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden. Jämkning kan enligt detta aldrig medföra att en make får mer av den andra makens egendom än vid en likadelning. Det innebär endast att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning. Överföring av egendom till den andra maken får således ske antingen genom engångsunderhåll, jfr 11 kap. 5 § ÄktB, eller genom jämkning av äktenskapsförord, 12 kap. 3 § ÄktB.När det kommer till uttrycket "andra särskilda skäl" avse det uppenbara fall där det inte skulle te sig rimligt att lösa bodelningsfrågan på annat sätt än att låta vardera maken behålla sitt giftorättsgods som sin andel. Ett tänkbart ex. kan vara uppenbara fall av skenäktenskap.ArvsfördelningVid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap. ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn tillhör den första arvsklassen, 2 kap. 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap. 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap. 3 § ÄB.En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att få ut lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.Ditt fallSvaret på din fråga är således att du kan begära jämkning men framgång kommer du nå endast beroende på omständigheterna i ditt fall. I omständigheterna ovan framgår inte riktig varför just jämkning är av intresse men jag hoppas att informationen ovan ger i alla fall ledning i om jämkning borde begäras.Efterlevande make har inte en arvsrätt i sig, du har därför inte rätt till en specifik andel i arvet. Det du har rätt till är din del i bodelning (eller jämkningen om det nå framgång), vilket ska vara hälften av giftorättsgodset. Detta innebär att bodelning görs först och du erhåller din del. Din avlidnes makes del som är den andra hälften plus hans enskild egendom (om han har sådana) är hans kvarlåtenskap. Det är det som hans arvingar ska ärva.Arvet ska delas lika mellan bröstarvingarna, d.v.s. att var och en ska erhålla 1/3 av kvarlåtenskapen. Du kommer att ärva före gemensamma barnen, d.v.s. 2/3 av kvarlåtenskapen, med fri förfogande rätt. Dessa ska de få efter dig. Särkullbarnet har rätt till 1/3 av hens förälders kvarlåtenskap och detta kan hen få direkt eller avvakta tills efter dig.Jag hoppas att detta var till hjälp och återkom gärna om du har fler frågor.Vänligen,

Kommer mina lån att påverka min fru negativt i en framtida bodelning?

2021-06-09 i Bodelning
FRÅGA |Vi är ett gift par i 70-års åldern med äktenskapsförord, som hanterar min hustrus tillgångar före vårt giftermål. Vi äger ett radhus tillsammans (50/50).I samband med köpet av radhuset tog jag ett eget lån med fastigheten som säkerhet för att lösa en del av mina uppskov.Nu har vi köpt en nyare bil tillsammans och där hustrun tagit av "sina medel" medan jag har lånat en del återigen med fastigheten som säkerhet.Min fråga: Hur kan jag/vi säkra att vid en bodelning (pga dödsfall / skilsmässa) att mina "uttag" ej drabbar min hustru negativt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga finns det mellan er ett äktenskapsförord vilket hanterar din hustrus tillgångar före ert giftermål. Tillsammans äger ni ett radhus, hälften vardera. När ni köpte radhuset tog du ett lån med fastigheten som säkerhet. Ni har nu köpt en nyare bil, din hustru har tagit av sina "egna medel" (med det utgår jag från att du avser hennes enskilda egendom). Du har tagit nya lån med fastighetens som säkerhet. Du undrar nu hur ni kan säkra vid en bodelning på grund av dödsfall/skilsmässa att dina "uttag" (med detta utgår jag från att du menar de lån du tagit) inte drabbar din hustru negativt.I det fallet du beskriver är det lite svårt att tolka hur du menar "negativt", varför jag inledningsvis kommer att gå igenom reglerna för bodelning och ha de som utgångspunkt. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses om någon av makarna avlider, eller vid skilsmässa. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).I ert fall innebär det att i en bodelning kommer din hustrus enskilda egendom inte att ingå. Jag förstår det däremot som att såväl radhus som bil utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Det finns en risk att den enskilda egendom din hustru använt för att delvis finansiera bilen med inte längre utgör enskild sådan på grund av sammanblandning med giftorättsgods.Vad gäller dina lån så kommer din hustru inte att bli skyldig att ta över dem. I Sverige ärver man inte skulder och tilldelas inte dem i en skilsmässa heller. Om du avlider kommer dina skulder att ingå i dödsboet. Däremot har du tagit lånen med radhuset som säkerhet. Det kommer att innebära att banken vill ha betalt och att din hustru i praktiken blir tvungen att lösa lånen för att kunna behålla det. Vid en skilsmässa ska det göras en skuldtäckning innebärande att du kommer att gå in med en lägre andel giftorättsgods efter skuldtäckningen.I ert fall kommer de lån du tagit att på ett eller annat sätt att påverka din hustru; det enda sättet att så inte ska ske är att betala tillbaka lånen. Vid skilsmässa innebär det att din hustru kommer att få mindre i likadelningen. Vid dödsfall kommer hon inte att ärva lånen men blir tvungen att lösa dem för att ha möjlighet att behålla radhuset. Eftersom du äger halva radhuset ingår det i ditt giftorättsgods och det hade i praktiken varit egalt om lånen var med radhuset som säkerhet eller ej. Finns det skulder efter dig i samband med att du avlider ska det tas från dina tillgångar. Har du inte andra tillgångar som kan täcka det är din del i radhuset sådant som kan tas i anspråk för betalning. Den största skillnaden med att du har lånen med radhuset som säkerhet är att banken står först i kön för att ta radhuset i anspråk, om skulderna inte betalas på annat sätt.Sammanfattningsvis finns det ingen direkt lösning för att din hustru inte ska påverkas av lånen (mer än det självklara att betala av dem). De lån du har tagit ska räknas av i likadelningen vid en bodelning oavsett om det är på grund av skilsmässa eller dödsfall.Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ska aktier i ett eget aktiebolag ingå i bodelningen?

2021-06-07 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag tänker på skilsmässa med min man. Jag själv äger en aktiebolag firma i 75% resten äger min tjej kompis på 25%. Jag undrar om min man vid skilsmässa har rätt till att ta del av aktier i firman eller vi ska dela bara på varat boende som i detta fall är bostadsrätter?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av äktenskapsbalken (ÄktB). Bodelning vid äktenskapsskillnad När makar skiljer sig ska en bodelning göras (ÄktB 9 kap. 1 §). I bodelningen ingår all egendom som är giftorättsgods (ÄktB 10 kap. 1 §). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger och som inte är någon av makarnas enskilda egendom (ÄktB 7 kap. 1 §). Egendom som är enskild egendom ingår alltså inte i bodelningen mellan makarna.Egendom kan göras till enskild egendom exempelvis genom ett äktenskapsförord, eller att maken fått egendomen genom gåva, arv eller testamentsförordnande och där givaren av egendomen har angett att egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom (ÄktB 7 kap. 2 §).Jag utgår från att andelarna i aktiebolaget inte är enskild egendom, eftersom du inte nämner något om att exempelvis du och din make har ett äktenskapsförord där det står att aktierna i ditt aktiebolag är enskild egendom.Aktierna i ditt aktiebolag är alltså giftorättsgods, och aktierna ska ingå i bodelningen ifall du och din make skiljer er. Detsamma gäller även för bostadsrätten. Andelsberäkning och lottläggning vid bodelningenVid bodelningen så kommer först det giftorättsgods som vardera maken äger listas på denne make. Aktierna i ditt aktiebolag kommer alltså listas på dig eftersom det är du som äger aktierna. Det är bolagets marknadsvärde som ska tas upp och på dig. Därefter görs avdrag för eventuella skulder som makarna har mot det värde som deras respektive giftorättsgods uppgår till (ÄktB 11 kap. 2 §). Det värde som återstår för respektive make efter skuldavräkningen, adderas och delas sedan lika mellan makarna (ÄktB 11 kap. 3 §). Resultatet av detta utgör respektive makes andel i boet (ÄktB 11 kap. 1 §). Om det visar sig att den ena maken äger mer egendom än den andre maken, behöver omfördelning ske så att makarna får så mycket egendom som de har rätt till enligt andelsberäkningen. Detta kallas lottläggning.Den faktiska omfördelningen av egendomen kallas alltså för lottläggningen. Vid lottläggningen är utgångspunkten att vardera maken har rätt att i första hand få sådan egendom som maken äger (ÄktB 11 kap. 7 §). Detta innebär att du som äger aktierna i första hand har rätt att få aktierna i bolaget på din lott. Skulle det dock visa sig att du äger mer egendom än din make, så kommer du behöver ersätta din make upp till den summa som hans andel i boet uppgår till (ÄktB 11 kap. 9 §).Även om aktierna ingår i bodelningen, så innebär detta alltså inte nödvändigtvis att din man kommer få äganderätt till 50 % av de aktierna som du äger, dvs. att du och din make skulle äga 37,5 % var i aktiebolaget, och att din vän skulle äga 25 % fortsättningsvis. SammanfattningAktierna i ditt aktiebolag ska ingå i bodelningen eftersom allt giftorättsgods ska tas med i bodelningen. Jag utgår från att aktierna är giftorättsgods, eftersom det inte framgår att aktierna är enskild egendom. Bostadsrätten ska också ingå i bodelningen. Även om aktierna ska ingå i bodelningen, så behöver detta inte nödvändigtvis innebära att din make får äganderätt till hälften av de aktier som du äger i aktiebolaget. Detta eftersom utgångspunkten vid lottläggningen är att respektive make får behålla sin egen egendom. Ifall du skulle inneha mer giftorättsgods än din make så kan du lösa ut din make så att han inte får äganderätt över hälften av aktierna som du äger just nu. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Vem har rätt till aktier som min man köpt för pengar jag har lånat vid en skilsmässa?

2021-06-15 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Min man tog ett stort lån för att ev. köpa en ny bil. Jag fick skriva på dessa papper. Nu blev det inte så, utan han köpte aktier för pengarna. Hur blir det nu för mig då vi skilt oss och ska göra en bodelning?Tack på förhand. Bästa hälsningar
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar ditt brev som att ni är gifta utan äktenskapsförord.Ägandeförhållanden i ett äktenskapEtt par som ingår äktenskap omfattas av vissa skyddsregler som reglers i äktenskapsbalken. Det finns bland annat regler om att ni båda äger alla era tillgångar tillsammans. Tillgångarna i ett äktenskap kallas för giftorättsgods och ägs med lika delar, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Det innebär om ni inte har skrivit ett speciellt äktenskapsförord om att vissa tillgångar ska tillhöra den ena maken, ska ni dela lika på allt. Det finns dock undantag då ett äktenskap har varat mindre än fem år. Om ett äktenskap upphör inom fem år från dagen de ingicks, kan den ena maken jämka bodelningen. Det innebär att det är möjligt att göra avsteg från en normal bodelning som förklaras nedan. I praktiken innebär det att makarna ska anses ha rätt till sin egendom. Det beräknas med en faktor om 20% per år. Det vill säga, har ni varit gifta i mindre än ett år, kan du räkna bort 80% av din andel av bodelningen, se 12 kap 1 § äktenskapsbalken.BodelningVid en separation ska en bodelning göras enligt 9 kap 1§ äktenskapsbalken. En bodelning går ut på att en uppdelning av tillgångar och skulder ska göras med utgångspunkt för datumet då talan om äktenskapsskillnad fördes, se 9 kap 2 § äktenskapsbalken. I praktiken listar ni upp allt vad ni har, som hus, möbler bilar, även skulder och banktillgångar räknas med. Allting räknas ihop och delas sedan i två delar. Det kallas makens andel enligt 11 kap 2 § äktenskapsbalken. Efter det delar ni på de saker som ryms inom andelsbeloppet. Hur ni delar bestämmer ni själva. Det kan bero på vem som har mest nytta av en sak, exempelvis huset eller bilen. Det kan även bero på vem som anses ha bättre rätt till en sak, se 11 kap 7 § äktenskapsbalken. I det fall en av er får saker för ett värde som överstiger andelen, måste den som har fått för mycket ersätta den andra med motsvarande belopp i pengar, se 11 kap 9 § äktenskapsbalken.Banklån och aktierI ditt fall har du skrivit under ett banklån som avsåg att din man skulle köpa en bil. Oavsett vad banklånet avsåg eller vad det har använts till ska banklånet räknas av i bodelningen. Även de aktier som din man har köpt ska ingå i bodelningen.SammanfattningOm ni inte har skrivit ett äktenskapsförord, eller om äktenskapen varat i mindre än fem år ska både banklånet och aktierna räknas med i bodelningen. Ni anses äga lika delar av både tillgångarna och skulderna oavsett vem som står som undertecknad. Det kan vara svårt att komma överens om vem ska ha vad vid en skilsmässa och det är många regler hålla reda på. Om ni behöver hjälp med att upprätta en bodelning är ni varmt välkomna att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Kan ett bodelningsavtal ogiltigförklaras?

2021-06-11 i Bodelning
FRÅGA |om man var djupt deprimerad vid en bodelning, som senare visar sig vara felaktig, kan man ogiltigförklara bodelningen?
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln när makar skiljer sig är att makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning, 9 kap. 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Bodelning ska företas av makarna tillsammans och över bodelningen ska det upprättas en handling som skrivs under av de båda, 9 kap. 5§ ÄktB. Går det att ångra ett bodelningsavtal i efterhand? Det finns möjlighet till jämkning under en pågående bodelning, 12 kap. ÄktB. Med jämkning avses att egendomsfördelningen till grund för bodelningen ändras/justeras. Däremot innehåller inte Äktenskapsbalken några regler om jämkning av bodelningsavtal i efterhand när bodelningen redan gjorts. I samband med bodelningsavtalet som båda makarna skrivit under, uppstår ett enligt allmänna avtalsrättsliga principer bindande avtal som inte går att ångra. Går det att ångra ett bodelningsavtal på annat sätt? I ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 1982 s. 230) uttalades att 36§ avtalslagen är tillämplig på familjerättens område. Bestämmelsen utgör en s.k. generalklausul som stadgar att avtal och avtalsvillkor kan jämkas (justeras) eller lämnas utan avseende (upphöra) om det är oskäligt (orimligt) med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. I ditt fall: Av din bakgrundsinformation har du inte angivit mer än att du varit deprimerad vid bodelningen. För att kunna hjälpa till och ge ett tydligare svar hade mer information behövts. Att ta med sig är i alla fall att ett undertecknat bodelningsavtal inte går att ogiltigförklara, men att det kan finnas andra sätt att gripa an det hela, t.ex. med stöd av avtalslagen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ogiltighetsförklara ett bodelningsavtal

2021-06-09 i Bodelning
FRÅGA |Ett bodelningsavtal upprättades och signerades av följande parter* Make, företrädd av ett privat juridiskt ombud "Maken"* God man, utsedd av tingsrätten att agera i makans ställe "Första gode mannen"*Överförmyndarhandläggare "Överförmyndarhandläggaren" Efter avtalets upprättande har följande skett* Första gode mannen har entledigats* Ny god man att företräda maka har utsetts av tingsrätten "Andra gode mannen"Ca 1,5 år efter att avtalet signerades av "Överförmyndarhandläggaren" ifrågasätts nu bodelningsavtaluet av den "andre gode mannen" via ombud i ett brev till Maken. Ombudet hävdar att fel begåtts (utan att tillföra ny dokumentation) och hotar med att ta det hela till tinget.FrågaVad gäller rent formellt juridiskt om en bodelning som godkänts av Maken, Förste gode mannen och Överförmyndarhandläggaren, senare ifrågasätts? Kan denna överklagas så lång tid efter undertecknandet? Är det verkligen Maken som "åtgärder vid tingsrätten" bör rikta sig mot eller är det den "första gode mannen" som ska blir stämd som de facto godkände avtalet å sin klients vägnar?Det jag önskar svar på är helt enkelt hos vem skuldfrågan ligger om det begåtts några fel:1. Maken?2. Makens juridiska ombud som upprättade den första versionen av avtalet3. Första gode mannen?4. Överförmyndarhandläggaren?5. Samtliga?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningsavtaletBodelning förrättas av makarna tillsammans. En skriftlig handling ska upprättas över bodelningen som skrivs under av båda markarna. En make får dock företrädas av t.ex. en god man, vilket skett i detta fall. Är en make död ska bodelningen förrättas av den andra maken tillsammans med den dödes arvingar och universella testamentstagare (9 kap. 5 § ÄktB).Det finns inga andra krav på bodelningsavtalets innehåll utöver att det ska vara skriftlig och att båda markarnas underskrifter ska finnas med. Makarna har full avtalsfrihet mellan sig. Bodelning är i princip ett fristående avtal mellan makarna. Det är alltså upp till avtalsparterna att bestämma vilka avtalsvillkor som ska gälla (NJA 1994 s. 265). I detta fall är bodelningsavtalet skriftligt och har skrivits under av berörda parter. Bodelningsavtalet är således bindande och utgångspunkten är att avtal ska hållas. När ett giltigt avtal har uppstått blir det svårt för en av parterna (den "andre gode mannen") att ändra eller häva avtalet. Om inte den andre parten går med på att ingå ett nytt avtal kan det endast hävas eller förklaras ogiltigt av tingsrätten med stöd av bestämmelserna i avtalslagen (se 28–36 §§ AvtL). Den som vill inleda en rättegång mot någon skall hos rätten skriftligen ansöka om stämning (42 kap. 1 § RB). Det blir maken (s.k. svaranden) som stämningsansökan riktas mot. Jag tolkar det som att ombudet endast tagit till vara partens intressen vid upprättandet av avtalet.Ogiltighetsförklara eller jämka bodelningsavtaletDet framgår inte vad det är för fel som påståtts begåtts. Ett avtal kan dock förklaras ogiltigt om det vid avtalets tillkomst visar sig ha funnits någon omständighet som gör att avtalet ska förklaras ogiltigt enligt avtalslagen (antingen hela avtalet eller endast i vissa delar). Det kan till exempel vara om avtalet ingicks under grovt tvång eller utpressning, eller att en part svikligt vilselett motparten. Det kan också ogiltighetsförklaras om en part t.ex. har utnyttjat motpartens svåra situation. Ett avtal kan också strida mot tro och heder på grund av att det skulle anses vara uppenbart moraliskt förkastligt. Ett avtal kan också jämkas om det skulle anses vara oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Många av dessa omständigheter är relativt ovanliga och det krävs att den som påstår att ett avtal är ogiltigt eller ska jämkas också kan bevisa detta. Det finns ingen tidsbegränsning vad gäller möjlighet att väcka talan i domstol avseende ogiltighetsförklaring av ett avtal.Ytterligare rådgivningMin rekommendation är att du anlitar en jurist som går igenom avtalet och den invändning som motparten riktar. Om du är intresserad av hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Har min man rätt till mitt sparkonto vid bodelning?

2021-05-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Ska skiljas från min man, har han rätt till hälften av mina sparade pengar på ett privat konto.Har sparat hela mitt liv medans han har använt sina pengar på sig själv.Känns så orättvist att mina pengar ska gå till honom och inte till mig.Har alltid fått betala för allt, lån, räkningar, skolgång, barnen kläder, mobiler osv.Medan han har använt sina pengar till tatueringar, kläder, festande osv.La även en väldigt stor del på huset vi köpte innan vi gifte oss antar att de pengarna också är borta för alltid.Tacksam för svar.
Johannes Ljusteräng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser rörande äktenskap och äktenskapsskillnad finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Huvudregeln vid äktenskapsskillnad är att makars giftorättsgods ska delas lika (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som räknas som giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som är föreskriven att den ska vara enskild, vanligast genom äktenskapsförord eller att det är egendom som man har ärvt med villkoret att egendomen ska vara mottagarens egna (7 kap. 2 § ÄktB). Således krävs det ett särskilt förfarande för att egendom ska anses vara enskild och därmed inte ingå i bodelningen. Om så inte har skett i ditt fall, dvs att inget äktenskapsförord har upprättats, ska pengarna på kontot ingå i bodelningen. Detta eftersom man utgår från egendomsförhållandena på den s.k. brytdagen – den dag då ansökan om äktenskapsskillnad inkom till tingsrätten (9 kap. 2 § ÄktB). Vad som också bör noteras är att giftorättsgods tar ingen hänsyn till äganderätten utan man kan se det som att egendomen tillhör äktenskapet, oavsett vem som har tillfört egendomen. Däremot kan jag inte utläsa från din fråga huruvida ni har ansökt om skilsmässa än. Om ni inte har gjort det, kanske du i så fall kan få din man att skriva på ett s.k. föravtal nu inför stundande skilsmässa? I detta föravtal kan ni då avtala om att t.ex. pengarna på ditt privata sparkonto ska vara din enskilda egendom eller att du ska få ta över huset (9 kap. 13 § ÄktB). Det är dock viktigt att understryka att det är ett avtal, d.v.s. att du och din man måste vara överens för att det ska vara giltigt. Gällande huset (er gemensamma bostad) så ska det också som huvudregel ingå i bodelningen (7 kap. 4 § ÄktB), om det inte är enskild egendom vilket jag redogjort för ovan. Således ska värdet av huset delas lika mellan er. Däremot vem som i slutändan får ta över äganderätten av huset är bodelningen är gjort, finns det goda chanser att huset kan bli ditt. Enligt äktenskapsbalkens regler utgår man från en behovsprincip, d.v.s. den make som har stört behov av bostaden, är också den som ska få äganderätten av huset (11 kap. 8 § ÄktB). Nu vet jag tyvärr inte fler omständigheter i ditt fall, men mitt råd är att kontakta en jurist för att dels få hjälp att upprätta ett föravtal (om du tror att din make skulle gå med på det), dels hjälpa dig att argumentera för att du ska vara den som får behålla huset. Önskar dig all lycka till!