Hur länge räknas barn som minderåriga?

2021-04-11 i Barnrätt
FRÅGA |Hur länge räknas barn som minderåriga?En förälder ertappas för snatteri vid ca 17 tiden. Hon erkänner direkt eftersom hon var stressad och skulle hämta ett barn efter en gympa träning. Varan låg kvar i väskan och hon missar att ta upp den. Flickan är 12 år och hade ingen telefon med sig. Det andra barnet, 9 år befinner sig ensam hemma. Vakt/polis menar att de kan hålla henne kvar 6 timmar eftersom barnen inte är minderåriga. De höll henne 2 timmar. Flickan gick till mig (ca2km) som turligt nog var hemma men pojken var själv i ca 3 timmar.
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När blir barn myndiga?Enligt 9 kap. 1 § Föräldrabalken (FB) är den som är under arton år omyndig. Detta innebär att barnet inte själv för råda över sin egendom eller åta sig förbindelser men undantag om annat framgår av lag eller vissa villkor vid gåva, testamente med mera. Barnen som du har angivit i frågan är 12 och 9 år gamla och är således underåriga och omyndiga.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Flytta till annan kommun vid gemensam vårdnad

2021-04-07 i Barnrätt
FRÅGA |Jag vill flytta till en annan kommun, vi har gemensam vårdnad om barnen, och varken skola eller förskola påverkas av flytten då den kommunen jag flyttar till är så pass nära. Så till min fråga. Får jag flytta till en annan kommun och ändå ha varannan vecka barnen då? Vi har gemensam vårdand.
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler gällande detta finns i Föräldrabalk (1949:381) (FB). Utgångspunkten är att en vårdnadshavare har både en rätt och en skyldighet att ta beslut rörande barnet, och hänsyn ska tas till barnets vilja i takt med barnets stigande ålder (6 kap. 11 § FB). I din fråga framgår inte vilken ålder barnen är i. Däremot finns det i ditt fall två vårdnadshavare och då gäller detta beslutstagande båda vårdnadshavarna tillsammans (6 kap. 13 § FB). Utgångspunkten är att båda vårdnadshavarna tillsammans måste fatta beslut. Det finns vissa undantag om den ena vårdnadshavaren är förhindrad att besluta om något på grund av t.ex. sjukdom. Gäller det däremot något större eller mer ingripande beslut får i regel inte beslut fattas av endast den ena vårdnadshavaren (6 kap. 13 § 2 st. FB). Då det gäller en flytt kan detta ses vara ett ingripande beslut, dock framgår det från din fråga att situationen inte skulle bli särskilt annorlunda då inget skolbyte eller liknande kommer att ske. Båda vårdnadshavarna ska ändå komma överens i och med den gemensamma vårdnaden. Det du kan göra är att komma överens med den andra vårdnadshavaren och visa tydligt att det inte kommer att bli någon stor skillnad genom denna flytt och att barnens bästa fortfarande kommer tillgodoses. Kommer ni däremot inte överens kan det bli fråga om andra lösningar som tillgodoser barnens bästa på annat sätt, t.ex. ensam vårdnad. Utifrån din fråga ser jag dock inga sådana problem, utan det borde gå att komma överens mellan er vårdnadshavare i första hand.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Får mormor klippa barnet utan förälders tillstånd?

2021-04-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min mamma (mina barns mormor alltså) anser sig ha rätten att göra vad hon vill med barnen när de är hos henne. Till exempel så klippte hon luggen på ettåringen utan att kolla med mig eller pappan först. Vi brukar ha tofs på henne, men min mamma ansåg att luggen var för lång och tog sig friheten att klippa den medan hon var barnvakt. Hon tycker inte att hon gjort något fel och snarare hånar mig för att jag blir besviken och arg, och hon tänker göra om det ifall hon anser att det behövs säger hon, det anser hon sig ha rätt att göra. Får hon göra såhär? Får någon i huvudtaget göra såhär med någon annans barn? Bara för att hon är mormor och barnvakt har hon väl inte rätt att göra som hon vill med barnen? Vad har hon rätt att fatta för beslut utan att tillfråga oss föräldrar? MvhLedsen mamma
Oscar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline. Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som har rätt att bestämma över ett barn och vilka rättigheter/skyldigheter mormor har gentemot barnet. Jag kommer i mitt svar att använda mig av föräldrabalken nedan. Hur mycket får föräldrarna bestämma över ett barn som inte fyllt 18 år?Frågor om föräldrar och barn regleras i föräldrabalken. Den som är under 18 år är omyndig (föräldrabalken 9 kap 1 §). Det betyder att den som är under 18 år är ett barn enligt lagens mening. Ett barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran (föräldrabalken 6 kap 1 §). Barnet står under vårdnad av båda sina föräldrar tills den dag barnet fyller 18 år. Barnets vårdnadshavare, vilket oftast är barnets föräldrar, ska se till att barnets behov dessa behov blir tillgodosedda och ansvar även för barnets personliga förhållanden. Barnets vårdnadshavare ansvarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter (föräldrabalken 6 kap 2 §).Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov tillsammans med så långt möjligt tillgodoses, och det gäller oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller inte, se 6 kap. 15 § andra stycket föräldrabalken. Utgångspunkten här är att se vad som är bäst för barnet (detta kallas "principen om barnets bästa" och denna princip ska vara avgörande vid varje beslut som tas om barnet), se 6 kap. 2 a § föräldrabalken Har mormor eller anna släkting rätt att bestämma över barnet? .Som ovan sagt, är det ni som vårdnadshavare som ansvarar för barnet och har rätt att fatta beslut om barnet i fråga. Mormorn har därefter ingen direkt lagstöd för att ta hand om barnet eller ansvara för detta. Som utgångspunkt har mor- och farföräldrar ingen lagreglerad rätt att ha ett umgänge med sitt barnbarn men vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnet så gott som möjligt ska få möjlighet att träffa andra personer som står barnet särskilt nära, 6 kap. 15 § tredje stycket föräldrabalken.Sammanfattning Du/ni som vårdnadshavare är ensamt ansvariga för barnet och står endast under er vårdnad. Beslut gällande barnen ska fattas av er. Mormor har ingen rätt att bestämma över lagen, det enda lagen säger är att ni som vårdnadshavare ska se till att barnet får träffa sin mormor (om detta är för barnets bästa, annars inte). Rent strikt sett, så har endast ni föräldrar/vårdnadshavare rätt att fatta beslut kring barnet, dess mående, utseende m.m. Därav ska mormorn rådgöra med er innan hon klipper er dotter.Detta är problematisk för er relation att din mor fattar beslut kring ert barn, som ni inte samtycker till. Att prata med en förälder kan vara svårt då det finns ett automatiskt över/underläge för föräldern respektive barnet ( du och din mor i detta fall menar jag). Jag rekommenderar er att prata om detta och förklara att vissa saker anser du och din partner behöver ert godkännande eller er samrådan för att genomföra. Om ni inte anser att det ligger i barnets bästa att träffa sin mormor, så har ni rätt att vägra mormorn att träffa barnet. Hoppas att det var svar på din fråga!

Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad

2021-03-31 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har delad vårdnad av min 15 åring och ett nytt förhållande sedan några år. Tyvärr håller min förra sambo på med att styra barnet även den veckan boendet är hos mig, det rings hela tiden och kontrolleras vad vi gör, vad vi säger och vilka vi umgås med. Barnet blir stressat men vågar inte säga ifrån utan känner sig tvingad att ständigt svara. Det går ut över vår familj då vi aldrig kan vara i fred. Min fd sambo vägrar också att prata direkt med mig utan lägger detta på mitt barn och då exet är mycket kontrollerande skapar det oro för alla. Barnet uttrycker själv en önskan att bo hos oss men är rädd för konflikter och får hos exet inte komma till tals. Hur gör vi för att förbättra situationen för oss och hur mycket kan man hindra exet att kontrollera barnet hos oss? Vi upplever att barnet "straffas" hos oss för att barnet skall välja att inte komma mer för att slippa konflikten då vi inte agerar eller stör exet dennes veckor. Har också löst att barnet gått och pratat med en utomstående när exet stökat som mest
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din förra sambo har ingen rätt att ringa och diktera hur du ska sköta den vardagliga omsorgen av barnet medans barnet är hos dig. Till exempel vad ni ska göra, vilken mat barnet ska äta osv. Din före detta sambo ska inte heller försöka förstöra kontakten mellan dig och ditt barn eller på något sätt försöka övertyga barnet om att inte träffa dig. En förälder som kontinuerligt försöker sabotera kontakten mellan barnet och den andra föräldern har det till sin nackdel vid en eventuell tvist om vårdnad och boende. Eftersom ditt barn är så pass gammalt tar man även en stor hänsyn till barnets vilja. Är det så att boendefrågan blir tvistig och barnet önskar att bo hos er kommer rätten ta hänsyn till barnets vilja i boendefrågan. Mitt råd till dig med tanke på att situationen inte alls verkar hållbar är att först och främst försöka lösa problemen du och sin före detta sambo har genom samarbetssamtal hos familjerätten i din kommun. Där kan ni även skriva ett avtal som reglerar exempelvis barnets boende (6 kap. 14 a § 2 st. föräldrabalken). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad händer om båda föräldrarna avlider samtidigt?

2021-04-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Vad händer med ett barn om båda föräldrarna skulle avlida samtidigt och det inte finns någon annan som vill adoptera honom?
Maryam Naqqar |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att hänvisa till Föräldrabalken (FB), som innehåller bestämmelser om vårdnad av barn.Tingsrätten utser en särskild vårdnadshavare till barnet: Om ni båda föräldrar skulle dö samtidigt är det Tingsrättens roll att utse en eller två personer som blir särskilt förordnad vårdnadshavare till ert barn. Ofta blir den särskilt förordnade vårdnadshavaren också förmyndare till barnet. Det är Socialnämnden som sköter ansökan till Tingsrätten och de lämnar en utredning med förslag på vem som kan vara en bra vårdnadshavare och ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Domstolen är dock inte bunden till rekommendationen från Socialnämnden utan måste såklart göra en prövning. (FB 6 kap. 9 § samt 6 kap. 10a § första stycket)Föräldrarnas önskemål ska respekteras: Om båda (eller någon av föräldrarna) har uttryckt en önskan om vem som ska ta hand om barnet ska domstolen som huvudregel ge uppdraget till den personen, förutsatt att personen vill åta sig ansvaret. Undantagsvis kan domstolen bortse från önskemålet om personen bedöms som olämplig. Exempelvis kan tillståndet eller situationen för den önskade personen ändras sedan det att ni uttryckt er vilja, och därför kan det av olika anledningar anses olämpligt att förordna den personen som vårdnadshavare – trots er önskan (FB 6 kap. 10a § fjärde stycket).I takt med att barnet blir äldre och mognar ökar den betydelse som domstolen ger barnets vilja. Barnets inställning till den person ni har önskat kan därför ges stor betydelse när domstolen ska göra lämplighetsbedömning, och bidra till att personen kan bedömas vara olämplig.Barnets bästa är avgörande för domstolens beslut: Vid frågor om vårdnad ska domstolen fästa särskilt vikt vid barnets bästa, vilket ska vara avgörande för beslutet av vem som blir särskilt förordnad vårdnadshavare. Det innebär att det som blir bäst för barnet är det absolut viktigaste i bedömningen. Barnets individuella förutsättningar och behov måste tas i beaktning såväl som barnets egen vilja. Bedömningen får inte vara godtycklig, utan ska stödjas av kunskap och erfarenhet (FB 6 kap 2a §).Hur ni föräldrar kan uttrycka ert önskemål om vem som ska bli vårdnadshavare: Jag rekommenderar er att om ni har någon i åtanke, att prata med den för att höra om de kan tänka sig att ta på sig detta viktiga uppdrag vid händelse av er död. Det ni sedan kan göra för att se till att ert önskemål inte förbises är att skriva in det i ert testamente. För att er vilja ska beaktas av Socialnämnden och domstolen måste det vara känt att detta var er önskan. Därför kan det kännas mer säkert att anteckna er vilja i ett testamente, inte minst för att det gör det enklare att bevisa vad ni faktiskt ville, än att anförtro det muntligt till släktingar eller vänner. Tänk också på att ett testamente måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltigt!Hälsningar,

Jag har ensam vårdnad av mitt barn, vem får vårdnaden om jag dör?

2021-04-06 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, det är en sak jag har undrat länge. Om en person har ensam vård dör, vem får då vårdnaden av barnet?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan det konstateras att barnets bästa, enligt svensk rätt, ska vara avgörande vid frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Hänsyn ska även tas till barnets egna vilja, med beaktande av dess ålder och mognad (6 kap 2a § Föräldrabalken).Om en förälder som har ensam vårdnad dör så ska rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap 9 § 2 st Föräldrabalken). Vid bedömningen av huruvida den efterlevande föräldern ska få vårdnaden så ska hänsyn tas till vilken relation barnet har till föräldern. Hänsyn ska även tas till om det finns någon annan person som barnet känner sig trygg hos och om denne skulle vilja vara dess vårdnadshavare. Om så är fallet kan det då vara lämpligare att denne får vårdnaden om barnet (Prop 1981/82:168). Det finns även en regel som anger att den avlidne vårdnadshavarens vilja ska beaktas (exempelvis om viljan framgår av testamente) vid valet av ny vårdnadashavare. Detta såvida det inte är olämpligt (6 kap 10 a § 4 st). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag stoppa ett namnbyte av mitt barn?

2021-03-31 i Barnrätt
FRÅGA |jag har en barn och barnet har inte pappas surnamn och jag vill inte flytta surnamnet till pappa kan jag göra det?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga som att ditt barn har inte samma efternamn som sin pappa och du vill inte heller att barnet ska få samma efternamn som honom. Eftersom ditt barn redan har ett efternamn handlar frågan här om möjligheten att byta barnets efternamn.Reglerna om namnbyte finns i lag om personnamn, men vissa bestämmelser i föräldrabalken (FB) blir även relevanta i detta fall då det rör sig om ett barn.Om ni har gemensam vårdnad har ni båda både rätt och skyldighet att bestämma barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Båda ska alltså komma överens om barnet ska få ett annat efternamn eller inte (6 kap. 13 § FB). Om du inte vill att barnet ska få pappans efternamn kan han inte ensamt begära namnbytet.Om någon av er har ensam vårdnad är utgångspunkten fortfarande att den andra föräldern måste ge sitt samtycke för att barnet ska få byta efternamn. Om exempelvis barnet har ditt efternamn och pappan till ditt barn har ensam vårdnad om barnet ska du alltså ge ditt samtycke för att namnbytet ska kunna ske. Undantagsvis kan det ske utan ditt samtycke, om domstolen anser att det är för barnets bästa (34 § lag om personnamn). Hoppas att det var svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Kostnader för umgängesresor

2021-03-31 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har en dotter som jag betalar underhåll för. Mamman har ensam vårdnad. Dottern bor 33km från där jag är skriven men för tillfället bor jag 10 mil bort pga nytt jobb. Det blir umgäng var och varannan helg. Och det är jag som hämtar och lämnar dottern med en bil som jag lånar.Kan jag dra av resor för umgänge i deklarationen? Eller på något annat sätt få en del av utgifterna täckta?Ingen går på försörjningsstöd. Så inget sånt. Men kanske finns något annat som är passande för detta fall?Det finns ej utrymme i ekonomin för boendeföräldern att betala en del av resekostnaderna. Dessutom skulle hon bara börja tjafsa om annat, så det är inget att ens fundera på.
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den föräldern som barnet ska umgås med har det primära ansvaret för kostnaderna för barnets umgängesresor. Bor barnet tillsammans med endast en förälder ska emellertid den föräldern ta del i kostnaderna för de resor som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern (6 kap. 15 b § föräldrabalken).Den förälder som barnet bor hos ska vara skyldig att ta del av resekostnader endast när avståndet mellan bostadsorterna är relativt stort. I förarbetena anges som riktlinje att avståndet ska överstiga tio mil.Utgångspunkten vid fördelning av resekostnader är föräldrarnas ekonomiska förmåga. Även andra omständigheter än ekonomiska förhållanden kan beaktas vid skälighetsbedömningen. En sådan omständighet kan vara att en förälder utan någon godtagbar anledning flyttar långt bort. Saknar boendeförälder den ekonomiska förmågan att betala för umgängesresorna är föräldern inte skyldig att erlägga någon betalning. Du kan inte själv göra avdrag för umgängesresorna efter eget tyckande, vill du få kostnaderna för umgängesresorna reglerade och du och den andra föräldern inte kan komma överens får du vända dig till domstol. Eftersom du är skriven i en bostad som ligger förhållandevis nära dotterns bostadsort samt att avståndet även till bostaden där du för tillfället bor inte överstiger tio mil blir utgångspunkten att du står för kostnaderna själv. Om ingen av er har möjligheten att stå för umgängesresorna kan bistånd enligt 4 kap. 2 § socialtjänstlagen bli aktuell, men jag uppfattar inte att den situationen föreligger i ditt fall. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar