Vad innebär boende- respektive umgängesförälder?

2020-01-25 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, vad menas med stadigvarande boendeförälder? Betyder det att umgängesföräldern inte får träffa sitt barn varannan vecka?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsliga förutsättningarDå din fråga rör boende och umgänge finns reglerna i 6 kap. föräldrabalken (1949:381) (FB).Angående "stadigvarande boendeförälder" finns ingen direkt definition i lagen. Frågan kring barnets boende regleras i 14 a § FB. Barnet kan bo hos den ena eller andra föräldern eller hos båda (växelvis, om föräldrarna inte bor ihop). Om barnet bara ska bo hos den ena föräldern brukar man kalla denne för boendeförälder och den andra för umgängesförälder. Boende kan fastställas genom dom eller avtal.Umgänge regleras i 15-15 c §§. Enligt 15 § har barnet rätt till umgänge med den förälder den inte bor tillsammans med. Umgänget kan fastställas genom dom eller avtal, 15 a §.SlutsatsBoende och umgänge är bara beroende av varandra på så vis att förutsättningen för barnets rätt till umgänge med en förälder är att barnet inte bor tillsammans med denne. Omfattningen av umgänget kan därför variera. I vilken omfattning barnet ska umgås med sin umgängesförälder ska framgå av den dom eller det avtal som fastställer umgänget.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vad händer om barnet visar sig vara mitt efter ett faderskapstest?

2020-01-23 i Barnrätt
FRÅGA |Har en kvinna som jag inte vet vem det är som påstår sig ha ett barn som tillhör mig.Hon har skrivit att hon inte vill kräva mig på någonting osv. Ungen är 1 år.Men hon vill se om jag är far till barnet pga. Sjukdomar osv.Är skeptisk till det hela då jag inte minns denna kvinna men hon påstår att hon är säker på att jag är far. Och att vi då ska ha haft sex på en fest. Sen ska hon då bestämt sig för att behålla barnet, medvetet inte meddelat mig under hela graviditeten och nu då bestämt sig för att berätta.Tycker det hela är bisarrt.Nu ska då faderskapstest tas och jag är ju verkligen inte pappamaterial. Jag undrar först om man får göra såhär? Är ju otroligt sjukt och orättvist att inte meddela mig när hon då blir gravid först och främst.Sen har hon skrivit att jag inte behöver ha kontakt eller vårdnad och att om inte heller vill kräva mig på underhållsbidrag.Men hur går sånt till? Det bestämmer väl inte hon och det är ju bara ord?Om nu ungen skulle vara min. Vad händer då? Är ju inte i fas att bli farsa och bor halva Sverige ifrån ungen.
Maya Waldenström |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har tolkat din fråga som att den innehåller två delfrågor. Den första frågan är om du måste ta faderskapstest trots att mamman till barnet undanhållit graviditeten och barnet för dig. Din andra fråga är vilka skyldigheter som inträder om det visar sig att du faktiskt är biologisk pappa till barnet. Måste du göra faderskapstest?Enligt svensk lag har ett barn rätt till att få veta vilka dess föräldrar är. Socialnämnden i barnets kommun utreder frågor om faderskap eftersom de har en skyldighet att arbeta för att faderskapet fastställs och att barnet får reda på vem dess pappa är.Reglerna om detta finns i föräldrabalken (FB) 2 kap. 1 och 2 §.De män som under socialnämndens utredning framstår som potentiella pappor ska genomgå ett faderskapstest. Vid ett sådant jämför man blodprover från dig, mamman och barnet för att se om det finns någon genetisk koppling (2 kap. 6 § FB).Om det visar sig att du är den biologiska pappan kan domstolen fastställa faderskapet genom dom. Om man inte med säkerhet kan fastställa att du är pappa får du möjlighet att bekräfta faderskapet, men måste alltså inte. Socialnämnden får bara lägga ner utredningen av faderskapet om:1. Det under utredningen framstår som omöjligt att få in tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma vem som är pappa2. Det utifrån omständigheterna framstår som meningslöst att få faderskapet fastställt av domstol3. Barnet har adopterats bort av modern i enlighet med reglerna för adoption4. Det utifrån omständigheterna visar sig att det bara skulle vara till skada för barnet att utredningen fortsatte eller att utredningen skulle utsätta modern för sådana psykiska påfrestningar att hennes hälsa är i fara (2 kap. 7 § 1 FB).Som sagt är reglerna till för barnets bästa eftersom de i de allra flesta fall anses vara till fördel för barnet att veta vem dess föräldrar är.Vad har du för skyldigheter som förälder?Om det efter faderskapstestet visar sig att du är den biologiska pappan betyder inte detta att du måste eller ska vara vårdnadshavare för barnet. Eftersom det inte under barnets första levnadsår har fastställts någon fader står barnet sannolikt under endast mammans vårdnad. Om du själv känner att du inte är en lämplig pappa i den situation du är i och inte har förutsättningarna att ta hand om ett barn kan barnet fortsätta stå under endast mammans vårdnad. Däremot har man som förälder alltid en underhållsskyldighet som innebär att barnet har rätt till underhåll i form av ett ekonomiskt bidrag fram till dess att barnet fyller 18 år. Den kan man som du misstänker inte avtala bort men om mamman inte kräver dig på det är du heller inte skyldig att betala något. Om faderskapstestet visar att du är biologisk pappa till barnet kan du alltså bli underhållsskyldig, men bara om mamman kräver det (7 kap. 1 och 2 § FB).Jag hoppas att mitt svar besvarat dina frågor och att det löser sig till det bästa för dig! Vänligen

Kan ett barn få göra abort utan föräldrarnas vetskap?

2020-01-21 i Barnrätt
FRÅGA |om jag som 14 åring vill göra abort men inte kan säg tii mina föräldrar kan jaag göra abort ändå
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ja, det kan du som huvudregel. De som jobbar på abortmottagningen har tystnadsplikt. Det finns dock vissa undantag. Om du är i en situation där du riskerar att fara illa så kan vårdpersonalen ändå behöva kontakta en vuxen som har ansvar över dig eller socialtjänsten. Detta kan gälla exempelvis om du behöver besöka ett sjukhus eller om du blivit utsatt för våld.Du kan få stöd på en ungdomsmottagning om du känner dig osäker över vad du ska göra. (UMO:s hemsida).Tystnadsplikt gäller även på ungdomsmottagningar med samma undantag. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man kräva barn att betala hyra?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |Får man tvinga sitt barn betala hyra hemma om barnet inte fyllt 18 en?
Karl Montalvo |Hej! Jag hoppas att vi på lawline kan besvara din fråga.Regler om föräldrars ansvar för barn finns i föräldrabalken(FB). Eftersom barnet är under 18 år gammal så är hen ett barn även i juridiska termer, se t.ex 6 kap. 1 § FB. Föräldrar har ett ansvar mot sina barn att tillgodose vissa behov, 6 kap. 2 § FB. De behoven är bl.a att barnet ska få en god uppfostran, 6 kap. 1 § FB. Föräldrarna har vidare en underhållsskyldighet för barnets behov tills de fyller 18, 7 kap. 1 § FB. Denna skyldighet kan i vissa fall sträcka ända tills barnet fyller 21 om barnet studerar i grundskola eller på gymnasiet, 7 kap. 1 § FB. Denna underhållsskyldighet ska anpassas till barnets behov. Att ha en plats att bo är ett behov som alla barn har. En förälder har således en skyldighet att se till att barnet har någonstans att bo.Ifall föräldern inte hade gett barnet någon plats att bo så hade det inte varit i enlighet med den goda fostran som ett barn har rätt till, 6 kap. 1 § FB. Vilket är något som föräldern ska ansvara för och se till att barnet får, 6 kap. 2 § FB. De är vidare värt att poängtera att barn aldrig har någon underhållsskyldighet för sina föräldrar. Detta kan utläsas från att de inte finns någon regel som reglera frågan. Därmed har barn inget ansvar för sina föräldrar på samma sätt som de inte har ansvar för någon annan person.Slutsats: Föräldrar har ingen rätt att ta ut hyra för sina barn om de är under 18 år. Det ingår i deras ansvar som föräldrar.Med vänliga hälsningar

Hur bestämmer vi vart vår son ska bo? Får jag flytta utan pappans samtycke?

2020-01-24 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och mitt ex har gemensam vårdnad om vår 17-årige son. Han har växelvis boende varannan vecka. Han har ett lindrigt begåvningshandikapp och går på gymnasiesärskolan i ytterligare 1,5 år. Min man och jag har en 8-årig dotter. Min man har arbetat på annan ort och under alla år endast varit med oss på helgerna eftersom jag inte velat flytta från min son. Av flera skäl är min man nu tvungen att, under en tid, flytta utomlands utan möjlighet att pendla hem. Då vi är en familj och detta skulle innebära att vår dotter inte har möjlighet att träffa sin far alls under långa perioder, har vi bestämt att jag och dottern ska flytta med honom. Min sons särskilda behov gör att han behöver vara kvar på orten där vi nu bor. Han vill inte flytta med oss och behöver dessutom gå klart gymnasiet. Han kommer att kunna vara med oss på lov och ledigheter. Kan min sons pappa hindra mig från att flytta utomlands genom att vägra ha honom boende hos sig de veckor han i dagsläget bor hos mig? Kan han kräva att jag ska bo kvar och/eller att sonen ska bo hos mig varannan vecka? Vad händer om han säger blankt nej?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i Föräldrabalkens (FB) 6 kapitel. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får en trygg och en god fostran (6 kap. 2 § Föräldrabalken, FB). Vårdnadshavaren har en rättighet och skyldighet att ta beslut om barnet, t.ex. vilken skola det ska gå i, vart barnet ska bo osv. (6 kap. 11 § FB). Om barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare ska sådana beslut tas tillsammans (6 kap. 13 § FB). Enklare beslut kan en förälder ta själv, mer livsavgörande beslut måste tas gemensamt. I livsavgörande beslut ligger t.ex. att flytta med barnet eller vilken skola barnet ska gå i.Om två föräldrar bor ihop är barnet normalt sett även boende där. Delar föräldrarna på sig kan barnet ha sitt boende hos en av föräldrarna. I vissa fall är det möjligt med växelvis boende (som i ert fall). Kan föräldrarna inte enas om vart barnet ska ha sitt boende kan rätten besluta om det (6 kap. 14 a § FB). Om ett barn är boende hos den ena föräldern har det rätt till umgänge med föräldern det inte bor med (6 kap. 15 § FB). Hur umgänget ser ut kan variera och vara t.ex. några dagar i veckan, varannan helg, eller om föräldrarna bor långt ifrån varandra kanske umgänget förläggs till telefonsamtal och längre umgänge under sommarlov, vinterlov etc.I ditt fall innebär det att du inte själv kan besluta om att flytta och att ta med dig din son. Att flytta utan den andra förälderns samtycke kan utgöra brottet egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § Brottsbalken, BrB). Din sons pappa kan således hindra dig från att flytta, för det fall att du vill att sonen flyttar med dig. Däremot kan han inte hindra att du flyttar. Givetvis har du en rättighet att bosätta dig vart du vill; dock innebär det att sonen inte kan vara boende med dig. Kan ni inte enas med vem av er er son ska vara boende finns det möjlighet att du eller pappan vänder er till domstol som då får besluta om det (6 kap. 14 a § FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Det finns ingen exakt gräns för när barnet anses ha nått en sådan ålder och mognad att hänsyn ska tas till dess vilja. Sett till praxis brukar kring 12 års ålder innebära att allt mer hänsyn tas (dock kan det vara såväl yngre som äldre). I ditt fall har din son förvisso ett förståndshandikapp, samtidigt beskriver du det som lindrigt, varför det kan antas att hänsyn kommer att tas till hans vilja. Om er son säger att han vill bo med sin pappa kommer det sannolikt att tas hänsyn till det med.Min rekommendation i fall som ert är alltid att man ska försöka komma överens. Jag är dock fullt medveten om att det inte alltid finns möjlighet att göra så. Jag brukar för de föräldrar som inte kan enas föreslå att ett första alternativ är att man vänder sig till familjerätten i sin kommun. Familjerätten är ingen juridisk instans (trots dess namn) utan lyder under socialtjänsten. Familjerätten anordnar samarbetssamtal; ofta är det en god idé med en neutral part som kan vara behjälplig ett medla. Familjerätten kan även hjälpa till med att upprätta avtal om boende. Ett sådant avtal, om det godkänns av socialnämnden, är lika giltigt som en dom från domstol. För att komma i kontakt med familjerätten är det enklast att ringa till kommunens växel och be om att få bli kopplad.För det fall att det blir tvistigt och du önskar hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig. Våra jurister har erfarenhet av familjerättsliga mål. För kontakt och offert, eller för det fall att något i svaret är oklart, nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kontrollerande vårdnadshavare och barns missförhållande

2020-01-23 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Min kompis har en väldigt kontrollerande mamma, han har inte fått gå ut på tre månader, han är 17 år gammal och studerar vid gymnasiet. Han får inte träffa vänner eller ha fritidsaktiviteter utöver skolan. Är detta fullt lagligt?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga om detta är lagligt eller inte besvaras framförallt med hjälp av bestämmelserna som finns i föräldrabalken (FB) och socialtjänstlagen (SoL). Jag utgår från att det endast är din väns mamma som är vårdnadshavare. Enligt 6 kap. 1 § FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Ett barn som är omyndig står vanligtvis under föräldrarnas vårdnad. Din vän är fortfarande omyndig och står under vårdnad av sin mamma. Enligt 6 kap. 2 § FB gäller vårdnaden fram till att man fyllt 18 år. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § (det jag skrev i stycket ovan) blir tillgodosedda. Din väns mamma ska se till att din vän får den tillsyn som behövs med hänsyn till din väns ålder, utveckling och andra omständigheter. Samtidigt är det inte bara vårdnadshavaren som ska se till att barnets behov tillgodoses utan ett stort ansvar ligger också på att samhället och kommunen ser till att barnet får en god uppväxt, genom att till exempel erbjuda fritidsaktiviteter. Det betyder alltså att din väns mamma får naturligtvis sätta upp regler för sitt barn, men att kontrollera din vän och inte låta personen gå ut överhuvudtaget går emot den grundläggande principen om "barnets bästa" och även det ansvar som kommunen har för enskilda som bor i kommunen. Jag skulle argumentera för att mammans behandling av sitt barn som snart blir myndig inte är att se efter din väns personliga förhållanden och att din väns behov inte blir tillgodosedda, utifrån de bestämmelser som jag nämnt ovan. Vidare kan jag också nämna att mammans agerande inte stämmer överens med de särskilda bestämmelser som socialnämnden måste jobba utifrån, till exempel att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och att i ett nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga. Reglerna om detta finns i 5 kap 1 § punkt 1-2 SoL. Ett sätt för att bättra situationen kan vara att kontakta socialtjänsten i kommunen och berätta om din väns omständigheter. Enligt Socialstyrelsen rekommenderas alla att anmäla misstankar om att barn far illa. Det finns också en bestämmelse i SoL, 14 kap. 1 c §, där det står att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden. Det behöver inte bara handla om missförhållanden i hemmet utan man kan anmäla situationen även när det gäller den unges hälsa eller utveckling utanför hemmet, som i detta fall. Den som anmäler har rätt att vara anonym om man är en privatperson. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan också bli aktuell. Vård kan då bland annat beslutas för barn under 18 år utan samtycke av den eller dem som har vårdnaden om barnet, och när den unge har fyllt 15 år, av den själv, enligt 1 § andra stycket LVU. Enligt 2 § LVU kan vård beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Såsom du har beskrivit situationen kan det argumenteras för att det finns en risk för att din väns hälsa (fysisk och psykisk) eller utveckling (social utveckling) skadas. Det betyder alltså att din väns mamma inte behandlar sitt barn och din vän på ett sätt som stämmer överens med lag. Sådana insatser som jag har beskrivit är dock något som socialtjänsten gör och därför kan det vara bra att kontakta socialnämnden i första hand. Utan att veta mer omständigheter än de du har beskrivit skulle jag påstå att mammans agerande inte är lagligt eftersom man (båda vårdnadshavaren och kommunen) ska se efter barnets bästa. Barnet ska växa upp i en trygg miljö och få sina behov tillgodosedda. Barn och unga ska även ha en möjlighet till en social utveckling, vilket inte verkar tas i beaktning av mamman. Ett tips är att kontakta socialnämnden och berätta om situationen och på så sätt upplysa om de missförhållanden som sker och har skett . Du kan läsa mer om socialtjänstens arbete på deras hemsida: https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/Jag hoppas att situationen löser sig och att du fick din fråga besvarad. Vänligen,

Kan jag önska vilka som ska vara vårdnadshavare om vi föräldrar skulle avlida?

2020-01-14 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Om jag och min man dör. Vad händer med våra barn då? Vi vill båda i så fall att mina föräldrar (alltså mormor och morfar) blir vårdnadshavare för våra barn. Jag vet att det kanske låter konstigt. Men vi har helt klippt banden mellan makens familj (barnens farmor och farfar), pga att vi upplever att det är säkrare för barnen att inte ha kontakt med sin farmor och farfar.Jag vaknade nu, kallsvettig och rädd efter att jag drömt en mardröm. Jag och mannen dog i drömmen. I en bilolycka. Kan farmorn och farfarn börja bråka med barnens mormor och morfar om vårdnaden? Kan det bli en vårdnadstvist? Eller kan vi föräldrar tex skriva ner någonstans vad vi önskar? Typ som testamente? Som förhindrar en eventuell vårdnadstvist? Eller faller det helt på nya (främmande) vårdnadshavare? Eller vill man i första hand att barnen hamnar hos familjemedlemmar (mina föräldrar eller syskon) som de känner? Och trivs med? Om man kan på något vis säkerställa att barnen kommer hamna hos (om möjligt) mormor och morfar, hur gör man då? Om vi, föräldrar olyckligtvis dör båda två i en olycka. / en fruktansvärt upprörd mamma som vill sina barn det bästa
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Eftersom dina frågor rör vem/vilka som blir vårdnadshavare till dina barn ifall ni skulle avlida är föräldrabalken (1949:381) (FB) aktuell lag.Tingsrätten ska anförtro vårdnaden åt särskilt förordnade vårdnadshavare:Av FB 6 kap. 9 § framgår det att ifall båda föräldrarna avlider, ska tingsrätten på anmälan av socialnämnden eller när förhållandet annars blir känt, anförtro vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Det ska utses någon som är lämpad att ge barnen trygghet, omvårdnad och en god fostran. Ert önskemål beaktas i domstolens bedömning:Har föräldrarna tillkännagett vem de önskar ska vara vårdnadshavare, kan det förordnas av tingsrätten ifall det inte är olämpligt. Detta beskrivs i FB 6 kap. 10 a §, vilket innebär att tingsrätten inte är bunden av ert önskemål men har däremot önskemålet i beaktande när de gör sin lämplighetsprövning. Barnets vårdnadshavare brukar också vara förmyndare. Har föräldrarna även gett tillkänna vem de önskar vara förmyndare, ska denna person enligt FB 10 kap. 7 § förordnas ifall det inte är olämpligt.I domstolens bedömning ska dessutom barnets bästa vara avgörande enligt FB 6 kap. 2 a §. Det innebär att tingsrätten ska titta på vilka behov och förutsättningar som barnen har, samt barnets egen vilja ifall barnet är äldre. Förhållandena och situationen i dagsläget kan exempelvis ha förändrats sedan er ni berättade er önskan eller liknande.Hur ska man framställa sitt önskemål?Det ställs inte upp något formkrav på hur skrivelsen ska göras om er önskan om vårdnadshavare och förmyndare, men förutsättningen för att tingsrätten ska beakta er önskan är att er önskan er känd. Därför rekommenderar jag att ni skriver ner ert önskemål i ett testamente. Att rekommendera är också att ni pratar med dina föräldrar om detta så att samtliga vet om er önskan.Sammanfattning:Som ett sammanfattande svar på din fråga kan ni ange er önskan om vårdnadshavare/förmyndare i ett testamente, så att tingsrätten kan ta med ert önskemål i bedömningen av vem som ska utses till vårdnadshavare efter ert frånfälle. Att ni har ett i testamentet angivet önskemål betyder dock inte att det är 100 % säkert att det fullföljs. Vem som utses till vårdnadshavare beror på barnets bästa och de förhållanden som råder. I barnets bästa-bedömningen har domstolen en omfattande utredningsskyldighet. Det innebär att domstolen utreder barnets samtliga förhållanden och omständigheter, vilka relationer barnet har till sina närstående, deras vilja ifall de har åldern inne m.m. Med en omfattande utredning kommer därför domstolen att få ett bra underlag att utifrån barnets bästa bestämma vem som är lämpligast att vara vårdnadshavare.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för enskild vårdnad och ensam umgängesrätt?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |- Pappa som har lämnat barnen (1,5 och 5 år gamla) ensamma i badkaret då han rastat hunden, ensamma hemma då han åkt på affären.. Det sistnämnda vid flertalet tillfällen. De äldsta barnet har berättat för mamma om händelsen, och pappan har erkänt att det hänt även för henne. Även farmor har fått det berättat från femåringen.- Mamman har under ett halvårstid för dagboksanteckningar samt filmat lite vad som händer hemma. Pappa är sträng och kontrollerande. Vill inte att barnen ska vänja sig vid att äta frukost så att de "lär sig vara hungriga" och att de ska somna själv i sina sängar (ofta gråtande tills sömn). Äter inte barnen när det är mattid, så åker dom i sängen oavsett tid på dygnet.- Pappan har vid ett tillfället kastat ut farmor ur hemmet och ner för en trapp. I samma situationen även slagit itu ytterdörren och badrumsdörren i ren ilska då farmor "la sig i barnuppfrostran".- Mamman vill söka ensam vårdnad och ensam umgängesrätt, men är rädd för att pappan ska få tillbringa ensam tid med barnen under utredningens gång eller att de ska bedömas som att umgängesrätten ska delas lika mellan föräldrarna.Vad krävs för att mamman, under vårdnadsutredningen, ska få ha barnen boendes hos sig? Vad krävs det för att hon ska få ensam umgängesrätt? Farmor bedömer pappan som olämplig, och har vid flera tillfällen sagt att hans uppfostringsmetod liknar barnmisshandel. Farmor vill hjälpa mamman till ensam umgängesrätt och ensam vårdnad. Inget fysiskt våld i familjen eller missbruk.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att väcka talan om ensam vårdnad för de två barn du har tillsammans med deras pappa. Det du vill ha svar på är vad som krävs för att du under vårdnadsutredningen ska få ha barnen boende hos dig samt vad som krävs för att du ska få ensam umgängesrätt. Bestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen ska särskilt beaktas dels risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller på annat sätt far illa, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB).När man stämmer en förälder för ändring i vårdnad, boende eller umgänge innehåller stämningen ett yrkande. Ett yrkande är det man begär, t.ex. enskild vårdnad. Det går, och är vanligt, att man samtidigt framställer interimistiska yrkanden. Om yrkandet bifalles innebär det ett interimistiskt beslut, vilket betyder att det är ett beslut som gäller i väntan på domstolens slutliga beslut efter huvudförhandlingen. Det är således fullt möjligt att yrka om att barnen ska vara boende hos dig såväl att det inte ska ske något umgänge fram tills att domstolen slutligen beslutat i frågan. Även i interimistiska beslut ska principen om barnets bästa användas; dvs. det ska vara avgörande vad som är bäst för barnet. Det finns en risk att ett interimistiskt yrkande om att barnen ska vara boende endast med dig under vårdnadsutredningen inte bifalles. Det är till viss del beroende av hur det ser ut i nuläget. En princip som ska beaktas är den s.k. kontinuitetsprincipen, innebärande att barn mår bra av en kontinuitet i sin vardag. Är barnen boende på heltid hos dig i nuläget, är chansen stor att det fortsatt kan bifallas även under vårdnadsutredningen. Är barnen däremot boende hos pappan på heltid kan det argumenteras för det motsatta. Vidare ska särskilt beaktas, enligt ovan, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dels risken för att barnet far illa. Som jag förstår det finns det ingen dom mot pappan om att han slagit barnen eller annat som visar på att de farit illa. Även om du och farmorn påstår att något hänt är det inte säkert att det är tillräckligt bevisat. Inför den första muntliga förhandlingen mellan parterna (dig och pappan) brukar det i regel begäras en snabbutredning i vilken såväl du som pappan kommer att intervjuas av socialtjänsten. Beroende på barnens ålder intervjuas även de (i ditt fall kan det eventuellt bli aktuellt att intervjua det äldre barnet). Det är ju möjligt att det i sådana intervjuer framkommer sådant som gör att socialtjänsten rekommenderar att barnen ska vara boende hos dig tills vidare och att domstolen följer socialtjänstens rekommendation.Såväl avseende den slutliga bedömningen om vårdnad som om umgänge ska även i de fallen barnets bästa vara avgörande. Svåra samarbetssvårigheter mellan föräldrarna, som inte är av övergående natur, är normalt sett något som talar för att ena föräldern ska ha enskild vårdnad. Även att en förälder saboterar umgänge kan tala för att den andre föräldern ska ha enskild vårdnad. Enligt ovan ska principen om barnets bästa vara avgörande; det innebär att det kan vara till barnets bästa med enskild vårdnad och litet eller inget umgänge om ena föräldern är våldsam, men i vissa fall kan det ändock vara till barnets bästa med ett umgänge. Även om du av domstolen skulle få enskild vårdnad är det dock möjligt att domstolen bedömer att barnen har rätt till umgänge med sin pappa. Om det finns en risk att barnen far illa kan det tala emot att umgänge ska ske alternativt att umgänge ska ske övervakat. Då varje familj och situation är unik går det inte att ge ett entydigt svar om vad du kan göra för att få enskild vårdnad, för att ha barnen boende hos dig under vårdnadsutredningen eller för att pappan inte ska få ha umgänge med sina barn.Min rekommendation är att du:- Kontaktar socialtjänsten och anmäler om du tror att dina barn far illa hos pappan. Socialtjänsten har en skyldighet att utreda sådana anmälningar.- Farmor kan polisanmäla pappan för att ha knuffat ner henne för en trappa. Det kan röra sig om brottet misshandel. Även farmor kan anmäla till socialtjänsten om hon anser att barnen far illa.- Anlita en jurist som är företräder dig i vårdnadstvisten och ser till ditt och barnens bästa.På Lawline juristbyrå har vi lång erfarenhet av bland annat tvister om vårdnad, boende och umgänge. Du får gärna kontakta mig om du önskar en offert och vidare kontakt med en av våra jurister. Möte kan ske i våra lokaler i Stockholm, för det fall det inte är möjligt erbjuder vi även möten per telefon och Skype. Det som fungerar bäst för dig! När det gäller familjerättsliga tvister finns det ofta en möjlighet att använda rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Du når mig för ändamålet, eller för det fall att något är oklart, på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,