Vad ska man göra när en vårdnadshavare förhindrar umgänge mellan barnet och den andra föräldern ?

2020-06-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande min sambo och hans barn med sitt ex. De har separerat och bor på olika orter. De har delad vårdnad, dock bor barnet i fråga hos den andra föräldern och min sambo önskar få hjälp då den andra föräldern motsätter sig så fort frågan kommer upp att barnet skall komma hit. Det finns ingen ordentlig anledning till varför exet motsätter sig frågan gällande umgänget mer än att exet har ett mycket stort kontroll behov. Vad kan han göra för att få en bättre relation med sitt barn? Kan man kräva att barnet bor på båda orterna? Är det en fråga om egenmäktigt förfarande? eller skall han ansöka om ensamvårdnad?Det är mycket svårt för dem att diskutera och det blir oftast bråkigt.
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är förenligt med barnets bästa att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Kan föräldrarna inte komma överens om hur umgänget ska se ut genom exempelvis samarbetssamtal beslutar domstolen om detta. Talan förs av den förälder som vill umgås med sitt barn (6 kap. 15 a § föräldrabalken) . Den föräldern som barnet bor tillsammans med har en skyldighet att underlätta för barnet så att barnet kan träffa den andra föräldern. Om en förälder utan en godtagbar anledning förhindrar umgänge mellan barnet och den andra föräldern gör man sig skyldig till umgängessabotage. Umgängessabotage kan vara ett tecken på att vårdnaden eller boendet bör ändras. Barnets boende kan ändras till ett växelvis boende om det anses förenligt med barnets bästa (6 kap. 14 a § föräldrabalken). För att ett växelvis boende ska kunna fungera är några av kriterierna att föräldrarna bo någorlunda nära varandra och ha en god samarbetsförmåga. Kan inte föräldrarna avtala om barnets boende är det rätten som beslutar om detta. Situationen i ditt fallDet låter som att din sambos ex på alla vis försöker förhindra ett umgänge mellan barnet och din sambo. Genom att aktivt förhindra umgänge kan man göra sig skyldig till umgängessabotage vilket pekar på att boende eller vårdnaden bör ändras. Ett första steg för din sambo och hans ex vore att gå på samarbetssamtal för att få hjälp att nå en överenskommelse om barnets boende och umgänge. Din sambo kan vända sig till kommunen för att ansöka om samarbetssamtal. Har barnets föräldrar ändå svårt att komma överens kan man vända sig till domstol för att få umgänget och boendet reglerat i en dom. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Olovligt bortförande av barn

2020-06-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Min sambo har gemensam vårdnad om sin son. I november tog mamman sonen ur skolan utan att säga något vare sig till skolan eller till min sambo och åkte till Sydamerika där de fortfarande befinner sig. Han är 9 år gammal. Är det lagligt att göra så? Mamman är svensk utan anknytning till Sydamerika. Får man resa iväg utan att informera den andra föräldern? Och i så fall hur länge? Det är ju dessutom skolplikt i Sverige.
Majken Thörn |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid gemensam vårdnad så ska båda föräldrarna besluta i frågor som rör barnet och det är inte tillåtet att den ena föräldern åker med barnet till ett annat land utan att ha den andra förälderns medgivande. Det kan dock vara svårt för den andra vårdnadshavaren att motsätta sig kortare semesterresor inom och utrikes med barnet förutsatt att det inte finns skäl som talar för att det inte skulle vara det bästa för barnet. I detta fall rör det sig dock inte om en kort utlandsvistelse och genom informationen som du lämnat så låter det som att det kan röra sig om ett olovligt bortförande och kvarhållande av barn. Att olovligen föra bort ett barn är ett brott mot svensk lag. Brottet regleras i 7 kap 4 § Brottsbalken och kallas egenmäktighet med barn. Utrikesdepartementet (UD) har skrivit en publikation om detta som heter "Barn som olovligen förs bort eller kvarhålls i ett annat land". I publikationen framgår det när ett bortförande och kvarhållande är olovligt, vilka nationella och internationella bestämmelser som reglerar barnbortförandeärenden och vad man som vårdnadshavare kan göra om detta har inträffat.UD är centralmyndighet för ärenden med olovligt bortförda och kvarhållna barn. Detta innebär att UD lämnar information och förmedlar hjälp till föräldrar och att UD samarbetar med andra länders central- myndigheter i den här typen av ärenden.Om jag vore er så skulle jag ta kontakt med UD för att få hjälp med hur ni kan gå tillväga i denna situation. Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Var anmäler vi gemensam vårdnad och flytt av barn efter separation?

2020-06-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej var skall man skicka in papper om delad vårdnad av barn vid separationen av föräldrarna där barnet skall bo hos mamman ena veckan o pappan andra veckan men skall vara skriven hos mamman?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då jag inte vet så mycket om era förhållanden utifrån frågan så kommer här nedan svar som utgår först från om ni var gifta och det andra ifall ni inte var gifta. Gemensam vårdnad fortsätter råda efter skilsmässaEnligt huvudregeln i 6 kap. 3 § Föräldrabalken (FB) får båda föräldrarna automatiskt gemensam vårdnad över barnet när det föds om föräldrarna är gifta. Om de senare skulle skilja sig fortsätter barnet stå under gemensam vårdnad av båda föräldrarna om inte den gemensamma vårdnaden upplöses genom dom efter anmälan om ensam vårdnad eller annat. Gemensam vårdnad kan anmälas till SkatteverketOm det inte finns ett beslut om gemensam vårdnad sedan tidigare ex. om den ena föräldern har ensam vårdnad, kan föräldrarna som är överens åstadkomma detta genom att rätten fastställer det eller genom en gemensam anmälan till Skatteverket. Blanketten finns här. Förutsättningarna för att kunna skicka in en anmälan direkt till Skatteverket och få vårdnaden registrerad på det sättet är att 1) barnet är folkbokfört i Sverige och 2) inget tidigare beslut om vårdnad är fattat. Hur skriver vi gemensamma barnet hos ena föräldern?I Folkbokföringslagen beskrivs att anmälan av flytt ska göras skriftligen (23 § FOL) och om det gäller ett barn under 18 år ska anmälan göras av båda vårdnadshavarna (30 § FOL). Det sista innebär att om det enbart är den ena föräldern som gör flyttanmälan måste den andra föräldern lämna sitt samtycke. Ett sådant samtycke kan lämnas genom brev, e-post eller Skatteverkets e-tjänst "flyttanmälan". Enligt 7 a § FOL får ett barn som står under vårdnad av båda föräldrarna och bor ungefär lika mycket hos båda, folkbokföras hos den förälder som som de båda kommer överens om. Då jag uppfattar i frågan som att ni båda är överens ska det inte vara något problem att få barnet skrivet hos bara mamman. Exakt hur en flyttanmälan görs går att läsa om och hitta här på Skatteverkets hemsida. Svaret på din fråga är att Skatteverket är den myndighet du/ ni ska vända er till. Jag hoppas detta gav svar också på lite hur det kommer fungera. Lycka till! Vänligen,

Vårdnad och umgänge avseende sambons barn

2020-06-22 i Barnrätt
FRÅGA |Min sambo har en son sen ett tidigare förhållande. Hans son bor varannan vecka hos oss och varannan vecka hos sin mamma.Vi har i dagsläget inget gemensamt barn. Vad skulle hända om min sambo gick bort? Skulle jag då fortfarande ha rätten att umgås/ha vårdnaden om hans son? Skulle det påverka om jag och min sambo skulle ha ett gemensamt barn eller vara gifta?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som aktualiseras i ditt fall återfinns i Föräldrabalken (FB). Jag kommer i besvarandet av din fråga att utgå ifrån att din sambo och mamman till din sambos barn har delad vårdnad. Vårdnaden om din sambos barnAtt rättsligt ha vårdnaden om ett barn innebär att man har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga förhållanden, 6 kap. 11 § FB. Vid alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge kan dessutom tilläggas att hänsyn ska tas till barnets bästa, 6 kap. 2 a § FB. Vad som gäller för det fallet att en av vårdnadshavarna avlider regleras i 6 kap. 9 § FB. Enligt bestämmelsen får den levande föräldern ensam vårdnad om barnet vid förekomsten av ett dödsfall. I detta fall spelar det ingen roll hur barnets levnadssituation ser ut, den andra föräldern behåller ändå vårdnaden. Endast om denna förälder anses vara klart olämplig som vårdnadshavare kan någon annan ta över vårdnadsansvaret.UmgängesrättenUmgängesrätten existerar i första hand för barnets skull, då det anses vara av vikt att barnet har möjlighet att upprätthålla relationer med viktiga personer i dennes närhet. Av denna anledning har barnets vårdnadshavare enligt 6 kap 15 § stycke 3 FB ett ansvar att barnets behov av umgänge med någon, annan än barnets förälder, som står barnets särskilt nära så långt som möjligt tillgodoses. En sådan person kan exempelvis vara mor -och farföräldrar men även en person som barnet vuxit upp med.Det kan tilläggas att rätten kan fatta beslut om umgänge enligt 15 § på talan av socialnämnden om vårdnadshavaren inte medverkar frivilligt till en sådan umgängesrätt upprätthålls, 6 kap. 15 a § FB.Konsekvenser av ett giftermål eller gemensamt barn Avseende vårdnads -och umgängesfrågan kommer varken ett giftermål mellan dig och din sambo eller ett gemensamt barn er emellan att få några rättsliga konsekvenser i det fallet att din sambo skulle avlida. Däremot skulle dessa omständigheter ha betydelse för din underhållsskyldighet. Huvudregeln är att barnets föräldrar är ansvariga för försörjningen av sina barn. Föräldrarnas betalningsförmåga och barnets behov av underhåll bestämmer underhållets storlek, enligt 7 kap. 1 § FB. Den som varaktigt bor tillsammans med en förälder som har vårdnaden om ett barn - som också bor där - blir underhållsskyldig mot barnet, om denne är gift med eller skaffar gemensamma barn med föräldern, 7 kap. 5 § FB. En sådan underhållsskyldighet avser främst att barnet ska få sin grundförsörjning tillgodosedd men kan också innebära en högre standard, om föräldrarnas ekonomi tillåter det. Underhållsskyldigheten gäller dock endast i första hand den mån barnets båda föräldrar inte kan tillgodose barnets behov av underhåll, 7 kap. 5 § stycke 2 FB.Slutsats i ditt enskilda fallMin slutsats i ditt enskilda fall är du saknar rättslig vårdnadsplikt vid den händelse att din sambo skulle avlida. Istället kommer troligen ensam vårdnad tillfalla barnets levande vårdnadshavare. En annan utgång i denna fråga kräver troligen att du innan din sambos bortgång har adopterat barnet. Detta kräver dock båda vårdnadshavarnas samtycke, 4 kap. 8 § FB.Umgängesrätten är högst beroende på vilken relation du haft med barnet. Är det så att barnet delvis vuxit upp med dig och din sambo är chanserna stora att du ses som en sådan person som står barnet särskilt nära för att du skulle beviljas umgängesrätt. Vid den situationen att du och din sambo gifter er eller skaffar egna barn kan det vara bra att ha vetskap om den underhållsplikt som inträder för dig enligt 7 kap. 5 § FB.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Kostnader för umgängesresor

2020-06-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Jag och min sons pappa separerade för 6 år sedan, till en början hade jag och min son skyddade uppgifter och flyttade då ca 8 mil ifrån där vi bodde tillsammans, och skatteverket godkände vår förflyttning.Barnet är hos sin pappa varannan helg, ibland mer vid lov. Barnet är 8 år. Till min fråga. Är det umgänges föräldern eller jag som barnet är boende hos som ska stå för resekostnader? Kan tillägga att jag arbetar och han har försörjningsstöd om det skulle göra någon skillnad.Tack på förhand.Mvh
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det primära ansvaret för resekostnaderna ligger på den föräldern som barnet inte bor tillsammans med, delvis umgängesföräldern. Den föräldern som barnet bor tillsammans med ska dock ta del av resekostnaderna i vissa fall (6 kap. 15 b § föräldrabalken. I allmänhet bör boendeföräldern vara skyldig att ta del av resekostnaderna endast när avståndet mellan bostadsorterna är relativt stort. En riktlinje enligt förarbetena till lagen är att avståndet bör överstiga tio mil för att boendeföräldern ska vara skyldig att ta del av resekostnaderna, men även föräldrarnas ekonomiska förmåga ska vara av betydelse. Eftersom avståndet mellan dig och umgängesföräldern är åtta mil ska du som huvudregel inte behöva ta del av kostnaderna för umgängesresor till den andra föräldern. Dock kan det bli så att om en av er inte har råd att betala resekostnaderna och den andra har det bättre ställt ekonomiskt, kan den föräldern som har det bättre ekonomiskt ställt behöva betala mer. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man tvinga barn till umgänge med förälder?

2020-06-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Har en 16 åring som inte vill åka på umgänge, våran dom fastslog för 3-4 år sen.Meningen är att barnet ska åka 1 månad på sommaren + varannan helg. I år har barnet fått sommjobb som den vill prioritera + livet runt omkring. Vi har gett förslag på ett annat umgänge efter samtal med familjerätt. Nu tänker umgängesföräldern begära verkställan av dom.Barnet har även sagt ifrån om att åka varannan helg till hösten då den börjar gymnasiet och vill fokusera på det. Vad händer? Kan de tvinga barnet att åka när det inte vill? Det vill åka på sina villor. Jag tycker att det inte ska kunna gå med tvång. Hälsningar boendeförälder
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kan man tvinga ett barn till umgänge?Regler om umgänge hittar vi i Föräldrabalken som följande kommer att benämnas som "FB". Grundtanken med umgänge är att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med (6 kap. 15 § första stycket FB). Det är alltså barnet som som ska ha rätt till umgänge med föräldern och inte föräldern som ska ha rätt till umgänge med barnet. Ett barn har därmed ingen plikt att umgås med sin förälder. Möjlighet för förälder att föra talan i domstolDet finns alltså, som tidigare nämnt, inte någon absolut rätt för en föräldern att få umgås med barnet. Däremot kan en förälder som inte får träffa sina barn föra talan om detta i domstol ( 6 kap. 15a § FB). I ert fall har ni redan ett beslut om umgängesrätt men med tanke på att detta beslut är några år gammalt och inte längre lämpar sig för er nuvarande situationen kan det vara aktuellt med ett nytt beslut rörande umgängesfrågan. När rätten beslutar om umgänge mellan barn och förälder görs de detta med utgångspunkt i vad som är barnets bästa, här beaktas även barnets egen vilja ( 6 kap. 2 a § FB). Barn som är högre upp i ålder anses själva kunna avgöra sitt behov av umgänge. Med tanke på att din son är sexton år och snart även myndig kommer rätten därför med största sannolikhet att ta stor hänsyn till hans vilja. Ifall umgängesföräldern fortsättningsvis inte vill sammarbeta och motsätter sig ert nya förslag rörande umgänget, skulle det därför, som tidigare nämnt, vara aktuellt att ta detta vidare till rätten för att få ett nytt beslut. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar,

Kan jag göra ett faderskapstest utan moderns medgivande?

2020-06-26 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Jag är juridisk far till en pojk (snart 18), men har inte vårdnaden. Hans mor och jag har varit isär sedan 16 år tillbaka. Jag har umgänge med honom och det flyter på bra med samarbetet med mamman. Men, Även om det inte gör någon skillnad egentligen, har jag länge tvekat på att jag är pojkens biologiska far (Stor skillnad utseendemässigt). Nu vill jag göra ett test och ser att det går att beställa. Kan jag beställa och göra testet med sonen för att få klarhet i saken utan moderns medgivande?
Angelica Kaijser |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer dela upp svaret i två delar där den första besvarar frågan om du och din son kan göra ett faderskapstest utan moderns medgivande och den andra delen kommer fokusera på vad ett negativt utslag får för betydelse juridiskt. Kan du göra ett faderskapstest?I vanliga faderskapsutredningar är det socialnämnden som ska utreda vem som är far till barnet när föräldrarna inte är gifta med varandra (2 kap. 1 § föräldrabalken). Eftersom du är fastställd som far till barnet samt har varit det i nästan 18 år, kommer socialnämnden inte hjälpa till i det här fallet. Du kommer då som privatperson få starta en egen utredning samt bekosta det själv. Myndigheten du ska kontakta är då Rättsmedicinalverket (RVM). Här kan du hitta information om hur en sådan faderskapsutredning går till. Däremot kan det sägas att om din son ska medverka i testet krävs båda vårdnadshavares tillstånd. Modern behöver alltså ge sitt medgivande. När din son har fyllt 18 år kan han själv bestämma om han vill vara med. Kan faderskapet hävas?Vid ett scenario där ett faderskapstest skulle visa att du inte är far till sonen uppkommer frågan om ditt faderskap kan hävas. Detta regleras också i föräldrabalken (FB). För att kunna häva ett faderskap krävs det att man har s.k. talerätt till det, alltså rätt att väcka talan om det i domstol. Ett mål om hävande av faderskap avgörs alltid genom dom.Det är endast mannen om han är gift till barnets moder eller barnet själv som kan väcka en sådan talan (3 kap. 1-2 §§ FB). I din situation, kan ditt faderskap endast hävas om sonen väljer att väcka en sådan talan vid domstol. SammanfattningEn faderskapsutredning kan göras via RVM, men modern måste godkänna det. Om det skulle visas att du inte är biologisk fader är det barnet som måste väcka talan vid domstol, du har själv ingen sådan talerätt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man överklaga en orosanmälan till socialnämnden?

2020-06-19 i Barnrätt
FRÅGA |Kan man överklaga en orosanmälan som kuratorn på skolan har gjort??
Isabelle Sewelén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning regleras i socialtjänstlagen (SoL). Kan man överklaga en orosanmälan?Nej, man kan inte överklaga en orosanmälan till socialnämnden. Orsaken till det är att föreligger en särskild anmälningsskyldighet för bl.a. de som är verksamma inom skola att anmäla om de får information om att ett barn är i behov av stöd från socialnämnden (14 kap. 1 § p.1 SoL). När socialnämnden har fått in en orosanmälan ska de utan dröjsmål inleda en utredning om det anmälan avser och omständigheterna i det enskilda fallet (11 kap. 1 § SoL). Varje beslut som fattas ska ha huvudfokus i vad som är barnets bästa och dennes intresse (1 kap. 2 § SoL).När socialnämnden väl har fattat ett beslut har man däremot rätt att överklaga beslutet. Men som jag förstår din fråga har inget beslut ännu fattats och så länge man inte har fattat beslut om någonting finns inget att överklaga. Det går alltså inte att överklaga en orosanmälan eller pågående utredning - innan något beslut har fattats i ärendet. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Du kan även ringa direkt till Lawline i det fall du skulle ha ytterligare funderingar. Telefonrådgivningen hos Lawline kostnadsfri, värt att tillägga är att operatörskostnader kan tillkomma beroende på vilket abonnemang du har. Öppetider för telefonrådgivningen är måndag-fredag kl.10.00-16.00. Telefonnumret är följande: 08-533 300 04