Victoria Nilsson |Hej!Enligt 6:15 st. 3 FB har förälder ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Om föräldern inte ser till att behovet av umgänge tillgodoses så kan domstol besluta om umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder, 6:15a st. 2 FB. Det är socialnämnden som för talan om sådant umgänge. Särskilt nämns umgänge med barnets mor- och farföräldrar, samt andra som står barnet särskilt nära. Det finns till exempel anledning för socialnämnden att väcka talan om förälder motsätter sig att barnet träffar sina mor- eller farföräldrar om barnet tidigare haft en nära och god kontakt med dem och det skulle gå ut över barnet om kontakten bröts.Det ni bör göra är därför att vända er till socialnämnden i barnets kommun. Det är sedan upp till nämnden om de tycker det finns anledning att väcka talan om umgänge för dig och/eller din mamma.Föräldrabalken hittar ni https://lagen.nu/1949:381#K6.Vänliga hälsningar,

Elias Karlsson |Hej!Om jag har tolkat din fråga rätt så vill du veta hur du ska gå tillväga för att din dotter enbart ska bo hos dig. Svar kring barnets boende hittar vi i föräldrabalken, se https://lagen.nu/1949:381 . Under förutsättning att det föreligger gemensam vårdnad för din dotter kan du yrka i domstol att din dotter enbart ska bo hos dig, se 6:14a FB.Du bör dock uppmärksamma att när rätten tar beslut i tvister som berör barnets boende så sätter de alltid barnets bästa i främsta fokus enligt 6:2a FB. Umgänge med båda föräldrar värderas väldigt högt inom familjerätten vilket också framgår av umgängesrätten enligt 6:15 FB.Jag hoppas detta skapar någon klarhet i din fråga!Med vänlig hälsning,

Matilda Karlsson | Hej! Tack för din fråga. Huruvida ett avbetalningsköp är rättsligt bindande för omyndig beror på ett flertal faktorer, däribland på vilka premisser avtalet har ingåtts. Så som grundläggande lagreglering gäller dock: Enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (FB) är person som är under 18 år omyndig och får inte själv råda över sin egendom (här avses såväl faktisk vård som att förfoga över egendomen rättsligt) eller åta sig förbindelser. Vissa undantag från detta finns i de fall annat stadgas i lag eller genom villkor vid förvärv genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande. Normalt är köp på avbetalning inte att hänföra till något sådant undantag. Har omyndig person ingått avtal om köp på avbetalning är den omyndige således ej bunden av avtalet. Den omyndige kan därmed frånträda avtalet. För motparten gäller att även denne kan frånträda avtalet i det fall den omyndiges förmyndare inte har godkänt avtalet eller avtalet inte behörigen har fullföljts. Har avtalet godkänts och behörigen fullföljts är motparten bunden av avtalet även om denne var i god tro om att barnet var myndigt. Gällande frånträdandereglerna stadgas i 9 kap. 6 § FB att har den omyndiges avtalspartner varit i ond tro, det vill säga insett eller borde ha insett, att dennes avtalspartner varit omyndig får han inte frånträda avtalet under den tid som föreskrivits för godkännande. Har den omyndige uppträtt vilseledande kan han åläggas att ersätta den förlust som avtalsparten lidit, 9 kap. 7 § FB.Enligt 9 kap. 3 § FB föreligger en begränsad rättshandlingsförmåga för den som fyllt 16 år men ännu inte 18 år. Person inom detta ålderspann får råda över vad han eller hon har förvärvat genom eget arbete. Avtal som ingås med anledning av den förvärvad egendomen får dock enbart utgöra kontantavtal (direkt betalning), avtal om avbetalning är således ej bindande i enlighet med vad som sagts ovan.Särskilda regler gäller även enligt 9 kap. 2 § FB för den som är omyndig men som bor i eget hushåll. I de fall får avtal ingås som har koppling till det dagliga hushållet. Föräldrabalken hittar du https://lagen.nu/1949:381#K9. Vänligen,

Emma Persson | Hej och tack för din fråga! Enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken (FB) har barnet rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar att tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Vid gemensam vårdnad är boendeföräldern skyldig att lämna umgängesföräldern sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det (se 6 kap. 15 § 4 st. FB). Sådana upplysningar kan t.ex. vara att barnet ska flytta till en annan ort eller vistas utomlands en viss tid. Även upplysningar om barnets hälso- och sjukdomstillstånd ska lämnas om det underlättar umgänget. Eftersom det är viktigt att umgängesföräldern inte framstår som en utomstående person, utan istället som någon som har del i barnets vardag, kan även upplysningar om barnets skolgång, kompisar och fritidsintressen behöva lämnas.    Vad gäller kostnader för barnets resor till umgängesföräldern stadgas i 6 kap. 15 b § 1 st. FB att boendeföräldern ska ta del i dessa kostnader. Föräldrarnas ekonomiska förmåga utgör utgångspunkten vid fördelningen av resekostnaderna, men hänsyn tas även till övriga omständigheter, t.ex. att ena föräldern flyttar till en annan ort. Det är dock umgängesföräldern som har det primära ansvaret för resekostnaderna. I rättsfallet RH 1999:30 ansågs boendeföräldern inte vara skyldig att bidra till resekostnaderna genom att skjutsa sonen till umgängesföräldern då avståndet mellan bostadsorten och umgängesorten understeg tio mil.  FB hittar du https://lagen.nu/1949:381 Med vänlig hälsning,

Sofia Lilja | Hej och tack för din fråga! Nu vet jag inte exakt hur vårdnadssituationen ser ut eller överenskommelsen angående umgänget med barnets far, men jag ska försöka besvara frågan så gott jag kan. I det fall att din sambo och barnets pappa har gemensam vårdnad om barnet så är båda vårdnadshavare. Som vårdnadshavare har man rätt och skyldighet att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, när man gör detta ska man alltid beakta barnets ålder, utveckling och vad barnets själv faktiskt vill, detta framgår av 6 kap 11§ Föräldrabalken. När det kommer till att avgöra sådana saker som vårdnad, boende och umgänge ska alltid barnets bästa vara avgörande enligt 6 kap 2a§ Föräldrabalken. Vidare säger 2st. 2p. i samma § att man särskilt ska fästa avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och även här ska hänsyn tas till barnets vilja, barnets ålder och mognad. Den förälder som har barnet boende hos sig, i detta fall din sambo har om de har gemensam vårdnad skyldighet att lämna upplysningar som främjar umgänget, 6 kap 15§ 4st Föräldrabalken, om inte särskilda skäl talar emot det. Detta gäller viktiga upplysningar som barnets skolgång, läkarbesök, kamratrelationer och fritidsintressen. Det är din sambo och barnets pappa som gemensamt har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med båda föräldrarna tillgodoses. Nu vet jag inte umgänget är en gemensam överenskommelse som träffats av dem själva, mellan din sambo och barnets pappa eller om umgänget som det ser ut nu är bestämt genom ett avtal där Socialnämnden har hjälpt till. Vilket de kan göra enligt 6 kap 17a Föräldrabalken. En förälder kan också få ett umgängesschema fastställt i tingsrätten enligt 6 kap 15a§ Föräldrabalken. Skulle din sambo och barnets pappa ha ett sådant avtal eller fått umgängesschemat fastställt i rätten kan barnets pappa vända sig till och begära att få beslutet verkställt. Om båda vårdnadshavarna, föräldrarna har svårt att komma överens om frågor gällande barnet har man rätt att få hjälp av socialtjänsten i kommunen genom samarbetssamtal, 5 kap 3§ Socialtjänstlagen. Sammanfattningsvis är det som ovan sagts att besluten gällande umgänge ska tas gemensamt av din sambo och barnets far om de har gemensam vårdnad. Här bör man se till barnets bästa och att god kontakt upprätthålls med de båda föräldrarna. Har ni ett avtal eller är umgängesschema fastställt i rätten kan barnets pappa vända sig till rätten för att få igenom beslutet. Men det bästa för barnet är om de båda kan prata och försöka komma överens och hitta en lösning. Kanske kan barnet vara hos pappan två helger efter detta osv. Behöver man hjälp att samarbeta kan man få det av socialtjänsten.   Hoppas du har fått svar på din fråga! Vänligen

Anonym Anonym |Hej,I vissa fall kan man tjäna på att ta ut sin semesterledighet dessa dagar istället för att vara föräldraledig.Vänliga hälsningar

Matilda Karlsson | Hej! Tack för din fråga. Vid ansvar för barn skall man skilja mellan det juridiska ansvaret och underhållsskyldighet. Det juridiska ansvaret stadgas i 6 kap. 1 § och 6 kap. 2 § 2 st. föräldrabalken där det föreskrivs att den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosett. Vidare stadgas att vårdnadshavaren svarar för den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I det juridiska ansvaret ingår även för vårdnadshavare att ha barnet under uppsikt i syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan. Detta juridiska ansvar i form av vårdnaden föreligger enligt 6 kap. 2 § 1 st. föräldrabalken tills det att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap. Någon juridiskt ansvar efter det att barnet har fyllt arton år föreligger således inte. Vidare skall även nämnas underhållsskyldigheten som i vissa fall kan föreligga en ytterligare tid efter det att juridiskt ansvar har upphört. Enligt 7 kap. 1 § 1 st. föräldrabalken skall föräldrar svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Vid bestämmande av underhållsskyldighet skall hänsyn tas till barnets inkomster och tillgångar samt sociala förmåner. Enligt 7 kap. 1 § 2 st. föräldrabalken upphör underhållsskyldigheten när barnet fyller arton år. Går barnet i skola efter denna tidpunkt är förälder underhållsskyldig under den tid som skolgång pågår, dock längst till barnet fyller tjugoett år. Med skolgång avses studier i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig grundutbildning. Sammanfattningsvis kan därmed sägas att juridiskt ansvar och underhållsskyldighet föreligger tills det att barnet fyller arton år. Efter artonårsdagen kan i vissa fall en fortsatt underhållsskyldighet föreligga om barnet går i skolan, under förutsättning att det rör sig om grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig utbildning. Underhållsskyldighet föreligger som längst tills barnet fyller tjugoett år. Vänligen,

Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om vårdnad hittar du i Föräldrabalken (FB), se https://lagen.nu/1949:381#K6.Det är som huvudregel föräldrarna som har vårdnaden om ett barn om inte rätten anförtrott vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (FB 6 kap 2 §). Det är med andra ord alltid rätten som utser eventuella särskilt förordnade vårdnadshavare så det är alltså inte möjligt att skriva över vårdnaden på någon annan. När rätten ska besluta om att förordna en vårdnadshavare så ska barnets bästa vara avgörande (FB 6 kap 2a §). Eftersom det nästan alltid är bättre för barnet att föräldrarna har vårdnaden så är det bara i vissa undantagsfall som det sker t.ex. vid grövre missbruk eller försummelse från förälderns sida eller om denne är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden, t.ex. på grund av sjukdom (FB 6 kap 7 och 8a §§). Det finns inte heller möjlighet för en förälder att bli entledigad som vårdnadshavare (FB 6 kap 10b §). Det är dock möjligt för föräldrarna att avtala sinsemellan om vem av dem som ska ha vårdnaden eller om den ska vara gemensam (FB 6 kap 6 §).Med vänliga hälsningar