Barnets bästa vid umgänge och vårdnad
Hej!
Jag och mitt ex har ett gemensamt barn på 3 år. Vi har varit separerade i snart ett år pga bakomliggande psykisk och fysisk misshandel. När jag separerade från honom så uppmanade jag honom att
uppsöka en psykolog och vi beslutade oss för gemensam vårdnad. ( då han inte varit fysisk eller psykiskt elak mot sonen kände jag mig ganska trygg i detta )
Exet går i terapi varannan vecka i timme och psykologen, har enligt mitt ex, omnämnt Narcissistisk personlighetsstörning och borderline som underliggande . Dock är ingen diagnos ställd.
I början hade vi varannan vecka med sonen, och i somras ändrade vi det efter att pappan har varit hårdhänt och elak.
Orosanmälan till Socialen och polisanmälan gjordes. Under månaderna mellan jun och nov har
pappan fått träffa sin son varannan helg och i sällskap av sin mor, då han inte ville ha mig närvarande under umgänget. Detta var en uppgörelse som enbart gjordes muntligt mellan mig , exet och hans mor.
Nu är utredningen snart klar och inga fysiska gränser har passerats under sommaren,
dock är den psykiska delen kvarstående. Sonen får höra att han är ful, att han inte duger
och är ledsen när han kommer hem.
Nu närmar sig utredningen sitt slut och det visar sig nu att exet ljugit om umgänget de senaste tillfällena
och haft sonen själv i sin lägenhet under hela vistelsen och sagt till hans mor att socialen har sagt att det är okej. Hur gör jag i detta läget? Har jag några juridiska rättigheter?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Frågor som rör vårdnad, boende och umgänge av barn regleras i föräldrabalken (FB) kap. 6. Huvudregeln som alltid tillämpas i frågor kring barn är regeln i 6:2a FB, som handlar om barnets bästa.
I ditt fall beskriver du tydliga tecken på att barnets pappa misskött sig vid tidigare tillfällen då både socialen och polisen varit inblandade, samt tillfällena då han ljugit om att umgänget med er son skett i enlighet med vad ni kom överens om. Du beskriver även att er son får stå ut med skällsord när han vistas med pappan.
Det du kan göra är att kräva ensam vårdnad om er son, och ett begränsat utrymme för pappan att umgås med honom. Det är tingsrätten som efter stämning tar ställning och bestämmer i dessa frågor. Det rätten lägger stor vikt vid är regeln i 6:2a FB. Däri beskrivs vikten av barnets behov av att ha en nära och bra relation till båda sina föräldrar, vikten av att lyssna till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. I bedömningen av vad som är bäst för barnet ska också eventuella risker för att barnet, eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp beaktas.
Det är väldigt svårt att säga hur utfallet skulle bli i din situation då informationen i frågan är väldigt knapphändig. Något man ska komma ihåg är att en rättsprocess ofta är långdragen och väldigt krävande för alla inblandade, inte minst för barn.
Jag råder dig att kontakta en av våra samarbetspartners, Familjens Jurist för fortsatt rådgivning. De är specialiserade på familjerättsliga frågor och kan hjälpa dig vidare med din fråga.
Gå in här, https://www.familjensjurist.se/boka-tid för att boka en tid hos Familjens Jurist.
Jag önskar dig lycka till och hoppas att du känner dig nöjd med mitt svar.
Ha en bra dag.
Vänligen,
