Barns umgängesrätt med sin förälder

2015-07-09 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, min kille har 2 barn som är 3 år och 8 år med sin förra detta tjej. Barnen står på mammans namn och bor hos henne. Pappan (min kille) vill kunna umgås med de och ha de hos han när de är helger, men hon har inte tillåtit honom träffa barnen och förbjuder han. Vad kan han göra i den situationen och vilka rättigheter har han?
Emilia Ohlin |Hej och tack för din fråga!Frågor om vårdnad, boende och umgänge regleras främst i Föräldrabalken, FB, som du hittar här.Viktigt att komma ihåg när det gäller dessa frågor är att rätten alltid ska utgå ifrån barnets bästa, se FB 6 kap 2a § 1 stycket. I 2 stycket sägs att särskild vikt vid denna bedömning ska läggas vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dvs. inte bara med boendeföräldern.Det är alltså barnet som har umgängesrätt till den förälder det inte bor tillsammans med. Om det skulle antas strida mot barnets bästa kommer föräldern inte att tilldömas umgängesrätt. Utgångspunkten ska dock vara att barnet så långt som möjligt ska kunna umgås med båda sina föräldrar, även om de inte längre bor ihop. Detta anses vara viktigt för att barnet ska få en trygg uppväxt och för att öka möjligheterna till en god relation mellan barnet och båda dess föräldrar även senare i livet.Barnets umgängesrätt med den förälder som det inte bor hos regleras i FB 6 kap 15 § 1 stycket. Det stadgas även att boendeföräldern ska lämna viktiga upplysningar till den andre föräldern; om barnets skolgång, fritidsintressen, personlighet osv., som gör att umgänget med den andre föräldern underlättas, se 4 stycket.Om det inte finns skäl som talar emot, är alltså utgångspunkten i ert fall att din killes barn ska ha rätt till umgänge med sin pappa. Det kan då - givetvis beroende på avstånd och praktiska aspekter från familj till familj - vara lämpligt att begära att umgängesrätten läggs varannan helg. Då behöver barnen inte flytta runt varje vecka, och barnen och killen hinner umgås flera dagar i sträck.Det är i princip alltid bäst om föräldrarna kan komma överens utan att ta domstolen till hjälp. En rättslig process tar tid, kostar pengar och är mentalt krävande för alla parter. Det finns hjälp att få hos kommunen, både med samarbetssamtal och med att upprätta ett skriftligt avtal om umgänget (se FB 6:17a 1 stycket och FB 6:18 1 stycket som hänvisar till socialtjänstlagen.)Om det inte går att komma överens på frivillig väg kan din kille i egenskap av förälder väcka talan vid tingsrätten och genom en rättslig dom fastställa sina barns umgängesrätt med honom, se FB 6:15a 1 stycket.Lycka till framöver!Med Vänliga Hälsningar

Kan förälder tvinga till sig umgänge med barnet?

2015-07-05 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag och min ex man har en dotter på 9 år som han knapt har varit i kontakt med .På över 9 år har han bara sett henne få gånger...Före den sista gången som var del i ett program lagat av tingsträtten har han bara sätt henne 5 gånger....Han lämnade oss rakt efter att hon blev född och inte visat mycket interesse för henne...Nu vägrar hon att träffa honom totalt fast jag har uppmuntrat henne till det....Han har gått till sak för att få ensam vårdnad för henne fast hon vill bara bo med mig.......Hon känner honom knapt och vill heller inte delta i någon form för att bli känd med honom...Hon gillar honom inte alls...Faktisk hatar hon honom speciellt efter att han gick till sak och vägrade henne få pass.Min advokat har sagt att om hon inte vill så ska hon inte tvingas till det......Kan han fä socialen att ta henne från mig med polismakt pga att hon vägrar träffa honom mer??????!!!! Både min advokat och en annan har ju sagt att om hon inte vill så kan man inte tvinga ett barn....Han bor över 2 timmar borta från oss...Plötsligt nu visar han interesse efter knapp kontakt på 4 år.Hon har sitt trygga liv här(Malmö).Älskar sin skola och klasskamrater.Jag är också rädd att förlora henne...Vi har mycket nära relation eftersom jag har i praktiken varit ensam med henne dessa 9 år.Plötsligt ut ur det blå vill han ha henne full tid även om flickan inte vill.Jag vet att barn har rätt till båda föräldrar.men hon har växt upp utan att känna honom.Och nu vill hon inte ha kontakt med honom.
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig oss på Lawline med din fråga. När det gäller umgänge och vårdnaden om barnet är det barnets bästa som är i fokus. Det är inte primärt föräldrarnas vilja som styr vem barnet ska tillbringa tid med. Det är sålunda inte förälderns behov av umgänge som är av betydelse. Vad gäller bedömningen av barnets bästa kan följande sägas. Utgångspunkten bör vara att barnet har rätt att träffa båda sina föräldrar, men ska inte mot sin vilja behöva träffa en förälder. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning.Eftersom dottern vill bo hos dig talar det till din fördel. Detta beror på att dottern är tillräckligt gammal för att hennes önskemål ska tillmätas viss betydelse. Dessutom har dottern vant sig till att bo hos dig och vill inte byta miljö och sällskap. Det finns egentligen ingen grund för att hennes far kan tvinga till sig umgänge. Du ska alltså inte behöva oroa dig. Vänliga hälsningar,

Beslutanderätt om byte av förskola vid gemensam vårdnad

2015-06-27 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och min sambo har separerat och hon har flyttat till annan kommun. Vi har ett barn som är ett år som vi har gemensam vårdnad om som är skrivet hos mig och har kommit in på dagis här sedan en tid tillbaka. Barnet är oftast hos mig. Min fråga är om hon utan min vetskap kan få in barnet på dagis i den andra kommunen också utan att jag godkänner det? Anledningen till att jag frågar är att hon ständigt går bakom ryggen på mig när det gäller vårt barn och att jag inte tycker att man ska bolla en ettåring mellan olika dagisplatser då det inte blir nån stabilitet för barnet.
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare ska de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken utöva beslutanderätten gemensamt. Det krävs alltså som regel att vårdnadshavarna är eniga när gäller beslut i frågor som rör vårdnaden. Bestämmelsen ska emellertid inte tolkas på det sättet att båda föräldrarna ska delta i alla vardagliga förehavanden. Den förälder som har barnet hos sig har rätt att ensam fatta beslut i de flesta frågor som rör den dagliga omsorgen. I förarbetena till föräldrabalken uttalas att till den dagliga omsorgen hör frågor om bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin fritid. Vad gäller beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid gäller dock att vårdnadshavarna endast kan utöva beslutanderätten gemensamt. Beslut om barnets skolgång anses vara en fråga som är så central att den inte kan hänföras till den dagliga omsorgen. Följden av detta blir att en förälder inte ensam kan fatta beslut i frågor som rör barnets skolgång om föräldrarna har gemensam vårdnad. Med tanke på att barn ofta fortsätter till samma grundskola som den där barnet gått i förskoleklass krävs enighet mellan vårdnadshavarna även vad gäller val av vid vilken skolenhet barnet skall gå i förskoleklass. Vad gäller förskola är läget mer oklart. JO har i ett beslut uttalat att val av förskola i regel får anses fall under den dagliga omsorgen. Som huvudregel har alltså den förälder som barnet bor hos rätt att ensam besluta om var barnet skall gå i förskola. Denna huvudregel har dock en del undantag. Vid val av barnomsorg med någon särskild inriktning, såsom exempelvis religiös eller pedagogisk inriktning, är det tveksamt om beslutet ryms inom ramen för den dagliga omsorgen. Detsamma gäller om det är ett mycket stort avstånd mellan boendeorten och den plats där barnomsorgen kommer att utövas. I dessa fall torde det krävas enighet vårdnadshavarna emellan.Föräldrabalken finner du https://lagen.nu/1949:381.Vänligen,

Kan man avtala om vårdnaden

2015-06-22 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Jag undrar vilka alternativ jag har nu efter att försökt komma överens om ett samarbetsavtal med min ex fru (skild sen 2 år) kring hämtning/lämning, bytesdag m.m. Vi har haft ett möte hos familjerätts assistent på kommunen vilket visade sig inte alls hjälpa oss framåt att skriva ett avtal som passar båda parter, utan tvärtom om. hon hävdade ej juridiskt avtal utan endast moraliskt avtal och båda kan hoppa av och vägra m.m. Jag är orolig inför framtiden vad det gäller samsyn med barnen, att viktiga beslut tas mellan mig och hon som delad vårdnadshavare och inte någon flickvän eller pojkvän. också då hennes inställning är att aldrig i livet byta bytesdag osv. Nu har jag träffat en flickvän sen en tid tillbaka och båda ser en framtid. hon har också egna barn och självklart vill vi också ha en dräglig tillvaro där vi kan harmonisera barn, skola, arbete och fritid tillsammans precis som min Ex fru lyckats med. Ser att det borde finnas ett rättvise system som delad vårdnadshavare. Tex, bara för att vi en gång började med bytesdag på fredagar så kan väl inte det vara skrivet i sten och gälla hela livet? etc. osv. Inget avtal eller överenskommelse är skrivet mellan oss än så länge men jag ser nu att detta är nödvändigt och vill inte vänta med det, för båda parters bästa. Tacksam för tips och rådgivning i min situation. mvh Ronnie
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Vad gäller gemensam vårdnad om barn handlar det om att komma överens tillsammans. Kommer man inte överens kan man dessvärre inte väcka talan mot den andre vårdnadshavaren för att denne tex. inte vill motionera barnet eller ger denne för mycket socker etc. Detta måste ni sköta själva. Går inte detta är enda vägen att väcka talan om ensam vårdnad. Detta är dock inget som rekommenderas då det ligger i barnets bästa att ni har gemensam vårdnad (oftast). Ni kan i och för sig avtala med varandra som ni gjort men jag ser ingen särskild framgång med att väcka talan om avtalsbrott om den andre vårdnadshavaren inte skulle följa avtalet. Hoppas allt löser sig på bästa möjliga sätt och att du fick svar på dina frågor!

Ensam fatta beslut vid gemensam vårdnad

2015-07-05 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min sambo har en son på 6 år med autismdiagnos. Pga trista omständigheter med samarbetsproblem och noll kommunikation från moderns sida så bor inte sonen hos oss längre. De har gemensam vårdnad. Sambon får ringa runt till instanser såsom habiliteringen, folktandvården mm för att överhuvudtaget få information och vetskap om saker. Trots det brister det ibland från dessa och en droppe av alla kom när det uppdagades att det beslutat att sonen ska ha en handikappcykel? Vi förstår ingenting varför för pojken har cyklat på vanlig cykel utan problem i 1 år... Modern åker också utomlands med pojken utan att tala om när, var och hur länge. Sånt har framkommit efterhand eller när sambon kontaktat modern för att träffa sin son.Alltid min sambo som smsar, ringer för att få kontakt med sonen. Ingenting från moderns sida. De har varit på åtskilliga samarbetssamtal på FR som inte givit nånting, då modern håller skenet uppe där. Får det gå till såhär?
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Vad gäller gemensam vårdnad är tanken att den ska vara just gemensam. Många gånger krävs dock bara ena vårdnadshavarens samtycke. Det finns vissa fall som kräver bådas samtycke och det är tex när man ska ordna pass åt barnet eller välja vilken skola barnet ska gå i. Det bästa är om vårdnadshavarna kan komma överens då detta oftast är barnets bästa, även om det inte alltid är vårdnadshavarnas bästa. Jag förstår att det måste vara frustrerande att inte få den information ni har rätt till då modern brister i sin kommunikation. Man kan tyvärr bara väcka talan om ensam vårdnad om man är missnöjd över situationen. Observera att detta inte är något jag rekommenderar er att göra då det normalt ligger i barnets bästa att ha gemensam vårdnad. Hoppas detta hjälpte er i era funderingar!

Föräldrars bestämmanderätt avseende barns vardagliga liv

2015-06-28 i Barnrätt
FRÅGA |Kan jag på något vis anmäla mina föräldrar för att dem håller mig för hårt? Dom har satt extremt starka regler för mig och inget av mina andra syskon som straff för att jag var full på en fest och inte berättade det för dem. Nu får jag knappt träffa mina kompisar länge och jag får inte längre sova borta, åka iväg, vara hemma efter åtta eller gå på fester och mycket annat. Jag tycker att de håller mig mycket hårt och senast de gjorde detta blev jag deprimerad. Finns det någon anmälan jag kan göra?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genomgång av föräldrars skyldigheter Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling, 6 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381). Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas särskilt vikt avseende risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad, 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål, 6 kap. 11 § föräldrabalken. Barn kan söka stöd hos socialnämnden, 6 kap. 14 § föräldrabalken.Socialnämnden Var och en som får kännedom eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden i den kommun där barnet vistas, 14 kap. 1 c § och 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Avslutning Dina föräldrar har en långtgående rättighet och skyldighet att se till din omvårdnad och trygghet. Så länge du inte utsätts för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling har de rätt att fatta beslut som de anser är gynnsamma för dig. De ska dock ta hänsyn till din vilja, men i ljuset av din ålder och mognad. Ju äldre du är, desto mer hänsyn ska tas till din vilja. Om du anser att dina föräldrar går för långt, kan du söka stöd hos socialnämnden i den kommun som du bor i. Sök på socialnämnden och den kommun som du bor i på google så får du fram kontaktuppgifterna. Om du är yngre än femton år har dock dina föräldrar stora möjligheter att styra ditt vardagsliv. Nedan hittar du lagarna som jag har hänvisat till i mitt svar.Föräldrabalken. Socialtjänstlagen.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Barnets vilja vid frågan om boende

2015-06-26 i Barnrätt
FRÅGA |Har en 14-årig son som Inte vill bo hos pappa. Hans äldre bror bor hos mig permanent (samma pappa). Han 14-åringen har själv sagt till pappan att han vill vara kvar här. Jag och pappan har stora samarbetssvårigheter och varit hos familjerätten vid flertalet tillfällen. Där har de sagt att sonen får "bestämma själv". Vad är det som gäller?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I ditt fall har din son en vilja att inte bo hos sin far. Vid frågor som rör boende, vårdnad och umgänge är det centrala barnets bästa. Ett barn har rätt att träffa sina båda föräldrar. Vid bedömningen av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för barnet att utsättas för övergrepp, bli olovligt bortförd eller fara illa. Dessutom är det av vikt att för barnets bästa upprätthålla en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Gällande barnets egna vilja, ska avseende fästas vid denna med hänsyn till barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § föräldrabalken). I avvägningen av vad som är barnets bästa är även behovet av kontinuitet och stabilitet för barnet av betydelse. Har barnet till exempel trivsamt bott en längre tid hos en förälder, bör barnet helst inte ryckas från sin invanda miljö om detta innebär en omställning. I din situation har sonen bott mycket hos dig och är van vid denna miljö. Som du noterar, ska barnets vilja beaktas vid bedömningen av barnets bästa. I normalfallet borde en fjortonårings vilja tillmätas stor betydelse för frågan om vårdnad, umgänge m.m. Man anser att barnet då nått den mognaden att det själv kan fatta rationella beslut som tillgodoser dennes intressen. Således har familjerätten rätt i att sin sons vilja är av stor vikt, så länge man uppfattar att det är barnets verkliga vilja som uttrycks. Vänliga hälsningar,

Kan vårdnadshavare ensam byta skola?

2015-06-16 i Barnrätt
FRÅGA |hej.Jag och min ex-sambo har två barn ihop, dom är 5,5 år gamla.Vi har delad vårdnad, de bor hos mig varannan vecka. Nu efter sommaren ska de börja på 6-års verksamhet i anknytning till ex-sambons bostad.Jag bor 15 minuter i från skolan.Nu vill hon flytta med sin nya kille till en annan komun och byta skola för barnen. Jag vill inte detta då de hamnar i en klass med flera av sin kompisar från förskolan som de har gått ihop med i över 2 år.Får de göra detta utan samtycke från mig?De tycker att jag kan åka varannan vecka med barnen (resan hem-skola-jobb kommer att ta mig 2 timmar enkel resa)Jag vill att de ska gå kvar i den nya skolan.Jag harcäven sagt att de kan bo hos mig hela tiden förutom varannan helg.Få de flytta på barnen utan mitt medgivande?Med vänlig hälsning, Mats
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Tanken är att vårdnadshavare genom gemensam vårdnad ska vara överens och fatta just gemensamma beslut. Detta går dock inte alltid och man kan vara oense om kost, träning etc. Dessa tvister kan inte lösas i domstol på annat sätt än att väcka talan om egen vårdnad. Vissa saker kräver dock lagen båda vårdnadshavarnas underskrifter såsom att skaffa pass, byta skola etc. Ena vårdnadshavaren kan alltså inte byta skola utan din underskrift. Däremot kan hon välja att flytta utan att du kan göra något. Det bästa vore om ni kom överens då detta (som huvudregel) är barnens bästa.