Frågor & Svar

Varit sambos i 26 år.Två vuxna barn. Köpte gemensamt ett hus 1989 som vi sedan sålde 1995. Flyttade till gård på landet som vi de första åren hyrde av mina svärföräldrar.För några år sedan ärvde min sambo halva gården,samt tog lån och löste ut sin systers halva.Han står som ensam ägare. Vad händer om han ber mig flytta?? Har jag rätt till något? Han arbetar och är välbetald. Jag sitter i kvinnofällan. Varit fast anställd sen 85 inom vården. Nu sjukskriven sedan fyra och ett halvt år. Får utbetalt ca 8-9000 /månad. Bara undrar om och vilka rättigheter jag har vid en separation.

Hur går en bodelning till om den ena maken inte äger något allt ? Ex make A har inga tillgångar alls, medan make B äger det gemensamma huset, värt 500.000, BMW:n som är värd 400.000 och övriga bankmedel till ett värde av 70.000. Hur skulle en bodelning mellan makarna se ut ? & hur stor chans är det för make A att få underhåll under förutsättning att alla B'stillgångar är enskild egendom, huset genom 3:e mans villkor, resterande genom äktenskapsförord ? Finns det någon möjlighet alls för make A att få ut något ?

Hej! Jag och min sambo har tre barn, ett på 3 år och två på 1,5. Min sambo är en bra man och pappa oftast, men med jämna mellanrum försummar han barnen, anser jag. Han har vid ett flertal gånger varit full och struntat i att hjälpa mig med barnen när de vaknat och gråtit allihop på natten. Då har han bara legat i sängen och trotsigt sagt att han inte vill ta hand om dem. Ett sådant tillfälle har jag spelat in på mobilen. Han har flera gånger druckit sig full trots att det varit hans tur att ta hand om barnen på natten. En gång hade han lagt den ena 1-åringen i sängen bredvid sig, men är så full att han inte hör hennes gallskrik när hon ramlar ner i klinkersgolvet, utan sover lugnt när jag kommer inrusande, och hon ligger på det kalla, hårda golvet. Jag har varit föräldraledig sedan dec 2009 då vår äldsta dotter kom. När hon var 1 år och 8 mån kom tvillingarna så jag har inte jobbat emellan. Jag är hemma tills de börjar förskola till hösten. Min sambo har inte tagit ut en enda pappadag, och jag är den som, fram till för ett par månader sedan, ensam tagit hand om alla barnen nattetid då han sovit på en annan våning. Sedan ett par månader tar han en natt i veckan, jag sex. Vi har gemensam vårdnad trots att vi inte är gifta. Naiv som jag var, trodde jag inget annat än att vi alltid skulle vara tillsammans. Nu är jag inte lika säker längre, och min fråga är: Vad är mina chanser att få ensam vårdnad, om saken skulle gå till domstol? Jag är med barnen dygnet runt och kan inte föreställa mig att vi skulle vara ifrån varandra varannan vecka. Han har dålig rygg och har därför inte kunnat vara ensam med alla barnen i mer än ett par timmar. Inte konstigt kanske att det är mig barnen tyr sig till när de är ledsna, nyvakna, slår sig… Påverkar det faktum att jag är den som är med barnen dygnet runt? Påverkar deras ålder? Påverkar det faktum att han varit full i närheten av barnen ett flertal gånger? Att han har övergett barnen (även om de inte lider av att bara vara med mig) genom att stanna borta längre än vi kommit överens om, eller helt sonika vända ryggen mot dem och gå, och låta mig ta hand om dem ensam? Är det jag nämner i mitt mail tillräckligt för att kallas att man försummar omsorgen av barnen? Min sambo tjänar bra med pengar, och vi har barnflicka som hjälper mig med barnen, så att vi alltid är två att ta hand om två (när storasyster är på förskolan) respektive tre barn. Jag tjänar normalt, och ser en rädsla i att varannan vecka-uppdelningen skulle innebära att han skulle anställa en barnflicka som skulle ta stor del av hans roll med barnen, eftersom han är egen och jobbar mycket. Jag oroar mig också för att det inte skulle vara bra för barnen som är vana att vara med mig, att vara ifrån mig varannan vecka. Jag tjänar som sagt mindre, men har mina föräldrar som hjälper till hur mycket som helst med barnen och som skulle kunna hjälpa mig ekonomiskt för att jag skulle slippa jobba heltid för barnens skull. Ledsen för att det blev ett långt mail, men otroligt tacksam för svar! 

Hej. Jag hör av mig till er för att jag behöver råd och hjälp med vårdnad och umgänge till min dotter. Jag valde att flytta från min sambo den första januari i år. Vi har en dotter på fyra år. Jag lever nu tillsammans med två andra personer och deras fyra barn i en villa. Det är en stor villa där det finns plats för alla, även mig och min dotter. Jag vill ha lika mycket tid med min dotter som mamman till barnet. Vilket jag i nuläget inte har p.g.a. att mamman vägrar ge mig det. Vi har varit på samtal med sociala flera gånger. Jag har kommit med olika förslag på lösningar. Det jag vill komma till är att vi har 50% var med växelvis boende varannan vecka. Det behöver inte ske från dag ett, men jag vill hitta en lämplig väg dit. En mjuk övergång. Mamman tycket att mitt boende är olämpligt och jag får bara ha dottern dagtid någon enstaka dag i veckan. Att hon skulle sova hos mig i mitt hem är otänkbart. Det hon tycker är olämpligt är att hon anser det inte normalt att bo tre vuxna i ett hushåll och att det var mitt val att flytta. Något mer argument har hon inte. Jag anser att hennes argument mer handlar om hennes sårade känslor än det bästa för dottern. Enligt mig är allt ordnat. Det finns ett eget rum till min dotter. Hon känner familjen sen tidigare. Vi har alla tre jobb och ingen har någon form av anmärkning på sig. Jag bor endast någon kilometer från mamman, så det blir inget problem med dagis och kompisar, släktingar eller annat. Under dessa tre månader som gått har mamman mer eller mindre undanhållit dottern från mig. Mamman har haft dottern till 95% och jag får endast ”låna” henne eller ”sitta barnvakt” när det passar henne. Frågar jag om jag får ha henne någon dag så sätter hon oftast stopp för det. För att hon tycker jag kommer med för kort varsel även om jag är ute flera dagar i förväg. Eller att hon redan planerat något för den dagen. Eller så kan det räcka med att hon faktiskt är ledig den dagen och vill inte lämna ifrån sig henne då. Det faktum att mamman vägrar dottern att sova hos mig ställer också till mycket problem. Det blir svårt att få in en normal rutin med frukost, nattning, hämta och lämna på dagis, träffa släktingar på min sida m.m. Jag har heller ingen möjlighet att hitta på något som tar längre tid än 10 timmar, t.ex. att åka iväg med familjen på sportlov ett par dagar för att åka skidor och skoter. Det spelar ingen roll vad jag säger eller gör så vägrar hon i sten att lämna ifrån sig dottern till mig, hennes pappa. Jag vill att dottern ska träffa oss båda lika mycket. Eftersom mamman inte tillgodoser umgänget undrar jag om jag borde yrka på ensam vårdnad. Mitt mål är som sagt 50% var med dottern och jag skulle vara noga med att tillgodose det. Nu ber jag er om råd och hjälp. Vad ska jag göra? Har mamman rätt att göra som hon gör? Håller hennes argument om att jag inte har ett acceptabelt boende? Borde jag ansöka om reglerat umgänge eller t.o.m. ensam vårdnad? Tacksam för svar.

Hej jag undrar vad som händer om min make avlider. Han har lån på en fastighet tillsammans med sin exsambo. Ska jag ta över hans skuld? Han har skrivit över huset på henne men har kvar skulden på huset, känns olustigt då jag inte vet vad som händer om han går bort. Tacksam för svar.

Är gift och har barn tillsammans med maken. Strax innan vi gifte oss dog makens far, och han testamenterade huset vi hyrde av honom till min make, som "enskild egendom". Jag har hela tiden investerat i detta hus ekonomiskt, före och efter detta. Vad händer om, Gud förbjude, vi skulle skilja oss? Står jag utan hem då?

Vår son gick in som hälftenägare i vår jordbruksfastighet 1987 han gifter sig 1991 nu skall dom skilja sig min fråga är har hon rätt till en fjärdedel av fastighetens värde där finns inga äktensskapsförrord dem emellan dom har inga utlägg under hela tiden dom har jag och min fru stått för

Min make har eget företag, som för tillfället är vilande. Om hans företag skulle bli skuldsatt och han avlider, vad händer då med eventuella skulder? Får jag ärva dessa skulder? Om han har privata skulder dvs utanför sitt företag, ärver jag dessa? Tack på förhand!

Min vän är gift i Sverige med en Brasiliansk man, men äktenskapet är bara registrerat i Sverige. De gifte sig 2011. Mannen har bara varit på besök i Sverige o aldrig bott här. Då det inte verkar som mannen vill komma till Sverige o min väninna väntat så länge, att hon inte orkar mer o vill gå vidare med sitt liv och skilja sig. Hur går hon tillväga?

Har föräldern med umgängesrätt inga skyldigheter att följa avtalet.Ett avtal som är upprättat med hjälp av familjerätten. Kan den föräldern bara dyka upp när det passar med vecko långa uppehåll..ja t.o.m månader. Även ändra tider och dagar med kort varsel de tillfälle där är umgänge.Det har varit så sedan födseln och barnet är nu 14 mån. Alltså för liten att minnas föräldern från gång till gång. De har gemensam vårdnad. ( Soc ville de skrev det under graviditet trots att de inte bodde ihop och andra problem.