Frågor & Svar

Min sambo och jag skall separera. Vi är inte osams. Bostaden (villa) och bohaget delar vi enkelt på men alla andra saker vi genom åren införskaffat, hur gör vi med dem? Vad innefattas i begreppet "bohag"? Jag vill göra upp i godo men anser att mycket är inköpt av mig och för mig (visserligen för ett övergripande gemensamt syfte) men min sambo kanske hävdar att vi köpt allt tillsammans eftersom vi haft "gemensam ekonomi" dvs köpt det vi velat ha utan att tänka på vem som betalt. Till saken hör att jag stått för den större delen av vår gemensamma nettoinkomst, ca 70-75 %. Finns det någon praxis att hålla sig till om vi inte kommer överens eller ska vi dela efter principen 70/30?

Tack på förhand

Anders Lagerklint

Vi är ett par som båda varit gifta tidigare med barn i resp. äktenskap. Vi flyttade ihop i en fastighet för 4 år sedan som jag köpte, dvs betalade kontantinsats för sparade pengar och tog ett lån som står på mig. Jag står som ensam ägare av fastigheten. Detta pga skilda ekonomiska förutsättningar.

Vi är nu sedan 2 år gifta och delar på allt ekonomiskt utifrån våra ekonomiska förutsättningar idag, jag jobbar och min fru är arbetslös för tillfället.

- Hur betraktas fastigheten vid en ev. skilsmässa ?

,enskild egendom eller giftorättsgods eller annat sätt ?

- Jag vill inte att min fru skall ha halva huset vid en ev. skilsmässa men däremot kunna bo kvar, och mina barn ärva mig, eller hälften av vårt gemensamma?, om jag skulle dö.

- Behöver vi skriva något äktenskapsförord eller reglerar lagen detta ?

Enklaste vägen att adoptera min mans son som inte har träffat som biologiska Mamma på 1år. Dom har gemensam vårdnad men skola mm får aldrig tag på henne.

Jag och min sambo ska separera. Vi har gemensamt köpt en bostad och vi äger halva var. Nu har vi kommit överens att jag ska ta över lånet och jag köper ut honom. Det vi har betalat av, av skulden är 250 000 kr var. D.v.s. jag ska ta över lånet och betala honom den summan. I och med att jag inte kan få fram den summan snabbt, har vi kommit överens om att jag betalar av honom när jag har samlat ihop pengarna, det får ta den tid det tar enligt honom själv.

Även har vi kommit överens ,att jag tar sakerna i lägenheten och han tar bilen som vi köpt gemensamt.

Anledningen till det är att vi vill avsluta vår relation som vänner och inte blanda in advokater och gå till domstol. Dock är min fråga om man kan göra denna muntliga överenskommelse skriftligt? Vi skulle gärna vilja det och undrar om man på något sätt kan göra det lagligt? Hur skulle det bli för mig om han exempelvis skulle ångra detta inom ett år och kräva att jag ska betala honom med detsamma? Har han rätt till det även om vi skulle göra de skriftligt? Hoppas jag var tillräckligt tydlig nog.

Tack på förhand

Min snart ex sambo och jag håller på att separera. Jag står inte på kontraktet pga betalningsanmärkningar. Jag är bara skriven där.Han och hans pappa står på kontraktet. Hans pappa är med för att hans inkomst är för dålig och han ej har fast arbete .Vi har en dotter på 1 år. Jag har ensamvårdnad. Jag har även 2 pojkar varannan vecka. Och ska snart ha vårat andra gemensamma barn. Mina föräldrar vill ställa upp som borgensman för att jag ska få bo kvar. Har jag någon rätt att ta över kontraktet?

Hej

Jag har nyss skilt mig, jag äger tillsammans med min fd man en villa. Jag har flyttat til en lägenhet och han är kvar i huset. Hur gör vi med huskostnaderna tills dess att bodelningen är klar? Har hört någonstans att jag endast behöver betala amortering och inget annat. Stämmer det?

Mvh

Sandra Lindh

Hej. Jag och min sambo sedan ca 7 år tillbaka ska separera, vi har ett gemensamt barn och min sambo har också två barn sedan tidigare. Vi har bott sedan ca 5 år tillbaka i det hus som min sambo förvärvade med sin före detta fru innan vi blev tillsammans. Vi träffades och blev ihop under den tid som min sambos bodelning pågick, en ganska långdragen process om ca 1,5 år. Min sambo bodde under denna tid inte i huset men var hela tiden skriven där. Vår första tid tillsammans bodde först min sambo hos mig, vi hyrde sedan en lägenhet under ca 6 månader och flyttade därefter gemensamt in i huset som han då hade löst ut sin före detta ur och därmed ägde 100 % (tidigare 50 %). Min fråga gäller huruvida huset till del är att betrakta som samboegendom eller ej. Min sambo bekostade helt själv utköpet av sin före detta ur huset, han står själv som ägare till detta. Dock förvärvade han de sista 50 % under den tid vi var ihop med syfte att vi skulle bo där ihop och vi flyttade sedan gemensamt in i huset. Min sambo var hela tiden skriven på adressen där huset ligger medan jag först skrev mig där när vi flyttade in. Det var heller aldrig tanken att jag i samband med vår gemensamma flytt direkt skulle köpa in mig eller bli delägare i huset utan att jag enbart var inneboende hos dem. Jag undrar ändå hur man resonerar kring ovan eftersom det så som jag förstår egentligen inte spelar någon roll vem som betalat huset utan när och i vilket syfte det förvärvas. Hur resonerar man?

Min man äger samtliga aktier i ett AB som enligt honom inte ska ingå i bodelningen vid skilsmässa som vi nu är mitt uppe i. Enligt vårt äktenskapsförord ska hans enskilda firma som han hade vid tidpunkten för skrivandet av äktenskapsförordet inte ingå, men aktiebolaget fanns inte då. Om det skulle vara så att även det nuvarande bolaget inte ska delas, har jag ändå rätt till hälften av det egna kapital som finns däri? För några år sedan tog han ut en hel årslön (av aktieutdelningsskäl) som även beskattades men han lät pengarna kvarstå i företaget. Detta är således hans privata, skattade pengar. Han har även låtit bli att ta ut aktieutdelning under flera år, som i årsredovisningen tillstyrkts med ca 500.000:-/år. Har jag rätt till hälften av dessa pengar?

Vår 13-åriga dotterdotter bor varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa.

Vi ska under påskveckan resa till Holland med wtt av våra andra barnbarn. Elin vill följa med men hennes pappa nekar henne.Hon ska vara hos honom onsdag till onsdag. Frågan gäller allts onsdagkväll till måndag morgon. Han hindrar henne att följa med för han räknar minuter. Han kan få igen tiden senare men det hjälper inte. Elin vill ju få umgås med sina kusiner men hon får inte .Vad finns att göra? Vart ska hon vända sig?

Hej!

Mitt barnbarn som är myndig (18 år) har lämnat in ansökan om att bli adopterad av sin mammas man. Som farmor är jag inte säker på att barnbarnet iinser vad det innebär att bli adopterad. Till saken hör att mamman har under hela barnbarnets uppväxt försvårat förhållande till pappan och även pratat om när han blir 12 så får han bestämma själv. Hon har hela tiden sett fram mot denna dag då han fyllde 18. Tilläggas kan att mamman påverkar barnbarnet väldigt mycket.

Förutom att barnbarnet klipper bandet med sin pappa och även halvsyskon, farföräldrar etc. Finns det några ytterligare saker barnbarnet bör tänka på om adoption? Vad jag förstår så kan han inte ångra sig längre fram tiden.