Hur återvinns gåvor till närstående?

2020-04-20 i Återvinning
FRÅGA |Hej, mina frågor gäller personlig konkurs.Om en gäldenär väljer att ge bort delar av sina tillgångar via gåva innan konkursen utreds, till närstående i form av en kapitalförsäkring, sätts närstående för någon juridisk risk gällande ond tro med hänvisning till återvinning av gåva vid personlig konkurs? Som jag förstått det så kommer transaktioner från gäldenär att utredas bakåt i tiden, för att undersöka eventuella dodla tillgångar, denna gåva kan då komma att återvinnas. Vad kan hända om gäldenär får fullmakt för denna kapitalförsäkring för att exempelvis dagligen kunna handla fonder/aktier? Om exempelvis gåvan avser en kapitalförsäkring med ett värde om 100 000 kr som placeras i fonder. Om denna skulle tappa i värde pga kursutvecklingen, hur beräknas värdet av gåvan vid en eventuell återvinning till gäldenär? Blir kravet då fortfarande 100 000 kr, eller ser man kapitalförsäkringen i sig som gåvan, oavsett beloppet? Med andra ord, kan den närstående bli betalningsskyldig om försäkringen har tappat i värde? Huvudfrågan är ifall den närstående utsätts för någon juridisk risk genom att ta emot denna gåva i ond tro? Väldigt tacksam för svar!
Caroline Halfvarson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline.När en naturlig eller juridisk person går i konkurs är konkurslagen (KL) tillämplig.Den som går i konkurs (gäldenären) har inte råd att betala de skulder hen har. För att återbetala skulderna behöver man lösgöra pengar från annat håll. Ett sätt att återbetala skulderna är genom att återkräva gåvor, köp eller andra avtal som bidrog till att personen gick i konkurs. Tre år gamla gåvor kan återvinnasBara gåvor före fristdagen räknas med (4 kap. 6 § första stycket andra meningen KL). Fristdagen är den dag domstolen får in en ansökan om konkurs (4 kap. 2 § första stycket) De gåvor som gäldenären har gett till andra sex månader före fristdagen ska ges åter. Din fråga gäller dock närstående; då räknar man tre år bak i tiden (4 kap. 6 § första stycket KL). Närstående till en fysisk person räknas som:den som är gift med gäldenären ellerär syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till gäldenären ellerär besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led ellerså att den ene är gift med den andres syskon samtden som på annat sätt står gäldenären personligen särskilt nära. (4 kap. 3 § första stycket KL).Gåvogivaren måste ha haft otillräckliga tillgångarFör närstående kräver lagen insufficiens för att kunna återvinna gåvan. Insufficiens innebär att gäldenären inte har utmätbar egendom som motsvarade de skulder hen har. Sufficiens innebär att gäldenären har utmätbar egendom som motsvarar de skulder han har. Utmätbar egendom är t. ex. pengar, lön eller bilar, som Kronofogden har beslutat om att använda för att betala en skuld gäldenären har. Detta blir alltså avgörande för att svara på din fråga. Närstående förväntas vara i ond troLagregeln om gåvor säger inget om ond tro. För att hitta vägledning kan man se till den allmänna regeln om illojala transaktioner (4 kap. 5 § andra stycket KL). Den säger att närstående förväntas vara i ond tro, dvs. medveten om att gäldenären befann sig i ekonomisk knipa. Den presumtionen kan dock brytas, om det görs sannolikt att den närstående inte visste om den finansiella situationen. Här kan det ha betydelse om vilken sorts närstående det rör sig om i det enskilda fallet.Aktierna ska återbördas med värdeökning- eller minskningNär domstolen ska behandla en konkursansökan utser den en konkursförvaltare företräder det s.k. konkursboet. Konkursboet tar hand om gäldenärens egendom under konkursprocessen. Konkursboet klargör vilka tillgångar som finns för att betala skulder. Ett rättsfall (NJA 2010 s. 709) klargjorde hur domstolen ska värdesätta egendom. Rättsfallet handlade passande nog om aktier.Huvudregeln om återbördande av egendom är att den ska återges in natura, alltså i dess naturliga form. Aktierna behöver alltså inte omvandlas till pengar. Aktier klassas som s.k. fungibel egendom, alltså sådan egendom som inte är totalt unik. För sådan egendom gäller att man inte måste ge tillbaka exakt samma, men likvärdig sådan. Alltså ska likvärdiga fonder ges tillbaka.Högsta domstolen kom fram till att värdet på egendomen, t. ex. aktierna, ska bestämmas efter dagen för avgörande om återvinning. Värdeökning respektive värdeminskning kommer alltså konkursboet till godo.Ett undantag finns om gäldenären har förfogat över aktierna och påverkat fondernas värde negativt vad angår aktiebolaget. Då klassas gäldenärens handlande som en otillbörlig åtgärd (4 kap. 5 § KL). Egendomen ska då återges med värdet från före återvinningsdomen eftersom aktierna inte längre anses likvärdiga. Då kan det bli aktuellt att återbetala kapitalförsäkringen med värdet på 100 000 kr.Närstående ska ge kapitalförsäkringen åter Om gäldenären får fullmakt och handlar med aktierna kan hen anses disponera över dem. För att de ska kunna återvinnas till 100 000 kr enligt undantaget måste gäldenären medvetet ha minskat värdet på dem. Genom att handla med aktierna kan gäldenären eventuellt ha medvetet minskat värdet på dem, t.ex. genom att köpa aktier hos bolag med en tydligt nedåtgående tendens under svåra ekonomiska tider. Då har gäldenären agerat illojalt. Vad som händer i ditt specifika fall blir avgörande. Om gäldenären har agerat illojalt ska kapitalförsäkringens ursprungliga värde om 100 000 kr återges till konkursboet av den närstående. Att upprätta en fullmakt är en risk mellan närstående och gäldenären. Huruvida gäldenärens handlande gör fullmakten giltig beror på vad som står i fullmakten. I mitt svar utgår jag från att den inte innehåller några begränsningar förutom dem du angav. Så länge gäldenärens aktiehandlande följer fullmakten och den närståendes anvisningar har gäldenären agerat korrekt och behöver inte själv återgälda. Det omvända gäller om gäldenären inte har följt anvisningarna.SammanfattningTre år gamla gåvor till närstående kan återvinnas till konkursboendet. Det krävs att gåvan bidrog ensamt eller tillsammans med andra omständigheter till att gäldenären går i konkurs. Den närstående förutsätts vara i ond tro om gäldenärens ekonomiska situation vid gåva. Värdet på gåvan beräknas i regel enligt dagen för återvinningsdomen. Undantaget gäller om gäldenären har disponerat över den och illojalt minskat dess värde. Så kan det vara om gäldenären har fått en fullmakt att handla aktier för kapitalförsäkringen. I så fall ska originalpriset betalas åter. Eftersom gåvan finns hos närstående ska närstående återbörda gåvan till konkursboet. Därefter återvinns gåvan. Alltså, närstående som tar emot gåva i ond tro står risken att behöva betala tillbaka den och eventuellt mer. Om aktierna ökar i värde går värdeökningen också till konkursboet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen

Borgenärsskydd

2020-02-10 i Återvinning
FRÅGA |Hej, Jag har gett 55% av min lägenhet som gåva till min syster (sedan 6 månader tillbaka) och nu vill hon köpa resterande 45% så att hon äger lägenhet 100%. Om jag går i personlig konkurs kommer hennes egendom (lägenheten) blir subjekt för utmätning? Om ja, finns det möjlighet att hennes lägenhet inte blir påverkad av utmätningen? Tack på förhand
Betül Duran |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om din lägenhet kommer att ingå i ditt konkursbo eller ej. De relevanta reglerna finns i 3. Och 4. kapitlet i konkurslagen. Det är ju så att all egendom som tillhör konkursgäldenären utgör konkursboets egendom enligt 3:3 Konkurslagen. De rättshandlingar som görs med konkursgäldenären till och med den dagen då konkursbeslutet kungörs i post och inrikes tidningar är giltiga enligt 3:2 Konkurslagen. För att de rättshandlingarna (t ex. köp, gåva) du företar ska vara giltiga och din syster ska ha skydd mot ditt konkursbo måste hon ha fått borgenärs skydd. Borgenärsskydd uppkommer efter olika sakrättsmoment. Enligt 3§ tredje stycket Gåvolagen uppkommer sakrättsligt skydd för gåvotagaren av en bostadsrätt genom denuntiation (underrättelse) till bostadsrättsföreningen. När det gäller den delen du säljer gäller samma sak. Sammanfattningsvis om du har underrättat föreningen om att det är din syster som är ägare, ingår inte din lägenhet i ditt konkursbo. Trots att din syster har sakrättslig skydd mot konkurs förvaltaren, öppnar konkurslagens 4. kapitel möjlighet till återvinning. De rättshandlingar som är giltiga kan återgå. Att avtalet ska återgå betyder att varje part lämnar tillbaka det som den fick av den andra parten. När det gäller rättshandlingar mellan närstående ( t ex du och din syster), är återvinningsfristerna är längre. Med fristdagen anses den dag då ansökan om gäldenärens försättande i konkurs kom in till tingsrätten, 4:2 § Konkurslagen.När det gäller den delen du sänkte som gåva: En gåva går åter om det sänktes 3 år innan fristdagen (4:6 Konkurslagen)När det gäller den delen du sålde:Om du var insolvent eller blev insolvent med försäljningen och din syster visste om det, går köpet åter. Insolvent betyder att du inte kan betala dina skulder och detta är inte tillfälligt. Enligt 4:5 2 St Konkurslagen, måste din syster bevisa att hon inte visste att du var insolvent eller du blev insolvent med försäljningen. Det finns ingen bortre tidsgräns för just denna situation. Sammanfattningsvis kan ditt konkursbo återvinna den delen som du sänkte som gåva, om transaktionen skedde 3 år före fristdagen. När det gäller den delen du sålde kan också återgå till ditt konkursbo om inte din syster kan bevisa att hon inte visste om att du var insolvent eller du blev insolvent med den transaktionen. Med vänlig hälsning Betül Duran

Närståendebegreppet vid återvinning i konkurs

2019-10-20 i Återvinning
FRÅGA |Återvinning i konkurs.Om ägaren i ett AB (som senare försatts i konkurs) säljer inkråmet till sin systers AB. Då kan ju återvinning under vissa förutsättningar (ond tro osv) krävas. Men vad gäller om systern kort därefter säljer sitt AB (inkl det övertagna inkråmet) till någon utanför närståendekretsen? Kan återvinning riktas mot bolaget fortfarande? Alternativt att hon säljer inkråmet vidare till en utomståendes bolag.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen konkurslagen (KL).Utredning Enligt 4 kap. 5 § KL kan en rättshandling, varigenom på ett otillbörligt sätt en viss borgenär har gynnats framför andra eller gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller hans skulder har ökats, gå åter, om gäldenären var eller genom förfarandet, ensamt eller i förening med annan omständighet, blev insolvent samt den andre kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig. Med "otillbörligt" avses en helhetsbedömning av de omständigheter som kan anses vara olämpliga, exempelvis om rättshandlingen avsett betydande belopp eller om den inträffat kort före konkursutbrottet. För att rättshandlingen ska anses vara till nackdel för en eller flera borgenärer måste rättshandlingen ha inneburit att något exempelvis överlåtits utan att motsvarande vederlag har erhållits. Det räcker att rättshandlingen indirekt bidragit till gäldenärens insolvens för att återvinning ska möjliggöras. Det framgår av 4 kap. 5 § 2 st. KL att en närstående presumeras ha kännedom om gäldenärens insolvens och en rättshandlings otillbörlighet. Närståendebegreppet definieras i 4 kap. 3 § KL och innebär att bland annat den som är närstående till den som har en ledande ställning i en juridisk person, exempelvis ett syskon till vederbörande. Vidare fastslås det i 4 kap. 18 § KL att ett konkursbo har samma rätt till återvinning av egendom mot en ytterligare köpare av egendomen om även vederbörande varit kände till eller bort känna till de omständigheter som grundar denna rätt. Anspråket mot den första köparen kan alltså sägas "smitta" nya köpare i flera led förutsatt att dessa har tillgång till samma information som den första köparen.Enligt min uppfattning kan presumtionen i 4 kap. 5 § 2 st. KL inte tillämpas i det fall du beskrivit. Definitionen i 4 kap. 3 § 2 st. 4 p. KL träffar din syster, det vill säga en närstående till en närstående till bolaget som genomfört rättshandlingen. Den träffar dock enligt min uppfattning inte ett bolag som ägs av din syster, något som i doktrinen formulerats som att om hustrun till verkställande direktören för gäldenärsbolaget ensam äger alla aktier i ett annat bolag så är det sistnämnda bolaget inte att anse som närstående till gäldenärsbolaget. Närståendepresumtionen träffar alltså inte din systers bolag. Detta innebär dock inte att återvinning inte kan genomföras, utan det innebär enbart att den som väcker talan om återvinning mot din systers bolag (eller någon senare förvärvare inkråmet) måste kunna bevisa förvärvarens onda tro. Enligt min uppfattning kan talan om återvinning väckas mot bolaget oavsett ägare eftersom bolaget som självständig juridisk person ansvarar för rättshandlingen. En överlåtelse av inkråmet innebär inte heller, såsom berörts, att en återvinningstalan med automatik inte kan väckas då detta helt beror på förvärvarens goda eller onda tro.HandlingsplanUtan närmare insyn i ditt fall kan jag inte lämna en konkret rekommendation om hur du och din syster bör bortskrida. Det kan dock generellt nämnas att bevisbördan för din systers bolags onda tro ligger hos den som vill väcka talan om återvinning eftersom detta bolag inte kan betraktas som närstående till ditt bolag.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Vad gäller vid felaktig utbetalning?

2019-07-21 i Återvinning
FRÅGA |Hej,jag har hand om ett oskiftat dödsbo efter mina föräldrar.Upptäckte nu att ett stort belopp kronor troligtvis utbetalats helt felaktigt till förälder år 2012.Vad säger lagen om det,måste jag som arvinge då ev betala tillbaka till företaget som ev betalat ut pengar? ( det har gått ca sju år efter transaktionen ) .Ärver jag den här ev skulden?Eller ärver det oskiftade dödsboet den ev skulden? Eller är det så att döda personers bank transaktioner avskrives ? Tacksam för svar.
Emil Bengtsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Att betala ut ett penningbelopp till någon som inte skulle ha betalning kallas solutio indebiti. Själva återkravsrätten för penningbeloppet kallas condictio indebiti. Condictio indebiti regleras inte i lag utan behandlas i doktrin och praxis. Huvudregeln är att betalningen ska gå tillbaka men det finns undantag.Betalningen ska inte gå tillbaka om1. Betalningen framstår som en disposition från betalarens sida. Med detta förstås att den betalande ville betala oavsett om han eller hon faktiskt var skyldig att göra det eller inte. Anledningen kan då t.ex. vara av ren välvilja.2. Om mottagande för betalningen i god tro inrättat (anpassat) sig efter betalningen. Motivet för detta är att han eller hon ska slippa stå i skuld till den som gjort misstaget. Av detta framgår det att det är av betydelse om misstaget med utbetalningen upptäcks direkt eller efter en lång tid. Upptäcks det direkt har mottagaren förmodligen inte hunnit anpassa sig efter betalningen och den bör därmed gå tillbaka. Detta gäller oavsett om man får ett belopp utbetalt till sig av misstag eller om man får ett för högt belopp utbetalt till sig. Om någon av parterna varit oaktsam i samband med betalningen spelar också roll i bedömningen. I NJA 1994 s. 177 och NJA 1999 s. 575 har Högsta domstolen haft en sträng bedömning gentemot betalaren.3. När betalningsskyldigheten framgår av lag att det inte finns utrymme för den mottagande att få behålla felaktigt utbetalt belopp. Detta gjorde exempelvis så att statsanställda som fick för mycket i lön utbetalt till sig var tvungen att betala tillbaka detta.SlutsatsJag tolkar frågan som att företaget fortfarande inte gjort krav på att betalningen ska återgå och eftersom det har gått sju år sedan betalningen gjordes blir min bedömning att det är svårt att argumentera för att du skulle behöva betala tillbaks pengarna eftersom dina föräldrar förmodligen i god tro anpassat sig efter betalningen. Det framgår inte av frågan hur stort beloppet är vilket kan spela roll vid bedömningen om dina föräldrar var i god tro eller inte. I Sverige är det dock inte möjligt att ärva skulder utan dina föräldrars skulder ska betalas med hjälp av tillgångarna i dödsboet. Finns det inte tillräckligt mycket tillgångar i dödsboet för att betala alla skulder så skrivs de skulderna av.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Brott att undandra pengar från kronofogden?

2020-04-10 i Återvinning
FRÅGA |Är det olagligt att föra över pengar som man tex fått i bidrag eller tjänat till någon annans konto för att undvika att kronofogden tar pengarna om man har skulder? Vad är isåfall straffet för det?
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Mig veterligen utgör det inget brott att föra över pengar till någon annans konto i syfte att undandra pengarna från kronofogden. Jag vill dock uppmärksamma dig på återvinningsreglerna i konkurslagen. Om du skulle försättas i konkurs så kan nämligen konkursboet under vissa förutsättningar begära att vissa rättshandlingar, exempelvis pengaöverföringar, återvinns till konkursboet. Det innebär att rättshandlingen återgår så att tillgången istället kan användas för att betala av dina skulder. Den grundläggande bestämmelsen om återvinning återfinns i konkurslagen 4 kapitel, 5 §.För att en rättshandling enligt denna bestämmelse ska kunna återvinnas krävs det:Att nackdelsrekvisitet är uppfyllt. Om detta villkor kan det sägas att ett ömsesidigt förpliktande avtal, ex kontaktköp, normalt inte ger upphov till någon nackdel för borgenärerna om konkursgäldenären samtidigt med att han lämnar sin prestation erhåller ett motsvarande godtagbart vederlag. Ett vederlag ska klassas som godtagbart om det vid tidpunkten för transaktionen har ett värde som motsvarar konkursgäldenärens prestation. Det ska även vara fråga om en rättshandling och en pengaöverföring kan klassas som detta. Otillbörlighetskrav. Omständigheter som kan medföra ett en transaktion bedöms som otillbörlig är att den avsett ett betydande belopp eller att den skett kort tid före konkursutbrottet. Det viktiga är att en helhetsbedömning görs. Undandragande av egendom kan ske exempelvis genom en gåva. Kravet på insolvens innebär du som gäldenär antingen vid tidpunkten för rättshandlingen inte kunde betala dina skulder och att denna oförmåga inte enbart är på kort sikt eller att du genom rättshandlingen fick denna oförmåga. Den person som mottar pengarna ska dessutom befinna sig i ond tro angående insolvensen och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig. För att pengarna ska kunna återvinnas vid en eventuell konkurssituation så vill jag uppmärksamma dig om att det är konkursboet som måste bevisa att alla dessa kriterier är uppfyllda för att en återvinning ska kunna ske. Vilket inte alltid är alldeles lätt. Sammanfattningsvis. Även om det inte är brottsligt att undandra pengar från borgenärer på det sätt du beskriver så vill jag ändå betona att det finns bestämmelser som syftar till att försvåra sådana här dispositioner och som gör att dina pengar ändå kan komma att användas för att betala dina skulder. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Bolag köptes med bolagets egna pengar och har sedan gått i konkurs - kan det bli återvinning?

2019-11-13 i Återvinning
FRÅGA |För ca 2 år sedan sålde jag ett bolag. 100.000 kr skulle betalas på överlåtelsedagen till mig för bolaget. Av dom pengarna betalades endast 50.000 kr dagen efter överlåtelsen. Jag fick aldrig resterande 50.000 kr. Nu har bolaget gått i konkurs och konkursförvaltaren upptäckte att dom 50.000 kr som överfördes till mitt privat konto dagen efter överlåtelsen kom från bolaget egna pengar. Något jag inte visste eller tänkte på överhuvudtaget, då jag inte längre hade fullmakt till bolagets konto. Nu kräver konkursförvaltaren pengarna tillbaka från mig. Inte nog att jag aldrig fick resterande 50.000 kr från köparna så ska jag betala tillbaka 50.000 kr nu. Han vill ha pengarna inom 9 dagar. Bolagsnamnet skulle bytas skyndsamt men det gjordes inte heller. Bolagsnamnet är mitt varumärke som jag har varumärkesskyddat. Nu när bolaget gått i konkurs så kopplar många av mina kunder mitt varumärke med bolaget då det är samma namn. Jag förlorar kunder på detta sätt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad krävs för återvinning? En konkursförvaltare kan kräva återvinning när följande förutsättningar är uppfyllda: 1. otillbörlig rättshandling som antingen inneburit att en borgenär gynnats framför andra, gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller att gäldenärens skulder ökat, 2. gäldenären var eller blev insolvent genom rättshandlingen ensamt eller tillsammans med annan omständighet, och 3. att motparten kände till eller borde ha känt till gäldenären insolvens samt att rättshandlingen var otillbörlig (4 kap. 5 § konkurslagen). Villkoret "otillbörlig" innefattar en helhetsbedömning där man beaktar omständigheter såsom att rättshandlingen skett kort före konkursutbrottet, att motparten varit väldigt medveten om gäldenärens insolvens eller att transaktionen i allmänhet är väldigt atypisk. Rättshandlingen ska utöver att vara otillbörlig även bidragit till att gäldenären blev insolvent, vilket innebär att det inte krävs att rättshandlingen direkt bidragit till den senare effekten utan också att den indirekt gjort det.Vad gäller i det här fallet? Att betala ett företagsköp med företagets egna pengar bör enligt min mening i allmänhet vara otillbörligt. Dels finns det regler i aktiebolagslagen som förbjuder s.k "förvärvslån", där syftet är att köp av bolagets egna aktier inte ska finansieras av bolaget självt, och dels är rättshandlingen i sig extraordinär på det sätt att det inte är ett typiskt förfarande att finansiera ett köp av ett bolag med bolagets egna pengar.För att återvinning ska vara möjligt dock krävs det att du också varit eller borde ha varit medveten om dels dessa omständigheter som gjort rättshandlingen otillbörlig, och dels att gäldenären varit insolvent. Härmed blir det aktuellt att resonera kring om du inte borde ha upptäckt att pengarna kom ifrån bolaget (exempelvis genom att du borde ha reagerat på kontonummer eller sett vem kontoinnehavaren var), och att du också borde ha varit medveten om att bolaget haft svårigheter med ekonomin och varit i riskzonen för konkurs. Vad kan du göra? För att återvinna pengarna måste konkursförvaltaren väcka talan i domstol (4 kap. 15 § konkurslagen). Skulle det vara så att du vägrar att betala tillbaka pengarna, kan konkursförvaltaren alltså ta det till domstol. Problemet med detta är att eftersom det rör sig om ett konkursbo, så finns det en risk att du inte får dina rättegångskostnader ersatta om det skulle vara så att du vinner i rätten (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Konkursförvaltaren har nämligen ingen skyldighet att se till så att det finns medel i boet för att kunna betala eventuella rättegångskostnader vid en förlust (se rättsfallet NJA 2006 s. 420). För att undvika att konkursförvaltaren väljer denna väg kan du försöka övertyga denne om att återvinning inte kan komma på fråga genom att exempelvis skicka köpeavtalet samt kontoutdrag. Frågan är dock om du kan vända dig till köparna för att få ut de 50 000 som har gått till konkursboet om konkursförvaltaren inte fått pengarna genom att ha väckt talan om återvinning. För i annat fall, om det finns ett domstolsbeslut på återvinning, finns det därmed också en klar fordran på köparna eftersom du därigenom inte fått betalt för försäljningen och också för att de orsakat att återvinningen skett. Men risken finns då att du får stå för rättegångskostnaderna själv om konkursboet inte har medel att ersätta dig för dessa. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med en jurist för frågan i dess helhet. Vad gäller i fråga om företagsnamnet? Om varumärket är registrerat och skyddat under ditt namn och en del av överenskommelsen varit att bolagsnamnet skulle ändras efter köpet kan det bli fråga om varumärkesintrång (8 kap. 4 § varumärkeslagen). Intrånget har inneburit att varumärkets anseende har tagit skada i och med den senare konkursen. Detta måste man väcka talan om i Patent- och marknadsdomstolen. Du har betalat för ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 08.00. Passar inte tiden får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid. Du kan även höra av dig i det fall du har några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå!Vänligen,

Kan ett dödsbo begära tillbaka en gåva?

2019-09-03 i Återvinning
FRÅGA |Hej.Jag fick pengar av en person innan han avled. Pengarna skulle användas som insats i ett nytt boende. Inga papper skrevs utan detta var muntligt avtal. Vad gäller nu?Är pengarna mina eller har jag en skuld till dödsboet?
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!När en person avlider övergår tillgångar och skulder i dödsboets förvaltning, där första åtgärden normalt är att avräkna skulderna mot tillgångarna. Det som kvarstår kan sedermera fördelas mellan den avlidnes arvingar. Skulle det vara så att det saknas tillgångar för att täcka skulderna kan dödsbodelägare eller eventuellt borgenärer begära dödsboet i konkurs, se 2 kap 3-4 § Konkurslagen. Frågan om dödsboet ska gå i konkurs prövas sedan av domstol. Om det meddelas beslut om konkurs finns sedan vissa möjligheter till återvinning. Förutsättningarna för återvinning regleras i 4 kap 5 § Konkurslagen. Vad som beskrivs är bl.a. att det ska röra sig om en rättshandling varigenom egendom undandragits vilket lett till att den avlidne blivit insolvent, samt att du som mottagare borde känt till detta eller anat omständigheterna runtomkring som gjort rättshandlingen otillbörlig. Om du varit närstående till personen anses du normalt ha haft sådan kännedom. Definitionen av vad som betraktas som en närstående hittar du i 4 kap 3 § Konkurslagen.När det kommer till en gåva kan en sådan alltid återvinnas om den fullbordats inom sex månader från att ansökan om konkurs inkommit till domstol, se 4 kap 6 § Konkurslagen. Om den skett inom ett år från ovanstående tidsfrist kan den återvinnas om det inte visas att den avlidne hade utmätningsbar egendom som motsvarande dennes skulder efter gåvan. Om du är närstående utökas sådan tidsfrist till inom tre år.Det bör också nämnas att även bröstarvingar har en möjlighet att under vissa förutsättningar begära återbäring av bortgiven egendom. Förfarandet regleras i 7 kap 4 § Ärvdabalken och innebär en bröstarvingar kan väcka talan inom ett år från att bouppteckningen efter den avlidne avslutades. Situationen blir aktuell om pengarna som getts bort innebär att bröstarvingarna inte kan få ut sin laglott. Med laglott avses hälften av deras arvslott och utgör normalt hälften av den avlidnes kvarlåtenskap.Som du ser finns flera olika alternativ som kan bli aktuella i ditt fall. Den gemensamma nämnaren är att samtliga är förenade med en viss tidsfrist för att göra saken gällande. Slutligen, när det kommer till lös egendom såsom pengar finns det inget formellt krav på hur en gåva ska utföras. Det viktigaste är att gåvan har fullbordats vilket i detta fall innebär att pengarna ska ha överlämnats, dvs. hamnat i din besittning. Jag hoppas att mitt svar gett svar på dina funderingar!Med vänlig hälsning,

Återvinning av betalning av skuld

2019-06-11 i Återvinning
FRÅGA |Hej,Jag hade ett Aktiebolag som varit verksamt från 2013. Under augusti 2018 tog min far över, företaget har efter det varit tvunget att gå i konkurs på grund av brist på arbete. Under de första åren har jag som aktieägare lånat pengar till företaget, totalt 133 000 kr. Under 2017-2108 har företaget återbetalat 124 000 kr utav denna skuld. Nu vill Konkursboet att utbetalningarna ska återföras till konkursboet enligt återvinningsreglerna i 4 kap. konkurslagen. Bolaget har varit insolvent sedan 2014 och konkursboet argumenterar för att jag borde känt till detta, dock vill jag hävda att återbetalningen av skulden till mig som aktieägare inte har gynnat mig på ett otillbörligt sätt framför andra gäldenärer dvs. vi har betalat fakturor i tid under denna period. amorteringen avslutades innan hela lånat återlämnats, så fort intäkterna inte var tillräckliga för att amortera lånet.Jag anser att konkursboet inte uppfyller samtliga rekvisit i 4:5 i konkurslagen är uppfyllda. Anser ni att det är värt att bestrida konkursboets krav?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att lånet du lämnat till aktiebolaget är lämnat på marknadsmässiga villkor. Din fråga aktualiserar huvudsakligen konkurslagen (KL).Utredning Återvinning av betydelse för det nu aktuella fallet regleras i 4 kap. 5 och 10 §§ KL. Det är inledningsvis värt att notera att 5 § har ett mycket brett tillämpningsområde som överlappar med exempelvis 10 § men att kraven för tillämpning är högre genom att lagstiftaren inkluderat ett otillbörlighetsrekvisit, ett ondtrosrekvisit och ett insolvensrekvisit. Eftersom 10 § är mer specialiserad ska den enligt min uppfattning tillämpas i första hand. Skulle 10 § inte vara tillämplig kan 5 § prövas. Det är värt att betona att det är mycket komplicerat att tillämpa dessa två paragrafer. På grund av detta kommer jag i de följande två styckena förenklat ge en generell förklaring av bestämmelserna genom att infoga lagtexten kursiverad, strukturera den mer pedagogiskt och i parenteser ge förklaringar till nyckelbegrepp. Om du uppfattar detta som svårgripbart rekommenderar jag att du i första hand läser det tredje stycket nedan där jag förklarar min bedömning av ditt fall på ett mer sammanfattande sätt.Innebörden av 10 § är att en betalning av en skuld som har skett: 1. senare än tre månader före fristdagen (se 4 kap. 2 § KL. Om borgenären var en närstående till gäldenären enligt definitionen i 4 kap. 3 § KL gäller istället en tidsfrist på två år.) och som gjorts 2. med annat än sedvanliga betalningsmedel (denna bedömning är såsom jag uppfattar det inte relevant i det nu aktuella fallet). 3. i förtid (det vill säga innan den normala av parterna avtalade förfallodagen), 4. eller med belopp som avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning (enligt fallet NJA 2008 s. 1208 avses med detta betalning som avser mer än 10 % av gäldenärens bruttotillgångar som riktmärke, räknat utifrån betalningstillfället. Om flera betalningar till samme borgenär har gjorts, som i det nu aktuella fallet, ska de räknas samman. An fallet NJA 1981 s. 759 följer att hänsyn ska inte tas till antalet borgenärer eller arten eller storleken på de olika fordringarna, utan till betalningens verkan för borgenärskollektivet.) 5. ska gå åter, om den inte ändå kan anses ordinär (detta avgörs genom en helhetsbedömning och tillämpas inte i fall då punkterna 2-3 ovan tillämpas). 6. Enligt förarbetena krävs avslutningsvis att betalningen varit till nackdel för borgenärerna, precis som 4 kap. 5 § KL kräver. Innebörden av 4 kap. 5 § KL är att: 1. en rättshandling som otillbörligt (otillbörlighet kan innebära exempelvis att betalningen avsåg betydande belopp, skedde kort före konkursutbrottet, att medkontrahentens onda tro var särskilt graverande, att transaktionen skedde mellan närstående (något som följer av fallet NJA 1983 s. 737) eller att transaktionen i övrigt var av extraordinär karaktär.) 2. gynnat viss borgenär framför andra/undandragit borgenärerna egendom/ökat gäldenärs skuld (detta innebär i praktiken att betalningen ska ha varit till nackdel för borgenärerna) 3. återvinns om gäldenären var insolvent eller blev det av rättshandlingen ensam eller kombinerad med andra omständigheter (även indirekt skada omfattas alltså, vilket innebär att skadan inte behöver uppkomma direkt genom rättshandlingen ensam) 4. samt motparten kände till/borde känt till gäldenärens insolvens och det som gjorde handlingen otillbörlig (insiktskravet avser objektiva omständigheter). Det är också relevant att notera att 2 st. innebär att närstående enligt 4 kap. 3 § KL presumeras ha varit i ond tro.Redogörelsen ovan illustrerar tydligt att båda de relevanta paragraferna innehåller många olika bedömningar som inte sällan är svåra att göra antingen på grund av att bedömningen i sig är komplex eller på grund av att det kräver tillgång till detaljerad information om det relevanta fallet. På grund av detta kan jag inte besvara din fråga med någon säkerhet utan tillgång till ingående information om ditt enskilda fall. Jag ska dock, trots detta, försöka göra en preliminär bedömning av ditt fall utifrån det jag vet. Enligt min uppfattning är du att betrakta som närstående till ditt bolag enligt 4 kap. 3 § 2 st. KL. Detta innebär att amorteringarna sannolikt skett inom den enligt 4 kap. 10 § KL relevanta tidsrymden. Det framgår inte av din fråga att betalningar skulle skett med osedvanliga betalningsmedel, så det kvarvarande alternativet är att de skulle ha försämrat bolagets ekonomiska ställning. Detta kan jag inte bedöma utan insikt i bolagets ekonomi. Inte heller punkt 5 i redogörelsen av 10 § ovan kan jag ta ställning till då det är en bedömning som till sin natur kräver tillgång till detaljerade omständigheter och förutsätter ingående studier av relevant praxis. Om betalningen i ditt fall varit till nackdel för borgenärerna eller ej är svårt att bedöma utan närmare insikt i ditt fall. Typiskt sett torde inte betalning av en fordran enligt överenskommelsen med borgenären vara det enligt min uppfattning. Det är kort sagt mycket oklart om bestämmelsen är tillämplig i ditt fall. Detsamma kan i princip sägas om 4 kap. 5 § KL. Otillbörlighetsrekvisitet kan möjligen anses uppfyllt på grund av ditt närståendeförhållande med bolaget. Som berörts ovan kommer du som borgenär även antas ha varit i ond tro på grund av detta förhållande. De övriga rekvisiten kräver insyn i omständigheterna i fallet för att bedömas med någon tillförlitlighet.HandlingsplanMin rekommendation till dig, då de relevanta reglerna är komplexa och en tillämpning förutsätter närmare insikt i det enskilda fallet, är att överväga att kontakta en yrkesverksam jurist för en djupare utredning. Detta är en tjänst som Lawline tillhandahåller, se länken nedan. Det är dock värt att notera att en närmare utredning innebär en viss kostnad och mycket väl kan leda till slutsatsen att återvinning bör ske. Du bör därför enligt min uppfattning noggrant överväga hur stor betydelse saken har för dig i förhållande till den kostnad en utredning skulle innebära innan du bestämmer dig.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning