Kan ett dödsbo begära tillbaka en gåva?

2019-09-03 i Återvinning
FRÅGA |Hej.Jag fick pengar av en person innan han avled. Pengarna skulle användas som insats i ett nytt boende. Inga papper skrevs utan detta var muntligt avtal. Vad gäller nu?Är pengarna mina eller har jag en skuld till dödsboet?
Christoffer Edvardsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!När en person avlider övergår tillgångar och skulder i dödsboets förvaltning, där första åtgärden normalt är att avräkna skulderna mot tillgångarna. Det som kvarstår kan sedermera fördelas mellan den avlidnes arvingar. Skulle det vara så att det saknas tillgångar för att täcka skulderna kan dödsbodelägare eller eventuellt borgenärer begära dödsboet i konkurs, se 2 kap 3-4 § Konkurslagen. Frågan om dödsboet ska gå i konkurs prövas sedan av domstol. Om det meddelas beslut om konkurs finns sedan vissa möjligheter till återvinning. Förutsättningarna för återvinning regleras i 4 kap 5 § Konkurslagen. Vad som beskrivs är bl.a. att det ska röra sig om en rättshandling varigenom egendom undandragits vilket lett till att den avlidne blivit insolvent, samt att du som mottagare borde känt till detta eller anat omständigheterna runtomkring som gjort rättshandlingen otillbörlig. Om du varit närstående till personen anses du normalt ha haft sådan kännedom. Definitionen av vad som betraktas som en närstående hittar du i 4 kap 3 § Konkurslagen.När det kommer till en gåva kan en sådan alltid återvinnas om den fullbordats inom sex månader från att ansökan om konkurs inkommit till domstol, se 4 kap 6 § Konkurslagen. Om den skett inom ett år från ovanstående tidsfrist kan den återvinnas om det inte visas att den avlidne hade utmätningsbar egendom som motsvarande dennes skulder efter gåvan. Om du är närstående utökas sådan tidsfrist till inom tre år.Det bör också nämnas att även bröstarvingar har en möjlighet att under vissa förutsättningar begära återbäring av bortgiven egendom. Förfarandet regleras i 7 kap 4 § Ärvdabalken och innebär en bröstarvingar kan väcka talan inom ett år från att bouppteckningen efter den avlidne avslutades. Situationen blir aktuell om pengarna som getts bort innebär att bröstarvingarna inte kan få ut sin laglott. Med laglott avses hälften av deras arvslott och utgör normalt hälften av den avlidnes kvarlåtenskap.Som du ser finns flera olika alternativ som kan bli aktuella i ditt fall. Den gemensamma nämnaren är att samtliga är förenade med en viss tidsfrist för att göra saken gällande. Slutligen, när det kommer till lös egendom såsom pengar finns det inget formellt krav på hur en gåva ska utföras. Det viktigaste är att gåvan har fullbordats vilket i detta fall innebär att pengarna ska ha överlämnats, dvs. hamnat i din besittning. Jag hoppas att mitt svar gett svar på dina funderingar!Med vänlig hälsning,

Återvinning av betalning av skuld

2019-06-11 i Återvinning
FRÅGA |Hej,Jag hade ett Aktiebolag som varit verksamt från 2013. Under augusti 2018 tog min far över, företaget har efter det varit tvunget att gå i konkurs på grund av brist på arbete. Under de första åren har jag som aktieägare lånat pengar till företaget, totalt 133 000 kr. Under 2017-2108 har företaget återbetalat 124 000 kr utav denna skuld. Nu vill Konkursboet att utbetalningarna ska återföras till konkursboet enligt återvinningsreglerna i 4 kap. konkurslagen. Bolaget har varit insolvent sedan 2014 och konkursboet argumenterar för att jag borde känt till detta, dock vill jag hävda att återbetalningen av skulden till mig som aktieägare inte har gynnat mig på ett otillbörligt sätt framför andra gäldenärer dvs. vi har betalat fakturor i tid under denna period. amorteringen avslutades innan hela lånat återlämnats, så fort intäkterna inte var tillräckliga för att amortera lånet.Jag anser att konkursboet inte uppfyller samtliga rekvisit i 4:5 i konkurslagen är uppfyllda. Anser ni att det är värt att bestrida konkursboets krav?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att lånet du lämnat till aktiebolaget är lämnat på marknadsmässiga villkor. Din fråga aktualiserar huvudsakligen konkurslagen (KL).Utredning Återvinning av betydelse för det nu aktuella fallet regleras i 4 kap. 5 och 10 §§ KL. Det är inledningsvis värt att notera att 5 § har ett mycket brett tillämpningsområde som överlappar med exempelvis 10 § men att kraven för tillämpning är högre genom att lagstiftaren inkluderat ett otillbörlighetsrekvisit, ett ondtrosrekvisit och ett insolvensrekvisit. Eftersom 10 § är mer specialiserad ska den enligt min uppfattning tillämpas i första hand. Skulle 10 § inte vara tillämplig kan 5 § prövas. Det är värt att betona att det är mycket komplicerat att tillämpa dessa två paragrafer. På grund av detta kommer jag i de följande två styckena förenklat ge en generell förklaring av bestämmelserna genom att infoga lagtexten kursiverad, strukturera den mer pedagogiskt och i parenteser ge förklaringar till nyckelbegrepp. Om du uppfattar detta som svårgripbart rekommenderar jag att du i första hand läser det tredje stycket nedan där jag förklarar min bedömning av ditt fall på ett mer sammanfattande sätt.Innebörden av 10 § är att en betalning av en skuld som har skett: 1. senare än tre månader före fristdagen (se 4 kap. 2 § KL. Om borgenären var en närstående till gäldenären enligt definitionen i 4 kap. 3 § KL gäller istället en tidsfrist på två år.) och som gjorts 2. med annat än sedvanliga betalningsmedel (denna bedömning är såsom jag uppfattar det inte relevant i det nu aktuella fallet). 3. i förtid (det vill säga innan den normala av parterna avtalade förfallodagen), 4. eller med belopp som avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning (enligt fallet NJA 2008 s. 1208 avses med detta betalning som avser mer än 10 % av gäldenärens bruttotillgångar som riktmärke, räknat utifrån betalningstillfället. Om flera betalningar till samme borgenär har gjorts, som i det nu aktuella fallet, ska de räknas samman. An fallet NJA 1981 s. 759 följer att hänsyn ska inte tas till antalet borgenärer eller arten eller storleken på de olika fordringarna, utan till betalningens verkan för borgenärskollektivet.) 5. ska gå åter, om den inte ändå kan anses ordinär (detta avgörs genom en helhetsbedömning och tillämpas inte i fall då punkterna 2-3 ovan tillämpas). 6. Enligt förarbetena krävs avslutningsvis att betalningen varit till nackdel för borgenärerna, precis som 4 kap. 5 § KL kräver. Innebörden av 4 kap. 5 § KL är att: 1. en rättshandling som otillbörligt (otillbörlighet kan innebära exempelvis att betalningen avsåg betydande belopp, skedde kort före konkursutbrottet, att medkontrahentens onda tro var särskilt graverande, att transaktionen skedde mellan närstående (något som följer av fallet NJA 1983 s. 737) eller att transaktionen i övrigt var av extraordinär karaktär.) 2. gynnat viss borgenär framför andra/undandragit borgenärerna egendom/ökat gäldenärs skuld (detta innebär i praktiken att betalningen ska ha varit till nackdel för borgenärerna) 3. återvinns om gäldenären var insolvent eller blev det av rättshandlingen ensam eller kombinerad med andra omständigheter (även indirekt skada omfattas alltså, vilket innebär att skadan inte behöver uppkomma direkt genom rättshandlingen ensam) 4. samt motparten kände till/borde känt till gäldenärens insolvens och det som gjorde handlingen otillbörlig (insiktskravet avser objektiva omständigheter). Det är också relevant att notera att 2 st. innebär att närstående enligt 4 kap. 3 § KL presumeras ha varit i ond tro.Redogörelsen ovan illustrerar tydligt att båda de relevanta paragraferna innehåller många olika bedömningar som inte sällan är svåra att göra antingen på grund av att bedömningen i sig är komplex eller på grund av att det kräver tillgång till detaljerad information om det relevanta fallet. På grund av detta kan jag inte besvara din fråga med någon säkerhet utan tillgång till ingående information om ditt enskilda fall. Jag ska dock, trots detta, försöka göra en preliminär bedömning av ditt fall utifrån det jag vet. Enligt min uppfattning är du att betrakta som närstående till ditt bolag enligt 4 kap. 3 § 2 st. KL. Detta innebär att amorteringarna sannolikt skett inom den enligt 4 kap. 10 § KL relevanta tidsrymden. Det framgår inte av din fråga att betalningar skulle skett med osedvanliga betalningsmedel, så det kvarvarande alternativet är att de skulle ha försämrat bolagets ekonomiska ställning. Detta kan jag inte bedöma utan insikt i bolagets ekonomi. Inte heller punkt 5 i redogörelsen av 10 § ovan kan jag ta ställning till då det är en bedömning som till sin natur kräver tillgång till detaljerade omständigheter och förutsätter ingående studier av relevant praxis. Om betalningen i ditt fall varit till nackdel för borgenärerna eller ej är svårt att bedöma utan närmare insikt i ditt fall. Typiskt sett torde inte betalning av en fordran enligt överenskommelsen med borgenären vara det enligt min uppfattning. Det är kort sagt mycket oklart om bestämmelsen är tillämplig i ditt fall. Detsamma kan i princip sägas om 4 kap. 5 § KL. Otillbörlighetsrekvisitet kan möjligen anses uppfyllt på grund av ditt närståendeförhållande med bolaget. Som berörts ovan kommer du som borgenär även antas ha varit i ond tro på grund av detta förhållande. De övriga rekvisiten kräver insyn i omständigheterna i fallet för att bedömas med någon tillförlitlighet.HandlingsplanMin rekommendation till dig, då de relevanta reglerna är komplexa och en tillämpning förutsätter närmare insikt i det enskilda fallet, är att överväga att kontakta en yrkesverksam jurist för en djupare utredning. Detta är en tjänst som Lawline tillhandahåller, se länken nedan. Det är dock värt att notera att en närmare utredning innebär en viss kostnad och mycket väl kan leda till slutsatsen att återvinning bör ske. Du bör därför enligt min uppfattning noggrant överväga hur stor betydelse saken har för dig i förhållande till den kostnad en utredning skulle innebära innan du bestämmer dig.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Utmätning och återrvinning

2018-06-29 i Återvinning
FRÅGA |Hej.Jag har skulder på 600000 som jag funderar på att skuldsanering på.Jag o min sambo på i ett hus där vi äger 50/50.Vi har lån på ca 1 700 000 o huset är värderat till ca 2 400 000.Vi är rädda att kronofogden kommer utmäta huset o att vi behöver sälja.Hur kan man göra för att inte behöva få en utmätning eller sälja huset?E de lättast att ta ett lån med huset som säkerhet eller jag kan ge min del som gåva?Mvh
Sara Bohlin |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Jag tolkar dig som att du vill försöka skydda eran gemensamma bostad ifrån utmätning men är osäker på hur. Jag tänker börja med att prata om att ge bostaden som gåva till din sambo och sedan gå in på "lånsituationen". I Sverige har vi en del skyddsregler för de som lånar ut pengar. Det gäller bland annat de så kallade återvinningsreglerna som finns i 4 kapitlet konkurslagen https://lagen.nu/1987:672 . Gåva: regleras i 4 kapitlet 6 paragrafen.Där har lagstiftaren gjort det väldigt svårt för den som är skuldsatt att ge bort egendom/ge ett väldigt förmånligt avtal till någon, om detta skulle göra att den han har lånat pengar av ( även kallat borgenärerna) inte får betalt/sämre betalt. Den innebär mer eller mindre att om man ger bort något som gör så att man inte kan betala sina skulder eller betala mindre av dem så finns det möjlighet för borgenärerna att få tillbaka gåvan och exempelvis sälja den. Då du och din sambo även är närstående enligt 3 § samma kapitel så kan man kräva tillbaka gåvan inom 3 år ifrån dess att den har givits. Det är alltså inte möjligt för dig att hindra huset ifrån att utmätas genom att ge din del i gåva till henne. Angående nytt lån med säkerhet: regleras i 4 kapitlet 12 §.Denna gör det omöjligt för dig att efter det att en skuld har förfallit (alltså att dagen för betalning har passerat eller senare) ställa en säkerhet till en ny/speciell äldre borgenär. Alltså att gynna en borgenär framför en annan. Detta vet bankerna om och därför så ger det nog dig inte lånet och om de gör det så kan de andra borgenärerna trots allt återvinna det. Om du däremot bara har en borgenär så kan du utan problem ställa säkerhet i huset till denna om din sambo är okej med det. Denna missgynnas nämligen inte av det. Om du har flera så kanske det finns möjlighet att slå ihop dessa till ett lån och pantsätta huset. Ett annat alternativ är att din sambo tar över dina skulder och att du blir skyldig henne istället, men det kanske inte är något hen är villig att göra. Men dessa saker är något som du borde ta upp med hen och någon som är mera insatt i din privata ekonomi än jag är. Jag ser tyvärr inte ett juridiskt sätt för dig att kunna lösa ditt problem. Inom det här området har lagstiftaren verkligen försökt att täcka igen alla hål. Hoppas att det löser sig ändå!

Kan återvinning till ett konkursbo ske trots sakrättsligt skydd?

2018-05-30 i Återvinning
FRÅGA |Kan återvinning till ett konkursbo ske enligt 4 kap konkurs lagen trots sakrättsligt skydd på t.ex fastighetstillbehör enligt 2:4 JB?
Selma-Louise Boberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att återvinning till ett konkursbo över huvud taget ska bli aktuellt krävs att sakrättsligt skydd uppkommit till det som överlåtits. Återvinning kan därför ske av ett tillbehör om överlåtelsen fått sakrättsligt skydd. Förutsättningarna för återvinning finns i 4 kap. 5–13 §§ i konkurslagen. Beroende på hur omständigheterna kring överlåtelsen av tillbehöret ser ut kan det bli aktuellt att tillämpa någon av dessa bestämmelser för att återvinna saken. Förutsättningarna för återvinning skiljer sig åt beroende på vilken situation som är aktuell men en förutsättning som är gemensam för alla paragraferna är att den rättshandling som ska återvinnas ska ha varit till nackdel för åtminstone någon av konkursborgenärerna. För ytterligare förutsättningar får man gå till respektive paragraf. Om den egendom som ska återvinnas inte finns i behåll ska ersättning för dess värde utgå istället. Likaså är fallet om återbäring av egendomen är förenad med särskild olägenhet för den som ska återge egendomen. Det kan alltså bli aktuellt att istället för att utge egendomen, utge ersättning motsvarande egendomens värde.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Vad gäller vid felaktig utbetalning?

2019-07-21 i Återvinning
FRÅGA |Hej,jag har hand om ett oskiftat dödsbo efter mina föräldrar.Upptäckte nu att ett stort belopp kronor troligtvis utbetalats helt felaktigt till förälder år 2012.Vad säger lagen om det,måste jag som arvinge då ev betala tillbaka till företaget som ev betalat ut pengar? ( det har gått ca sju år efter transaktionen ) .Ärver jag den här ev skulden?Eller ärver det oskiftade dödsboet den ev skulden? Eller är det så att döda personers bank transaktioner avskrives ? Tacksam för svar.
Emil Bengtsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Att betala ut ett penningbelopp till någon som inte skulle ha betalning kallas solutio indebiti. Själva återkravsrätten för penningbeloppet kallas condictio indebiti. Condictio indebiti regleras inte i lag utan behandlas i doktrin och praxis. Huvudregeln är att betalningen ska gå tillbaka men det finns undantag.Betalningen ska inte gå tillbaka om1. Betalningen framstår som en disposition från betalarens sida. Med detta förstås att den betalande ville betala oavsett om han eller hon faktiskt var skyldig att göra det eller inte. Anledningen kan då t.ex. vara av ren välvilja.2. Om mottagande för betalningen i god tro inrättat (anpassat) sig efter betalningen. Motivet för detta är att han eller hon ska slippa stå i skuld till den som gjort misstaget. Av detta framgår det att det är av betydelse om misstaget med utbetalningen upptäcks direkt eller efter en lång tid. Upptäcks det direkt har mottagaren förmodligen inte hunnit anpassa sig efter betalningen och den bör därmed gå tillbaka. Detta gäller oavsett om man får ett belopp utbetalt till sig av misstag eller om man får ett för högt belopp utbetalt till sig. Om någon av parterna varit oaktsam i samband med betalningen spelar också roll i bedömningen. I NJA 1994 s. 177 och NJA 1999 s. 575 har Högsta domstolen haft en sträng bedömning gentemot betalaren.3. När betalningsskyldigheten framgår av lag att det inte finns utrymme för den mottagande att få behålla felaktigt utbetalt belopp. Detta gjorde exempelvis så att statsanställda som fick för mycket i lön utbetalt till sig var tvungen att betala tillbaka detta.SlutsatsJag tolkar frågan som att företaget fortfarande inte gjort krav på att betalningen ska återgå och eftersom det har gått sju år sedan betalningen gjordes blir min bedömning att det är svårt att argumentera för att du skulle behöva betala tillbaks pengarna eftersom dina föräldrar förmodligen i god tro anpassat sig efter betalningen. Det framgår inte av frågan hur stort beloppet är vilket kan spela roll vid bedömningen om dina föräldrar var i god tro eller inte. I Sverige är det dock inte möjligt att ärva skulder utan dina föräldrars skulder ska betalas med hjälp av tillgångarna i dödsboet. Finns det inte tillräckligt mycket tillgångar i dödsboet för att betala alla skulder så skrivs de skulderna av.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Utmätning

2018-08-29 i Återvinning
FRÅGA |HejKan min sambo ta över ägandet av vårat hus då jag dragit på mig skulder på mig själv. Kan jag stå kvar på lånet men inte äga fastigheten.
Sara Bohlin |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Jag tolkar dig så att du har tagit upp pant i fastigheten och att du kanske även har andra skulder. Därför undrar du nu om du kan skriva över huset på din sambo för att skydda det ifrån utmätning. Jag tänkte dela upp mitt svar i två delar den ena kommer att behandla lån på själva huset och den andra övriga lån. Lån på huset I praktiken kan du skriva över fastigheten på sin sambo och själv stå kvar på lånet. Däremot är jag osäker om du kommer att uppnå ditt mål om du gör det. Om lånet har en säkerhet i fastigheten (alltså ett pantbrev) så kommer den att kvarstå även om du skriver över fastigheten. Detta innebär att om du inte kan betala ditt/dina lån kan huset ändå säljas för att betala din skuld. Övriga lån I Sverige har vi en del skyddsregler för de som lånar ut pengar. Det gäller bland annat de så kallade återvinningsreglerna som finns i 4 kapitlet konkurslagen här .Där har lagstiftaren gjort det väldigt svårt för den som är skuldsatt att ge bort egendom/ge ett väldigt förmånligt avtal till någon, om detta skulle göra att den han har lånat pengar av (även kallat borgenärerna) inte får betalt/sämre betalt. Den innebär mer eller mindre att om man ger bort något som gör så att man inte kan betala sina skulder eller betala mindre av dem så finns det möjlighet för borgenärerna att få tillbaka gåvan och exempelvis sälja den. Då du och din sambo även är närstående enligt 3 § samma kapitel så kan man kräva tillbaka gåvan inom 3 år ifrån dess att den har givits.Svar på fråganI praktiken kan du alltså skriva över huset på din sambo men du kommer inte på denna väg att kunna skydda det ifrån försäljning pga. Skulder om det är syftet. Det finns även risk att ni drabbas av lite andra kostnader i form av skatter som kanske gör att det är värt att avstå.Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig med allt!

Hur fungerar återvinning i konkurs enligt konkurslagen 4 kap 5 §?

2018-06-05 i Återvinning
FRÅGA |Hej,Jag företräder en vän som lånat ut pengar till en privatperson som försatts i konkurs. Min vän har fått brev från konkursförvaltare där man till konkursboet kräver återbetalning av belopp (amortering av lån) som utbetalats månaderna innan personen försattes i konkurs. Min vän har under 4 år, enligt reglerat skuldebrev totalt lånat ut 600 000 SEK till gäldenären. Återbetalningsplan finns tydligt beskrivet i ett avtal. Gäldenären har återbetalat (amortering + 4% ränta) totalt 425 000 SEK. 175 000 SEK återstår och kan genom konkursen konstaterande anses förlorade. Sista återbetalningarna om tot. 70 000 SEK gjordes inom de 3 sista månaderna innan gäldenären försattes i konkurs av Stockholms tingsrätt. Gäldenären har regelbundet varje månad under lånets löptid sänt borgenären ekonomiska rapporter som vi nu i efterhand kan bekräfta varit förvrängda och felaktiga.I brevet hänvisar konkursförvaltaren till konkurslagen 4 kap. § 5.Jag förstår det som att man i ovan nämnd paragraf beskriver att borgenär som anses gynnats i förhållande till andra samtidigt som han haft vetskap om gäldenärens insolvens skall återbetala erhållet belopp till konkursboet om borgenären erhållit betalning de sista tre månaderna innan gäldenären försattes i konkurs. Kan dessa amorteringar isf krävas åter? isf, med vilket stöd?Min vän lider stor ekonomisk skada och har inte tillgång till de medel som nu konkursförvaltaren kräver åter till konkursboet. Läget är kritiskt.
Joel Herrault |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar i rubriker där jag behandlar de olika rättsliga aspekterna av din fråga. Denna fråga aktualiserar framför allt konkurslagen (KL).Eftersom att det verkar som att konkursförvaltaren först och främst tänker göra gällande KL 4:5 är det den bestämmelsen jag i det följande ska redogöra för.Konkurslagen 4:5Bestämmelsen i KL 4:5 är en av flera bestämmelser i 4 kap KL som handlar om återvinning i konkurs. Detta institut existerar för att skydda borgenärer från att gäldenärer utför oschyssta transaktioner som gör att borgenärerna inte kan få betalt för sina krav. När en gäldenär med massa skulder har satts i konkurs aktualiseras återvinningsreglerna. De möjliggör för konkursförvaltaren att återvinna vissa transaktioner som varit oschyssta eller så kallat otillbörliga, så att gäldenären till exempel får tillbaka pengar som betalats kort tid innan konkursen. Detta gör konkursförvaltaren för att vissa borgenärer på ett orättvist sätt gynnats framför andra borgenärer precis innan konkursen. Institutet innebär alltså att konkursförvaltaren tvångsvis kan kräva en återgång av vissa transaktioner som uppfyller någon av bestämmelserna om återvinning i 4 kap KL.Det finns flera bestämmelser i 4 kap KL som handlar om återvinning. De andra verkar dock inte relevanta i denna situation och det verkar vara just KL 4:5 som konkursförvaltaren åberopat som stöd för sitt krav. Jag ska därför gå igenom vad som krävs för att en konkursförvaltare med hjälp av KL 4:5 ska kunna få till en återvinning, och därmed få tillbaka pengar till konkursboet.KL 4:5 är den återvinningsbestämmelse som faktiskt är svårast att uppfylla. Den har många förutsättningar som måste vara uppfyllda för att den ska kunna användas och den är som en så kallad generalbestämmelse som används om ingen annan av återvinningsbestämmelserna kan tillämpas.Jag kommer nu att räkna upp de så kallade rekvisiten (förutsättningarna) som måste vara uppfyllda för att bestämmelsen ska kunna tillämpas. Jag kommer även att förklara dessa för att göra dem mer begripliga.Bestämmelsen inleds med begreppet "rättshandling". Med detta menas till exempel en betalning eller något annat som har en juridisk effekt (det kan också handla om ett köp eller en gåva som ska gå åter).Således ska en rättshandling återgå om:1. På ett otillbörligt sätt en viss borgenär har gynnats framför andra borgenärer eller gäldenärens egendom undandragits borgenärerna eller att gäldenärens skulder har ökat.Det relevanta här är att en borgenär (din vän) ska ha gynnats framför andra borgenärer på ett otillbörligt sätt. Detta innebär att betalningen i detta fall ska kunna anses "illojal" mot de andra borgenärerna, på så sätt att gäldenären velat på ett oschysst sätt gynna din vän framför de andra borgenärerna. Detta skulle till exempel kunna vara att gäldenären börjat amortera av större summor än vanligt de tre sista månaderna innan konkursen. Det skulle även kunna anses otillbörligt om din vän fått dessa betalningar genom hot eller utpressning mot gäldenären trots att gäldenären sagt sig inte rätteligen kunna fortsätta betala av skulden.Personligen ser jag inget som är otillbörligt i denna situation om gäldenären betalat av ett lån till din vän som vanligt enligt en betalningsplan. För att transaktionen ska vara otillbörlig krävs det något mer än att gäldenären bara gjort en rutinmässig avbetalning av en skuld.Vad gäller orden "gynnats framför andra" menas att din vän egentligen inte skulle ha fått betalt för sina krav om gäldenären varit i konkurs, eftersom att din vän är en så kallat oprioriterad borgenär. De pengar som din vän mottagit skulle alltså egentligen ha gått till någon eller några andra borgenärer med högre prioritet. Betalningen ska alltså ha varit till nackdel för andra borgenärer.2. Förutom det i punkten ett krävs dessutom att gäldenären vid tillfället för betalningen var eller genom betalningen blev insolvent, antingen endast på grund av betalningen eller i förening med annan omständighet.Inledningsvis kan sägas att "insolvent" innebär att man är i ett sådant ekonomiskt tillstånd att man inte kan betala sina skulder i tid. Av punkten två krävs alltså att gäldenären antingen ska ha varit insolvent vid tillfället för betalningarna, eller att gäldenären på grund av betalningarna blev insolvent.3. Det krävs även att din vän antingen kände till, eller borde ha känt till att gäldenären var eller blev insolvent såsom sägs i punkten två och att betalningen var otillbörlig såsom sägs i punkten ett.För att bestämmelsen i KL 4:5 ska vara tillämplig krävs således att förutsättningarna i alla de tre ovan beskrivna punkterna är uppfyllda. Om en enda förutsättning brister, som till exempel att din vän inte kände eller borde ha känt till att betalningarna var otillbörliga, går det inte att tillämpa bestämmelsen. Om bestämmelsen inte går att tillämpa har konkursförvaltaren inget fog för sitt krav och då ska din vän inte behöva återbetala det han fått.SlutsatserSom du säkert märkt är det flera förutsättningar som måste vara uppfyllda och som inte är helt okomplicerade. Jag kan därmed inte utifrån de omständigheter du givit mig säga något om vem som har rätt eller fel.Jag kan dock ge er vissa viktiga hållpunkter. Det viktigaste är att konkursförvaltaren inte tvångsvis kan få tillbaka pengarna från din vän utan att stämma henne eller honom. Om konkursförvaltaren skulle göra det är det konkursförvaltaren som måste bevisa alla de förutsättningar som räknas upp i punkterna 1-3 ovan som alltså finns i KL 4:5, inklusive att din vän kände till eller borde ha känt till insolvensen och otillbörligheten. Detta är inte helt lätt för konkursförvaltaren och enligt mig har ni goda skäl att påstå att din vän inte alls var medveten om omständigheterna eftersom din vän blivit lurad av gäldenären genom de förvrängda och felaktiga rapporterna. Dessutom verkar det som att betalningarna inte faktiskt varit otillbörliga, vilket talar för att återvinning inte ska kunna ske.Vad kan ni göra?Det ni bör göra är således att se över din väns situation och omständigheterna som förelegat vid betalningarna. Ni bör göra en utvärdering av om förutsättningarna kan vara uppfyllda för att KL 4:5 ska kunna tillämpas eller inte. Om ni inser att det är mycket osannolikt att KL 4:5 kommer kunna tillämpas utifrån den redogörelse som jag givit er, kan ni fundera på att bestrida kravet från konkursförvaltaren. Om ni istället inser att det finns goda skäl att tro att KL 4:5 kommer att kunna tillämpas och att konkursförvaltaren har goda chanser att vinna i domstol, bör ni fundera på att medge kravet och betala tillbaka pengarna.Hur som helst kan det vara bra att undvika en rättegång då det kan ge upphov till stora summor i rättegångskostnader som den förlorande parten måste ersätta. Ni bör dock vara medvetna om att det inte alls är säkert att konkursförvaltaren tar vidare ärendet till domstol bara för att din vän bestrider kravet. 70 000 kronor må vara mycket pengar, dock är det förmodligen inte så mycket i konkursförvaltarens ögon då han eller hon tar mycket i betald och eftersom hans eller hennes tid är mycket kostsam. Konkursförvaltaren kommer därför förmodligen inte ta vidare ärendet såvida han eller hon inte är mycket säker på att han eller hon kommer att vinna processen.Jag inser att detta är mycket information och att ämnet inte är helt okomplicerat. Jag hoppas dock att mitt svar är belysande och att ni härmed får en bättre uppfattning av läget. Tveka inte att ställa följdfrågor angående mitt svar, vilket kan göras via min mail till Joel.Herrault@Lawline.se.Du har även beställt telefonuppföljning. Jag kommer därför att ringa dig klockan 15:30 på fredag. Hör av dig via mail om tiden inte passar eller om du vill att jag ringer en annan tid.Med vänliga hälsningar,

Är rädd att kronofogden tar mitt hus, kan jag skriva över huset på nån annan?

2018-04-01 i Återvinning
FRÅGA |Är rädd att kronofogden tar mitt hus kan jag skriva över huset på nån annan?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om man försätts i personlig konkurs innebär detta att man förlorar rätten att bestämma över sin ekonomi under konkurstiden. Detta innebär, att om man ingår avtal under denna tid, kan de bli förklarade ogiltiga. Oftast så anses de avtal som ingåtts innan konkursbeslutet inte påverka konkursboet. Har man exempelvis sålt eller gett bort egendom ska detta inte anses vara del av konkursboet. Det krävs dock att mottagaren av egendomen har fått sakrättsligt skydd för egendomen. När det kommer till "saker", så kallat lösöre, krävs det tradition för sakrättsligt skydd, alltså att saken har överlåtits och mottagaren har fått saken i sin besittning. Det finns dock vissa reservationer om egendomen sålts eller överlåtits som gåva en kortare tid före konkursbeslutet. I dessa fall återvinns egendomen. Den lämnas alltså tillbaka till konkursboet. Detta gäller även om personen som köpt egendomen eller mottagit gåvan fått det så kallade sakrättsliga skyddet för egendomen. Har egendom sålts och någon borgenär gynnats ska egendomen återgå. Har egendomen givits i gåva och är det inte till en närstående, är denna tid sex månader innan ansökan om konkurs, är det en närstående (exempelvis familjemedlem) är det istället fråga om upp till tre år innan ansökan om konkurs (4 kap. 5-6 § konkurslagen).I sådana fall har man tekniskt aldrig gett bort egendomen. Någon utomstående har inte lyckats uppnå sakrättsligt skydd genom att få gåvan i sin besittning. Du kan alltså ge bort huset, men det kan återvinnas till konkursboet. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Vänligen