Skälig uppsägningstid för muntliga, benefika tillsvidareavtal

2016-06-05 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hejsan,Sedan dryga 10 år tillbaka i tiden har jag kunnat haft mina hästar hos en grannbonde om somrarna.Det var inget kontrakt skrivet och vi har skrattat om att jag har lisvtids kontrakt.Jag brukar varje sommar prata med bonden och meddela att vi är där för att kolla att stängsel är okej så hästarna kan komma snart. Förra året började vi på att ordna stängslet för han var inte hemma. Han kom dock senare och jag meddelade då vad vi pysslade med (så på sätt och vis "frågade" jag inte denna gången om lov). Nu i år av en händelse passerar jag bonden när jag är ute en sväng i annat ärende har dessutom bekanta med mig som inte är från orten. Då hoppar han på mig och talar om att han hyrt ut det till sin närmaste granne istället som skaffade hästar (för tre år sedan) i en av hans lador, för det var bättre. Då jag tyckte han meddelade i senaste laget så mothugger han att jag kunde bett om lov förra året och vi har knappt pratat på några år (vi brukar prata en gång på våren samt en gång på hösten för överlämnade av hans tack present alltså då ville han inte ha pengar ens). Så detta påhopp kändes oförtjänt. Vet att man inte kommer långt med muntliga kontrakt. Men hade så gärna bara velat vetat vilka "rättigheter" jag egentligen har i detta ärende. Eller har bonden rätt i sin sak? MVH
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Muntliga avtal som huvudregel är lika bindande som skriftliga. Skriftlig form och andra formkrav behövs endast i undantagsfall, exempelvis vid köp av fast egendom. Problemet med muntliga avtal är främst att det ofta är svårt att bevisa deras existens och innehåll.I ditt fall verkar ni ha ingått ett tillsvidareavtal, eftersom ni inte på allvar kan sägas ha avtalat om en begränsad tid för överenskommelsen. De facto att det verkar som att du egentligen inte har behövt fråga om lov varje år utan att det mest skett av artighet, samt att du haft hästarna där varje år så många år i streck talar också för att ett varaktigt avtal uppstått, konkludent om inte annat. Tillsvidareavtal kan sägas upp med en skälig uppsägningstid. Vad som är skäligt varierar från fall till fall beroende på omständigheterna. I högsta domstolens avgörande T 4509-02 angavs som exempel på omständigheter att beakta om nyttjanderättshavaren lagt ned kostnader för att utnyttja den upplåtna egendomen och hur lång tid upplåtelsen bestått när uppsägning kommer i fråga.Om bonden då inte iakttar en uppsägningstid kan han bli skadeståndsskyldig, vilket var fallet i ovanstående rättsfall från högsta domstolen. Du kan med fördel läsa det, länk finns http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2004/2004-05-25_T_4509-02_dom.pdfJag tycker mot bakgrund av ovanstående att bonden borde ha uppmärksammat dig med i vart fall ett par månaders varsel om att han inte längre avser att låta dig ha hästarna hos honom. Dock verkar du inte ha lidit någon större skada av det så länge det finns möjlighet för dig att hitta ett nytt ställe att ha hästarna på denna sommar, varför ett skadeståndskrav kanske inte är så aktuellt.Med vänlig hälsning,

Giltighet för muntligt avtal och bevisbörda

2016-05-15 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej! Vi använder en programvara som av bekvämlighetsskäl finns installerad på alla våra datorer. Eftersom det inte är mer än ca 25% av de anställda som använder programvaran har vi en muntlig överenskommelse med leverantören att betala licensavgift för motsvarande 25% av antal anställda oavsett hur många installationer vi har. Detta har vi gjort i några år. Nu har det kommit in nya personer hos leverantören som säger att det inte finns något sådant muntligt avtal och att vi bryter mot licensreglerna eftersom de anser att vi betalar för lite. Det är två år kvar på vårt licensavtal och vi vill förstås inte betala mer än vad vi kommit överens om. Det kostar en hel del resurser att avinstallera programvaran från 75% av alla våra datorer så vi vill hela undvika det. Hur som helst kommer det att ta tid att göra det. Hur är vår situation, rent juridiskt?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giltigt avtal?Inom svensk rätt regleras avtal till viss del av Avtalslagen (AvtL). Lagen kan du hitta här. Eftersom avtalsfrihet är utgångspunkten vad gäller avtal, så gäller reglerna i AvtL bara så långt som ett avtal inte säger emot eller inte reglerar viss fråga. De flesta avtal - bl. a. licensavtal – har inget formkrav, utan parter blir bundna av en ömsesidig överenskommelse oberoende av om det sker muntligt eller skriftligt, AvtL 1 §. Det muntliga avtal som ni har sedan tidigare med leverantören är alltså gällande. Detta förutsätter dock att den juridiska personen som ni ingick avtalet med fortfarande finns. Skulle de nya personerna ha gått in i företaget under sådana omständigheter att bolaget har ombildats, så finns inte längre den juridiska personen – leverantören – som ni ingick avtalet med och det är inte längre giltigt. Jag utgåt i resten av svaret från att leverantören är samma juridiska person.Bevisbörda för avtal och avtalsinnehållMed förutsättning att leverantören förblir densamma trots de nya personerna, så har ni och leverantören alltså ett giltigt avtal som står fast. I detta fall blir problemet för er att bevisa att avtalet finns och dess innehåll, eftersom det är den som hävdar att ett visst avtalsförhållande finns som bär bevisbördan. Ni bör alltså försöka hitta bevis för att det ni hävdar angående avtalet stämmer. En möjlighet är att ta kontakt med de eller den som företrädde leverantören när ni ingick avtalet och be dem intyga att ni har rätt. Ni bör även fundera på om andra saker kan visa att det ni hävdar om avtalet och dess innehåll stämmer. Eftersom förhållandet sträckt sig över flera år, så finns det kanske andra personer eller uppgifter som kan visa att avtalet existerar och att ni får ha programvaran installerad på samtliga datorer trots att ni bara betalar för 25 %. En omständighet som kan användas för att ifrågasätta er är att det kan tyckas underligt att en leverantör självmant låter någon betala endast till 25 % för en tjänst/vara/nyttjanderätt. Av den anledningen kan det vara bra att även kunna visa att det faktiskt inte är mer än 25 % av installationerna som används. Det skulle exempelvis kunna röra sig om att endast 25 % av de anställda har arbetsuppgifter som gör användandet nödvändigt.Era möjligheterI ert fall har ni alltså att följa avtalet med leverantören, men ni måste kunna visa att ni har rätt vad gäller avtalets existens och dess innehåll. Jag föreslår att ni först försöker smala uppgifter som kan visa leverantören att era påståenden är korrekta och gör det möjligt för er att komma överens. Det är också möjligt för er att väcka talan vid domstol och få avtalet fastställt, men även i det sammanhanget krävs att ni på ett övertygande sätt kan bevisa att avtalet existerar och att innehållet stämmer överens med vad ni hävdar. En process kostar alltid tid och pengar. Om det brister i bevisningen riskerar ni dessutom att förlora och får då stå kostnader för hela processen och kan bli skyldiga att ersätta det andra företaget för att ni utnyttjat deras programvara i större utsträckning än ni hittills betalat för. Om det inte går att komma överens med leverantören och om det inte går att frambringa övertygande bevis för er sak, så bör ni alltså överväga om det med avseende på kostnader och tidsförlust skulle vara lämpligare att avinstallera programvaran eller ta tvisten till domstol. Om ni behöver ytterligare rådgivning och mer utförlig information om era möjligheter att ta saken vidare, så kan det vara lämpligt att ta hjälp av en kvalificerad jurist. Du kan enkelt boka tid med en jurist hos oss på Lawline här. Jag hoppas att du nu har fått svar på din fråga och att ni kan hitta en lösning på ert problem.Vänliga hälsningar,

Fodervärd till hund utan SKK avtal

2016-03-29 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej Jag har varit fodervärd till en hund i 4 år. Inget kontrakt finns skrivet och ägaren har visat väldigt lite intresse för hunden. De gånger de har velat träffa honom ett par dagar så sköter de inte motion och rastning och jag anser att hunden inte mår bra i deras vård. Nu vill de ha tillbaka hunden för gott. Har jag någon rätt att vägra lämna tillbaka hunden?
Terese Vestergård |Hej och tack för din fråga! Det normala och rekommenderade förfarandet vid fodervärd är att man följer SKK:s riktlinjer och skriftliga avtalsmall. Detta reglerar avtalet mellan fodervärd och uppfödare. Om ni använt er av detta avtal hade du tillslut blivit ägare, men även här har uppfödaren en rätt att ta tillbaka hunden om fodervärden handlat i strid med avtalet. Ni har inte skrivit något, vilket innebär att erat avtal regleras muntligen (här) och genom konkludent handlande. Enligt 3 § lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter för jordbruksverket register om vem som är ägare till hunden. Detta register kan användas när man fastställer vem som är ägare (här). Registret behöver inte användas om du kan fastställa ditt ägarskap på annat sätt. Det du då kan göra är att fastställa dig som ägare genom att ansöka om detta hos tingsrätten. Sedan lär du visa på att du sköter ekonomi (t.ex. försäkringar för hunden i ditt namn) och vården av djuret. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med varma hälsningar

Muntligt avtal

2016-03-27 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej!Jag har ytterligare en fråga angående muntligt avtal. Jag hyr ett behandlingsrum i en salong, och i det ursprungliga muntliga avtalet så bestämde vi att jag inte skulle betala någon fast hyra per månad, utan betala en procentavgift på de pengar jag fick in på de behandlingar jag utförde. Efter några månader ville hyresvärden ändra till en fast avgift, vilket jag gick med på. Har jag rätt att ändra tillbaka till det ursprungliga det ursprungliga avtalet?
|Hej och tack för din fråga!För att ändra tillbaka till det ursprungliga villkoret beträffande hyresbeloppet krävs att hyresvärden går med på ändringen. Jag rekommenderar att ni upprättar avtal skriftligen då det blir tydligare vad som gäller ur bevissynpunkt vid en eventuell tvist.Vänligen

Är muntliga hyresavtal bindande?

2016-05-23 i Muntliga avtal
FRÅGA |Om hyresgästen inte undertecknat kontraktet. Gäller det ändå?
|Hej, och tack för din fråga!Generellt inom avtalsrätten gäller att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga, även om man alltid rekommenderas att skriva ner avtalet om det skulle uppstå meningsskiljaktigheter kring vilka skyldigheter parterna har. Ibland krävs dock att ett avtal är skriftligt för att det ska vara giltig, t ex vid köp av fastighet. Reglerna för bostads- och lokalhyra finns i 12 kap. Jordabalken. Av 2 § framgår att ett hyresavtal ska vara skriftligt om antingen hyresvärden eller hyresgästen begär det. Ett muntligt avtal om hyra är alltså giltigt även om det är muntligt, och gäller på samma sätt som om det vore skriftligt.Såväl hyresvärden com hyresgästen kan när som helst under avtalet begära att de ska upprätta ett skriftligt avtal (som då mest är en bekräftelse på vad som redan har avtalats). Det händer att hyresvärdar ingår muntliga hyresavtal i tron att hyresgästen då skulle ha ett svagare skydd än vad som gäller vid skriftliga avtal, något som är felaktigt.En annan sak är att om det uppstår en tvist huruvida ett avtal alls har ingåtts är det normalt den som hävdar detta som har bevisbördan för det. Det är bland annat av denna anledning som man alltid rekommenderar att teckna ett skriftligt avtal, även i de fall då ett muntligt avtal är bindande. Men avtalet ska alltså gälla mellan avtalsparterna, och de är skyldiga att iaktta lagens regler om uppsägningstid och liknande.Hoppas att du fick svar på din fråga, om inte är du välkommen att höra av dig igen!

Göra gällande muntligt avtal

2016-04-28 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag skilde mig i somras och bodelningen är klar. Vi var gifta i 15 år. Jag var den som tog hand om allt som rörde barnen och min man gjorde karriär och fick bra lön. Nu är vi pensionärer och jag har låg pension och han hög. Vi brukade prata om detta och vi var överens om att vi skulle dela lika på våra pensioner. Men vi har inget skriftligt på det. Nu undrar jag om detta är något som jag kan hävda så här i efterhand.
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Enligt avtalsrätten och Avtalslagen gäller muntliga avtal precis som skriftliga, och det enda som krävs för att avtalet ska ha kommit till stånd är en viljeförklaring er emellan. Muntliga avtal är giltiga precis som skriftliga dock uppstår problem i bevishänseende. Det blir alltså svårt att rättsligt driva in pensionen från din frånskilda man utan att ha bevis på att avtalet och viljeförklaringen faktiskt existerar. Det är den som vill göra gällande att avtal har kommit till stånd som har bevisbördan för det, dvs. det är du som ska visa att ett bindande avtal faktiskt finns angående pensionen. Om du vill göra avtalet gällande är det alltså du som måste bevisa att det finns ett muntligt avtal. Vittnen är något som underlättar bevisningen. Mitt råd är att du kontaktar honom för att få till ett skriftligt avtal gällande pensionen, eller att ni kommer överens om frågan ännu en gång. Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att återkomma hit eller att vända dig till info@lawline.se om du behöver vidare hjälp med ditt ärende. Ha en fortsatt trevlig dag och lycka till!Mvh,

Muntligt låneavtal

2016-03-28 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej, för halv år sedan lånade jag några tusen lappar till en vän och han skulle ge tillbaka så fort han får lön alltså efter en månad. Men fortfarande säger han att han inte har inte kan ge jag hör av mig varje 25 för att jag vet att nu har har pengar iallafall en tusen lapp men han vägrar svara. Vad kan jag göra åt saken?
Farah Wali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Utifrån frågan tolkar jag det som att skriftligt avtal saknas och att ni ingått ett muntligt låneavtal. Det är svårt att rättsligt driva in skulden utan att ha bevis på att den faktiskt existerar. Muntliga avtal är giltiga precis som skriftliga dock uppstår problem i bevishänseende. Utan ett skriftligt avtal kan du t.ex. inte ansöka om betalningsföreläggande. Om du har annat (t.ex. sms-konversationer eller liknande) som visar att skulden existerar och att han är skyldig dig pengar bör dessa sparas eftersom det kan användas i en rättsprocess mot honom men eftersom det rör en vän till dig och beloppet inte är särskilt högt kan det vara bättre att undvika rättegång.Mitt råd är att du försöker få honom att skriva under ett avtal där ni kommer överens om när skulden senast ska vara betald. Avtalet ska innehålla datum, underskrift, lånat belopp och förfallodatum. Ett avtal ger dig säkerhet på så vis att han inte kommer kunna hävda att lånet inte existerar och dessutom kommer du ha möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande.

Fråga om ingående av ett muntligt avtal och om ställningsfullmakt, eller i vart fall kombinationsfullmakt, förelegat för att binda huvudmannen

2016-03-24 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej Lawline! Jag har en fråga gällande ett eventuellt avtal/erbjudande som uppkommit i och med mitt arbete. Situationen uppstod då min arbetsplats hade erbjudit mig att följa med på en sammanslutning, med samband till min anställning. Under sammanslutningen samtalade jag med en utav företrädarna för det bolag jag arbetar för om den typen utav arbete som jag med flera utför i organisationen. Vårt arbete är till viss del ideellt och till viss del provisionsbaserat och går i stort sätt ut på att avklara olika ärenden. Vi har ett krav på ett visst antal avklarade ärenden per månad, men i regel avslutas fler ärenden än kravet. I samband med vårt samtal konstaterade företrädaren att det förelåg ett rekord om maximalt avklarade ärenden per månad och att den som med besked slog det rekordet (”över 100 ärenden”) skulle premieras särskilt. Jag sa då direkt att detta skulle ske denna månad. Jag har nu slagit det rekordet med nämnda besked och undrar nu om jag utifrån den dialogen som fördes kan begära att bolaget står fast vid företrädarens utfästelse om den särskilda premien? MvhIustus Northug
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!I frånvaro av reglering beträffande dylika utsagor i ditt anställningsavtal och därutöver frånvaro av kollektivavtal, som annars hade verkat negativt i hänseende till positiv särbehandling av arbetstagare (jfr Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 27 §), kommer den förevarande situationen förmodat att slutligen bedömas utifrån Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) och därutöver allmänna avtalsrättsliga principer. Eftersom inget annat framgår av din frågeställning har jag valt att besvara frågan som om frånvaro av såväl klausuler i anställnings- som kollektivavtal föreligger.Frågan kommer av pedagogiska skäl att delas upp i två frågeställningar, eftersom det dels kommer att behöva utredas huruvida ett avtal med juridisk bindande verkan kan anses ha ingåtts och dels huruvida företrädaren för bolaget haft behörighet att för bolagets räkning ingå ett sådant avtal. Fråga 1 – föreligger ett avtal med juridisk bindande verkan: Inledningsvis kan konstateras att den svenska avtalsrätten bygger på de två huvudprinciperna om avtalsfrihet och att avtal ska hållas (även; pacta sunt servanda). Dessa principer innebär som utgångspunkt att avtalsparterna fritt kan avtala om vad de vill samt att vad parterna har kommit överens om är juridiskt bindande för dessa.Som en konsekvens av ovan nämnda principer innebär det att även avtalsformen är fri såtillvida att ett avtal med juridisk bindande verkan kan uppkomma även muntligen eller konkludent. Det senare genom att den ena av avtalsparterna utan tydligt avgiven accept börjar agera utefter avtalsvillkor som löftesgivaren uppställt.Vad gäller muntliga avtal är dessa giltiga såvitt de antagits omedelbart, jfr AvtL 1 kap. 3 § andra stycket. För att ett anbud ska anses antaget ska ett jakande besked dvs. en accept ske genom samma svarsmedium som anbudet avgivits. Vad gäller för att ett muntligt avtal ska omedelbarheten förstås som att accepten vidtagits utan någon acceptfrist annan än vad som kan tänkas ha förelegat i och med omständigheterna i den nämnda dialogen och vilken typ av beskaffenhet avtalet haft. Ett mer omfattande avtalsförslag kan här rimligen anses fordra en något längre betänketid än ett mindre. Acceptfristen vid ett muntligt avtal bör dock inte utsträckas till längre frist än att konversationen kan anses ha avslutats. Mer om detta finns för den intresserade att läsa i Obligationsrättskommitténs förslag till lag om avtal m.m., 1914, s. 44 ff. Så som du uttrycker dig i din frågeställning tycks du direkt ha accepterat anbudet på så vis att det bör ha framgått för din motpart att denne förmått dig att acceptera ett anbud i förhållande till hur denne uttryckt sig. Såvitt denne inte hade velat bli bunden av detsamma på så vis det kan ha framgått av din accept, dvs. att du uppfattat det hela som ett avtal ingånget på de premisser företrädaren angivit, torde denne där och då utan oskäligt uppehåll ha förklarat att denne inte avsett att bli bunden av detsamma, jfr AvtL 1 Kap. 6 § andra stycket. Här bör dock erinras om att ett avtals vara eller icke vara samt bundenhet av detta slutligen kan komma att bli en bevisfråga. Bevisning härom kommer att avgöra vilken part som har rätt, och därutöver vad denne sedan har rätt till. Dels ska det bevisas att ett avtal verkligen har ingåtts, därefter att det ingåtts på så vis som den klagande parten anfört och härutöver att detta i sig inte är orimligt eller oskäligt.Vilka möjligheter du har att vinna framgång med exempelvis en talan mot den andra avtalsparten kommer att bero på vad och i vilken mån och omfattning du kan visa hur ovanstående omständigheter har förelegat, dvs. att ett avtal ingåtts på så vis du anser. Ett skriftligt och undertecknat avtal är alltid att föredra med beaktande av dess bevisvärde, men har du exempelvis vittnen som klart kan styrka att detta har ingåtts muntligen kan det vara tillräckligt. Slutsats, fråga 1: Min juridiska bedömning blir här att då du i samtalet med företrädaren för det bolag för vilket du arbetar besvarat dennes utsaga om att den som slår nämnda rekord med besked särskilt ska premieras jakande och omedelbart accepterat detta, med uppmaningen om att just detta skulle ske, ingått ett muntligt avtal med bindande verkan. Huruvida du såvitt avtalsparten nekar detta har möjlighet att vinna framgång med en eventuell talan kommer slutligen att avgöras huruvida du genom exempelvis vittnesmål kan styrka att avtalet på detta vis ingåtts och med den lydelse du påstår. Som en fotnot till det hela vill jag uppmärksamma dig på att uttalandet ”över 100 ärenden”, logiskt-grammatiskt till sin ordalydelse inte kan förstås som mindre än 101 ärenden. Som en andra fotnot bör ”särskilt premieras” per dess ordalydelse och sammanhang heller inte logiskt-grammatiskt kunna förstås som annat än minst sådan premie som utgick efter det att det förevarande rekordet konstituerades. Fråga 2 – har bolagets företrädare haft behörighet att binda företaget på motsvarande vis:En förutsättning för att du ska kunna hävda avtalsbundenhet just gentemot det bolag du arbetar på är att den part du ingått avtalet med har haft behörighet att binda bolaget genom avtal av förevarande slag. Detta kan denne ha haft genom fullmakt, närmast genom s.k. ställningsfullmakt eller alternativt en s.k. kombinationsfullmakt. Med en ställningsfullmakt förstås att företrädaren i och med sin egen tjänst kan anses haft en sådan ställning inom bolaget där viss rätt att företa vissa typer av rättshandlingar, som t.ex. att ingå avtal av ringa värde, kan tänkas föreligga. Kan företrädaren anses vara en sådan som utåt sett representerat bolaget, exempelvis vid den sammanslutning som bolaget bjöd sina anställda till, kan det vara så att fog att uppfatta att ställningsfullmakt för denna företrädare förelegat, jfr AvtL 2 kap. 10 § andra stycket. I händelse av att ställningsfullmakten i förevarande fall kan ha uppfattats för vag för att avgöra att företrädaren verkligen haft just ställningsfullmakt i relation till det förevarande avtalet kan det i förevarande fall vara av intresse att undersöka huruvida fler omständigheter kan tänkas ha förelegat. I kombination med ställningsfullmakten kan dessa omständigheter härvid anses innebära att det istället förelegat en s.k. kombinationsfullmakt. Med kombinationsfullmakt förstås mer utvecklat en ställningsfullmakt som tillsammans med tidigare rättshandlande som tolererats av huvudmannen (s.k. toleransfullmakt), kan ha förmått avtalsparten att förstå att fullmakt kan ha förelegat för anbudsgivaren, dvs. företrädaren. Omständigheter för att i sin tur grunda en toleransfullmakt anses föreligga då företrädaren under avsevärd tid eller vid upprepade tillfällen låtit en person rättshandla för sin räkning utan att ingripa mot detta. Här kan det bl.a. vara av relevans om företrädaren vanligtvis är den som i liknande sammanhang företräder bolaget, alternativt att denne även företräder bolaget i andra ärenden, exempelvis vid annan kommunikation med de anställda avseende bolagets verksamhet. Sammantaget kan dessa, ställnings- och toleransfullmakter komma att innebära att det härigenom tillskapats uppfyllelse av en nyckelsats: ”befogad tillit”. I sådana fall kan detta innebära att du som avtalspart har haft fog att uppfatta företrädaren så som behörig att företräda huvudmannen, dvs. bolaget du arbetar på. Särskilt eftersom det ingångna avtalet tycks ha varit av ganska ringa och mundan art. I NJA 2013 s 659 har Högsta domstolen utvecklat vad som förstås ska ligga till grund för att befogad tillit ska föreligga, genom att i sina domskäl förklara att: ” 12. Den som skapar en befogad tillit hos någon annan, om att han företräds av en behörig person i en viss avtalssituation, kan alltså bli bunden av personens handlande. Detta är en princip som gäller även i andra rättssystem och som avspeglas i olika internationella rättssammanställningar (jfr t.ex. Art.-II.-6:103 (3) Draft Common Frame of Reference ). Avgörande är de yttre förhållanden som härrör från huvudmannen och som tredje man har kunnat iaktta (jfr Adlercreutz och Gorton, a.a., s. 172). Vid bedömningen av om tredje man har kunnat hysa en befogad tillit i fråga om att det fanns en behörighet, får hänsyn tas till bl.a. vilket slags avtal det rör sig om, vilken verksamhet det gäller, hur vanligt förekommande avtalstypen är och vilka åtaganden avtalet innebär.”Slutsats, fråga 2: Av allt att döma har företrädaren i egenskap av ställning av tjänst, medelst ställningsfullmakt, och möjligtvis därtill genom övrigt tolererat agerande för bolagets räkning, medelst toleransfullmakt, kunnat komma att som minst ingjuta befogad tillit av sådan grad att en kombinationsfullmakt kan ansetts ha varit för handen vid avtalsögonblicket. Härigenom tycks ett juridiskt bindande avtal för bolaget ha uppkommit och jag får utifrån allt i din frågeställning att döma gratulera dig till din prestation och framtida särskilda premie, såvitt minst 101 ärenden är avklarade det vill säga – pacta sunt servanda. Behöver du hjälp att vidare undersöka huruvida tillräcklig bevisning kan anses föreligga för att du med fog ska kunna uppfatta förekomst av såväl avtal som behörighet, eller därutöver att framställa ett anspråk gentemot din avtalspart med begäran om fullgörelse av avtalet är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline. Detta gör du enklast genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,