Ångrat försäljning av hund

2018-10-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej jag har sålt hund till en kvinna och efter två timmar ringde jag henne att vi vill ha köpa tillbaka hunden men hon vill inte prata med mig: jag har skrivit till henne att vi är ledsna och att barnen gråter och jag efter hunden men hon svarar inte, vad ska vi göra vi har skrivit på köpekontraktet.
Aksinja Rönnlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så undrar du om det finns något stöd i lagen för att häva ett köp på grund av att du som säljare ångrat dig. Det ska inledningsvis nämnas att avtalslagen är tillämplig lag, det är således denna lag jag kommer att utgå ifrån då jag svarar på din fråga. Finns det en avtalsklausul som reglerar ångerrätt i avtalet?Svensk avtalsrätt grundar sig på löftesprincipen, vilket innebär att anbud och accept är två bindande rättshandlingar (1 § Avtalslagen). Huvudregeln inom avtalsrätten är "pacta sunt servanda", vilket innebär att avtal ska hållas. Allt beror således på vad ni har avtalat om vid köpet. Finns det en avtalsklausul som reglerar ångerrätt från köpare och säljare, är det givetvis denna klausul som ska tillämpas.Annat sätt att häva avtal?Om någon sådan avtalsklausul inte finns krävs det att den nya ägaren går med på att du får köpa tillbaka hunden, alternativt att den nya ägaren gör sig skyldig till avtalsbrott. Om den nya ägaren exempelvis inte betalar för hunden gör hon sig skyldig till avtalsbrott där du har rätt att häva köpet och få tillbaka hunden.En annan möjlighet är om avtalet mellan dig och den nya ägaren kan ogiltigförklaras. För att detta ska kunna ske krävs det att någon av ogiltighetsgrunderna i avtalslagen föreligger. Grunderna utgörs av är särskilda situationer som måste förelegat vid köpet. Ogiltighetsgrunderna är: Att du blivit hotad att skriva under avtalet (så kallat råntvång, 28 § AvtL).Att du har blivit tvingad på olagligt sätt att skriva under avtalet (så kallat utpressningstvång, 29 § AvtL).Att den nya ägaren vilselett dig vid avtalsskrivandet genom att exempelvis uppge fel information (så kallat svek, 30 § AvtL)Att du exempelvis sålt priset till underpris för att du inte förstod vad hunden var värd (så kallat ocker, 31 § AvtL)Som du förstår är det relativt extrema situationer som måste ha förelegat vid köpet. Du som säljare har bevisbördan för att det föreligger en ogiltighetsgrund. Det räcker inte bara att påstå att en grund föreligger, det ska kunna bevisas. Min slutsats:Om den nya ägaren inte gör sig skyldig till avtalsbrott och ingen av ogiltighetsgrunderna föreligger finns det tyvärr inte mycket att göra. Juridisk sett har ett avtal ingåtts och detta avtal som ska hållas. Mitt råd är att prata med den nya ägaren, förklara situationen och försöka komma fram till en lösning på så sätt. Hoppas att det löser sig! Med vänliga hälsningar,

Blir en fullmakt ogiltig efter fullmaktsgivarens död?

2018-10-14 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min moster har haft fullmakt över min mormors konton. Hon har använt mormors bankkort till egna utgifter. Efter att min mormor avled så har min moster använt kortet under 2 veckor innan det vart spärrat. Kan jag anmäla henne för det. Finns någon chans att jag kan vinna i tingsrätten om jag tar det vidare.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen med din fråga till Lawline!Oerhört tråkigt att mostern betett sig ansvarslöst.I mitt svar kommer jag att utgå från den informationen jag fått från i fråga. Enligt 21 § Avtalslagen fortsätter en fullmakt att gälla om fullmaktsgivaren ( din mormor i det här fallet) har avlidit. Dock finns det undantag. Enligt lagkommentaren till 21 § Avtalsalgen står att fullmakten ska fortsätta gälla om den är till förmån för dödsboet t.ex. om din mormors räkningar behöver betalas. Men att din moster använder bankkortet för sina egna utgifter är inte alls lämpligt och ligger inte i linje med den lojalitetsplikt som en fullmäktig kan sägas ha, vilket i sin tur kommer att påverka arvsfördelningen! Dessutom är din moster en arvtagerska, d.v.s. att hon använt din mormors pengar till sina utgifter kan ses som att hon tagit ut förskott på sitt arv. Om det finns övriga arvtagare kan de räkna av det mostern tagit från arvet, om det finns nått kvar vill säga.När en person avlider ska dennes bankmedel bli låsta direkt! Det är ganska uppenbart att det är din moster som använt pengarna på mormors konto, vilket självklart ska återlämnas till dödsboet! Detta är ett bevis på att det inte är mormorn själv som använt sitt bankkonto, utan någon annan. Det bör vara möjligt att kräva tillbaka det som din moster använt för sina egna utgifter. Du har en chans att vinna i tingsrätten med bevisning som tyder på att det är din moster som har använt pengarna och inte din mormor. Denna bevisning verkar du ha t.ex. genom ett utskrift på bankkontots händelser under perioden som mormorn varit avliden. 10 kap 5 § i Brottsbalken kan troligen tillämpas med tanke på att din moster missbrukat en förtroendeställning och orsakat skada för huvudmannen. Mitt råd är att du polisanmäler din moster. Din moster har trots allt begått ett brott och alla arvtagare har rätt till en rättvis arvsfördelning.Jag hoppas mitt svar hjälpt dig!Återkom gärna om du har fler frågor!Med vänlig hälsning

Klausul vid köp av hund

2018-09-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om den juridiska giltigheten i ett överlåtelsekontrakt (rörande adoption/övertagande/köp av hund från utlandet). I det kontrakt som medföljer adoptionen - som jag INTE har signerat, då jag inte håller med om termerna (och jag har inte påmints om att göra detta utan hunden har varit i min ägo i ca 6 månader) - står bland annat följande klausul:"Det är förbjudet att behandla hunden dåligt, överge, sälja eller ge bort den. Som adoptionshem ansvarar jag för att ge hunden ett tryggt och bra hem som värnar om hundens hälsa och livskvalitet. ... Om adoptören av någon anledning inte kan fortsätta att ta hand om hunden, godkänner hen att överlåta den till (föreningen) för omplacering."Min fråga gäller vidare överlåtelse av hunden i hundens bästa intresse. Är jag iom adoptionen juridiskt bunden att istället för att sälja hunden till ett gott hem "överlåta" den till föreningens representant i Sverige (som inte fysiskt kan ta emot den)? Jag har hittat ett gott hem åt hunden som jag vet att föreningen skulle godkänna. Är jag i och med den genomförda adoptionen ändå bunden till klausulen i ett kontrakt som jag inte har signerat? Hade klausulen varit laglig OM jag hade signerat adoptionsavtalet (hunden är såld till mig, jag är ägare och inte föreningen då en faktiskt försäljning har ägt rum - dock utan annat köpekontrakt än det jag inte har signerat)?
Roksana Jurenczyk |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Hundar anses vara lös egendom. Det innebär att det inte ställs några särskilda formkrav på köpeavtal samt att parterna har väldigt stor avtalsfrihet. I den typen av avtal får man urskilja om det handlar om villkorad köp eller om villkor om "användandet" av vara efter köpet. För villkorad köp gäller att köpet är inte genomfört förrän vissa villkor är uppfyllda, se exempelvis fodervärdsavtal. I Sverige är äganderätten starkt skyddad. Det innebär att man som ägare har rätt till att fritt förfoga över en individuellt bestämd sak i alla situationer som inte är undantagna genom lag, avtal eller sedvanerätt. I de fall köpet inte är villkorad utan äganderätten har övergått på dig är det din sak att förfoga över egendomen med allt vad det innebär, även sälja eller överlåta. I det här fallet har du inte godkänt avtalet men i och med att överlåtelse av hunden har skett har motparten accepterat dina villkor också. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen

Vem av avtalsparterna kan häva avtalsingående av fullmäktige?

2018-09-23 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Jag undrar vem som kan häva ett avtal som gjorts via en fullmakt? Om jag företräder ett företag och gör en affär med en annan företrädare för ett annat företag och denne handlar utanför sin fullmakts behörighet, mitt företag vill sedan ogiltigförklara avtalet. Kan mitt företag göra det och förespråka att det är därför att företrädaren för det andra företaget handlat utanför sin behörighet? Eller är det endast det andra företaget som kan häva avtalet i och med att det var deras företrädare som handlade utanför sin fullmakt behörighet?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelserna om fullmakt hittar du i 2 kap. avtalslagen. För det första vill jag bara nämna att det är skillnad på om fullmäktigen handlar utanför sin behörighet eller sin befogenhet. Behörighet kan man se som den stora cirkeln och befogenheten som den lilla cirkeln. Om en arbetsgivare säger till dig att du får ingå avtal å företagets vägnar så är det din behörighet. Inom behörigheten finns det vissa specifika angivelser som arbetsgivaren sagt att du får göra inom din behörighet som exempelvis ingå avtal å företagets vägnar endast om det görs skriftligt och endast för summor under 100 000 kr. Man kan säga att behörigheten är din position och befogenheten är det du får göra inom din position. Anledningen till att jag tar upp skillnaden på behörighet och befogenhet är för att konsekvenserna kan bli annorlunda beroende på om du varit i god tro eller inte vid avtalsingåendet angående motpartens behörighet eller befogenhet.En fullmäktige som handlar utanför sin behörighet har inte ingått ett giltigt avtal och är skyldig att ersätta motparten i enlighet med det positiva kontraktsintresset [det motparten fått om avtalet fullgjorts, vilket inkluderar direkta förluster + den vinst som gjorts vid avtalsslutandet]. Det är alltså fullmäktigen och inte företaget som står som ansvarig. Om det dock är så att du som motpart varit i ond tro och förstod, eller rent objektivt sett borde förstått att fullmäktigen faktiskt inte var behörig att handla på det sättet hen gjorde så är du och din arbetsgivare, bundna av avtalet. Motsatsvis innebär det att ditt företag inte är bundet av det ingångna avtalet om ni inte visste om eller rent objektivt borde varit medvetna om att den andra fullmäktigen handlat utanför sin behörighet eller befogenhet [25 § avtalslagen]. Eftersom jag inte vet omständigheterna kring vad som sagts vid avtalsingåendet kan jag inte göra en bedömning i huruvida du varit i ond tro eller inte. Det är ofta väldigt svårt att veta om någon handlat utanför befogenheten eftersom det inte sägs uttryckligen mer än mellan fullmaktsgivaren och fullmäktigen. Behörighet kan vara enklare att märka om exempelvis den som ingår avtalet anger att den är receptionist men ingår avtal för företagets inköp. Då kan man undra om den personen verkligen har behörighet.Min slutgiltiga bedömning Sammanfattningsvis skulle jag därmed vilja säga att utefter den information du givit mig och utefter den information jag presenterat för dig gör jag bedömningen att ditt företag troligtvis inte ens är bundet av avtalet mellan dig och det andra företagets fullmäktige om hen handlat utanför sin behörighet eller befogenhet. En hävning av avtalet blir alltså inte aktuellt eftersom avtalet inte gäller. Detta förutsätter dock att du inte varit i ond tro vid avtalsingåendet. Om du varit i ond tro vid avtalsingåendet blir din fullmaktsgivare bunden till avtalet och det är upp till det andra företaget att avgöra om de fortfarande vill ha avtalet eller ej. Med största sannolikhet vill de inte att avtalet ska bestå där deras egna fullmäktige handlat utanför det som denne fått instruktioner om.Eventuellt skulle du kunna hävda att omständigheterna vid avtalsingåendet varit på sådant sätt att avtalet inte ska gälla [33 § avtalslagen]. Då menar jag den främst omständigheten att fullmäktigen inte varit behörig eller handlat utanför sin befogenhet.Hoppas du fick svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig om du undrar något mer !Med vänlig hälsning,

Kan en rättslig handling, som är undertecknad av en dement och blind person, bli ogiltigförklarad?

2018-10-15 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Vad säger lagen om att förleda blind dement att underteckna rättslig handling utan kännedom om handlingens innehåll.
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att få svar på den så får vi gå in i Avtalslagen (AvtL), samt Lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning, och kika. Den rättsliga handlingen kan mycket väl vara ogiltigEn handling liksom den du beskriver kan mycket väl vara ogiltig. Det finns främst två olika bestämmelser kring detta, och jag ska redogöra för dessa två nu.1. Till att börja med finns det en lag som reglerar de tillfällen då avtal sluts av en person, som är under påverkan av en psykisk störning. En demenssjukdom räknas enligt lagen som en psykisk störning. Detta innebär att den rättsliga handlingen ska förklaras ogiltig, om det kan visas att sjukdomen har inverkat på beslutet att underteckna den rättsliga handlingen (Lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning).2. Även Avtalslagen kan gälla för en situation liksom denna. Det du beskriver kan handla om ocker, vilket är en ogiltighetsgrund enligt lagen. Det är alltså en omständighet som kan göra ett avtal ogiltigt. För att den ska kunna användas så måste någon ha använt sig av någons "trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning" för att ge sig själv fördelar. Det ska då handla om ett "uppenbart missförhållande" mellan de olika parterna. Detta innebär att om någon har utnyttjat en person som t.ex. är dement och lurat denne till att underteckna en rättslig handling, så kan handlingen vara ogiltig. Personen i fråga ska inte ha kunnat inte förstå den rättsliga handlingens innebörd, vilket det är uppenbart att personen i fråga inte. Detta eftersom att en kännedom kring avtalets innehåll överhuvudtaget inte verkar finnas. Att tänka på är dock att regeln används restriktivt (AvtL 31§). Sammanfattning Det finns alltså främst två bestämmelser som talar för att den rättsliga handlingen kan vara ogiltig:- Man kan vända sig till Lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykiskt störning. Detta eftersom att demenssjukdomar klassas som psykiska störningar enligt lagen. Handlingen kan då i efterhand bli förklarad som ogiltig.- Det är även möjligt att Avtalslagen kan användas på situationen. Detta om man kan bevisa att det handlar om ocker, och att man därigenom kan få den rättsliga handlingen ogiltigförklarad. Jag rekommenderar dig starkt att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawline.se för mer ingående rådgivning, om någon du känner har försatts i en situation liksom denna. Det går givetvis jättebra att ställa en ny fråga likaså. Tills vidare hoppas jag att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Om en underårig handlar utanför fullmaktens befogenhet, vad händer då?

2018-10-10 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Om en underårig handlar utanför fullmaktens befogenhet, vad händer då? Huvudmannen blir ju bindande till avtalet om tredje man var i god tro men kan sedan huvudmannen rikta krav mot fullmäktige, underårigen? Eller hur kan man annars lösa så avtalet inte blir giltigt?
Ajla Velic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakt hittar du i 2:a kapitlet i Avtalslagen, hädanefter förkortad till AvtL. I din fråga framgår det inte om det handlar om en skriftlig eller muntlig fullmakt. Om det handlar om en muntlig fullmakt så innebär det att befogenheten och behörigheten sammanfaller. Att fullmaktstagaren handlar utanför befogenheten innebär därför att huvudmannen inte blir bunden till avtalet, även om tredje man skulle vara i god tro (2 kap 18 § AvtL). Jag ska nedan visa vad som gäller vid en skriftlig fullmakt. Vad händer vid ett befogenhetsöverskridande?När det gäller fullmakter är det viktigt att definiera och hålla isär begreppen behörighet och befogenhet. Behörighet beskrivs som de yttre ramarna, och befogenheter är de inre ramarna. Behörigheten är synlig för tredje man, exempelvis om X ger en fullmakt till Y där det anges att Y ska sälja X:s bil till Z. X kan dock ge särskilda instruktioner till Y och säga att Y inte får sälja bilen för mindre än 40 000 kr, detta är då Y:s befogenhet. Ett befogenhetsöverskridande som du frågar efter kommer att binda huvudmannen under förutsättning att tredje man är i god tro (2 kap 11 § AvtL). Huvudmannen är bunden till avtalet om tredje man var i god tro gällande att fullmaktstagaren agerade utanför befogenheten.Vad kan huvudmannen göra istället? Huvudmannen får i sådant fall rikta skadeståndsanspråk mot fullmäktigen (jämför 18 kap 3-4 §§ HB). Här krävs emellertid att fullmaktstagaren handlat försumligt. Det finns inga hinder mot att skadeståndsanspråk riktas mot en omyndig, men ett skadeståndsansvar mot en omyndig jämkas ofta på grund av ålder och mognad. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny, eller om du har fler funderingar kring skadeståndsansvaret! Med vänlig hälsning,

Blir avtal ogiltigt om villkor ändras i efterhand?

2018-09-30 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |I staden jag jobbar (bor på annan ort) ska det öppna ett nytt gym. De hade ett presale erbjudande på gymkort 199kr/mån ord pris 399kr/mån. När jag köpte gymkortet skulle det gälla på alla deras klubbar på alla orter (ord pris för ett sådant kort är 399kr/mån) och att gymmet på min jobbort skulle bli hemmaklubb men nu har det kommit fram att det blivit fel när de la upp kampanjen och det visar sig att kortet bara gäller på en klubb. Vad gäller för mitt avtal nu? Kan jag kräva att kortet ska gälla på alla klubbar i kedjan eftersom det var det som var orsaken till att jag tecknade kortet eller kan avtalet ogiltigförklaras?
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Detta är en typ av avtalsbrott och även fel i vara. Din situation handlar alltså om att du, som jag antar är en privatperson, har köpt ett gymkort enligt ett erbjudande som du sett på reklam. Men annonsen har sagt en sak, medan köpet gav något annat, vilket rubriceras i konsumentköplagen i 16 § som ''fel på vara''. Om gymmet inte kan ge dig det de annonserat kan du häva köpet och få pengarna tillbaka.Det finns en paragraf i avtalslagen i 32 § som säger att om den som skrivit villkoren i avtalet gör en felskrivning, så blir motparten inte bunden av avtalet om den insett eller borde insett denna felskrivning. D.v.s. om du vetat om eller borde vetat om att gymmet gjort ett skrivfel när du köpte gymkortet med erbjudandet blir erat avtal ogiltigt. Men om du inte alls varit medveten om felskrivningen, då är avtalet bindande och giltig enligt 1 § avtalslagen. Det du bör göra är att prata med gymmet och som du säger berätta att ni ingått ett avtal om att ditt gymkort ska gälla hela Sverige, med tanke på att det var en av anledningarna till att du köpte kortet. Antingen går gymmet med på det, eller så kan de lösa det på annat sätt genom at t.ex. minska ditt månadsbelopp. Avtalet kan med andra ord inte bli ogiltigförklarat av gymmet, utan endast av dig pga av det är gymmet som begått ett avtalsbrott och därför är skyldiga att se till att du blir nöjd! Men somsagt, om du inte skulle bli nöjd med vad gymmet erbjuder dig p.g.a avtalsbrottet kan du gå ifrån avtalet.Jag hoppas mitt svar varit givande!Lycka till!Med vänlig hälsning,

Finns det en gräns för hur mycket rabatt man får ge en kund?

2018-09-20 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Jag jobbar i butik och har tillstånd att sänka priset med 10% om kunden tvekar på att köpa. Just på en produkt, sänkte jag priset med ungefär 30%. Kunden ska hämta varan senare på kvällen. Min chef påstår att köpet inte är giltigt eftersom han endast gett tillstånd att sänka med 10%. Har han rätt? Ändras svaret på min fråga, om kunden mot all förmodan förstod att jag inte hade tillstånd att sänka priset så mycket?Allt Gott!
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall är du en anställd som fått en fullmakt av din chef. En fullmakt innebär att en huvudman (din chef) ger en fullmäktig (dig) tillstånd att för huvudmannens räkning utföra vissa handlingar t.ex. som att ge rabatt. Fullmakter inom arbete kallas för ställningsfullmakt och i detta fall handlar det om att du för din chefs räkning säljer en vara med rabatt. Chefen har klargjort att du endast får ge 10 % rabatt, men du har gett 30 %. Enligt 11 § i Avtalslagen som handlar om just fullmakt anses din rabatt på 30 % ej gällande om kunden insett eller borde insett att du inte får ge så mycket rabatt. Det vill säga om kunden inte insett eller borde insett detta, är din rabatt bindande mot din kund. Dock blir du betalningsskyldig för de 20 %, som du inte fick ge i rabatt, till din chef.Skulle det vara så att fullmakten är muntlig mellan dig och din chef, blir kunden inte bunden av ditt erbjudande oavsett om hon borde vetat om eller inte om att du inte får ge ut så mycket rabatt enligt 18 § Avtalslagen. Det jag råder dig att göra i första hand är alltså att reda ut om du kommit överens med din chef om rabatten muntligt eller skriftligt. Hoppas du fått svar på din fråga!Återkom gärna om du har fler frågor!Med vänlig hälsning,