|Hejsan! Tack för din fråga. Om föreningen i fråga har en styrelse, stadga samt namn och hemvist har föreningen kapacitet att själv ta på sig skulder och skadeståndsanspråk. Detta betyder att om det är föreningen i form av ställföreträdarna som har fört talan blir föreningen ansvarig för eventuella rättegångskostnader. Om däremot föreningen för talan som ombud för en viss medlem eller medlemmar blir medlemen eller medlemmarna betalningsskyldiga eftersom de är part(er) i processen.https://lagen.nu/1942:740#K18

|Hej, En samfällighetsförening lyder under lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Beträffande ideella föreningar saknas skriven lag som reglerar dessa. För att bedöma huruvida er förening utgör en samfällighetsförening eller en ideell förening behöver jag emellertid mer uppgifter. Jag skall dock nedan försöka redogöra för de krav som är avgörande för bedömningen av om en förening utgör en samfällighetsförening eller en ideell förening. En ideell förening är en förening som inte kombinerar ekonomisk verksamhet med syftet att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Det kan således föreligga tre slags ideella föreningar. 1) Föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, t. ex. fackliga organisationer. 2) Föreningar som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen, t. ex. politiska partier. 3) Föreningar som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella intressen, t. ex. hemslöjdsföreningar. En ideell förening blir en juridisk person då den bildas. Med juridisk person avses att föreningen själv kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Förutsättningarna för att en ideell förening skall anses ha bildats fördras att ett antal individer/juridiska personer har gått samman för att under organiserade former under viss tid eller tills vidare, samverka för en gemensam målsättning. Själva avtalet måste vidare ha formaliserats i stadgar vilka ska innehålla namn, ändamål samt hur beslut i föreningens angelägenheter skall åstadkommas. Vidare brukar krävas att det finns en styrelse som kan företräda föreningen mot tredje man. Reglerna för tillvägagångsättet för hur man går till väga för att bilda en samfällighetsförening framgår av Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. När de åtgärder som framgår av lagen har företagits föreligger en samfällighetsförening (se primärt 20-29 §§ Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter). Att notera är att det är krav på registrering för samfällighetsföreningar (se 25 § i lag om förvaltning av samfälligheter). Om samfällighetsföreningen inte registreras blir den inte någon juridisk person (se 27 § i lag om förvaltning av samfälligheter). Då ansvarar varje medlem personligen för det som denne åtar sig. För att kort besvara frågan om ideella föreningar kan likställas med samfällighetsföreningar är svaret att både ideella föreningar och samfällighetsföreningar är – förutsatt att de krav som uppställts har vidtagits – juridiska personer och kan på så vis jämställas med varandra. Samfällighetsföreningar lyder dock under lag vilket inte ideella föreningar gör. Beträffande ideella föreningar så styrs dessa av praxis och allmänna principer. Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter hittar du här: https://lagen.nu/1973:1150 Hoppas att svaret kan vara till hjälp. Med vänliga hälsningar, Sebastian Fahlgren

Peter Hamnebo |Hej, och tack för din fråga. En princip som kan användas i ett fall när det finns flera olika lagar är principen om sk "lex specialis". Den innebär att en mer specialiserad lag går före en mer allmän. Då en bostadsrättsförening är en speciell form av ekonomiska förening skall reglerna i bostadsrättslagen därför tillämpas. I bostadsrättslagen(BRL) är det däremot ganska vanligt med hänvisningar till lag om ekonomiska föreningar(LEF), och skadeståndsfrågorna är ett exempel på detta. Enligt BRL 10:1 framgår att skadeståndsbestämmelserna i 13 kap LEF gäller "i tillämpliga delar", alltså när det är möjligt. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att BRL reglerar skadeståndsansvaret, men vill man läsa vilka regler som faktiskt gäller så får man vända sig till 13 kap LEF. BRL 10:1 hittar du här: https://lagen.nu/1991%3A614#K10P1S1 LEF 13 kap hittar du här: https://lagen.nu/1987:667#K13

Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Ett aktiebolag anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare enligt 2 kap. 4 § aktiebolagslagen (ABL). Detta innebär dock inte att aktiebolaget är juridisk person, utan av 2 kap. 25 § ABL framgår att innan bolaget har registrerats kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Inte heller kan det föra talan vid domstol eller någon annan myndighet. Ett aktiebolag blir därmed juridisk person när aktiebolaget har registrerats. Detta görs, precis som du antytt, hos Bolagsverket. Beträffande ekonomiska föreningar gäller enligt 1 kap. 2 § 1-2 st. lagen om ekonomiska föreningar (FL) att en ekonomisk förening måste registreras och att det är först efter registreringen som föreningen kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt för talan inför domstolar och andra myndigheter. Det är alltså, precis som för aktiebolag, först när registreringen har skett som en ekonomisk förening blir juridisk person. Ideella föreningar finns inte reglerade i lag. För att en ideell förening ska bli juridisk person krävs att föreningen har antagit stadgar och utsett en styrelse. Stadgarna ska innehålla föreningens namn och ändamål. Jag hoppas detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Rasmus Josefsson |Hej, För att avgöra vilken preskriptionstid som gäller får man titta på förhållandet mellan parterna. Normalt bedriver inte ideella föreningar näringsverksamhet och anses därmed inte vara näringsidkare, vilket är en förutsättning för att den treåriga preskriptionstiden enligt 2 § 2 st preskriptionslagen ska gälla (https://lagen.nu/1981:130#P2S2). I praxis har dock ideella föreningar under vissa omständigheter ansetts vara näringsidkare. Eftersom informationen i frågan inte beskriver föreningen eller vad fordran avser är det svårt att göra en bedömning gällande det. Det troligaste är ändå att det är den allmänna preskriptionstiden på 10 år enligt 2 § 1 st preskriptionslagen som gäller i det här fallet.

Lars Bålman |Tack för din fråga. Då denna handling innehas av en privat organisation, gäller inte rätten enligt tryckfrihetsförordningen (1949:105)2:1 att ta del av allmänna handlingar. I stället gäller lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Protokollet från varje föreningsstämma ska hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman, 50 § 2 st., men ditt beslut verkar inte vara något som togs upp på någon stämma ni haft, och detta innebär inte heller någon rätt till egna utdrag. Föreningen skall vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa, och varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning, 19 § 1 st.. Inte heller detta torde grunda rätt till utdrag. Inte heller i övrigt stadgar lagen någon rätt till protokollsutdrag. Detta hindrar självklart inte att du ber om det ändå. Vidare gäller här avtalsfrihet, varför föreningens stadgar, i den mån protokollsutdrag nämns, avgör frågan. I annat fall finns ingen sådan rätt.

Rasmus Josefsson |Hej, Det finns ingen lagstiftning gällande ideella föreningar. Huvudregeln för föreningar är att alla medlemmar har rösträtt vid årsmöten. Undantag till detta kan dock göras i föreningens stadgar (t ex genom en åldersbegränsning). Finns det ingen sådan begränsning får varje medlem anses ha rösträtt oavsett ålder. Vänligen

Jean Lo |Hej! Reglerna om ideell förening är inte lagstadgade utan är oskrivna rättsprinciper. En ideell förening är en juridisk person, d.v.s. ett sälvständigt rättssubjekt med rättskapacitet. Den kan dock inte ådömas straff utan det blir styrelseledamöterna som blir ansvariga i fall det begås brott mot lagen. Om vi tar ett av dina exempel, alkohollagen, så stadgas i 11 kap akohollag (se https://lagen.nu/2010:1622#K11 ) straffebestämmelserna. Ansvarig blir den/de i styrelsen som enligt arbetsfördelningen hade beslutanderätten om just dessa frågor. Även medlemmar, som inte är i styrelsen, kan bli ansvariga, allt enligt eventuell arbetsfördelning. Med vänliga hälsningar