Ansvarsfrihet samfällighet

2011-08-24 i Föreningar
FRÅGA |I vår samfällighet byts styrelsen varje år, oftast i april/ maj. Vid årsstämman skall ju frågan om ansvarsfrihet för styrelsen beslutas. Under året har det sålunda funnits två olika styrelser, där den ena styrelsen kan ha gjort något dumt, medan den andra hat skött sig. Skall beslut om ansvarsfrihet för kalenderåret tas som ett beslut innefattande de två olika styrelsernas verksamhet eller kan man dela upp ansvarsfrihetsfrågan per styrelse?
|Hej, Tack för din fråga. Frågan om ansvarsfrihet för styrelse behandlas på varje årsmöte. Ansvarsfriheten gäller för det år som styrelsen har arbetat inte för kalenderåret. Det gäller endast under den period som styrelsen har arbetet. Det vill säga från det årsmöte den blev vald till efterföljande årsmöte. Då styrelsen valts i april/maj gäller perioden härifrån fram tills efterföljande årsstämma. Problemet med flera olika styrelse uppkommer i detta fall inte. Sett till kalenderåret finns det kanske två olika styrelse. Men den första styrelsens ansvarsfrihet, som suttit under kalenderåret från januari till april/maj, behandlas på den årsstämma som den nya styrelsen väljs på. Har du någon ytterligare fråga eller om det är något annat som du undrar över är du välkommen att ställa en ny fråga. MVH Sebastian

Straffsanktion vid utebliven kallelse till styrelsemöte i ekonomisk förening.

2011-03-31 i Föreningar
FRÅGA |Jag sitter i styrelsen för en ekonomisk förening. Några ledamöter har haft åtminstone ett möte utan att kalla mig och ytterligare ett par ledamöter som de ogillar. Enligt en jurist som vi konsulterat bör vi polisanmäla detta, eftersom det rör sig om ett straffsanktionerat brott. Men vad handlar det om för brott och vad krävs för att straff ska utdömas?Måste t.ex. en ekonomisk skada ha uppstått? Vi vet ju inte riktigt vad de har haft för sig eller vilka beslut de har fattat.
Anna Eriksson |Hej, Tack för din fråga! Då styrelsen är det högsta verkställande organet och också företräder föreningen utåt, ska styrelsen arbeta i föreningens intresse och efter dess syfte. Eftersom styrelsen är ett kollegialt organ är det viktigt att samtliga ledamöter får en kallelse till styrelsemötena i vederbörlig ordning så att han eller hon hinner sätta sig in i frågan och har tillfredsställande underlag för att fatta ett beslut, se 6 kapitlet 9§ Lag om ekonomiska föreningar, https://lagen.nu/1987:667#K6P9S1. Styrelsens ordförande bär ett särskilt ansvar då han eller hon är ansvarig för att sammankalla styrelsen, skall underteckna/justera styrelseprotokollet och har utslagsröst. Med hänsyn till vikten av att samtliga styrelseledamöter får möjligheten att delta i beredning och beslut av ärenden har lagstiftaren valt att ålägga styrelsens ordförande en straffsanktionerad skyldighet att sammankalla till styrelsemöte och utge beslutsunderlag, se 16 kapitlet 1§ Lag om ekonomiska föreningar, https://lagen.nu/1987:667#K16P1S1. Straffskalan är satt till böter eller fängelse i högst ett år. Det krävs ingen ekonomisk skada eftersom den klandervärda handlingen ligger i att ordföranden inte har sammankallat styrelsen på rätt sätt. Däremot krävs det att det skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. En annan konsekvens av att ett styrelsebeslut inte tillkommit på rätt sätt, t.ex. genom att en/flera styrelseledamöter inte har kallats till sammanträdet, är att beslutet inte anses giltigt. Med andra ord finns det ingen rätt eller skyldighet att verkställa beslutet, en sådan ogiltighet kan läkas genom att den ej kallade styrelseledamoten godkänner beslutet i efterhand. Det ovan sagda förutsätter givetvis att det rört sig om ett styrelsemöte bland de ledamöter som faktiskt träffades. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Skillnaden mellan en ekonomisk och en ideell förening

2011-02-10 i Föreningar
FRÅGA |Vad avgör om en förening är ideell eller ekonomisk?
Alexander Wagner |Hej! Det de båda föreningsformerna har gemensamt är att dem ska ha: 1) Stadgar, vilket är ett slags avtal mellan medlemmarna om att föreningen ska bedriva en viss form av verksamhet för ett visst syfte. Dem ska även innehålla föreningens namn och hur beslut i föreningens angelägenheter ska fattas. 2) En firma (föreningens namn) 3) En styrelse * För ekonomiska föreningar så finns det ytterligare några punkter som ska tas upp i stadgarna, se https://lagen.nu/1987:667#K2P2S1. Den mest grundläggande skillnaden mellan de två föreningsformerna är att en *ekonomisk förening* ska ha ett ekonomiskt syfte, det ska bedrivas en ekonomisk verksamhet och medlemmarna ska delta i verksamheten. En ekonomisk förening har alltså till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och har därmed ett affärsmässigt syfte, se https://lagen.nu/1987:667#K1P1S1. En *ideell förening* är å sin sida en association som antingen har en ideell målsättning (vare sig den bedriver någon ekonomisk verksamhet eller ej) _eller_ en association som har till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen _men_ som inte gör det genom att bedriva ekonomisk verksamhet. Den ideella föreningen får alltså aldrig ha både ett ekonomiskt syfte samtidigt som den bedriver ekonomisk verksamhet. Att en ideell förening, exv. en fotbollsklubb, säljer bingolotter är alltså tillåtet om den gör det för att kunna driva fotbollsklubben men inte för att medlemmarna ska kunna tjäna pengar på försäljningen. En ekonomisk förening ska för övrigt registreras hos bolagsverket och blir efter det en juridisk person. Föreningen kan därmed ikläda sig rättigheter och skyldigheter samt föra talan vid domstol, precis som en fysisk person skulle kunna göra, se https://lagen.nu/1987:667#K1P2S1. En ideell förening blir en juridisk person utan registrering, om de ovan stående punkterna 1-3 är uppfyllda. En annan stor skillnad mellan de två föreningsformerna är att ekonomiska föreningar är lagreglerade men det är inte ideella föreningar. Med vänliga hälsningar

Ekonomisk förenings köp av tjänst.

2010-10-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilken lag reglerar köp av tjänst mellan en näringsidkare och en ekonomisk förening?
Anna Eriksson |Hej, Konsumenttjänstlagen (KTjL) är tillämplig vid köp av tjänst mellan en näringsidkare och en konsument. Enligt 1a§ KTjL, https://lagen.nu/1985:716#P1aS1, är endast fysiska personer att betrakta som konsumenter vid tillämpning av lagen. KTjL blir därmed inte tillämplig. Varken Köplagen eller Konsumentköplagen blir aktuella med hänsyn till att de rör köp av lös egendom och de inte omfattar köp av tjänst. Man får istället falla tillbaka på avtalslagen bestämmelser och se till avtalets utformning. Eventuell tolkning eller utfyllnad av avtalet kan vid tvist komma att ske med stöd av vedertagna avtalsrättsliga principer. Utgångspunkten är då det avtalets ordalydelse, vid skriftligt sådant, samt den gemensamma partsviljan. Det är därför att rekommendera att ha ett skriftligt avtal som tydligt reglerar parternas mellanhavanden, försök täcka in situationer som kan bli ett problem vid eventuell tvist. Till exempel: * vad som händer om tjänsten inte utförs tillfredsställande samt vad som menas med tillfredsställande, * vilken påföljd ett eventuellt dröjsmål ska berättiga till * Hur stort priset ska vara * När betalning ska erläggas * Respektive parts ansvar * Är det aktuellt med några garantier? Jag hoppas Du har fått lite hjälp på vägen! Med vänliga hälsningar

Revisors ansvar i ideell förening

2011-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Vilket ansvar åligger revisor i ideell förening om den valda styrelsen är overksam. (t.ex ingen kallelse till årsmöte)?
Elin Sjörén |Hej, För ideella föreningar finns ingen lagstiftning och det är därför svårt att säga vad som generellt gäller för alla sådana föreningar. Mer preciserad information torde återfinnas i varje förenings stadga. Av praxis och litteratur kan dock utläsas att en ideell förenings styrelse är det organ som svarar för föreningens organisation och förvaltning. Detta måste anses omfatta ansvar för att kalla till årsmöte och liknande. Det som åligger revisorn i en ideell förening är att ha uppsikt över hur styrelsen sköter sina uppgifter. Är föreningen bokföringsskyldig enligt Bokföringslagen (BFL 2:2, se https://lagen.nu/1999:1078) åligger det även revisorn att kontrollera så att denna lag iakttagits och att styrelsen avslutat bokföringen med ett årsbokslut och, i vissa fall, en offentlig årsredovisning. Missköter styrelsen dessa uppgifter åligger det sålunda revisorn, genom dennes tillsynsansvar, att uppmärksamma och rapportera problemet. Att revisorn också förväntas kalla till exempelvis årsmöten, då detta inte gjorts, låter inte troligt. Skadestånd kan utgå då styrelse eller revisor uppsåtligen eller av oaktsamhet misskött sina uppgifter. Att revisorn skulle drabbas av skadestånd, på grund av styrelsens underlåtenhet att sköta föreningen korrekt, framstår som osannolikt – dock lär han drabbas om han brustit i tillsyn och rapportering. Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Stadgar för Ideell Förening

2011-03-16 i Föreningar
FRÅGA |Finns det ramar för hur stadgar i en ideell förening får utformas? Får man t ex i stadgar hänvisa till separata regler, som fastställs av föreningens styrelse? Är det fortfarande en förening när föreningsmedlemmarna bara har inflytande i en del av föreningens verksamhet, och styrelsen egenmäktigt kan ändra föreningens regler?
Angelica Hage |Hej Till ideella föreningarna räknas föreningar vars främsta ändamål är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell samt att den verksamhet som bedrivs för att främja ändamålet inte är av affärsmässig karaktär. Det finns ingen lagstiftning som reglerar frågor angående ideella föreningar. Det är istället föreningens stadgar och i viss mån även praxis som anger hur föreningen skall skötas. Det faktum att det saknas lagstiftning på området innebär att det i stor utsträckning är helt upp till den ideella föreningen hur den sköter sin förening och vilka regler och stadgar som uppställs för dess organisation. Stadgarna har framför allt betydelse för det praktiska arbetet i föreningen. Det är upp till föreningen att upprätta sina stadgar, ledning för dess utformning finns dock genom råd som Skatteverket har publicerat på deras hemsida. Bland annat kan det underlätta att utförligt och preciserat ange ändamålet med föreningen och motivera dess existens och verksamhet i stadgarna. Vidare råd på skatteverkets hemsida lyder: " För de flesta föreningar är det vanligt med tre grundläggande funktioner: - den beslutande funktionen (föreningsmötet) - den verkställande funktionen (styrelsen) - den kontrollerande funktionen (revisorerna) " " Stadgarna bör därför innehålla regler för dessa funktioner. I relativt fullständiga stadgar bör följande finnas med: - föreningens namn/firma - sätesort - ändamål - regler för hur verksamheten ska bedrivas - regler för medlemskap och uteslutning - uppgift om beslutande organ - regler för rösträtt och besluts fattande - bestämmelser om styrelse, dess sammansättning (antal ledamöter och suppleanter), hur den väljs, beslutsfattande etc. - verksamhets- och räkenskapsår - bestämmelser om revisor/er (antal, hur de utses etc.) - regler för ändring av stadgarna - regler för upplösning med angivande av vad som ska ske med kvarvarande tillgångar. " " Det kan också vara bra att ha med t.ex. - vad som gäller beträffande medlemsavgifter - regler för kallelse till möten - när årsmöte ska hållas - vilka frågor som ska behandlas på årsmöte etc. - under vilka omständigheter extra föreningsmöte ska hållas. " Som anges ovan kan stadgarna reglera rösträtter i föreingen och hur beslut ska fattas inom densamma, de kan även reglera hur ändring av stadgarna ska ske. (Riksorganisationer upprättar ofta normalstadgar för de föreningar som ingår i organisationen, dessa stadgar fungerar då som hjälpmedel och underlag för att upprätta de egna stadgarna.) Vidare råd från skatteverket angående ideella föreningar hittar via länken: http://www.skatteverket.se/fordigsomar/forening/foreningscivil.4.18e1b10334ebe8bc80002091.html Med Vänliga Hälsningar

Medlems ekonomiska utlägg för ideell förening

2010-11-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Jag har startat en ideel förening som finns till för att stödja producering av dansprojekt. Jag har en fråga om utlägg som görs i detta syfte. Att stödja dansprojekt i den utsträckning som min förening gör kräver en del teknisk utrustning. Dessa âr: en dator, ljudutrustning, en mobiltelefon, en videokamera etc. I samband med produktionerna finns det behov för vissa andra utgifter såsom utlägg för telefonkostnader, middagar och massage till dansare med mera. Jag har inte så bra koll på vad det är för regler som gäller ideella föreningar. Är det OK att göra utlägg för dessa saker? Och har ni tips på var jag kan lära mig mer om dessa regler? Jag har förstått att jag borde för eller senare göra föreningen till en mer lämpligare företagsform, som en ek. förening eller AB. men just nu behöver jag lära mig lite mer om ideella föreningar. Tack på förhand, Robin
Joel Dahlquist |Hej och tack för din fråga! Ideella föreningar är ett spännande ämne för jurister, eftersom det är ett av få svenska områden som saknar rättslig reglering. Till skillnad från andra organisationsformer som exempelvis aktiebolag eller ekonomiska föreningnar, finns det alltså ingen lag som du kan titta i för att få svar på din fråga. Istället får man helt förlita sig på olika former av principer och jämförelser (exempelvis med lagen om ekonomiska föreningar), så det är inte konstigt att du inte har så bra koll. I frånvaro av lagstiftning regleras många av ramarna för en ideell förenings verksamhet i dess stadgar. Hur, när och vilka utlägg som skall ersättas är frågor som kan regleras i detta dokument och därför beslutas om av föreningen. Helt generellt kan sägas att urustning som behövs för verksamheten samt representation i enligt med vad som normalt anses rimligt är saker som i ideella föreningar brukar berättiga ersättning. Skatterättsligt så gäller det som kallas för "god redovisningssed" även i ideella föreningar. Alla utlägg skall därför verifieras med kvitton och all utbetalning från föreningen bokföras i redovisningen. Har du fler frågor kring hur du skall arbeta i bokföringen med din förening bör du söka svar hos Bokföringsnämnden (bfn.se). Det är också de som definierar vad "god redovisningssed" är. Om du är intresserad av att fortsätta driva din verksamhet som ideell förening, eller för den delen övergå till ekonomisk förening, kan jag rekommendera en kort och överskådlig bok som heter "Organisationernas rättsliga ställning" av den före detta juridikprofessorn Carl Hemström. Den ger en bra översikt kring de juridiska regler som gäller för dessa typer av föreningar och används som introduktion på juristutbildningar. För de mer ekonomiska frågorna finns ofta böcker om föreningar på de hyllor i bokhandlarna som innehåller handböcker för egenföretagare. Jag hoppas att mitt svar har hjälpt dig!

Vad gäller angående utträde ur ideell förening?

2010-09-24 i Föreningar
FRÅGA |Jag är intresserad av att gå med i en ideell förening (den enda i sitt slag som jag har tillträde till), dock har jag dålig erfarenhet sedan tidigare av att stadgarna inte följts och att ledningen varit vänskapskorrumperad. Jag vill givetvis inte gå med under dessa förhållanden men nu skall man ha "börjat om" och jag vill veta om det verkligen har blivit bättre. Dock vill jag kunna dra mig ur (med min medlemsavgift) om det är lika illa som tidigare. Vilken bevisbörda har jag vid en eventuell reklamation av medlemskapet och är det ens möjligt att reklamera?
Cajsa Hansen |Hej! Lagstiftning saknas i fråga om ideella föreningar vilket gör det svårt att svara på din fråga. I dylika situationer får man främst vända sig till praxis på området/inom den bransch föreningen verkar. Frågor om medlemskap och utträde ut föreningen torde dock vanligtvis regleras i föreningens stadgar vilka regler i så fall blir gällande. Angående bevisbördan kan generellt sägas att den som påstår något också har bevisbördan för detsamma. Att reklamera medlemskapet torde inte vara möjligt då jag inte skulle se det som om du har köpt en tjänst/vara genom att gå med i den ideella föreningen.