Ansvar i aktiebolag

2020-03-14 i Bolag
FRÅGA |Styrelsen i ett mindre AB har både aktieägare,och icke aktieägare. Har alla lika stort ekonomiskt ansvar och skyldighet,vid exempelvis konkurs?trots att de utan aktier inte kan få någon aktieutdelning vid en ev.vinst i bolagetCenneth
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom det inte framgår några specifika omständigheter för din situation kommer jag redogöra för vad som gäller generellt vad gäller aktieägares eventuella ansvar för aktiebolagets förpliktelser. Då frågan rör ansvaret för styrelseledamöter och aktieägare i aktiebolag är det huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL) som aktualiseras. Vid bedrivande av näringsverksamhet i aktiebolagsform gäller som huvudregel att aktieägarna inte svarar för bolagets förpliktelser. Detta följer av ABL 1:3. Aktiebolaget är en egen juridisk person, vilket innebär att bolaget kan åta sig förpliktelser utan att påverka aktieägarna personligen.Innebörden av detta är att om bolaget t.ex. går konkurs, kommer det vara aktiebolaget och inte eventuella aktieägare som svarar för bolagets skulder. Det bör dock understrykas att det finns vissa undantag från den personliga ansvarsfriheten. Så är till exempel fallet om styrelsen skulle underlåta att agera trots att det föreligger en handlingsplikt enligt t.ex. reglerna om tvångslikvidation (se ABL 1:3 st. 2, och även ABL 25:18, 25:19), men även ifall reglerna om skadeståndsansvar skulle aktualiseras, se ABL 29 kap. Skadeståndsreglerna gäller för bl.a. styrelseledamot, VD och stiftare, och blir tillämpliga i de fall som någon av dessa uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget. Utöver detta kan det även bli aktuellt med personligt ansvar ifall reglerna om ansvarsgenombrott skulle aktualiseras. Bolaget ska i så fall anses osjälvständigt i förhållande till aktieägarna, samtidigt som det är underkapitaliserat och även med hänsyn till verksamheten uppfyller ett s.k. otillbörlighetsrekvisit.Sammanfattningsvis är huvudregeln alltså att ni inte svarar för bolagets skulder eller förpliktelser, varken i egenskap av aktieägare eller styrelseledamöter. I vissa undantagsfall kan dock denna ansvarsfrihet genombrytas, se ovanstående.Hoppas det var svaret på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Med vänlig hälsning,

Beslutsfattande inom aktiebolag och majoritetskrav

2020-03-08 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag äger 25% av ett AB. Detta AB äger till 100% sex dotterbolag.Nu avser styrelsen att sälja av ett av dotterbolagen vilket står för >95% av omsättningen och vinsten. Mina frågor:- Kan styrelsen i modern ta ett sådant beslut och i sådana fall vilken majoritet krävs.- Om detta är en fråga för bolagsstämman. Vilken majoritet krävs?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bolagsstämman är det högst beslutande organet i ett aktiebolag. Stämman kan avgöra varje fråga i bolaget som inte uttryckligen faller under ett annat organs exklusiva kompetens. Bolagsstämman har en överordnad ställning i förhållande till exempelvis styrelsen. Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämman (7 kapitlet 1 § aktiebolagslagen). Bolagsstämmans exklusiva kompetens är till exempel ändring av bolagsordning, val av styrelse, vinstutdelning med mera. Stämman har dessutom en så kallad restkompetens som rör beslut av stor betydelse. Det innebär att stämman bör fatta beslut i frågor som är särskilt omfattande, det vill säga extraordinära beslut, som har väsentlig påverkan på bolagets verksamhetsföremål eller syfte. Detta kan vara försäljning av hela eller delar av verksamheten. Ett annat exempel kan vara att avyttra hela företagets inkråm som innebär att hela verksamheten skulle förändras. Det ska helt enkelt vara frågor av väldigt stor betydelse för bolaget. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter (8 kapitlet 4 § aktiebolagslagen). Det åligger styrelsen att se till att organisationen är ändamålsenlighet. Det är möjligt för stämman att besluta om bolagets organisation och dra upp riktlinjer för förvaltningens och bolagets angelägenheter. Har stämman inte utnyttjat denna möjlighet ankommer det alltså på styrelsen att utforma bolagets organisation och ombesörja förvaltningens och bolagets angelägenheter. De uppgifter som tillkommer styrelsen är bland annat att fastställa riktlinjer för bolagets organisation, utöva ägarkontroll och utöva en ekonomisk styrning.Jag utgår från att du menar att dotterbolaget utgör omkring 95% av bolagets omsättning och vinst. En försäljning av detta slag har givetvis stor betydelse för bolaget och kan därmed falla under stämmans restkompetens. För att beslutet ska gå igenom stämman krävs det enkel majoritet, alltså mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kapitlet 40 § aktiebolagslagen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Exempel på hur 10 § AvtL förhåller sig till ABL

2020-03-04 i Bolag
FRÅGA |Hej!Är inne o läser lite om ställningsfullmakter inom aktiebolag. Det jag undrar över är vilken lag hovrätt/hd hänvisar till när det gäller överskridande av sin ställningsfullmakt inom just AB? Ställningsfullmakter överlag hittar jag flera rättsfall som behandlar men alla hänvisar då till 2st 10§ AvtL. Jag blev nämligen fundersam eftersom behörighet och befogenhet skiljer sig inom AB till skillnad från vanligt fullmaktsläran. (Ex 8:42 ABL) Så min fråga är således, hänvisar HD/HovR till 2:10 AvtL och sedvänja när det gäller ställningsfullmakter inom AB?
Sebastian Kjellkvist |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Som du redan har konstaterat så regleras ställningsfullmakt i 10 § avtalslagen (AvtL). Ställningsfullmakt enligt AvtL är mer generellt och specificeras i aktiebolagslagen (ABL) vad gäller AB. Begreppen behörighet är ett begrepp som betyder det någon kan göra, och befogenhet något som någon får göra. Din fråga går inte att svara rent generellt på, detta eftersom det beror på vem som har ingått vad och i vilken egenskap som avtalet ingicks. Begreppet ställningsfullmakt kommer inte direkt till uttryck i ABL, utan sker genom andra regler. Exempelvis VD:n får alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande uppgifter som han eller hon skall sköta den löpande förvaltningen, 8 kap 36 § ABL. Om VD:n då har överträtt sin behörighet så blir avtalet ogiltigt om företaget kan visa på att motparten agerat i ond tro, 8 kap 42 § 2 meningen ABL. Detsamma gäller om exempelvis VD:n överskridit sin befogenhet, 8 kap 42 § 2 st 1 meningen ABL. Det gäller dock inte om VD:n har överträtt en föreskrift om föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan. Så för att svara på din fråga, ställningsfullmakt regleras generellt i 10 § AvtL men finns mer specifika regler, exempelvis ABL för AB, som beroende på vad som har hänt och beroende på vem som har ingått vad så leder det till olika utgångar. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle det återstå några oklarheter är du välkommen att ställa ytterligare frågor! Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att säga upp ett aktieägaravtal?

2020-02-27 i Bolag
FRÅGA |HejJag är aktieägare i ett aktiebolag med en omsättning på ca 15 msek. I bolaget finns även ett aktieägaravtal som alla ägare accepterat. Detta skedde för 7 år sedan. Idag är flera paragrafer i detta avtal sådant som löpande skapar onödiga konflikter. Detta mycket beroende på att ägarandelarna är mycket ojämnt fördelade. Aktieägaravtalet har ingen bestämd tidsgräns dvs. som jag förstår det så kan det sägas upp med 3 eller 6 månaders varsel? Därefter är det uteslutande aktiebolagslagen som gäller antar jag?Är det bolagets styrelse som kan säga upp avtalet? Om så krävs det ett enhälligt beslut i styrelsen eller ett normalt majoritetsbeslut?Med vänlig hälsning,/Sigge Haraldsson
Binh Tran |Hejsan,AvtalsfrihetEtt aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktiebolagslagen. Det finns därför ingenting i aktiebolagslagen som reglerar hur ett aktieägaravtal ska se ut. I Sverige är avtalsfrihet rådande, vilket betyder i ditt fall att det är avtalet som är den första juridiska källan för vad för reglering som ska gälla. Det innebär att de frågor som du har ställt ska vägledning först letas i avtalet.När avtalet inte reglerar de frågor som är aktuella.Först och främst bör nämnas att bara den som är bunden av avtalet är part i avtalet. Om alla i bolagets styrelse är bunden av avtalet så är det styrelsen som kan säga upp avtalet. Om det är alla i styrelsen + 1 person, så är det även denna extra person part i avtalet och måste beaktas.Om aktieägaravtalet inte reglerar vad som som krävs för att få avtalet ändrat så är avtalet, som alla andra avtal subjekt för tolkning. Det finns väldigt många olika åsikter i doktrinen kring hur aktieägaravtal ska tolkas. Det är oklart om det finns något enhetligt sätt att hantera aktieägaravtal eller om bedömningar får ske i varje enskilt fall, men inte ens detta går att bevisa eftersom det råder en skriande brist på rättspraxis från Högsta domstolen vad gäller just aktieägaravtal. Eftersom skiljeförfarande är det dominerande valet av tvistlösning saknas vägledande domar som är tillgängliga för offentligheten.En rådande åsikt är dock att partsavsikten ska vara vägledande för hur avtalet ska tolkas, men om det inte finns en gemensam partsavsikt har HD i fallet NJA 2014 s 960 uttryckte sig på följande sätt:""I målet har det inte gjorts gällande att det mellan parterna har förts några diskussioner om hur de omtvistade villkoren ska tolkas. Inte heller i övrigt kan det fastställas någon gemensam uppfattning. Det saknas alltså en gemensam partsavsikt. I det läget ska tolkningen bygga på objektiva grunder."HD menar alltså om det inte finns någon gemensam partsavsikt att stå på så måste vi falla tillbaka till objektiva grunderna, exempelvis syftet med ett aktieägaravtal och funktionen av den. Ett aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktieägaravtalet. Det betyder att aktieägarna har velat reglera något som bolagsordningen och lagen inte har gjort. Avtalet bör därför tillmätas mer tyngd, men om avtalet förblir oreglerat i något hänseende (som t.ex rösterna för att ändra avtalet) måste det anses anses vara konsensus att bolagsordningen och aktiebolagslagen ska gälla.Ändring av avtalet eller uppsägning av avtalet bör därför följa bolagsordningen och aktiebolagslagen. Aktiebolagslagens 7 kap 40§ kräver mer än 50% av rösterna gällande beslut som inte har med val att göra. I andra stycket så stadgas det att bolagsordningen dock ska gå före denna bestämmelsen, så om bolagsordningen har en annan bestämmelse om röster så ska denna gälla först.SammanfattningSom svar på dina frågor kan följande sägas. Aktieägaravtalet gäller först, om denna inte ger någon vägledning så ska bolagsordningen gälla. Om bolagsordningen inte reglerar detta så gäller aktiebolagslagen, specifikt 7 kap 40§ där det krävs mer än 50% av rösterna för att besluta om ändring/uppsägning av avtalet. Om det finns några otydligheter så hör av dig till binh.tran@lawline.seMed vänliga hälsningar.

Vad är skillnaden mellan publika och privata aktiebolag?

2020-03-10 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad skillnaden är på ett privat aktiebolag och ett publikt aktiebolag? Vad finns det för anledning till att starta ett publikt aktiebolag och inte ett privat?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Vad är några skillnader mellan publika och privata aktiebolag?Regler för både publika och privata aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (2005:551) (förkortat ABL).Ett privat aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet publikt (28 kap. 2§ ABL), och ett publikt aktiebolags namn får inte innehålla ordet privat (28 kap. 7§ ABL).I privata aktiebolag ska det finnas ett aktiekapital på minst 25 000 kronor (1 kap. 5§ första stycket ABL). Publika aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor (1 kap. 14§ ABL). Detta innebär att de allra flesta väljer att bilda ett privat aktiebolag eftersom det är lättare att uppnå kapitalkravet på 25 000 än det för publika aktiebolag. Det finns möjligheter att i efterhand byta bolagskategori åt båda hållen (dvs. från privat till publikt och vice versa). De bestämmelserna finns huvudsakligen i 26 kap. ABL.Varför skulle man vilja starta ett publikt aktiebolag istället för ett privat?Den kanske viktigaste skillnaden mellan privata och publika aktiebolag är att privata aktiebolag inte får annonsera ut aktier till försäljning till allmänheten (1 kap. 7§ ABL). Eftersom de inte får säljas till en bredare krets får de därför inte handlas på börsmarknader. Det finns alltså fler möjligheter till att på få in kapital (pengar) till ett publikt bolag.Hoppas detta besvarar din fråga, tveka inte på att höra av dig om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning

När har jag rätt att sälja mina aktier om ett förköpsförbehåll finns?

2020-03-05 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag är delägare i ett aktiebolag vi är tre stycken som äger lika mycket var. Jag skall nu gå i pension och då vill jag sälja min del i bolaget, mina kompanjoner har förköpsrätt på min del. ( Resturang)Min fråga är: Jag har begärt en summa för min del men mina kompanjoner vill inte godta den, har jag då rätt att sälja min del till någon annan?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om förköpsförbehåll finns i 4 kap. 18–26 §§ Aktiebolagslagen (ABL). Ett förköpsförbehåll innebär att de i förbehållet angivna personerna ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (i ditt fall de andra aktieägarna). Du måste alltså erbjuda de som har förköpsrätt att köpa dina aktier innan du kan sälja dem till någon annan, annars är överlåtelsen ogiltig.När det kommer till pris kan det vara förutbestämt i bolagsordningen. Om något pris inte har angetts i förbehållet ska priset bestämmas till marknadsvärdet. Pris kan komma att jämkas om det ger otillbörlig för- eller nackdel.Om ni inte kan komma överens om pris, kan de andra aktieägarna välja att avsäga sig sin rätt till förköp, och då har du rätt att sälja aktien till en utomstående. Om de däremot inte vill det och ni inte kunnat komma överens om villkoren, finns det en möjlighet enligt 4 kap. 22 § ABL för den som begärt förköp att väcka talan inom den tid som anges i förköpsförbehållet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan en aktieägare kräva de andra på pengar när bolaget har gått med förlust?

2020-03-01 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag äger ett aktiebolag med fyra stycken andra och vi ska få 20 % av vinsten var vid utdelning. Det hände en olycka som bidrog till att hela aktiebolaget gick med en förlust på 250 000 kronor istället för en vinst på 1,2 miljoner kronor som vi först hade räknat med. Nu är det så att en av ägarna har fått för sig att det inte var hennes fel att denna förlust uppstod varvid hon anser sig ha rätt till 240 000 kronor som hon skulle fått vid utdelningen. Hon påstår att vi andra ska betala henne detta. Har hon rätt till dessa pengar eller hur fungerar det?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagEftersom din fråga berör aktiebolagsrätt så är aktiebolagslagen, härefter förkortad som ABL, tillämplig (1 kap. 1 § ABL). Hur ska en vinst fördelas? Huvudregeln är att likhetsprincipen gäller, vilket innebär att alla aktier har lika rätt i bolaget (4 kap. 1 § ABL). Detta verkar även gälla i ert fall eftersom du i din fråga skriver att ni alla ska få samma andel av vinsten. Vad kan utdelas? En vinstutdelning är en värdeöverföring som ska beslutas om på bolagsstämman (17 kap. 1 § första stycket 1 punkten och 18 kap. 1 § ABL). Det är dock enbart bolagets fria egna kapital, grundat på den senast fastställda balansräkningen och med beaktande av ändringar som skett efter balansdagen, som överhuvudtaget får utdelas, vilket brukar kallas för beloppsspärren (17 kap. 3 § första stycket ABL). Därtill finns det en så kallad försiktighetsregel vilken innebär att man måste ta hänsyn till bolagets risker, likviditet, verksamhetens omfattning och så vidare när man bedömer vad som får utdelas (17 kap. 3 § andra stycket ABL). Man ska helt enkelt blicka framåt och bedöma vad som är "rimligt". Det är svårt att i din fråga utröna om det finns tillräcklig täckning i det fria egna kapitalet för att göra en sådan utdelning. I vart fall kvarstår likhetsprincipen som innebär att ni alla har rätt att ta lika stor del av utdelningen, och att ett beslut om utdelning som sagt var ska fattas av bolagsstämman. Ett sådant beslut fattas med enkel majoritet (7 kap. 40 § ABL). Observera att ni får välja att avstå era delar till förmån för någon annan, men det är ingen skyldighet. Är ni skyldiga att betala henne 240 000 kr? Som ovan framgått finns det alltså ingen skyldighet för er som aktieägare att låta en vinstutdelning göras till henne. Det tåls även att framhållas att ett aktiebolag är en egen juridisk person, och för att hon ska kunna framställa ett betalningsanspråk (i form av skadestånd) till er personligen krävs i princip att ni uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har tillfogat bolaget eller en aktieägare skada genom överträdelse av lag eller bolagsordning (29 kap. 3 § ABL). En motsvarande bestämmelse finns även för det fall du/ni sitter i bolagets styrelse (29 kap. 1 § ABL). I detta fall finns dock inget som tyder på att ni har handlat uppsåtligt eller av grov oaktsamhet för att tillfoga bolaget eller henne skada, och därmed finns inte heller på den grunden rätt till några pengar. Sammanfattning Under förutsättning att ni inte har något aktieägaravtal där något annat regleras, eller att något annat framgår av bolagsordningen, så har hon inte rätt att kräva er på pengarna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Uteslutande av styrelseledamot i ett aktiebolag

2020-02-27 i Bolag
FRÅGA |Vi är 4 delägare i ett AB. 2 i förening tecknar bolaget. Tyvärr har en delägare, utan styrelsebeslut, ej 2 i förening begått, typ alla bedrägeri som vi kan komma på . Tex, förfalskat fullmakt på banken, vilket gav vederbörande full access till bolagets bankkonto med eget loggin. Hon valdes som bokföringsansvarig, pga av att ekonomi är hennes tidigare proffision. Vi 4 trodde vi satte in aktieägartillskott på 680 000 kr av 3 delägare. Inget från den 4e personen. Tom flera månader innan vårt första möte då vi beslutade att starta upp företaget, hade personen i fråga öppnat bankkonto, köpt domäner (i sitt namn) och börjat samla "avdraggilla" kvitton i sin firma som hon sedan vi klivit ombord började dra av. kontot tömmas på fakturor från hennes och hennes mans konto, med för oss övriga , ej kända eller beslutade fakturor. Efter en tid, bad vi två, delägare, dvs 50 % av företaget om att få se den lilla bokföring vi trodde att vi hade. Då startade konflikten, vi vägrades av personen men då hade hon "lyckats få över" delägare 2 på sin sida. Delägare 2 har en relation med personen sedan många år. Beroende ställning. 2 advokater fick ut bokföringen, chock, tömt konto. Då fick vi reda på den falska fullmakten, varav banken spärrade våra konton och fullmakter. Då försatte personen + delägare 2 bolaget i konkurs .Till slut vann vi i HD. Ej Konkurs. Hur utesluter vi henne ? Personen hotar med att försätta i konkurs igen.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du se till att delägaren som genomfört handlingarna du beskriver inte ska kunna binda bolaget genom rättshandlingar längre. För att kunna binda ett aktiebolag till avtal krävs firmateckningsrätt. Regler om aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL).Vem har firmateckningsrätt i ett aktiebolag?Styrelsen som helhet kan teckna ett aktiebolags firma enligt 8 kap 35 § ABL. En enskild styrelseledamot kan inte i egenskap av styrelseledamot företräda bolaget utåt. Det är styrelsen som bolagsorgan som företräder bolaget.Styrelsen kan dock bemyndiga en person att bli så kallad särskild firmatecknare enligt 8 kap. 37 § ABL. En särskild firmatecknare kan ensam företräda bolaget utåt och teckna dess firma. Denna person kan till exempel vara en enskild styrelseledamot. Ett bemyndigande ska registreras hos Bolagsverket för att få verkan, och för att återkallas måste det avregistreras hos Bolagsverket (se 8 kap. 38 § ABL).Sammanfattningsvis kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet så att delägaren inte längre har rätt att teckna bolagets firma. Som jag uppfattar det har ni dock inget förtroende kvar för delägaren och då kan en lösning vara att avsätta delägaren som styrelseledamot. På det sättet kommer delägaren inte delta i firmateckningen över huvud taget.Hur kan ni avsätta delägaren som styrelseledamot?Styrelsen utses av bolagsstämman om inte annat är angivet i bolagsordningen (8 kap. 8 § ABL). Om det är bolagsstämman som har tillsatt en styrelseledamot är det bara bolagsstämman som kan avsätta styrelseledamoten under ledamotens mandattid (8 kap. 14 § ABL). Det framgår inte i din fråga hur styrelsen har tillsatts men jag utgår från att alla fyra delägare är med i styrelsen och att ni fyra delägare har tillsatt styrelsen (det vill säga ni fyra) på en bolagsstämma. I så fall måste ni, för att avsätta en styrelseledamot, kalla till en extra bolagsstämma (7 kap. 13 § ABL) och där fatta majoritetsbeslut om uteslutning (7 kap. 40 § ABL). Delägaren som ni vill utesluta ur styrelsen får inte vara med och rösta om uteslutningen enligt 7 kap. 46 § ABL vilket innebär att det räcker med att två av er röstar för uteslutning. För att stämmobeslutet om uteslutning ska få verkan krävs dock enligt 8 kap. 13–14 §§ ABL att beslutet anmäls hos Bolagsverket.Vem kan försätta bolaget i konkurs?En konkursansökan kan göras av en borgenär, det vill säga en person eller ett företag som har en fordring på bolaget (2 kap. 4 § konkurslagen). En konkursansökan kan även göras av en gäldenär, det vill säga av aktiebolaget själv (2 kap. 3 § konkurslagen). Bolagsstämman kan fatta beslut om likvidation med majoritetsbeslut om inte annat är föreskrivet i bolagsordningen (25 kap. 1–2 §§ ABL). Enligt NJA 2013 s. 1250 kan dock ett majoritetsbeslut om likvidation mot en minoritetsägares vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § som innebär att stämmobeslut inte får vara ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Sammanfattningsvis kommer delägaren även om hon är utesluten ur styrelsen kunna gå på bolagsstämman. På bolagsstämman krävs mer än 50% av rösterna för att försätta bolaget i likvidation och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Dock kan beslut om likvidation mot er vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL. Sammanfattning och handlingsplan:För att förhindra att delägaren kan teckna bolagets firma kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet hos Bolagsverket. Vidare kan ni avsätta delägaren från styrelsen genom stämmobeslut och anmälan till Bolagsverket. Delägaren kommer dock fortfarande kunna delta på bolagsstämman. Enda sättet att helt bli av med delägaren är att köpa ut dennes aktier, men då krävs att delägaren går med på detta. Jag rekommenderar att ni kallar till extra bolagsstämma och avsätter delägaren genom majoritetsbeslut. Anmäl därefter ändringen till Bolagsverket. På det sättet kan delägaren inte längre delta i firmateckningen. Om delägaren går med på det och ni andra delägare har råd kan ni även köpa upp delägarens aktier så att hon inte längre är delägare i bolaget. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,