Kallelse till extra bolagsstämma samt inlösen av aktier i ett onoterat bolag - Vad gäller?
Hej
Jag är ledamot i ett bolag och äger 5% och suppleanten äger 95% av aktiebolaget.
Suppleanten via Mail tillkallar en extra bolagsstämma 5 dagar innan, utan någon dagordning. Jag meddelar att jag inte kan delta kl 16 skriftligt då jag är på mitt andra arbete.
5 dagar efter kallelsen får jag att Mail att då jag inte deltagit har aktieägaren röstat ut mig från bolaget och ändrat styrelsen på Bolagsverket.
Har han rätt till detta?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är aktiebolagslagen (ABL).
När det gäller kallelse till extra bolagsstämma kan följande anföras. Det är styrelsen som ska kalla till en extra bolagsstämma om den anser att det finns skäl att hålla en sådan före nästa ordinarie bolagsstämma, 7 kap. 13 § 1 st. ABL. Av din ärendebeskrivning framgår inte riktigt hur många som sitter i styrelsen eller om någon ledamot eventuellt var frånvarande när beslutet togs och därmed gav suppleanten rätt att träda i ledamotens ställe. Men om suppleanten ensamt fattade beslut om en extra bolagsstämma har beslutet inte tillkommit i behörig ordning. Till att börja med är styrelsen endast beslutsför om mer än hälften av hela antalet ledamöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande, 8 kap. 21 § 1 st. ABL. Därutöver gäller ett majoritetskrav vid styrelsebeslut. I 8 kap. 22 § ABL anges nämligen att som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet, om inte bolagsordningen skulle föreskriva en särskild röstmajoritet.
Utöver ovanstående brister tiden för kallelsen till bolagsstämman. Enligt 7 kap. 20 § 1 st. ABL ska kallelse till extra bolagsstämma utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman. Fem dagar innan duger således inte. Att kallelsen inte innehåller ett förslag till dagordning strider dessutom mot 7 kap. 24 § 1 st. ABL. När en bestämmelse i aktiebolagslagen eller bolagsordningen som rör kallelse till bolagsstämman har åsidosatts som i det här fallet får bolagsstämman inte besluta i ärendet utan samtycke från de aktieägare som berörs av felet.
Sammanfattningsvis bedömer jag i den här delen att bolaget har underlåtit att följa många av aktiebolagslagens formaliaregler gällande styrelsebeslut och kallelse till extra bolagstämma. Detta torde innebära att du kan klandra stämmobeslutet. Om ett bolagsstämmobeslut inte har fattats i behörig ordning eller på annat sätt strider mot aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen får du som aktieägare föra talan mot bolaget vid allmän domstol (vid en tingsrätt som första instans) och yrka att beslutet ska upphävas eller ändras, 7 kap. 50 § ABL. Notera att en sådan talan generellt måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet, annars går du miste om rätten att föra talan vid domstol. Men just i ditt fall kan det vara möjligt att föra en process mot bolaget även i ett senare skede, 7 kap. 51 § 2 st. 3 p. ABL.
Här finns det dock en halvrolig brasklapp och då mot bakgrund av de rådande ägarförhållandena. I 22 kap. ABL regleras förutsättningarna för inlösen av minoritetsaktier. En aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i ett aktiebolag, dvs. mer än 90 % av aktierna, har nämligen rätt att av övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstående aktier, 22 kap. 1 § 1 st. ABL. Det betyder att suppleanten i egenskap av majoritetsägare kan tvinga dig att överlåta dina aktier till honom. Men överlåtelsen ska naturligtvis ske genom en sedvanlig försäljning varför mailet där denne skriver att han "har röstat ut dig från bolaget" saknar verkan. Du kan förvisso komma att behöva lämna bolaget, men när inlösen av aktierna äger rum ska alltså suppleanten betala ett lösenbelopp. Om priset på aktierna är tvistigt, dvs. om ni inte kan komma överens, ska lösenbeloppet bestämmas så att det motsvarar det pris för aktierna som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, 22 kap. 2 § 2 st. ABL. I praktiken blir det här en ren förhandlingsfråga och ofta måste en värdering av bolaget göras för att kunna utröna vad som egentligen är skäligt/marknadsmässigt. Om frågan inte kan lösas på frivillig väg måste den prövas av skiljemän, 22 kap. 5 § ABL. Och ett skiljeförfarande riskerar att bli en mycket kostsam process varför detta bör undvikas.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Du kan med andra ord förhala processen eftersom bolaget har missat att följa flertalet bestämmelser i aktiebolagslagen. Men på sikt kommer suppleanten som majoritetsägare sannolikt att kunna tvinga bort dig som aktieägare genom att köpa dina aktier med stöd av 22 kap. 1 § ABL och detta tyvärr alldeles oavsett din egen inställning.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
