Hembudsförbehållet - vilka har företrädesrätt?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Hej.Gäller hembudsförbehållet i bolagsordningen även om lösningsberättigade INTE är inskrivna i bolagsordningen?MvhBo
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Aktier kan som huvudregel förvärvas och överlåtas fritt enligt aktiebolagslagen (ABL) 4 kap 7 § såvida inte annat följer av lag eller förbehållen enligt 4 kap 8, 18 eller 27 §§. Hembudsförbehåll stadgas i ABL 4.27-36 och innebär att aktieägare eller annan som anges ska ha rätt att köpa tillbaka aktierna av en ny förvärvaren. När dessa har tackat nej så får den nya förvärvaren föras in i aktieboken, men inte innan dess. Av 4:27 ABL framgår att hembudsförbehållet ska tas in i bolagsordningen och av 4:28st1p3 framgår att det ska stå vilka som har denna rätt. Detta kan uppfyllas på olika sätt, t ex kan det stå att samtliga aktieägare i aktieboken har denna lösningsrätt. Svaret på din fråga är både ja och nej, det ska stå i bolagsordningen vilka som har lösningsrätten men det behöver inte stå något specifikt namn. Är personen inte en del av den krets som omfattas av hembudsförbehållet så har personen inte denna lösningsrätt och vise versa.Hoppas det var svar på din fråga!

Får stämmoprotokoll läggas upp på föreningens hemsida?

2021-04-18 i Föreningar
FRÅGA |Får stämmoprotokoll läggas upp på föreningens hemsida?
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ekonomisk förening?Stämmoprotokollet är inte offentlig handling. Men det ska hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman (lag om ekonomiska föreningar 7:10 fjärde stycket). Detta ska tolkas som att det får dröja högst tre veckor innan medlemmarna ska få tillgång till protokollet. Eftersom stämmoprotokollet inte är en offentlig handling så får medlemmarna dock inte göra avskrifter eller kopiera det när de tar del av det. Styrelsen får inte vägra att lämna ut stämmoprotokollet.Ett effektivt sätt att få ut protokollet är att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten (KFM). KFM kommer då att ta ålägga styrelsen att visa protokollet. Det finns två typer av handräckning: vanlig och särskild. I ditt fall är vanlig handräckning aktuell. Du hittar ansökan här https://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.html.Ideell förening?Idella föreningar lyder inte under någon egen särskild lag som t.ex. aktiebolag. Ideella föreningar styrs av dess stadgar, stadgar som föreningen själva har satt upp i enlighet med föreningsfriheten. Föreningsfriheten är grundlagsskyddad, 2 kap 1 § regeringsformen. Stadgarna fungerar som ett slags avtal mellan föreningen och medlemmarna.En ideell förening behöver inte följa någon lagstadgad offentlighetsprincip, den offentlighetsprincip som finns gäller myndigheter och inte enskilda föreningar. Det står alltså föreningen själv att välja ifall man vill hålla sina protokoll offentliga eller inte. Styrelsen har oftast enligt stadgarna som uppgift att främja föreningens intressen. Att inte låta allt i ett protokoll vara offentligt kan vara för att skydda föreningens intresse och ändamål. Det är inte helt ovanligt att man döljer känslig information i det protokollet som man senare gör offentligt för medlemmar eller allmänheten.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Vad har en styrelsesuppleant för ansvar i ett aktiebolag?

2021-04-17 i Övrigt
FRÅGA |Hej !Vad har en styrelsesuppleant i ett aktiebolag 1 mans.För ansvar gentemot skatteverket eller andra?Mvh Inger Forsgren
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En styrelsesupleant ska enligt Bolagsverket:- ersätta en ordinarie styrelseledamot om denna avgår; entledigas; avlider; förlorar sin behörighet; är frånvarande på grund av sjukdom eller annan frånvaro, exempelvis utlandsvistelser.Samma allmänna krav gäller som för styrelseledamöter. Utöver detta finns krav på bosättning inom EES .En styrelsesuppleant bör alltså som regel hålla sig uppdaterad om vad som händer i företaget för att kunna ersätta en ordinarie ledamot. När styrelsesuppleanten ersätter en styrelseledamot har hen samma ställning och ansvar som andra styrelseledamöter. Huvudregeln är dock att en suppleant endast ansvarar för beslut och åtgärder som hen varit delaktig i. Det är alltså mycket ovanligt att det behövs någon insats från suppleanten och de har normalt inga befogenheter. I det fall det skulle krävas aktivitet från suppleanten är det viktigt att kolla upp vilket ev. ansvar som kan utkrävas.Hoppas detta svar var till hjälp! Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

När är man närstående

2021-04-08 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om när närståendekretsen inträder. Jag och min sambo driver ett AB tillsammans, vi äger aktierna 50/50. Vi är sambo utan gemensamma barn så för tillfället är vi inte närstående. Vi ska gifta oss innan vi ska lämna in deklarationerna, gör det då att vi blir närstående för perioden som årets deklaration avser, 2020? Vi vill kuna utnyttja huvudregeln och att den ena kan utnyttja den andras löneuttag, därav närståendekretsen. I vilken lagparagraf kan man läsa om dessa regler?
Oscar |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur och när din sambo blir närstående. Jag vill förbehålla mig att din fråga är en komplicerad skatterättslig fråga som kan få stora ekonomiska konsekvenser för dig själv och ditt företag. Jag skulle därmed främst vända mig till skatteverket för att få vägledning i frågan. Jag ska nu efter detta förbehåll besvara frågan efter bästa förmåga. Vad säger lagen om närståendeEnligt 16 a kap 3 § ABL anger att definitionen av närstående vad gällande Aktiebolagslagen (ABL) är densamma som i 1 kap 9 § årsredovisningslagen. Där står det (precis som du säger) att sambo endast är närstående när det finns gemensamma barn. Detta anges även i inkomstskattelagen 2 kap 22 §.Din sambo kommer att ingå i närståendekretsen efter giftermålet, som kommer ske år 2021. Deklarationen som du uppger gäller ditt företags ekonomiska förhållanden m.m. som rådde under år 2020. I och med att din sambo inte var inom närståendekretsen under 2020 får du inte uppge detta i deklarationen. I och med att din sambo dock återfinns i företaget som ägare kan hon utgöra närstående enligt 1 kap 9 § då hon kan uppfylla någon av dessa 3 kriterier:1: Själv eller gemensamt utövar ett bestämmande inflytande över företaget, eller2: annars har ett betydande inflytande över företaget, eller3: är styrelseledamot, VD eller innehar annan ledande befattning inom företaget. Om man utgör närståendekretsen I detta fall om man ingår i närståendekrets så utgår jag ifrån att du syftar på de så kallade 3:12-reglerna när du säger huvudreglerna. Det är 56-57 kap Inkomstskattelagen som reglerar detta. Där anges det (främst i kap 57) hur gränsbelopp (belopp som kommer beskattas som kapital eller lön) räknas ut m.m. I och med att jag inte har några siffor kring detta så kan dock inte ge er någon exakt siffra, utan jag kan endast sägas att i beräkning av gränsbelopp räknas närståendes löneuttag in. Om detta inte är dem du menar, så återfinns det regler kring uttag av lön av familjemedlemmar i 60 kap 12 § Inkomstskattelagen. Där anges i vilken mål make har rätt att ta ut lön och hur stor del av make/makas lön ska få tas ut av båda parterna. Hoppas att det var svar på din fråga!

Kan vi som bostadsrättsförening säga upp ett servitut som belastar vår fastighet?

2021-04-22 i Föreningar
FRÅGA |Fråga 1. Vår brf. är belastad med ett servitut på en tvättstuga. Grannfastighetens hyresgäster har tvättstuga i vår fastighet. Elförbrukningen har de eget abonnemang på. Vatten förbrukningen har vår fastighet abonnemang på. Vi läser av genom slavmätare varje år och skickar räkning till dem, endast vattenförbrukningen inte abonnemangsavgiften som vi får betala. Vi tycker dock att de skall betala åtminstone halva abonnemangsavgiften efter som vi betalar för den och de använder sig av vårt abonnemang. I avtalet finns inget reglerat om det. Vi har dock för avsikt att säga upp avtalet pga avtalsbrott och omförhandla avtalet. Fråga 2. Vi har ett avtal som reglerar ovanstående tvättstuga. Nu har de emellertid brutit flagrant mot avtalet.Kan vi säga upp avtalet och begära ny förhandling.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder dessvärre vissa tolkningssvårigheter. Gällande "Fråga 1" uppger du att bostadsrättsföreningens fastighet belastas av ett servitut, men att avtalet med grannfastigheten inte reglerar den ersättning som föreningen vill ha. Samtidigt åberopas ett avtalsbrott som grund för den inplanerade uppsägningen, men vad den härskande fastigheten, det vill säga grannfastigheten, har gjort sig skyldig till framgår inte. I "Fråga 2" väcks liknande frågetecken. Där skriver du "Vi har ett avtal som reglerar ovanstående tvättstuga" och att motparten "flagrant brutit mot avtalet". Exakt vad som åsyftas med det nu sagda är tyvärr för mig något ovisst, men utgångspunkten nedan kommer dock bli att det handlar om ett och samma servitutsavtal. Vad för typ av överträdelse som grannfastighetens ägare har gjort sig skyldig till framstår däremot alltjämt som ganska oklart. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan. Jordabalken (JB).Lagen om införande av nya jordabalken (JP).Några servituträttsliga hållpunkterI sammanhanget kan det konstateras att du har uppgett att det föreligger ett giltigt servitut varför det inte torde rör sig om en sedvanlig (formlös) nyttjanderätt utan ett rättsligt bindande avtalsservitut träffat mellan bostadsrättsföreningen och ägaren till grannfastigheten (14 kap. 1 § JB). Ett sådant ska upplåtas skriftligen av den tjänande fastighetens ägare (den som ger annan markägare viss rätt till fastigheten) i vilket bland annat ändamålet med servitutet ska framgå av upplåtelsehandlingen (14 kap. 5 § JB). I övrigt uppställs inga egentliga formkrav varför uppgifter om eventuella vederlag, begränsningar av giltighetstiden och/eller andra villkor som servitutet kan vara beroende av inte behöver anges i avtalet. Detta innebär alltså att förbehåll och annat dylikt kan avtalas muntligt och att inga underskrifter i princip är behövliga. Brukligt är dock att ägaren till den tjänande fastigheten i vart fall undertecknar den aktuella handlingen. Ett servitutsavtals giltighet gentemot en ny fastighetsägare är avhängigt vilket typ av avtal det handlar om. Ett muntligt träffat servitutsavtal mellan den härskande fastigheten (den som äger rätt till servitutet) och den tjänande fastigheten gäller i normalfallet endast mellan de ifrågavarande avtalsparterna. En upplåtelse som inte uppfyller det ovan nämnda skriftlighetskravet har ej verkan som giltigt servitut och kan inte heller skrivas in i fastighetsregistret, vilket uttryckligen framgår av lagtexten (14 kap. 5 § och 23 kap. 2 § JB). Och ett sådant muntligt servitut följer inte heller per automatik med en fastighet vid en överlåtelse, vilket innebär att den härskande fastighetens ägare inte har någon skyldighet att avtala om nya servitut. Men före tillkomsten av den nuvarande jordabalken (som är från 1970) kunde servitut upplåtas muntligt och sådana kan till dags dato fortfarande göras gällande (34 § JP). Det ska även påpekas att det förhållande att muntliga servitut inte kan skrivas in i fastighetsregistret hos inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) på grund av det nuvarande formkravet inte påverkar ett äldre servitutsavtals civilrättsliga giltighet, vilket stöds av rättspraxis på fastighetsrättens område (se bland annat hovrättsfallet RH 2003:13).Är det möjligt för er att säga upp eller ändra servitutet? Om ja, vad gäller?Utgångspunkten är att ett servitut inte kan sägas upp eftersom servitutet enligt lagstiftaren är tänkt att gälla obegränsat i tiden. Utan inblandning av en myndighet fordrar således en uppsägning i princip en överenskommelse mellan avtalsparterna (fastighetsägarna). Det finns dock vissa regler som kan åberopas av den tjänande fastighetens ägare, alltså bostadsrättsföreningen, och därmed möjliggöra ett frånträdande av avtalet. Om ägaren till den grannfastigheten på något sätt överskrider sin rätt enligt avtalet eller åsidosätter några där manifesterade skyldigheter åligger det denne att återställa vad som har rubbats eller fullgöra vad som har eftersatts och sedan ersätta eventuell uppkommen skada (14 kap. 7 § JB). Om det inträffade skulle vara av väsentlig betydelse och motparten inte efter anmaning vidtar rättelse inom skälig tid har bostadsrättsföreningen i ett sådant läge rätt att häva servitutsavtalet och jämte detta kan även ägaren till grannfastigheten bli skyldig att utge skadestånd till föreningen (14 kap. 8 § JB). Likaså kan uteblivna nyttjanderättsavgifter, om några sådana skulle finnas upptagna i servitutsavtalet, som inte betalas inom en månad efter förfallodagen också rendera i ett hävande av servitutet i förening med en skadeståndsskyldighet (14 kap. 9 § JB).Utifrån din ärendebeskrivning är min bedömning dessvärre att ni varken kommer att kunna säga upp avtalet eller påkalla en omförhandling (om inte motparten självmant skulle gå med på detta vill säga). Som påpekats ovan är en upplåtelse i form av ett servitut tänkt att löpa för alltid och givet att den ersättning som bostadsrättsföreningen gör anspråk på inte finns avtalad i den ursprungliga servitutshandlingen har jag svårt att se hur uppsägningen och den därtill inplanerade omförhandlingen ska kunna genomföras. Du nämner dock ett "flagrant avtalsbrott", men vad som avses med detta eller på vilket sätt motparten har agerat klandervärt förtäljer inte din ärendebeskrivning. Om avtalsbrottet skulle vara av väsentlig betydelse för bostadsrättsföreningen och motparten beretts tillfälle att vidta rättelse men förhållit sig passiv kan servitutsavtalet naturligtvis hävas i enlighet med bestämmelsen i 14 kap. 8 § JB. Men om så verkligen är fallet kan jag av förklarliga skäl inte avgöra. Om du med avtalsbrott däremot menar att ägaren till grannfastigheten inte har betalat den nya avgiften som yrkats men som inte heller finns reglerad i det nuvarande avtalet blir svaret att detta inte är att betrakta som ett avtalsbrott. Det korta svaret på din faktiska fråga lyder därför att bostadsrättsföreningens möjlighet att kunna säga upp avtalet helt och hållet beror på vad som har hänt, det vill säga vad för typ av avtalsbrott det är fråga om.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan ett aktiebolag överlåta en fastighet till en aktieägare i gåva alternativt genom en riktad underprisförsäljning?

2021-04-18 i Bolag
FRÅGA |Hej igen! Jag ställde den här frågan igår. Men jag vill ha snabbare svar så jag betalar 950 kr så svaret kommer snabbare.. Jag äger ett aktiebolag (100 %). Ftg köpte en fastighet i grannbyn för typ 20 år sedan. På inrådan av en man på skattemyndigheten omvandlades fastigheten till industrifastighet. Nu vill jag överlåta fastigheten till mig privat eller min enskilda firma. Frågan är bl.a 1. Kan jag överlåta fastigheten som gåva? 2. Betala 85% av tax.-värdet (124000kr). Måste företaget betala moms på försäljningspriset?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett bolag och är såvitt jag förstår ensam aktieägare. På tillgångssidan finns en fastighet vilken du har för avsikt att överlåta till dig själv och då antingen som en gåva eller genom en avyttring till underpris. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Inkomstskattelagen (IL).Aktiebolagslagen (ABL).Mervärdesskattelagen (ML).Din första fråga har såväl en civilrättslig (aktiebolagsrättslig) sida som en skatterättsliga sådan varför båda aspekterna kommer att behandlas i det följande och i skilda delar.Den civilrättsliga aspekten, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att den tilltänkta överlåtelsen är att betrakta som en värdeöverföring i ABL:s mening, vilken är en gemensam beteckning för transaktioner som medför att bolagets förmögenhet minskar och då inte sällan genom utdelning till aktieägarna. I 17 kap. 1 § 1 st. 1 och 4 p. ABL sägs att med värdeöverföring avses vinstutdelning och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En värdeöverföring från bolaget får endast ske under vissa i lag angivna situationer och för att den ska vara giltig och inte rendera i en återbäringsplikt för mottagaren måste två regelkomplex iakttas, jfr 17 kap. 6 § ABL. Först måste överlåtelsen vara förenlig med reglerna i 17 kap. 2 § ABL, vilka i mångt och mycket syftar till att skydda aktieägarkollektivet. Detta torde dock inte vålla några större problem i det här fallet eftersom du är ensam ägare i bolaget, det sistnämnda lagrummet (lagparagrafen) kan nämligen åsidosättas om samtliga aktieägare är överens. Utöver ovanstående måste borgenärsskyddsreglerna i 17 kap. 3 § ABL beaktas, vars syfte är att erbjuda just borgenärerna ett erforderligt skydd (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Där uttalas att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med hänsyn till de eventuella ändringar i det egna kapitalet som har skett efter balansdagen. Annorlunda uttryckt får inte överlåtelsen av fastigheten medföra att bolaget inte har täckning för det bundna egna kapitalet, det vill säga, det måste finnas fritt eget kapital som täcker egendomens bokförda värde minskat med eventuellt tillfört vederlag, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1995 s. 742. Slutligen krävs också att överlåtelsen framstår som försvarlig med hänsyn till omständigheterna, typiskt sett de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet (17 kap. 3 § 2 st. 1 p. ABL). Sammanfattningsvis har jag svårt att avgöra om ditt bolag på aktiebolagsrättslig grund kan skänka fastigheten till dig eftersom detta är helt avhängigt ditt bolags finansiella ställning. Det är således balansräkningen som styr vad och hur mycket som är möjligt att dela ut till aktieägarna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den skatterättsliga aspekten, vad gäller?Utifrån ett scenario där fastigheten vederlagsfritt övergår till dig kan följande anföras. Skatterättslig anses en utdelning föreligga vid en förmögenhetsöverföring från aktiebolaget till en aktieägare. I skatterättsliga sammanhang används termen förmögenhetsöverföring, men den har samma innebörd som värdeöverföring enligt ABL. Det betyder att en förmögenhetsöverföring existerar så fort ett värde förs mellan bolaget och en enskild aktieägare. Transaktionen blir då att betrakta som en utdelning, vilken utgör en beskattningsbar kapitalinkomst som ska tas upp av aktieägaren i inkomstslaget kapital, 41 kap. 1 § 1 st. och 42 kap. 1 § 1 st. IL, och skattskyldigheten inträder sedan det beskattningsår inkomsten kan disponeras, 41 kap. 8 § 1 st. IL. Det ovan sagda innebär att den inplanerade överlåtelsen kommer beskattas hos dig som en utdelning.Vidare kommer bolaget att uttagsbeskattas enlighet med bestämmelserna i 22 kap. IL eftersom någon marknadsmässig ersättning inte kommer att lämnas vid tidpunkten för överlåtelsen, varken i gåvofallet eller i samband med en underprisförsäljning. När ett aktiebolag överlåter en tillgång utan ersättning eller där ersättningen understiger marknadsvärdet utan att det är affärsmässigt motiverat föreligger ett uttag, 3 §. Ett sådant uttag ska behandlas som om en avyttring skett mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, 7 §. Det sistnämnda innebär att den fiktiva kapitalvinsten som uppstår när fastigheten övergår till dig kommer att inkomstbeskattas hos bolaget och ska tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, 13 kap. 1 § 1 st. och 15 kap. 1 § 1 st. IL. Om du istället skulle betala ett pris som understiger marknadsvärdet gäller fortfarande det ovan anförda och 22 kap. 7 § IL kommer alltjämt att tillämpas. Mellanskillnaden får inte bara skattekonsekvenser för bolaget utan även för dig som aktieägare eftersom denna kommer att ses som en förtäckt utdelning.Slutligen och som svar på din sista fråga gäller att från skatteplikt enligt ML, det vill säga från mervärdesskatt (moms), undantas omsättning av fastigheter, vilket framgår av 3 kap. 2 § 1 st. ML, dock med de begränsningar som följer av 3 §, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att någon begränsning skulle kunna åberopas här varför överlåtelsen av fastigheten inte torde utgöra någon momspliktig försäljning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en skatterättslig byrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vem kan fatta beslut om installation av en hiss i en bostadsrättsförening?

2021-04-14 i Föreningar
FRÅGA |Hej, vi är en nybildad BRF, Min fråga är vad som gäller vid större investeringar. Huset har 1 rå vind som ska byggas om till bostäder. Ägaren till dessa har flera lgh i fastigheten, samt att hen har släktingar som äger flera lägenheter i fastigheten. Kostnaden för hiss finns inte med i den ekonomiska planen som godkändes av ägaren till vindarna. Nu vill ägaren till vindarna att föreningen ska bekosta hiss, hiss måste installeras för att få bygga på vindarna i gårdshuset. Ärendet kommer troligen gå till föreningsstämman - vad gäller då? är det majoritet av rösterna som gäller eller är det 2/3 som gäller. Eller kan styrelsen besluta om detta?
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör en bostadsrättsförening så är bostadsrättslagen tillämplig. Även lagen om ekonomiska föreningar är till viss del tillämplig, eftersom en bostadsrättsförening är en ekonomisk förening (1 kap. 1 § bostadsrättslagen). Vem kan fatta beslutet om att installera en hiss? Om inget annat framgår av föreningens stadgar så ska beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark fattas på en föreningsstämma (9 kap. 15 § bostadsrättslagen). Det framgår inte av lagtexten vad en sådan väsentlig förändring är, men ledning kan sökas i åtgärdens omfattning, den ekonomiska omfattningen samt i hur man i allmänhet betraktar åtgärden. Är det fråga om en om- eller tillbyggnad som inte är avsedd för ren underhållning som medför stora ekonomiska åtaganden utgör det en väsentlig förändring. Att installera en hiss anses därför vara en sådan väsentlig förändring. Det är således ingenting som ingår i den löpande förvaltningen och som styrelsen ensam kan fatta ett beslut om (jfr 7 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar).Vilken majoritet krävs? Vid installation av en hiss kan det krävas att en del av en lägenhet används. För att ett sådant beslut ska vara giltigt krävs det att frågan tas upp på en föreningsstämma där minst två tredjedelar av de röstberättigade röstar för byggnationen och att hyresnämnden godkänner beslutet, om inte den berörda bostadsrättshavaren går med på beslutet (9 kap. 16 § första stycket 1 p. lagen om ekonomiska föreningar). Hyresnämnden ska på begäran av föreningen godkänna ett sådant stämmobeslut om åtgärden är angelägen, om syftet med åtgärden inte kan tillgodoses på annat sätt samt att det inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Är förändringen av liten betydelse för bostadsrättshavaren så får hyresnämnden dock lämna ett sådant godkännande om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på annat sätt. Hyresnämnden får även förena ett godkännande med villkor (9 kap. 17 § bostadsrättslagen). Ett sådant villkor kan till exempel vara att föreningen ska lämna en ersättningslägenhet till bostadsrättshavaren under tiden dennes lägenhet inte kan nyttjas. Skulle ingen lägenhet påverkas av installationen av hissen så krävs enbart absolut majoritet, det vill säga mer än 50 % av rösterna (9 kap. 14 § bostadsrättslagen och 6 kap. 33 § lagen om ekonomiska föreningar). Detta gäller dock enbart i den utsträckning som föreningens stadgar inte anger något annat krav (6 kap. 33 § lagen om ekonomiska föreningar). Sammanfattning Ett beslut om installation av en hiss måste fattas på en föreningsstämma. Beslutet kräver absolut majoritet, det vill säga att fler än 50 % av de röstberättigade röstar för beslutet. Om en/ fler lägenheter behöver nyttjas eller tas i anspråk på grund av installationen så krävs det dock de berörda bostadsrättshavarna godkänner det eller att 2/3 av de röstberättigade röstar för beslutet samt att hyresnämnden godkänner beslutet. Skulle du behöva mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserad av detta eller om du har några funderingar kring mitt svar är du välkommen att kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Aktieägare ansvarig för bolaget skulder

2021-04-06 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag äger 8% i aktier på ett företag som jag fick som gåva. Om företaget begår ett skattebrott eller blir på något sätt skuldsatt. Hur påverkar detta mig?
Oscar |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Att äga aktier innebär att du äger en del av aktiebolaget. I och med ägandet av aktierna får du ett visst inflytande i bolaget. Du kan bland annat få ta del av eventuella vinster som bolag gör och ha rösträtt i bolagsstämman.Vad säger lagenSom huvudregel har du som aktieägare inget personligt ansvar för aktiebolagets skulder (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Emellertid finns flera undantag. Ett undantag avser den situationen då en aktieägare med vetskap om att bolaget är skyldigt att träda i likvidation, deltar i beslut om att fortsätta bolagets verksamhet (1 kap. 3 § 2 st. och 25 kap. 19 §). I ett sådant läge svarar aktieägaren solidariskt för vissa av bolagets förpliktelser.Ett annat undantag från huvudregeln är en aktieägares eventuella skadeståndsskyldighet, enligt 29 kap., som orsakats av att aktieägaren vållat bolagets fordringsägare skada genom att överträda aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.Vad innebär detta för dig Detta innebär att utgångspunkten att du som aktieägare inte är ansvarig för bolaget skulder, aktioner m.m. Dock om bolaget går så dåligt att bolaget måste träda in i likvidation, men fortsätter att bedriva verksamheten, så blir alla aktieägare solidariskt skyldiga för bolagets skulder. Detta innebär att om en majoritet av aktieägarna röstar för att bedriva verksamheten (men du inte röster eller röstar emot förslaget) när likvidation enligt lag krävs, så kan du bli ansvarig för bolagets skulder. Detta är dock ovanligt och utgångspunkten (samt det troligaste) är att du inte är ansvarig för skulder över huvudtaget. Hoppas att det var svar på din fråga!