Vad får man göra i nödvärn?

2020-10-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, jag undrar om dråp vid försvar av andra kan anses nödvärn, likt självförsvar. Jag har inget tydligt exempel på det här, men det vore väl om någon grovt misshandlar en annan, och jag i försvar av offret använder dödligt våld. Självklart så innebär inte detta att jag skulle agera med syftet att döda, utan istället att neutralisera gärningsmannen för att undvika vidare skada till offret. Situationen hade antagligen inte krävt det, eftersom det finns andra sätt att oskadliggöra folk, men jag undrar i fallet att det vore nödvändigt eller svårt att finna en annan lösning.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dråp är ett brott som är straffbart och där straffskalan normalt utgörs av fängelse i lägst sex år och högst tio år (3 kap. 2 § BrB). Det finns dock vissa lagstadgade ansvarsfrihetsgrunder som gör att man kan gå fri från straff även om man begått en brottslig gärning. Nödvärn utgör ett exempel på en sådan ansvarsfrihetsgrund (24 kap. 1 § BrB).När föreligger nödvärn?För att en nödvärnssituation ska anses föreligga krävs att vissa kriterier är uppfyllda. En handling som någon begår i nödvärn är brottslig endast om den med hänsyn till angreppet beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är att anse som uppenbart oförsvarlig. Lagen stadgar att nödvärnsrätt föreligger vid fyra olika tillfällen:- vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom- mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning- mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg eller- mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse(24 kap. 1 § BrB).Vem har rätt till nödvärn?Den som blir utsatt för brott har i ovanstående situationer rätt till nödvärn, men även andra kan ha nödvärnsrätt genom att försvara andra. Även den som inte blir utsatt kan alltså ha rätt till nödvärn. Kan det vara försvarligt att döda i en nödvärnssituation?För att en brottslig gärning man utövar under nödvärnsrätt ska vara befriad från ansvar krävs att försvaret (nödvärnshandlingen) man utövat ska ha varit proportionerlig. Man får alltså inte använda mer våld än vad som varit nödvändigt i situationen. Det kan vara ansvarsbefriande att döda någon i en nödvärnssituation, exempelvis om det pågår ett dödligt angrepp. Det är dock inte ansvarsbefriade om man använt mer våld än vad situationen krävt. Finns det andra sätt att oskadliggöra folk ska detta göras istället. Man ska aldrig gå utöver vad som situationen kräver. Sammanfattningsvis kan man säga att man under vissa särskilda omständigheter kan frias från ansvar om man exempelvis dödat någon om domstolen finner att man handlat i nödvärn och att gärningen inte var uppenbart oförsvarlig. Nödvärnsrätten förespråkar dock att man ska agera proportionerligt i förhållande till våldet, och man kan därför inte bli fri från ansvar om man använder övervåld, dvs mer än vad situationen kräver. Nödvärnssituationer innebär ofta svåra bedömningar och man måste se från fall till fall hur omständigheterna har varit. Det går därför inte att ge någon generell regel som fungerar i alla fall, ut omständigheterna måste beaktas i varje enskilt fall. Det finns flera rättsfall som behandlar nödvärnsrätten där du kan läsa mer om hur bedömningen gjorts i olika fall. Som exempel kan nämnas NJA 2009 s. 234, NJA 2012 s. 45 och RH 2008:90. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Laga befogenhet att använda våld

2020-10-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vad vilka menas med lagligt frihetsberövad i brottsbalken 24:2 ?räknas tex personer under psykiatrisk tvångsvård dit?Räknas ambulanspersonal som transporterar LPT patient som "personer med uppsikt över den frihetsberövade"?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelsen reglerar hur mycket våld som får användas i en situation mot någon som redan är frihetsberövad. Paragrafen reglerar alltså sådana våldshandlingar som är tillåtna att utövas av den person som den frihetsberövade står under uppsikt av när denne ska hålla honom eller henne till ordningen (24 kap. 2 § stycke 1 brottsbalken).Laga befogenhet att använda våldVad som inledningsvis kan sägas är att polisen har laga befogenhet att i viss utsträckning använda våld för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter.Enligt bestämmelsen får våld användas mot:- den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten och rymmer, eller- den som sätter sig med våld eller hot om våld till motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot någon under vars uppsikt han står.I sådana situationer tillåts att våld används som är försvarligt för att hindra rymningen eller för att upprätthålla ordningen.Principer för våldsanvändningProportionalitets- och behovsprincipen är två framträdande principer som ska användas vid ovanstående våldsanvändning. Det innebär att en polisman ska ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte samt övriga omständigheter. Vidare ska våldet som tillgrips endast ske i sådan utsträckning och form som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås. Det mildaste medlet ska alltså användas och stå i proportion till målet.Personer som enligt bestämmelsen får utöva våldOvanstående lagrum gäller inte specifikt för polismän utan gäller även för den som har uppsikt över någon som med stöd i lag är berövad friheten. Bestämmelsen gäller i första hand personalen på häkten, kriminalvårdsanstalter och övriga anstalter. Den gäller även för personer som har verkställt ett lagligt frihetsberövande och inte överlåtit åt annan att hålla uppsikt över den omhändertagne. Det innebär att även andra personer som har rätt till frihetsberövande kan använda våld enligt bestämmelsen, så som militär personal, vissa ordningsvakter, kustbevakningen, skyddsvakter osv.Eftersom bestämmelsen gäller för den som har uppsikt över någon som med stöd i lag är berövad friheten så torde ambulanspersonal kunna omfattas av bestämmelsen. Dock enbart om den frihetsberövade rymmer eller använder sig av hot eller våld i sitt motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot denne.Personer som är berövade sin frihetBeslut om tvångsintagning av en person för psykiatrisk vård enligt LPT innebär att ett frihetsberövande sker. Det torde därför innebära att patienter som står under psykiatrisk tvångsvård räknas in under bestämmelsens definition över personer berövade sina friheter.Det innebär därför att en LPT-patient som antingen rymmer eller som sätter sig med våld eller hot om våld till motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot någon under vars uppsikt denne står, kan bli föremål för ovanstående våldsanvändning. Det innebär dock inte en ovillkorlig rätt att utöva våld, innebärande att en våldsanvändning i sig kan vara försvarlig men trots detta bedömas som otillåten pga att den inte varit behövlig. Likväl kan våld som i för sig är behövligt för att genomföra en tjänsteåtgärd vara oförsvarligt. Det innebär att vilken tjänsteuppgift som helst inte kan få motivera våldsanvändning.Jag hoppas detta gav svar på din fråga. Har du fler funderingar är du välkommen att ställa en fråga på nytt.Vänligen,

Det går aldrig att samtycka till grov misshandel

2020-09-13 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Har stött på en kvinna på nätet som vill bli utsatt för knytnävsslag i ansiktet och ganska kraftig våld över huvud taget när vi ska ha sex..... Jag blir väldigt fundersam för jag hatar kvinnovåld men hon ber om det konstant så jag undrar är det olagligt att ta till riktig våld när man har sex om bägge parter är införstådda med det eller är det rent brottsligt o kanske till och med en fälla av nån skruvad psykopat som vill sätta dit en för våldtäkt o misshandel för att få skadestånd??? Hon är noga med att hon vill att jag kommer i henne?!?!?! Vad är detta? Är det lagligt ens??? Finns det något sätt att skydda sig juridiskt i så fall? Med t.ex ett video klipp där hon förklarar vad jag ska göra o att det är okej + nått stoppord????Vad ska jag göra? Allt känns så fel men samtidigt, känns det som att jag gör henne en tjänst som hon verkligen vill o njuter av?!?!?!??! Allt är så skruvat, hjälp!
Mina Jenabpour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du i huvudsak är rädd för att kvinnan kommer att använda ert våldsamma sex emot dig och anmäla dig för något sexualbrott om du går med på detta. Den lag som är aktuell och som jag kommer att utgå från i mitt svar är brottsbalken (BrB), då det rör brottsrekvisiten för bl.a. våldtäkt. Samtycke till kraftigt våld under samlagSom utgångspunkt gäller att för att du ska kunna dömas för ett sexualbrott så ska samlaget / den sexuella handlingen ha genomförts utan samtycke från kvinnan. Om det kan konstateras att hon har deltagit frivilligt och att du har varit medveten om detta så kan du enligt lag inte dömas våldtäkt eller sexuellt övergrepp. Detta går att utläsa ur lagtexten i 6 kap. 1-3 §§ BrB. Så som du beskriver kvinnans önskningar om knytnävsslag i ansiktet m.m. är det dock snarare frågan om hon överhuvudtaget kan samtycka till detta och om du kan begå dessa gärningar utan att ställas till ansvar på den grund att hon har samtyckt till det. Jag bedömer nämligen att detta skulle vara ett fall av grov misshandel, vilket aldrig går att samtycka till (SOU 1988:7, s. 123). Kvinnan skulle alltså kunna anmäla dig för grov misshandel och du skulle inte beviljas ansvarsfrihet genom att påstå att hon ville bli slagen, eftersom att samtycke endast går att lämna till ringa misshandel - inte till grov misshandel eller misshandel av normalgraden. SammanfattningOm du går med på att genomföra det kvinnan ber av dig så begår du en grov misshandel enligt 3 kap. 6 § BrB. Att hävda att kvinnan har samtyckt till detta enligt 24 kap. 7 § BrB och att ditt handlande därför är rättfärdigat kommer INTE att gå, eftersom att det alltid kommer att betraktas som oförsvarligt att utsätta någon för så grovt våld. Mitt råd till dig är därmed att inte genomföra detta! Vänliga hälsningar,

Får man använda blåljus eller överskrida hastighetsbegränsningen vid nödsituationer?

2020-09-01 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag är medveten om att använda blåljus inte är lagligt för annan än polis/ambulans, men finns det undantag i lagen som gör att om man ska ta en person med livshotande skador till sjukhus och använde det skulle det faktum att man gör det för att snabbare komma fram och därmed öka personens risk för överlevnad göra att det inte skulle vara olagligt? Och om det fortfarande skulle vara olagligt hur skulle motivet påverka domen? Skulle det vara tillåtet att köra över hastighetsbegränsningen? Undrar även ifall det finns något en privatperson kan göra lagligt som skulle kunna hjälpa för att komma fram snabbare? Kommer själv på att polis ibland har lett bilar med skadade för att ge fri väg men det hjälper endast om det finns polis närmare än ambulans, möjligtvis att radio skulle kunna kontakts för att meddela om situationen för andra förare, men det kanske finns något mer självklart som jag missat.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är precis som du skriver bara utryckningsfordon som får använda blåljus. Om du skulle använda dem på din bil gör du dig skyldig till brottet föregivande av allmän ställning, vilket kan ge fängelse i högst sex månader (17 kap. 15 § BrB).Om du överskrider hastighetsbegränsingen på en väg bryter du mot 3 kap. 17 § TrafF, vilket kan ge penningböter (14 kap. 3 § TrafF). Skulle du dessutom i väsentlig mån brista i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna kan du dömas för vårdslöshet i trafik till dagsböter (1 § TBL).Med detta sagt så finns det en undantagsregel som gör det möjligt att gå fri ifrån ansvar trots att du gjort dig skyldig till brott. Om fara hotar liv eller hälsa föreligger nöd, och en gärning som begås i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig (24 kap. 4 § BrB). Detta innebär att om man exempelvis färdas med en person med hjärtstillestånd, akut blödning eller andra akuta tillstånd som hotar liv eller hälsa så kan du gå fri ifrån ansvar, beroende på hur allvarlig den brottsliga gärningen du begår är. Så länge du inte skadar någon annan har jag svårt att se att du skulle dömas till ansvar för användande av blåljus eller hastighetsöverträdelse om du har en passagerare med ett akut tillstånd i bilen.Hoppas att du fick svar på dina frågor! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

När föreligger rätt till nödvärn

2020-10-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hypotetisk fråga om nödvärn: Vad gör jag om jag får tag i en rånares vapen?Jag tänker mig ett scenario där en potentiell rånare har en pistol. Det blir bråk och pistolen tappas. Men jag hinner före. Vad gör jag med vapnet? Jag tänker att det går inte att slänga iväg det eller ge tillbaks det - för då är vi på ruta ett igen. Jag kan inte heller behålla det, då mina fingeravtryck finns överallt - på ett vapen som kanske använts innan. Ska jag prova slå sönder pistolen eller kasta iväg den och löpa åt andra hållet? Vad säger lagen?
Aya Alwan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor om nödvärn regleras i 24:1 Brottsbalken, som fastställer 4 olika situationer där nödvärn kan anses föreligga. Enligt första punkten föreligger rätt till nödvärn mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, vilket blir relevant i ditt fall. För att en nödvärnssituation ska föreligga måste angreppet vara brottsligt, och rån utgör enligt lagens mening ett brott (8:5 Brottsbalken). Nästa fråga blir försvarlighetsbedömningen som man måste göra i anslutning till nödvärn för att avgöra om personens handlande i den aktuella situationen kan rättfärdigas. En nödvärnshandling är fri från ansvar endast under förutsättning att den inte med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Alltså ska angreppet vara nödvändigt för att avvärja faran och man ska inte behöva använda mer våld än nödvändigt. I ditt fall så skulle det vara rättfärdigat enligt lagens mening att ta med sig pistolen och springa från platsen om det bedöms vara säkrast. Sedan får man i nära anslutning till rånet, tillkalla polisen och självklart även lämna vapnet till polisen. Det ska även tilläggas att det inte kan anses vara rättfärdigat att skjuta med pistolen om det inte absolut är nödvändigt och det är påkallat utifrån angreppets beskaffenhet, men det ska helst inte leda till en dödlig utgång för då anses handlingen oftast vara oförsvarlig.Hoppas du fick svar på din fråga

​Får man använda våld i självförsvar om man blir utsatt för ett rån?

2020-10-01 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om någon försöker råna mig, får jag bruka våld i självförsvar då?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSvaret på din fråga regleras i Brottsbalken (1962:700, BrB)Den rättsliga regleringenI 24 kap. 1 § BrB står det att en handling som någon begår i nödvärn är brottslig enbart om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Vad som är uppenbart oförsvarligt beror alltså på omständigheterna i det enskilda fallet, men kan sammanfattas med att nödvärnshandlingen ska stå i rimlig proportion till den provocerande handlingen (exempelvis rånförsöket). Av betydelse kan alltså vara förövarens kroppsvikt i relation till offrets, förövarens råhet eller om denne uttalat allvarliga hotelser, om våldet medför att offret befinner sig i akut fara etc. I 24 kap. 1 § 2 st 1 punkt BrB stadgas vidare att rätten till nödvärn föreligger vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. I denna bestämmelse inryms rån.Hur mycket våld som är tillåtet finns inte skrivet i lag, det beror på vad den uppkomna situationen kräver (räcker det med en knuff, ett slag eller kanske bara försöka ta sig därifrån?) och hur mycket som rimligen kan krävas av en person i nöd. Om en situation skulle uppstå där en person tagit självförsvaret till överdrift genom att bemöta rånarens våld med sådant övervåld att det inte står i proportion till den mängd våld som utövades vid det försökta rånet, så finns det en bestämmelse som skapar utrymme för en domstol att "förlåta" ett sådant försvar som gått för långt (nödvärnsexess). Detta är fallet om omständigheterna var sådana att personen (rånoffret) svårligen kunde besinna sig, exempelvis om personen blivit väldigt rädd och i ögonblicket inte kunnat göra en korrekt bedömning av hotbilden (se 24 kap. 6 § BrB). Detta sistnämnda är emellertid en restriktivt tillämpad regel.Får man använda våld i självförsvar om man blir utsatt för ett rån?Svaret på den frågan är ja, men enbart om våldet du använder inte är uppenbart oförsvarligt. Vad som är uppenbart försvarligt beror på omständigheterna i det enskilda fallet, men en tumregel är att nödvåldet ska stå i proportion till det provocerande våldet. I undantagsfall är nödvärnsexess enligt 24 kap. 6 § BrB också tillåtet, men bestämmelsen tillämpas restriktivt. Om självförsvaret skulle gå utöver vad som är tillåtet enligt bestämmelsen ovan om nödvärnsexess så är handlingen brottslig. Jag hoppas du fått din fråga besvarad. Tveka inte på att höra av dig igenom om jag varit otydlig eller om du har fler frågor.

Har jag rätt att gå emellan när någon ger sig på min kompis? Får jag avlägsna honom från lokalen?

2020-09-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag och min vän är kunder på en krog.Någon börjar slå på min vän och jag går emellan.Har jag rätt att gå emellan OCH avlägsna personen ut från lokalen.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Din undran över om du har rätt att gå emellan ett bråk och avlägsna personen ut från lokalen regleras i brottsbalken och rättegångsbalken. Det faktum att någon börjar slå din vän kan rubriceras som misshandel, alternativt försök till misshandel enligt 3 kap. 5 § BrB och 3 kap. 11 § BrB. Envarsgripande stadgas i 24 kap. 7 § 2st. RB och där det framkommer att "Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman."Det krävs, för att du ska kunna ingripa mot den som slår, att han kan få fängelse för sitt brott. För envarsgripande i den här situationen krävs således att din vän blir misshandlad, i juridiska termer. Det krävs inte att du vet om alla brottsrubriceringar eller alla påföljder för de aktuella brotten för att du ska få göra ett ingripande, det som krävs är att du verkligen ser vem som utför brottet och är fullt säker på den saken. Du ska så fort som möjligt överlämna personen till polisväsendet.Du har även rätt till nödvärn mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, innefattande ett brottsligt angrepp på din kompis. Rätten till nödvärn stadgas i 24 kap. 1 § BrB. Du är i den situationen tillåten att tillgripa den nivå av våld som gärningsmannen tillgriper, något övervåld är inte tillåtet.Om du måste, för att lugna ner situationen, avlägsna personen från lokalen är det tillåtet. Dock är det inte tillåtet för dig som enskild att förbjuda personen från tillgänglighet.Med vänliga hälsningar!

Får man ta tillbaka stöldgods?

2020-06-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag fick nyligen höra att en i mitt område såg en person som försökte få tag i hans katt medans en annan person satt i en bil och väntade. Jag blev lite orolig för mina katter och jag undrar vad man kan göra om jag t ex skulle se någon ta min katt och stoppa in i en bil. Får man ringa 112 i ett sånt ärende? Ta regnummer och anmäla i efterhand? Eller vad ska man göra? Känns svårt att få tillbaka katten om inte personerna påträffas på en gång tillsammans med katten. Min katt är t ex chipmärkt så har man katten så kan det bevisas att den är min.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det låter ju fruktansvärt! Jag hoppas att detta är polisanmält, annars är det något som bör komma till polisens kännedom och det kan du själv anmäla genom att ringa 114 14. En katt räknas i lagens mening som egendom, en sak, vilket för många djurvänner kan verka märkligt men så är det. Man har rätt att skydda saker från exempelvis förstörelse eller stöld. Den person som försöker ta en katt (eller något annat som inte tillhör hen för den delen) kan göra sig skyldig till stöld enligt brottsbalken (BrB) 8 kap. 1 § eller egenmäktigt förfarande enligt BrB 8 kap. 8 §. De rättigheter man har är i första hand: 1. Att ta tillbaka stöldgodset.Denna rättighet faller under ansvarsfrihetsgrunden nödvärn enligt BrB 24 kap. 1 §. Det innebär att man får göra sig skyldig till brott om det inte framstår som uppenbart oförsvarligt om man möts av våld eller hot om våld eller på annat sätt blir hindrar när man ska ta tillbaka stöldgods. Du får alltså försöka stoppa personerna som försöker ta din katt om du vågar och kan. Kan du inte det ska du såklart ta registreringsnummer och försök att på en gång skriva ner hur personerna såg ut, och var klädda så att du inte glömmer det i ett senare skede. Sedan polisanmäler du händelsen. 2. Gripa personen. Enligt rättegångsbalken (RB) 24 kap. 7 § 2 st. så har du rätt att gripa någon på bar gärning (alltså som du ser) som gör sig skyldig till brott varpå fängelse finns i straffskalan. Fängelse finns för både stöld och egenmäktigt förfarande. Du har även rätt att bruka försvarligt våld för att gripa (och hålla kvar personen). Man ska ringa 112 om man ser eller blir utsatt för ett pågående brott. Ser du alltså detta hända så kan du absolut ringa 112. Försvinner katten och du inte kommer så att säga mitt i så ringer du 114 14 och gör en polisanmälan i efterhand. Hoppas du fått svar på din fråga och hoppas katterna i området får vara ifred!