Nödvärn och straffrabatt

2017-08-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Finns det några kryphål när man har begått ett brott? Med fokus på dråp och mord. Till exempel som att vara straffmyndig, då kan man få längre straff eller till exempel om det var självförsvar och så vidare. I princip, alla fall där man slipper sin dom. Och kan man komma undan med allvarliga brott på grund av kryphål?
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!NödvärnEn gärning som någon begår i nödvärn utgör ett brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig (24 kap. 1 § brottsbalken). Rätt till nödvärn föreligger bl.a. mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld och nödvärnet får alltså inte vara uppenbart oförsvarligt. För att uppsåtligt dödande kan anses ha begåtts i nödvärn krävs alltså i regel att det pågående eller överhängande brottsliga angreppet hotar den angripnes liv. Man kan givetvis inte bemöta angrepp på egendom eller ett knytnävsslag med dödligt våld och undgå straff genom en nödvärnsinvändning. I min mening är det alltså inte helt rättvisande att se på detta som ett kryphål. För de flesta förefaller det rimligt att en handling begången i självförsvar inte ska bestraffas på samma sätt som om den begicks utan föregående angrepp.Anser domstolen att en gärning faller inom ramen för vad som kan anses som nödvärn utgör gärningen alltså inget brott. Bevisbördan för att ett brott är begånget vilar i brottmål alltid på åklagaren. Om det kommer en invändning om nödvärn åvilar det åklagaren att visa att rätt till nödvärn inte föreligger. Eftersom det kan vara svårt att bevisa att någon inte har handlat i nödvärn kan åklagaren medges en så kallad "bevislättnad". Detta innebär att det krävs något mindre bevisning för att åklagaren ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Enligt praxis kan det räcka att åklagaren framställer så mycket bevisning att nödvärnsinvändningen framstår som obefogad.Straffrabatt Det som i dagligt tal brukar kallas för straffrabatt innebär inte av man slipper sin dom, utan att straffet i viss mån mildras. En omständighet som ofta medför ett något mildare straff är om gärningspersonen är 15-20 år gammal. Femtonåringar får av naturliga skäl ett större avdrag än tjugoåringar. Avdraget görs på grund av den hänsyn som ska tas till de ungas bristande utveckling och ansvarsförmåga samt deras större känslighet för straff. Det finns även s.k. mängdrabatt, vilken aktualiseras när en person samtidigt döms för flera brott och innebär att straffet för flera brott som bedöms vid ett tillfälle blir lägre än summan av de straff som skulle dömts ut för vart och ett av brotten. I dessa fall är utgångspunkten straffet för det allvarligaste brottet, varpå man lägger till ett reducerat straffvärde för de övriga brotten enligt en fallande skala.Hoppas du får svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Är det djurplågeri om jag slår en katt för att försvara min hund?

2017-07-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Har jag rätt att försvara min småhund från lösa katter som gör oprovocerade utfall mot denne när vi är ute och går i koppel? Dvs. har jag någon rätt att bruka våld mot katten för att skydda min hunds ögon? Kan jag åka dit för djurplågeri om jag slår undan katten?
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att det ska bli tal om djurplågeri ska djuret ha blivit utsatt för ett lidande som varit otillbörligt, och skett avsiktligen eller genom grov oaktsamhet (se 16 kap. 13 § Brottsbalken). Det ska alltså röra sig om ett obefogat lidande. Att slå en katt är typiskt sett att betrakta som djurplågeri. Men när egendom (som t.ex. en hund) utsätts för fara får man i vissa fall begå brott för att avvärja faran. Det kallas bekant för att man ”handlar i nöd”, vilket rättfärdigar det eventuella brottet som begåtts. Handlingen utgör endast brott om den skada som åsamkades stod i missförhållande till farans beskaffenhet och tillsamammans med andra omständigheter inte var försvarlig (se 24 kap. 4 § Brottsbalken). Våldet mot katten måste alltså vara försvarligt och proportionerligt i förhållande till den fara katten utsätter hunden för, för att du inte ska åka dit för djurplågeri. Det är en fin gräns när en gärning anses vara försvarlig eller oförsvarlig, där små detaljer kan avgöra om gärningen är inom eller utom den s.k. nödrätten.Det finns ett rättsfall (RH 1993:163) som till viss del påminner om en liknande situation där en mans kopplade hund blev överfallen av en löst springande hund. Mannen tog tag i den attackerande hunden och kastade ned den mot marken. Hunden bröt bakbenet. Hovrätten fastställde att mannen inte hade handlat i nöd. Hovrätten menade att även om det förelåg en nödsituation var det uppenbart att våldet inte stod i ”rimlig proportion till farans beskaffenhet eller den hotande skadan och sålunda inte varit försvarligt”. Mannen hade alltså använt för mycket våld i sitt försvar och därmed agerat på ett sätt som inte är försvarligt. Han hade därmed gjort sig skyldig till djurplågeri. Avslutningsvis kan det sägas att när det kommer till att försvara sin småhund från andra djur som går till attack får våld användas i den mån det krävs för att avvärja den faran hunden är utsatt för. Skadan måste alltså inte ha inträffat, utan det räcker med risken att en skada kan inträffa, t.ex. om katten gör aggressiva utfall mot din hund. Om en sådan situation som du målat upp skulle inträffa råder jag dig att först försöka få undan katten utan att vidröra den fysiskt (ex. vifta/stampa/ropa m.m). Fortsätter katten vara aggressiv trots dessa försök är det enligt min bedömning inom nödrätten att genom ett slag försöka få undan katten från hunden. Tänk dock på att din möjlighet att använda våld är helt beroende på hur situationen ser ut. Någonting som var okej i ett fall är inte nödvändigtvis okej i ett annat.Hoppas att du fick svar på din fråga! Kommentera gärna om någonting är oklart och behöver förtydligas.Med vänlig hälsning,

Nödvärn genom olaga hot

2017-07-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag har en fråga om olaga hot. Mitt ex nya pojkvän har anmält mig för olaga hot efter en incident som hände i deras hem. Jag skulle lämna över mina barn eftersom att det var deras vecka att ha dom. Mitt ex och hennes pojkvän började då skrika och gapa på mig för att dom ville att jag skulle sluta jobba med det jag gör (lastbil på utlandet) för att dom fick inte sina arbetstider att gå ihop när jag jobbat. Jag sa att jag vägrade göra detta och dom började då skrika mer. Barnen började gråta och jag valde då att gå lämna deras hem. Något dom inte tillåt mig att göra. Mitt ex ställde sig framför dörren och hennes nuvarande vid sidan av mig med deras gemensamma dotter på magen i en bärsele. Jag försökte då sträcka mig mot dörrhantaget och då tryckte han upp mig mot väggen. Jag sa då : Hade du inte haft "dotterns namn" på magen i en bärsele så hade jag vridit nacken av dig. Jag backade sedan in i deras vardagsrum och lyckades sedan ta mig ut efter några minuter. Polisen ringde mig idag och bad mig komma över och prata. Hur illa är min situation? Mvh Fredde
Zinar Budak |Hej,för att besvara din fråga vänder vi oss till brottsbalken (BrB), se här.Den som hotar någon med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom kan dömas för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. 4 kap 5 § BrBTrots att man uppfyllt alla dessa rekvisit så kan man ändå vara fri från ansvar om en ansvarsfrihetsgrund föreligger. En sådan ansvarsfrihetsgrund kan exempelvis vara nödvärn. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger bland annat mot ett påbörjat brottsligt angrepp på person. 24 kap. 1 § BrB I detta fall kan vi se att påbörjat brottsligt angrepp har skett gentemot dig då ditt ex pojkvän tryckt upp dig mot väggen. Hotet som du uttalar p.g.a. detta faller troligtvis inom ramen för nödvärnsrätten och du kan således inte straffas för den gärningen. MVH

Våldsamt motstånd, nödvärn, polismans våldsbefogenheter

2017-06-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag blev falskt anklagad för misshandel av en familjehemsplacerad 17-åring. 00:30 på natten bankade 2 poliser på dörren, de var mycket aggressiva o sa bara att jag skulle följa med dem. Jag frågade varför men de svarade inte. Jag ville stänga dörren för att klä på mig men då bröt poliserna upp dörren o slog mig i bröstet så jag vacklade baklänges. Jag är 68 år o svårt hjärtsjuk o blev mycket orolig. Jag sa att jag ville gå o klä på mig o det fick jag. När jag kom ut fr sovrummet skrek poliserna åt mig o återigen knuffade de mig hårt i bröstet o då valde jag att gå mot ytterdörren ut mot deras bil o nu är jag anklagad för våldsamt motstånd. De påstår att jag var vaken o inte öppnade men det är totalt fel, jag o min fru sov. Poliserna hade inget husrannsakningsbeslut, beslut om gripande tog de utanför min ytterdörr var o en för sig (efterkostruktion?) men utan att tala om det för mig. Nu har åtal väckts o grabben o båda poliserna kommer att vittna o jag vill kalla vittnen men min advokat tycker det är onödigt eftersom poliserna lämnat en beskrivning på vad som hände. Till saken hör att det fanns ytterligare 2 personer i huset som bevittnade ingripandet men deras vittnesmål är onödiga enl min advokat. Hur ska jag agera? Ska jag byta advokat? Jag har aldrig gjort något brottsligt i hela mitt liv mer än felparkering o fortkörning o vill inte bli prickad när jag inte gjort något fel! Den falska anklagelsen för misshandel är borta, det är en annan händelse som åtalet gäller.
|Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår dig var du misstänkt (p.g.a. en enligt dig falsk anklagelse) för misshandel. På grund av denna misstanke dök två poliser upp hos dig en natt varpå tumult verkar ha uppstått. Som jag förstår det är den falska anklagelsen om misshandel nedlagd och ej längre av intresse. Istället avser det åtal du nu står inför våldsamt motstånd avseende den tumult som uppstod den natt poliserna var på besök. Eventuellt avser åtalet även något ytterligare (eftersom även 17-åringen som falskt anklagade dig ska vittna). Jag kan dock ej ta ställning till något annat än det du beskrivit. Jag ska därför ge dig några råd i hur du kan tänka kring det tumult som uppstod natten du blev besökt av poliserna samt det åtal avseende våldsamt motstånd du står inför. Jag ska besvara följande frågor:(1) Vilken betydelse för åtalet avseende våldsamt motstånd har polisernas agerande?(2) Allmänna råd kring advokat, vittnen m.m1) Vilken betydelse för åtalet avseende våldsamt motstånd har polisernas agerande?Om poliserna har agerat fel, d.v.s. agerat brottsligt, kan det vara så att du kan slippa ansvar för brottet våldsamt motstånd (jfr 17 kap 4 § brottsbalken, hädanefter förkortat BrB). Detta beror på bestämmelsen om nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger bl.a. mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person (24 kap 1 § andra stycket BrB). Först måste vi således avgöra om du var utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp från poliserna. Du beskriver att poliserna knuffat dig och slagit dig i bröstet. Detta agerande kan utgöra misshandel (se 3 kap 5 § BrB) men bör i vart fall anses utgöra ofredande (se 4 kap 7 § BrB). Genom att knuffa och slå dig har således poliserna uppfyllt de krav som ställs i en brottsbestämmelse för att begå ett brott. Detta betyder dock inte att poliserna har begått brott. Detta beror på att poliser har rätt att i vissa situationer och under vissa omständigheter använda vålds- och tvångsmedel. Bestämmelser om detta finns bl.a. i polislagen, hädanefter förkortad PL (jfr 24 kap 2 § andra stycket BrB). Polismans rätt att använda våld regleras i 10 § PL. Inledningsvis krävs att en viss situation är för handen. T.ex. krävs att polismannen möts av våld eller att någon som ska gripas med laga stöd gör motstånd. Du beskriver att polismännen knuffar och slår dig i bröstet. Det framgår inte om detta sker innan du gör motstånd, eller om det du gör ens utgör motstånd. Det följande jag skriver blir därför lite beroende av vad som skett. Om du gjorde motstånd innan poliserna knuffade/slog dig, gäller att poliserna hade rätt att göra det de gjorde om andra medel varit otillräckliga och åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit försvarliga. Vad poliserna gjorde ska således ha behövts och varit proportionerligt (jfr 8 § PL). Eftersom jag inte vet något om det eventuella motstånd du gjorde kan jag ej göra denna bedömning. Om du inte gjorde något motstånd innan poliserna slog/knuffade dig, förelåg ingen rätt för poliserna att slå/knuffa dig. Du var då utsatt för ett brottsligt angrepp mot din person. Du ska då dömas för vad du gjorde mot poliserna endast om gärningen med hänsyn till till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt (24 kap 1 § första stycket BrB). Inte heller denna bedömning kan jag göra eftersom den beror helt på vilket sorts motstånd du gjorde samt vilka slags slag och knuffar poliserna utdelat.Slutsats fråga 1:Jag har således kommit fram till att du eventuellt har möjlighet att åberopa nödvärn för att slippa undan straff för våldsamt motstånd. För att du ska slippa straff krävs att poliserna inte haft rätt att slå/knuffa dig. Om du inte gjorde motstånd innan de slog/knuffade dig hade poliserna ej rätt att slå/knuffa dig. Om så är fallet slipper du straff om det motstånd du utsatte poliserna för ej var oförsvarligt. Om det brister i någon av dessa förutsättningar, kommer du dömas för våldsamt motstånd. 2). Allmänna råd kring advokat, vittnen m.mJag har ovan under 1 kommit fram till att det kan finnas viss möjlighet att du slipper straff för våldsamt motstånd, om det går att visa att du handlade i nödvärn. För att visa detta behöver i princip poliserna förhöras. Så ska ske under rättegången varför advokaten då kommer att kunna ställa frågor för att utreda händelseförloppet för att på så sätt avgöra om du hade rätt till nödvärn. Du beskriver även att det fanns 2 ytterligare personen som bevittnat händelsen. Om dessa personer kan styrka att du ej gjort något motstånd innan poliserna angrep dig är det i min mening av vikt att dessa personer förhörs som vittnen i rättegången. Du har således ett intresse av att såväl poliserna som de ytterligare två personerna vittnar under rättegången.Advokaten ska agera i ditt intresse och på dina uppdrag. Om du begär att personer ska vittna bör advokaten ej hindra dig. Observera dock att detta säger jag endast som allmänna riktlinjer. Det kan nämligen mycket väl vara så att den bedömning jag gjort ej är komplett eftersom jag blir tvungen att göra vissa antaganden p.g.a. den begränsade informationen jag mottagit. Din advokat är således i en bättre situation att bedöma behovet av vittnen. Men om du begär det, bör advokaten agera för att kalla in de vittnen du anser behövs. Vägrar advokaten detta, bör du kunna ansöka hos tingsrätten om att få en ny advokat utsedd. SammanfattningJag har således redogjort för att det kan vara så att du har möjlighet att slippa straff för våldsamt motstånd. Huruvida så är fallet beror på de variabler jag beskrivit ovan under 1. Jag har vidare beskrivit att det antagligen - utifrån den information jag fått - ligger i ditt intresse att de personer du beskriver hörs som vittnen i rättegången. Detta kan du begära av din advokat. Jag kommer att ringa dig fredag d 30 juni cirka klockan 16.00 för din telefonuppföljning. Passar denna tid ej är du välkommen att kontakta mig på mattias.lindner@lawline.se.

I hur stor mån får man försvara sig i Sverige?

2017-07-25 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vad har har för rätt att försvara mitt "personliga område" i Sverige? Var under helgen ute och gick i stan (nykter) varpå min jämnåriga bekanta (18år) kommer fram och bokstavligen trycker upp sitt ansikte mot mitt och kallar mig diverse ord (inga hot mest svordomar och dylikt). Han är mycket berusad och fortsätter att spotta på mitt ansikte. Jag väljer att lämna platsen då han ej går att resonera med. Han följer då efter och trycker sig åter igen mot mitt ansikte och kropp 5m bort. Andra gången (efter återigen ha påpekat att han ska backa backa) tar jag stadigt tag i hans axlar och knuffar honom någon meter bakåt. Nu inser han allvaret och backar undan. Vilket var mitt mål med krafttaget. Men FRÅGAN lyder: Vilken grad av våld (kallas det så) får man ta till i denna och liknande situationer? Tror många andra yngre undrar samma sak då detta är en tämligen vanlig situation där yngre män trycker, greppar tag och verbalt misshandlar än ute på gator och utanför krogar. En lösning är INTE att hålla sig borta från dessa platser. Och om man tillkallar ordningsvakt eller polis kommer de skratta eller bli sura för att de har viktigare saker än att hjälpa två tillsynes aggressiva fulla ungdomar...
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskilda personers möjlighet att använda våld och liknande medel för att försvara sig mot brottsliga angrepp regleras i den så kallade nödvärnsrätten. Av brottsbalkens regler om nödvärn framgår det att en handling som någon begår i nödvärn endast är brottslig om den är uppenbart oförsvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Av samma regler framgår det att nödvärnsrätt föreligger bland annat mot påbörjade eller överhängande brottsliga angrepp på person eller egendom (24 kap. 1 § BrB).Nödvärnsrätten i praktikenVad innebär då dessa regler i det fall som du beskrivit? Först och främst måste vi fråga oss om 18-åringens beteende utgjorde ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Att trycka sin kropp mot någon annan och att spotta på någon är exempel på sådana hänsynslösa beteenden som omfattas av brottet ofredande (4 kap. 7 § BrB). Enligt min bedömning var alltså 18-åringens beteende ett påbörjat brottsligt angrepp mot dig, vilket innebar att du hade nödvärnsrätt.Hur mycket våld får man då använda i nödvärn? Man gör alltid en helhetsbedömning i varje fall, så det är en svår fråga att svara på generellt. Våldet får dock som sagt inte vara uppenbart oförsvarligt och det är därför en god idé att undvika att använda mer våld än vad som är nödvändigt för att avvärja angreppet. I ditt fall försvarade du dig genom att knuffa undan 18-åringen. En knuff är normalt sett straffbar som ofredande, alternativt som ringa misshandel om knuffen orsakar smärta eller skada. Du har alltså bemött angreppet med våld som straffrättsligt är ungefär lika allvarligt som 18-åringens angrepp mot dig. Min bedömning är att det med största sannolikhet inte var uppenbart oförsvarligt av dig att knuffa 18-åringen eftersom det stod i proportion till 18-åringens angrepp mot dig. Du har därför troligtvis hållit dig inom ramarna för vad som är tillåtet enligt nödvärnsrätten.Det är som sagt svårt att ge generella direktiv rörande hur mycket våld man får använda, men lagtexten ger viss ledning i att handlingen inte får vara uppenbart oförsvarlig med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt.Angreppets beskaffenhetJu grövre det brottsliga angreppet är, desto mer våld får man tillgripa i nödvärn. I ditt fall hade det troligen varit uppenbart oförsvarligt att tilldela 18-åringen knytnävsslag och sparkar för att avvärja angreppet, men det kunde ha varit tillåtet om hans angrepp hade varit våldsammare.Det angripnas betydelseJu mer som står på spel, desto mer våld får man tillgripa. Om någons liv står på spel kan det till och med vara tillåtet att använda dödligt våld i försvar.Omständigheterna i övrigtÖvriga omständigheter som kan spela roll är bland annat styrkeförhållandet mellan parterna. En liten, sjuk eller fysiskt svag person kan behöva tillgripa grövre våld för att avvärja ett angrepp än vad en erfaren kampsportare skulle behöva. Om angriparen är berusad eller drogpåverkad kan det också krävas grövre våld än annars. Även den angripnes flyktmöjligheter kan spela roll, särskilt om våldet som tillgreps i nödvärn var grovt. Det har hänt att personer som har försvarat sig med kniv eller skjutvapen har blivit dömda eftersom de hade kunnat fly från platsen istället.Excessregeln – en säkerhetsventilSlutligen finns det en undantagsregel som stadgar att den som har tillgripit mer våld än vad som är tillåtet enligt nödvärnsrätten ändå ska gå fri från ansvar om omständigheterna var sådana att han eller hon svårligen kunde besinna sig (24 kap. 6 § BrB). Det kallas nödvärnsexcess. Denna bestämmelse är menad att fungera som en säkerhetsventil eftersom det kan vara svårt att i stridens hetta göra en rationell övervägning av alla medel som står till buds.De omständigheter man beaktar när man bedömer nödvärnsexcess i ett fall är framför allt farans art och den tid som stått till förfogande för övervägande. Det kan vara aktuellt att tillämpa excessregeln exempelvis om angriparna var i numerärt överläge, om den angripne var nyvaken eller om den angripne annars var i ett sådant psykiskt tillstånd att han eller hon inte förmådde att begränsa sin våldsanvändning.SammanfattningKort sammanfattat får man alltså värja sig mot brottsliga angrepp i den mån det våld man tillämpar inte är uppenbart oförsvarligt. Även uppenbart oförsvarligt våld kan dock vara straffritt om omständigheterna var sådana att man svårligen kunde besinna sig.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du har fått en viss insikt i hur nödvärnsrätten fungerar.Med vänlig hälsning,

Hävda nödrätt för fortkörning i hopp om att rädda hund biten av huggorm

2017-07-15 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hejsan! Min hund blev huggormsbiten och blev efter mer eller mindre medvetslös och började andas väldigt konstigt! Påväg till vetrinären fastnade jag i en fartkamera i 130km på en 90 väg! Skulle man kunna hävda nöd för att slippa boten och bli av med körkortet?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Enligt 24 kap. 4 § brottsbalken (se här) utgör en gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i samma kapitel, begår i nöd brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Av förarbeten till lagen framgår att nödbestämmelsen är avsedd att tillämpas endast i undantagsfall och att handlingen verkligen skall vara framtvingad av situationen. Nöd utgör grund för ansvarsfrihet avseende en i övrigt brottslig gärning.Din hund blev biten av en huggorm och du körde till veterinären med en hastighet som vid tillfället för förbipasserandet av fartkameran översteg gällande hastighetsgräns med 40 km/h, dvs. 130 km/h på en väg med hastighetsgräns på 90km/h. Fara har hotat livet på din egendom som du uppfattat det i och med ormbettet och du har agerat utifrån en plötsligt uppkommen situation. Din fartöverträdelse med den fara som din körning inneburit för andras liv och hälsa ska vägas mot det skyddsintresse som ligger i att avvärja den fara som varit överhängande för hundens liv. Det som räddas ska vara mer värt än den fara eller skada som dina handlingar kan ha inneburit för andra vägtrafikanter. Faran ska dessutom inte kunna avvärjas på något annat sätt.Av frågan framkommer inte om veterinären kommit fram till att hundens liv varit i fara, alltså att det faktiskt rört sig om ett huggormsbett vilket kan leda till cellförgiftning och nedbrytning i vävnaden. Det framkommer heller inte om du försökt få tag på en veterinär innan du åkt, djurambulans om det är tillgängligt eller haft annan möjlighet att avhjälpa nöden. Det sistnämnda kan vara avgörande för det fall du vill hävda nödsituation. Det är alltså en samlad bedömning man gör av det hela. Enligt ett rättsfall från Hovrätten för Västra Sverige i målnummer 2008:81 se här hävdade en bilförare nödsituation vid omkörning. Bilföraren hade kört 97 km/h på väg med hastighetsgräns på 70 km/h. Anledningen till att han kom upp i 97 km/h var för att när han tidigare försökt köra om en annan bil, hade denna bil försökt stoppa omkörning och på så sätt skapat fara för liv eller hälsa. Bilföraren körde alltså 27 km/h för fort på väg med hastighetsgräns på 70 km/h och hade själv bidragit till faran från början. I ditt fall rör det sig om 40 km/h för fort men det har varit på en väg med 90 km/h som hastighetsgräns, vilket får anses vara ungefär lika fort som föregående bilförare i relation till respektive hastighetsgränserna. Det var i ditt fall däremot fara för livet på din hund emedan det i föregående fall rörde sig om en omkörning. Hovrätten gjorde bedömningen att hans körning inte varit vårdslös i övrigt och att det således inte varit oförsvarligt. Min bedömning är därför att det finns en möjlighet för dig att hävda nödrätt för den plötsligt uppkomna situationen som förorsakats av det huggormsbett som din hund fick lida.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Fiskeförbud gäller också hemlösa.

2017-06-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej min fråga lyder, får man fiska på ställen där det är fiskeförbud om man tex är hemlös och inte har några pengar och måste fiska för sin mat, Tex man håller på att svälta och ställer sig och fiskar i en älv där det är fiskeförbud kan man bli straffad för det om det är ens ända utväg till föda?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Reglerna om fiskeförbud har inga undantag som möjliggör att personer som har det sämre ställt ekonomiskt får rätt att fiska. Möjligtvis kan regeln om nöd (24:4 Brottsbalken) bli applicerbar, vilket ursäktar ett brott. Dock måste det vara riktigt illa ute med personen och några andra alternativ, likt härbärgen eller dylikt, kan inte finnas tillgängliga.

Nattvandrare - användande av försvarsspray och handfängsel

2017-06-06 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag skulle vilja starta upp nattvandring där jag bor. Och det har funnits innan men lagts ner för detta har blivit en knutpunkt för narkotika och vapen export. Därför blev dom sista utsätta för hot. Så om man utgår ifrån vad privatpersoner får bära (lagligt försvarsspray) och handfängsel. Får då t ex en grupp på 3 nattvandrare använda spray och handfängsel? Den typ av fängsel jag tänker på är 1 gångs fängsel som är som mycket grova stripes. Och situation jag tänker på är om säg två tre personer eller kanske fyra ska sticka upp och kanske börja veva med kniv om vi är ute och går? Får man i en sådan situation spraya dom och sedan lägga dom med fängsel? För som jag tänker så är det ett nödvärn för dom hotar. Och dom har begått flera brott. Dels hot och sedan också så är det kniv på allmän plats. Vill bara tillägga också att syftet med att jag vill starta nattvandring är att vi vuxna ska visa oss ute och kanske bara säga hej och prata lite med ungdomar som är ute och på så vis kanske sätta stopp eller störa något jävelskap som kanske är på gång, eller kanske hjälpa en tjej hem för ingen kan följa henne och hon är orolig för ett gäng killar som går runt på stan.
Hanna Lindsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nattvandrare är civilpersoner och då gäller vanliga regler om nödvärn och envarsgripande. Ni får bära handfängsel och försvarsspray och använda dessa i samma utsträckning som alla privatpersoner.Användande av försvarssprayRegler om nödvärn finner du i 24 kap. Brottsbalken (BrB). Enligt 24 kap. 1 § BrB har du rätt till nödvärn mot bland annat ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Du har rätt att försvara dig med våld, men endast om det med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt inte är uppenbart oförsvarligt. Tumregeln är att våld får bemötas med lika mycket våld, men det finns utrymme att bemöta med lite mer våld om det är nödvändigt.Om du blir angripen med kniv får du använda sprayet. Det kan också vara tillåtet att använda sprayet vid andra typer av angrepp (t.ex. fysiskt våld utan tillhygge), om det är nödvändigt för att avvärja faran. Om någon annan är angripen kan du använda nödvärn för att skydda personen mot angriparen, 24 kap. 5 § BrB. Ifall du använder för mycket våld kan du göra dig skyldig till misshandel, 3 kap. 5 § BrB.Användande av handfängselOm någon begått ett brott och denne påträffas på bar gärning eller flyende fot, får denne gripas av vem som helst, så kallat envarsgripande, 24 kap. 7 § 2 st. Rättegångsbalk (RB). För att det ska vara tillåtet med envarsgripande krävs det att det är stadgat fängelse i straffskalan för brottet, vilket är fallet i brott såsom misshandel, stöld m.fl. Den gripne ska dessutom skyndsamt överlämnas till närmsta polis.Du kan alltså använda handfängsel och därmed hålla kvar personen om förutsättningarna för envarsgripande är uppfyllda. Om någon attackerar/hotar dig med kniv och du lyckas övermanna denne får du använda handfängsel, men då måste du snarast överlämna denne till polis. Om förutsättningarna inte är uppfyllda eller du inte överlämnar till polis, kan du göra dig skyldig till olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § BrB.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar