När kan polisen genomföra en husrannsakan och beslagta föremål?

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har emottagit ett djupt kränkande brev med diverse anklagelser och osanningar (datorskrivet på papper och anonymt!). Jag har en aning om vem/vilka som kan ligga bakom - men helt säker är jag inte. Brevet är inte postat på vare sig deras eller min hemort.Kan polisen göra husrannsakan på mIn begäran? Kan de misstänktas datorer beslagtas? Eller finns det ngn annan metod för att spåra upp dem? Måste jag lämna in ngn form av bevis för mina misstankar först? TACKSAM FÖR SNABBT SVAR!Mvh, Lussan
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Den som blir föremål för en husrannsakan måste vara skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följaEftersom en husrannsakan är en väldigt ingripande åtgärd krävs det att flera krav är uppfyllda för att polisen kan genomföra en sådan. En husrannsakan förutsätter att den som är föremål för åtgärden är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § första stycket RB). Det är svårt att veta vilken påföljd som kan följa brottet eftersom jag inte kan detaljerna kring brevet, personen som skickade det och omständigheterna i övrigt. Oavsett måste personen vars hus blir rannsakad vara skäligen misstänkt för att ha skickat brevet. Om det inte finns några konkreta bevis som kan grunda en misstanke går det inte att genomföra en sådan åtgärd.Föremål får tas i beslag om det finns konkreta omständigheter som pekar på att föremålet har betydelse för utredningen av ett brottFöremål får tas i beslag om de skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § första stycket RB). Åtgärden kan företas mot misstänkt som icke misstänkt. Det krävs dock konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att föremålet har betydelse för utredningen. Dessa omständigheter måste alltså bilda en skälig misstanke. Beslagtagandet ska även vara proportionerligt, alltså ska ett föremål beslagtas endast om det uppväger det intrång eller men i övrigt som tvångsmedlet innebär för den misstänkte (27 kap. 1 § tredje stycket RB). I ditt fall krävs det alltså att det finns konkreta bevis som talar för att personernas dator kan ha betydelse för utredningen kring brottet.Sammanfattningsvis måste det finnas vissa konkreta omständigheter som tyder på att en person är skäligen misstänkt för att polisen ska genomföra en husrannsakan och konkreta omständigheter som talar för att ett föremål som ska beslagtas har betydelse för utredningen. Det du kan göra är att anmäla händelsen till polisen och hoppas på att deras utredning leder till att personen som skickat brevet hålls ansvarig! Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan butikspersonal kräva att man visar upp innehållet i sin väska?

2020-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!ICA-butiken (där jag är stamkund sedan 15 år) kräver nu att samtliga kunder skall visa upp medhavd väska, ryggsäck, kasse eller påse. De säger att de har stora problem med stölder. De säger att det inte är något personligt att jag måste öppna min ryggsäck och visa att jag inte har stulit något i butiken. Jag anser att det är mycket personligt att tvingas visa att min ryggsäck är tom. Jag hävdar att de inte har rätt att kräva att få titta om jag har något i min ryggsäck. Enligt vad jag har lärt mig så krävs det beslut om husrannsakan för att tvinga mig att visa innehållet i min tomma ryggsäck. Till saken hör att jag är en ärlig människa som inte har stulit eller snattat något (med undantag för en glass för 60 år sedan).Tacksam för svar så jag vet om jag har rätt när jag vägrar att visa innehållet i min ryggsäck.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att gå igenom någons väska eller ryggsäck räknas som kroppsvisitation, och regleras i rättegångsbalkens (RB) 28 kap. 11 § 3 st. Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar och reglerar fri- och rättigheter, stadgar i 2 kap. 6 § att var och en är skyddad mot kroppsvisitation. Däremot finns det undantag från denna rättighet, vilket återfinns i RB 28 kap. 11 §.När och hur kroppsvisitation är tillåten:RB 28 kap. 11 § säger att en kroppsvisitation endast får göras av en polisman, samt att det måste finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden är fängelse (exempelvis vid stöld). Kroppsvisitation får endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, och då för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. Skälig misstanke innebär att det måste finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet. I en butik skulle det till exempel vara om någon i personalen har sett en kund stoppa något i sin väska.Får butikspersonal gå igenom en privatpersons väska?Butikspersonal har därmed ingen laglig grund för att gå igenom en kunds väska utan att denne godkänner detta. Personalen måste fråga kunden om den kan tömma och visa upp väskan, men de får alltså inte titta själva utan att kunden samtycker till detta. En kund har därmed rätt att säga nej om butikspersonalen frågar, men personalen har i så fall rätt att tillkalla polis om de misstänker att ett brott har begåtts.Sammanfattning:Du har alltså rätt att vägra visa upp innehållet i din ryggsäck när du handlar i butiken. Personalen har dock rätt att tillkalla polis om de misstänker att du har stulit något från deras butik.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man neka drogtest?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Kan man neka till drogtest om man blir stoppad av polis när man är ute och går
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skydd mot kroppsliga ingreppDet är en grundlagsskyddad rättighet att inte utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kapitlet 6 § regeringsformen). Denna rättighet är dock inte absolut, utan får begränsas genom lag (2 kapitlet 20 § regeringsformen). En av dessa begränsningar är reglerna om kroppsbesiktning vid misstanke om brott. Undantag för skyddet mot kroppsliga ingreppDrogtest, genom att lämna blod eller urin räknas som kroppsbesiktning, ett typ av tvångsmedel som polisen får använda sig av (28 kapitlet 12 § rättegångsbalken). För att polisen ska få begära ett test av dessa slag krävs det "skälig misstanke" för ett brott som har fängelse i straffskalan. Det finns förstås många olika brott som har fängelse i straffskalan, men här omfattas såklart bruk av narkotika och försäljning av narkotika (1 § narkotikastrafflagen). Skälig misstanke är ett lågt ställt krav som innebär att det ska finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att en brottslig handling har begåtts. Om man är ute och går och polisen tycker att man uppvisar ett beteende som framstår som att man är under narkotikapåverkan kan detta räcka för att kravet på skälig misstanke ska vara uppfyllt. Kan man neka drogtestet? Förutsatt att dessa två krav är uppfyllda har polisen därmed rätt att kräva ett drogtest. Då kan man inte neka till drogtestet. Polisens befogenheter vid vägran är långtgående. Exempelvis får polisen använda visst våld för att verkställa drogtestet, om personen i fråga vägrar att följa med/lämna frivilligt (10 § stycke 2 punkt 4 polislagen). Vidare har polisen rätt att kvarhålla den misstänkte i sex timmar om det så krävs för ändamålet (28 kapitlet 13a § rättegångsbalken). Hoppas du fick svar på din fråga. Vänlig hälsning,

Kan en huvudförhandling skjutas upp i tiotals år?

2020-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan huvudförhandling skjutas upp i tiotals år om tilltalad bedöms aldrig kunna närvara och närvaro är krav enligt kallelse?Kan det finnas annan lösning för avslut och dom?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din frågaMöjligheterna för rätten att döma i ett mål utan att en part närvarar beror på om det är ett tvistemål eller ett brottmål. I många fall är det möjligt att döma i tvistemål även om en part inte infinner sig vid huvudförhandlingen. Vid brottmål är det däremot svårare. Eftersom du omnämner den ena parten som tilltalad utgår jag från att det är ett brottmål saken gäller och jag kommer därför att rikta in mitt svar på det.Skjuta upp en huvudförhandling En huvudförhandling ska hållas så snart som möjligt. (45 kap. 14 § rättegångsbalken) En huvudförhandling ska ställas in och flyttas till ett annat datum i vissa särskilda situationer. Sådana situationer kan vara till exempel om åklagaren uteblir, om den tilltalade uteblir fast hen blivit kallad, om den tilltalades lagstadgade försvarare uteblir, om målsägande, vittne eller sakkunnig som ska höras inte är på plats, om en part vill åberopa ny bevisning som motparten behöver få tid på sig att bemöta eller om domstolen bedömer att någon annan omständighet gör så att huvudförhandlingen måste skjutas upp. (46 kap. 2 § rättegångsbalken) Av både grundlag och europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) framgår dock att en rättegång ska hållas inom skälig tid. (2 kap. 11 § regeringsformen och artikel 6 EKMR) Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i övrigt, men man kan inte skjuta upp en huvudförhandling "för evigt". Att närvara vid huvudförhandlingen i brottmål Den tilltalade måste först och främst kallas till rättegången. I kallelsen ska det framgå om personen ska infinna sig personligen eller om det räcker att ett ombud (vanligen en offentlig försvarare eller advokat) är närvarande. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken) Huvudregeln är att den tilltalade ska infinna sig personligen. Om det inte behövs för att utreda eller avgöra frågan kan domstolen döma i frågan om den tilltalades ombud är närvarande. (21 kap. 2 § rättegångsbalken) Krävs det att den tilltalade är på plats för att domstolen ska kunna döma i frågan ska kallelsen kombineras med ett vite, det vill säga om den tilltalade inte infinner sig personligen kommer hen behöva betala en avgift. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken) Undantaget är om den tilltalade haft laga förfall, till exempel sjukdom som gjort det omöjligt för den tilltalade att infinna sig. (32 kap. 6 § rättegångsbalken och 32 kap. 8 § rättegångsbalken) I värsta fall kan domstolen begära att den tilltalade hämtas till huvudförhandlingen, mot dennes vilja. (45 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken)Sammanfattning Huvudförhandlingen i ett brottmål kan skjutas upp i en rad olika situationer. Föreligger laga förfall kan den skjutas upp en längre tid. Föreligger inte laga förfall kan domstolen ta till tvång för att få den tilltalade att inställa sig. En rättegång ska avgöras inom skälig tid och en huvudförhandling lär därför inte skjutas upp i tiotals år. Med vänliga hälsningar,

Hur får man tillbaka beslagtagen egendom?

2020-09-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag träffade på en annan mansperson där som var utan pengar så jag bjöd på några öl och vi satte oss sedan på tåget till en annan stad och gick till en restaurang och satt på uteservering där och jag fick fortsätta och bjuda honnom på ett par öl då denne bad om det .glömde ta med mig min mobil 2 ggr när jag skulle in på serveringen för att beställa mer öl åt oss 1:avgången var det en snäll annan person som tog hand om min mobil under tiden jag var inne,2:a ggr. Jag kom ut så var min mobil borta liksom den personen jag hade med mig,polis mejlade mig om att dem hade min mobil men att personen har fått köpa denna i god tro av mig ,jag hittade inte IMEI nr förän långt senare och då gjorde jag polisanmälan.nu är det förundersökning och Nin mobil är beslagtagen och ord mot ord enl. åklagarn jag vill ha tillbaka min mobil den blev stulen den 22/7-20 vad hur ska jag få tillbaka min mobil tingsrätt kan komma att avgöra vem som ska ha tillbaka mobilen enl.åklagaren personen ifråga är misstänkt för häleri .tacksam för lösning.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår dig så har din mobiltelefon blivit beslagtagen av polisen med anledning av en brottsutredning om häleri, och du undrar nu hur du ska få tillbaka den. Beslag Polisen får beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en brottsutredning, eller om föremålet använts för att begå brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Jag misstänker att polisen har beslagtagit din mobil i väntan på att ärendet avgörs, för att den utgör ett föremål som har betydelse för polisens utredning. Det verkar dessutom som att polisen utreder vems telefonen egentligen är, då en person är misstänkt för häleri. Hur får du tillbaka denJag är lite osäker på var i processen ni befinner er just nu, men mest sannolikt kommer du inte få tillbaka din mobil förrän tingsrätten har dömt i ärendet. Då kommer tingsrätten även ta beslut om vem som har bättre rätt till telefonen och vem den ska återgå till. Då jag inte vet mer om ärendet, och vad grunderna är för misstankarna, så skulle jag gissa på att du får vänta tills tingsrätten dömt. Beslaget kan yrkas att det ska förverkas, återlämnas till dig, eller till den som har bättre rätt till det. Om frågan gäller vem som har bättre rätt till den, gäller det att åklagaren och du bevisar att den tillhör dig och att den tagits från dig på brottsligt sätt. Om ärendet fortfarande är hos polisen, finns det en möjlighet att mobilen återlämnas när polisen är färdig med den, beroende på skälen till att den är beslagtagen. Du har rätt att hos tingsrätten begära en prövning under förundersökningen om beslaget, där de kan besluta om beslaget ska bestå eller inte (27 kap. 6§ rättegångsbalken). Om du frågar utredaren hos polisen kan de säkert hjälpa dig vidare med en sådan begäran, annars får du vända dig till din lokala domstol.Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Arbeta inom grundskola efter bötesbrott

2020-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag åkte fast för körning utan bälte, erkände detta och fick böter. Poliserna på plats sa att detta inte skulle hamna i belastningsregistret, men jag har uppfattat det som att det tydligen gör det ändå.Jag pluggar till mellanstadie lärare och behöver med jämna mellanrum utdrag ur belastningsregistret, så min fråga är nu om denna böter på något sätt kommer påverka det utdrag jag behöver när jag ska jobba som lärare?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för om brottet du begått syns i belastningsregistret. Därefter kommer jag redogöra för om detta kan påverka dina chanser till arbete på skola.Syns brottet i belastningsregistret?Belastningsregistret innefattar alla brott som du fällts för. Brotten syns dock endast i belastningsregistret under en begränsad tid innan de gallras. När det gäller brott med påföljden böter gallras dessa efter fem år (17 § p.9 lag om belastningsregister).Kommer brottet påverka dina chanser till arbete på skola?När du erbjuds en anställning inom grundskola ska du lämna ett utdrag ur belastningsregistret till din arbetsgivare (2 kap 31 § skollagen). Detta gäller för samtliga som erbjuds anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn).Däremot har du rätt att begära ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret (9 § lag om belastningsregister). Alla brott som finns registrerade tas då inte med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. Här framkommer endast om du blivit dömd för mord, dråp, grov misshandel, människorov, något sexualbrott eller grovt rån (22 § förordning om belastningsregister).Att du fått böter för att du kört utan bälte kommer alltså inte att påverka dina chanser till jobb på skola.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Vad händer när åklagaren överklagar till hovrätten?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag har blivit frikänd från rattfylleri , men åklagaren har överklagat till hovrätten!? Vad kommer hända nu? Vad behöver jag göra? Kommer jag åka för det? Dömas om?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i rättegångsbalken (RB). Att åklagaren överklagat till hovrätten innebär att han anser att tingsrätten dömt fel och tror att hovrätten kommer fälla istället för fria dig. Eftersom det högsta straffet för rattfylleri av normalgraden är 6 månader krävs s.k prövningstillstånd - dvs vissa krav måste uppfyllas för att hovrätten ska ta upp målet igen (RB 49:13 1st 2p j. TBL 4§ 1st). Något av följande krav måste vara uppfyllda: (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, (2) man kan inte avgöra riktigheten utan att ta upp målet igen, (3) det finns en fråga i målet som är intressant att besvara för att vägleda framtida rättstillämpning eller (4) det finns något annat synnerligt skäl (RB 49:14). Jag kan såklart inte säga ifall något av dessa är uppfyllt i ditt fall. Eftersom du själv inte vill att tingsrättens dom ändras behöver du inte göra något särskilt. Vad som kommer hända ifall prövningstillstånd meddelas är att du får ett brev från hovrätten där åklagarens överklagande står med. Du ska svara på detta genom att säga varför du anser att tingsrättens dom inte bör ändras - dvs motargument till vad åklagaren tar upp - samt säga vilka eventuella bevis du vill åberopa och för vad du vill åberopa dem (RB 51:8-9). Denna skriftväxling kan fortsätta ett tag ifall hovrätten finner det lämpligt (RB 51:10 2st). Det kan även bli så att du kallas personligen till hovrätten för ett "sammanträde", dvs ett sorts möte om målet (RB 51:10 3st). Till slut kommer antingen hovrätten frikänna dig eller fälla dig. Detta kan ske vid en s.k huvudförhandling där du och åklagaren kommer till hovrätten och lägger fram era "case" (något du nog upplevde under processen hos tingsrätten). Det finns även viss möjlighet för hovrätten att döma utan huvudförhandling, t.ex ifall det är säkert att det inte finns anledning att fälla dig (RB 51:13) Jag kan omöjligt svara på exakt hur det kommer gå för dig eller exakt hur denna process kommer se ut men jag hoppas att det jag berättat ger dig lite klarhet. Se det mer som en skiss över hur processen kommer se ut eftersom det inte går att säga med säkerhet. Jag hoppas det svarar på dina frågor, självklart får du ställa fler frågor till oss på Lawline.

Vad är skillnaden på straffvarning och åtalsunderlåtelse?

2020-09-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är nyfiken på skillnaden mellan "straffvarning" och "åtalsunderlåtelse". Har förstått att pricken i registret är kvar i 3 respektive 10 år men vad är då skillnaden på besluten? Räknas en straffvarning som att personen har blivit dömd för brott eller går det i en underkategori till åtalsunderlåtelse? Tacksam för hjälp :D
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StraffvarningStraffvarning är precis som det låter, en typ av varning om straff, som personer under 18 år kan få istället för att åklagaren väcker åta. Man får då ingen påföljd, eller straff, för brottet, utan man får träffa åklagaren och prata med dem istället (16§ lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL). Straffvarning får beslutas om den unge istället vid föremål för någon typ av vård via socialtjänsten eller liknande som är tillräckligt och lämpligt för att den unge ska få stöd och hjälp. Straffvarning får också beslutas om det är uppenbart att brottet begåtts av så kallad ungdomlig omognad (okynne eller förhastande). Straffvarning får inte beslutas om det finns något särskilt eller allmänt intresse som lider skada av att åtal inte väcks, exempelvis om det finns målsägande med anspråk eller om ungdomen tidigare gjort sig skyldig till britt. (17§ LUL). Den unge får i sådana fall istället ett möte med åklagaren, där åklagaren förklarar innebörden av beslutet och att den unge måste sköta sig (19§ LUL). Åtalsunderlåtelse Åtalsunderlåtelse är en typ av åtgärd som åklagaren kan besluta om som också innebär att åtal inte väcks, och att man inte får något straff. Det krävs att man erkänner brottet för att kunna få åtalsunderlåtelse och det förutsätter inte någon specifik ålder på den misstänkte. Likadant här som för straffvarning ska inget enskilt eller allmänt intresse åsidosättas genom åtalsunderlåtelsen. Den får meddelas om straffvärdet inte är mer än böter eller villkorlig dom, eller om den misstänkte begått ett annat brott som i sig innebär att det aktuella brottet straffvärde inte kommer göra något skillnad i det totala straffet (20 kap. 7§ rättegångsbalken).BelastningsregistretBåde straffvarning och åtalsunderlåtelse registreras i belastningsregistret. I teorin försvinner både åtalsunderlåtelse och straffvarning från belastningsregistret efter 10 år från beslutet, eller 3 år om personen är under 18 år (17 § 11p. lag om belastningsregister). I praktiken blir dock skillnaden den, att då straffvarning endast får användas för ungdomar under 18 år, och åtalsunderlåtelse av den anledningen mer sällan döms ut till ungdomar under 18 år, så får straffvarningen en tid på 3 år i belastningsregistret, och inte 10 år. Sammanfattningsvis Skillnaderna är helt enkelt i stort att straffvarning är en åtgärd som endast kan vidtas mot ungdomar, medan åtalsunderlåtelse inte har någon åldersbegränsning. I praktiken innebär det samma sak, att åklagaren underlåter/låter bli att väcka åtal. Åtgärderna är väldigt lika, får samma resultat, och tjänar också ganska lika syften. Straffvarning är dock mer inriktad på "uppläxning" av en ungdom, att man har ett möte med åklagaren som försöker få ungdomen att förstå allvaret i brottet. Åtalsunderlåtelse har inget liknande åsyftat möte, och används i praktiken också antingen vid förstagångsförbrytelser av väldigt ringa brott, eller när en person är misstänkt för några grova brott, och ett åtal för ett ynka bötesbrott (ex. hastighetsöverträdelse) inte gör någon skillnad i det stora hela. På grund av straffrabatterna som ungdomar får, är det också möjligt att i större utsträckning underlåta åtal för unga, än för vuxna. Straffvarningen fokuserar också mer på ungdomen och dennes beteende, medan åtalsunderlåtelsen fokuserar på straffvärdet på brottet. Men Ingen av åtgärderna får användas om det åsidosätter enskilda (ex. målsägandes) eller det allmänna intresset. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Vänligen,