Är dueller lagliga i Sverige?

2020-10-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är dueller, så kallad envig i hedersfrågor, lagliga i Sverige? I sådana fall, i vilket mån?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dueller är inte lagligt i Sverige.Envig, tvekamper som används för att avgöra rättstvister, har varit förbjudet i Sverige sedan 1662 i olika former.Med vänliga hälsningar!

Hur går man vidare med en hyresgäst som inte betalar?

2020-10-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har en fastighet som varit uthyrd fram till idag. Vid besiktningen av densamma vägrade hg att närvara. Det upptäcktes då att fastigheten är kraftigt vanvårdad och det har även skett skadegörelse på egendomen.Hur går jag vidare med detta?I samband med avflyttningen kunde ej samtliga nycklar återlämnas då man slarvat bort dessa.Dessutom har hg smitit från sitt betalningsansvar såsom hyra, VA-räkning, sophämtning.Ser framemot ett svar.Tack på förhand
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur du kan få din före detta hyresgäst att betala för de förfallna hyrorna och diverse andra kostnader för vanvård. Skulle detta vara en felaktig tolkning så är du mer än välkommen att återkoppla med en kommentar här nedan så svarar jag utifrån det.Dokumentera skadorna och säkra bevisningDet är alltid bra att säkra bevisning rörande skadorna, och jag skulle därför rekommendera dig att ta ordentliga kort och/eller filma i lägenheten. Detta hjälper dig för det fall du behöver fastställa betalningsskyldigheten i domstol. Utöver bilderna bör du se till så att du har hyresavtalet och de förfallna fakturorna komplett och tillgängligt. Hur kan du åstadkomma att hyresgästen betalar? Det första steget är att du tar kontakt med hyresgästen och framställer dina krav. Som argument för att hyresgästen bör acceptera att betala frivilligt är att det både är tidskrävande och många gånger kostsamt att processa i domstol. Skulle denne trots allt inte gå med på detta kan du väcka talan mot honom/henne genom att skicka in en stämningsansökan till domstolen, vilken enligt 42 kap. 2 § rättegångsbalken ska innehålla följande: "En ansökan om stämning skall innehålla1.ett bestämt yrkande,2.en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet,3.uppgift om de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt4.uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt. Har käranden några önskemål om hur målet skall handläggas, bör han ange dessa i ansökningen.Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av käranden eller hans ombud.De skriftliga bevis som åberopas bör ges in tillsammans med ansökningen."Om en talan om fullgörelse av betalningsskyldighet bifalls (det vill säga att rätten dömer till din fördel) får man en så kallad exekutionstitel, vilken gör att Kronofogdemyndigheten sedan kan hjälpa dig att driva in skulden. Sammanfattning Mitt råd till dig är att du vänder dig till din före detta hyresgäst och försöker få till en frivillig uppgörelse, för att försöka undvika att dra tvisten inför domstol. Detta är både tidskrävande och kostsamt, och det kan tilläggas att domstolen kommer försöka få er att förlikas för att undvika rättegång. Skulle detta vara utan verkan så kan du dock väcka talan för att få hjälp med att driva in skulden. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Vem kan polisanmäla en händelse och vem kan väcka åtal?

2020-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Gällande anmälan om vållande till kroppsskada måste det vara målsägande som gör anmälan? Det är min systers barn som fick en hjärn skada under förlossning. Trots att ctg kurvan var avvikande och till slut visade allvarligt asfyxi fortsatte personalen med förlossning. Måste föräldrarna till barnet göra polisanmälan eller kan jag göra det.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Vem som helst kan polisanmäla en händelse. Men endast en åklagare och en målsägande kan väcka åtal om vissa förutsättningar är uppfyllda (20 kap. 2 § första stycket och 20 kap. 8 § RB)Angivelsebrott kräver att målsägande anger brottet för att själva kunna väcka åtal mot den misstänkteUtgångspunkten är att brott lyder under allmänt åtal, vilket innebär en skyldighet för åklagaren att väcka åtal oberoende av målsägandes anmälan och inställning. Dock finns det undantag, s.k. angivelsebrott, där det krävs att målsäganden själv har anmält brottet för att åtal ska kunna väckas mot den misstänkte. Målsäganderätten är strängt personligt vilket innebär att ingen kan överta dennes ställning och väcka åtal, om inte den som blivit drabbad av brottet har avlidit (20 kap. 13 § första stycket RB). Åklagaren kan väcka åtal oberoende av målsäganden vid fall av grovt vållande till kroppsskada Gällande vållande till kroppsskada eller sjukdom får, om brottet inte är grovt, åklagaren väcka åtal endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt (3 kap. 12 § första stycket BrB). Detta innebär att det måste röra sig om ett grovt fall av vållande till kroppsskada för att åklagaren, och inte din syster som är målsägande, ska kunna väcka åtal ifall din syster nu inte anmäler händelsen. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag (3 kap. 8 § andra stycket BrB). Jag kan inte bedöma hur allvarlig läkarnas risktagande var och kan därmed inte bedöma ifall det är grovt. Sammanfattningsvis måste det inte vara din syster som polisanmäler händelsen, men det måste vara hon som anger det eventuella brottet för att själv kunna väcka åtal. Detta gäller som sagt inte när det ifrågavarande brottet är grovt eftersom åklagaren då har skyldighet att väcka åtal oberoende av din systers inställning till händelsen. Jag föreslår att du anmäler händelsen till polisen och låter de ta det därifrån!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Finns det en tidsgräns inom vilken polisförhör måste hållas?

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag blev stoppad av polisen 4 månader sen för fortkörning säger dom, tog mitt körkort tillsvidare.Min fråga är kan dom förhöra dig efter 4 månader? Dom tog god tid på sig, och det va jag som ringde dom för att höra med min handläggare vad som händer.Efter förhöret fick jag dagsböter.Natuligtvis kommer jag att bestrida.Polisen som förhörde mig sa att jag har ingen rätt till en offentlig jurist , måste ta en privat.Mvh
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om hastighetsöverträdelserRegler kring hastighetsöverträdelser i trafik finns i 3 kap. 14–17 §§ trafikförordningen. Att överträda en hastighetsbegränsning innebär att man bryter mot bestämmelsen 3 kap. 17 § trafikförordningen och dömes därmed till penningböter (14 kap. 3 § trafikförordningen). Förarens körkort kan även återkallas om körkortshavaren har överskridit högsta hastighet och överträdelsen anses vara av högre grad än ringa (5 kap. 3 § p. 4 körkortslagen).Kan polisen hålla förhör 4 månader senare?Det finns ingen exakt tidsgräns inom vilken en utredning om brott måste genomföras och inom vilken tid ett förhör måste hållas. Därmed är det okej för polisen att hålla förhör med dig 4 månader efter inträffad händelse.Offentligt försvarRätten till offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3a § rättegångsbalken (RB). Det är domstolen som avgör om en misstänkt är i behov av offentligt försvar eller inte.Offentlig försvarare kan på begäran av den misstänkte förordnas, om brottets minimistraff är 6 månaders fängelse (21 kap. 3a § första stycket RB). I ditt fall är detta inte aktuellt, då straffet för hastighetsöverträdelser är penningböter.Utöver detta kan en misstänkt även förordnas en offentlig försvarare om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, samt om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör (21 kap. 3a § andra stycket p. 1–3 RB).Du har alltså rätt att begära offentlig försvarare genom att exempelvis meddela ditt önskemål till handläggaren/förundersökningsledaren hos polisen, som då gör en anmälan om detta till tingsrätten (23 kap. 5 § RB). Som ovan nämnt är det domstolen som avgör om du anses ha behov av en offentlig försvarare. Om domstolen, efter en bedömning av ovanstående kriterier, inte anser att du har behov av en försvarare, avslås din ansökan. Du har därmed inte rätt att få en offentlig försvarare betalat av staten, men du har fortfarande möjligheten att själv anlita en försvarare om du anser att det behövs.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Vad ska finnas med i ett överklagande till hovrätten?

2020-10-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag skulle behöva hjälp med att överklaga till Svea hovrätt. Vet inte hur man ska skriva. Det verkar så krångligt.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din fråga och tillämplig lagJag tolkar din fråga som att du undrar vad som ska finnas med i ett överklagande till hovrätten. Svaren finner vi i rättegångsbalken (1942:740). Många av rättegångsbalkens regler är uppdelade efter måltyp. Vissa kapitel rör specifikt tvistemål (civilrättsliga tvister mellan till exempel privatpersoner eller företag) och andra rör brottmål (där någon står åtalad för ett brott och motparten vanligen är en åklagare).Förutsättningar för att kunna överklaga till hovrätten Det finns ingen bestämmelse som reglerar vem som får överklaga en dom eller ett beslut. När rätten avgör saken sker det genom en dom, avgör rätten något annat än saken sker det genom ett beslut. (17 kap. 1 § rättegångsbalken och 30 kap. 1 § rättegångsbalken) Huvudregeln som utvecklats är att den som är berörd av en dom eller ett beslut kan överklaga om denne också har klagorätt och klagointresse. Annars kan hovrätten avvisa överklagandet. (50 kap. 6 § rättegångsbalken, 51 kap. 6 § rättegångsbalken och 52 kap. 5 § rättegångsbalken) Klagorätt betyder att domen eller beslutet påverkar klagandens ställning, medan ett klagointresse innebär att klaganden har ett rättsligt intresse av att domen eller beslutet prövas i högre instans. Rätten att överklaga är även begränsad genom att det kan krävas ett prövningstillstånd för att få pröva sin sak i högre instans. (49 kap. 12 § rättegångsbalken) Ett överklagande ska ha inkommit till tingsrätten senast tre veckor efter den dag då domen meddelades. (50 kap. 1 § rättegångsbalken och 51 kap. 1 § rättegångsbalken) Om överklagandet inkommit i rätt tid skickas det och målets alla handlingar vidare till hovrätten. Hur man i praktiken överklagar brukar även beskrivas i en bilaga till tingsrättens dom.Information som ska finnas med i överklagandetEtt överklagande av en dom ska innehålla uppgifter om: den dom som överklagas, vilken del av domen som överklagas och vilken ändring man yrkar, grunderna för ens överklagande och på vilket sätt man menar att tingsrätten gjort fel i sina domskäl, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (50 kap. 4 § rättegångsbalken och 51 kap. 4 § rättegångsbalken) Det går även att läsa om detta på Svea hovrätts hemsida. Ett överklagande av ett beslut ska innehålla liknande uppgifter: vilket beslut som överklagas, vilken ändring som yrkas, grunderna för överklagandet, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (52 kap. 3 § rättegångsbalken)Sammanfattning och råd Ett överklagande ska innehålla svar på frågorna vad som överklagas och varför det överklagas. Vilka regler som är tillämpliga beror främst på om det är ett tvistemål eller ett brottmål samt om det är en dom eller ett beslut som ska överklagas. För att hjälpa dig att skriva ett överklagande behövs därför mer information än vad som framgår av din fråga. Jag rekommenderar dig därför att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister (Lawline arbetar dock inte med ärenden inom skatterätt och straffrätt).Med vänliga hälsningar,

Närvaro vid husrannsakan

2020-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! När polisen kommer hem till dig för att göra en husrannsakan, får man vara med när de går runt i varje rum eller behöver man vara i ett annat rum?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 28 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken (RB) framgår att den hos vilken husrannsakan företaget ska få tillfälle att närvara vid husrannsakan. Syftet är att du då ska ges tillfälle att övervaka förrättningen. Det finns ingen praxis som tydligt säger att man får vara med och gå i varje rum, men eftersom syftet med bestämmelsen är att du ska ha rätt att övervaka polisen medan de utför husrannsakan ska du kunna ha viss uppsikt över vad de gör. Du bör alltså kunna se polisen medan de söker, vare sig det rör sig om att du står i samma rum eller utanför och tittar in.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man i Sverige straffas för samma brott flera gånger?

2020-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om man i Sverige kan och får straffas för samma brott flera gånger dvs. om s.k. dubbelbetsraffning alt. trippelbestraffning är förenligt med svensk lagstiftning. Vad jag vet så är detta inte inte ok enligt gällande lagstiftning och då är min fråga vad gör man och hur aggerar man om man ändå blivit utsatt för detta och handläggning har gjorts genom hela rättsmaskineriet inkl. högsta domstolen ?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig utav rättegångsbalken och regeringsformen när jag besvarar din fråga. Rättegångsbalken kommer härefter att benämnas som "RB" och regeringsformen som "RF". Är det olagligt med dubbelbestraffning? I Sverige är det inte tillåtet med så kallad dubbelbestraffning. Har en dom vunnit laga kraft får frågan återigen alltså inte tas upp till prövning. Detta framgår av principen "ne bis in idem", som betyder "icke två gånger i samma sak" och som återfinns i 17 kap. 11 § 3 st RB. Det finns även ett förbud mot dubbelbestraffning i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Sverige har sedan lång tid tillbaka ratificerat EKMR vilket innebär att Sverige har förpliktat sig att följa konventionen. Enligt 2 kap. 19 § RF får inte svensk lag strida mot bestämmelserna i EKMR. Vad kan man göra om man blivit utsatt för dubbelbestraffning? Till att börja med kan man överklaga domen. Om alla de inhemska medlen är uttömda, dvs. om frågan kommit så långt som till högsta domstolen kan man istället söka sig till Europadomstolen. Domstolen är en del av av Europarådet och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - även kallat Europakonventionen. Anser man alltså att staten har brutit mot de mänskliga rättigheterna och mot konventionen (och alla de inhemska medlen är uttömda) kan man som enskild klaga hos Europadomstolen. Vad innebär ett beslut hos Europadomstolen?Att målet tas upp till prövning hos Europadomstolen innebär vidare inte att domen ändras och får annat utfall utan det innebär endast att domstolen konstaterar att en kränkning har skett. Däremot kan den klagande få skadestånd för att dennes rättigheter har kränkts. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga/frågor. Hälsningar,

Förundersökning fram till rättegång

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev här om natten ordentligt slagen med öppen handflata över kinden och ögat. Vilket jag har förstått faller under kategorin ringa misshandel. Min fråga är om det är sannolikt att fallet kommer gå till rättegång? Polisen anlände till platsen kort efter händelsen, förhörde mig, tog bilder av mitt ansikte och förhörde min kompis som bevittnade hela händelseförloppet en meter bort. Mannen som slog samt hans flickvän blev också förhörda. Polisen förklarade att de tänkte göra en anmälan om ringa misshandel och att jag skulle få mer information per post.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vägen från att en förundersökning inleds till att målet eventuellt tas upp i en rättegång kan tyckas lång. För att nå fram till en tingsrätt krävs i regel att en åklagare anser sig ha tillräckliga bevis för att kunna fälla den misstänkte. På vägen finns det flera risker att förundersökningen dels läggs ned eller att åklagaren inte väljer att åtala. Det du nämner om att polisen snabbt var på plats och förhört de misstänkte talar dock för att de samlar på sig de bevisen som krävs för att kunna väcka åtal. Från förundersökning till åtal När en konkret misstanke om brott föreligger ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). En förundersökning inleds dels för att utreda om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot någon misstänkt i målet (23 kap. 2 § Rättegångsbalken).Om en åklagare efter att förundersökningen avslutas anser sig tillräckligt säker på den misstänktes skuld att denne av bevisen i målet kan se en fällande dom kan åklagaren väcka åtal mot denne (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Huvudregeln är att förundersökning ska inledas om det inte är uppenbart att brottet inte kan utredas (23 kap. 1 § 2 stycket. Rättegångsbalken). En förundersökning kan vidare läggas ned i s.k. "disproportionsfallen", där eventuell påföljd inte är strängare än böter och utredningen anses för dyr (23 kap. 4a § Rättegångsbalken). Detta är inte aktuellt i ditt fall. Om det vid förundersökningen inte går att få mer bevis men åklagaren anser bevisen som otillräckliga för en fällande dom kan åklagaren vidare meddela att åtal inte kommer att väckas (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Sammanfattningsvis Huruvida just ditt fall kommer leda till en rättegång är svårt att svara på. Av vad jag kan bedöma låter det som att Polisen ska ha tillräckliga fakta för att utreda ärendet. Här kan du hitta mer information angående hur en brottsutredning går till och de olika stegen i processen. Du kan även alltid kontakta handledaren i just ditt fall för att få information i hur det går i ditt ärende. Vänligen,