Vad händer om en person inte kan delges?
Om en dom har fallit i Tingsrätten och den misstänkte har överklagat till Hovrätten men inte hittas så att denne kan delgivas. Vad händer? Är det Tingsrättens dom som gäller eller sker det en förhandling i Hovrätten utan att den misstänkte är närvarande?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att det är den misstänkte som har överklagat och nu ska den misstänkte även delges någon typ av handling. Eftersom du kallar personen misstänkt så förstår jag att frågan rör ett brottmål och i brottmål finns ingen möjlighet att meddela tredskodom (döma i parts utevaro). Delgivning regleras av delgivningslagen och jag kommer nedan gå igenom några av de olika delgivningssätten.
Delgivningssätt
Vanlig delgivning
Oftast så testar man först att delge personen genom vanlig delgivning enligt 16–18 §§ delgivningslagen. Detta innebär att handlingen skickas med post eller e-post och att mottagaren skriver under ett delgivningskvitto som skickas tillbaka till domstolen. Jag antar att detta redan har prövats i ditt fall och därför får man kolla på andra delgivningssätt.
Stämningsmannadelgivning
Stämningsmannadelgivning (31–37 §§ delgivningslagen) innebär att man skickar ut en person, en stämningsman, som lämnar handlingen till mottagaren. Personen anses delgiven när denne fått handlingen, det krävs inte att denne läser handlingen eller skriver under delgivningskvitto. Stämningsmannadelgivning kan även ske genom att handlingen lämnas till en annan person vid platsen där den sökte inte påträffas (vid bostad eller arbetsplats). Underrättelse om detta skickas sedan till delgivningsmottagaren som inte behöver skriva under ett delgivningskvitto.
"Spikning"
Om ingen annan form av delgivning fungerat är så kallad "spikning" ett sätt att delge mottagaren (38 § delgivningslagen). Namnet kommer ifrån att man förr spikade fast handlingen på mottagarens dörr. Nu för tiden lämnar man helt enkelt handlingen vid mottagarens bostad eller arbetsplats och personen anses då delgiven när handlingen har lämnats i anslutning till bostaden eller arbetsplatsen.
Kungörelsedelgivning
En sista utväg är kungörelsedelgivning (47–48 §§ delgivningslagen) som innebär att handlingen hålls tillgänglig på en viss anvisad plats och så publiceras ett meddelande i tidningar om var handlingen finns att hämta. Personen anses då delgiven när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning (51 § delgivningslagen).
Om den misstänkte inte kommer till hovrätten
Som du ser finns det många sätt att ta till för att en person ska kunna delges och det brukar generellt sett lyckas. Om personen som överklagat blir delgiven men ändå inte skulle dyka upp till förhandlingen i hovrätten så kommer överklagandet att förfalla enligt 51 kap 21 § rättegångsbalken. Vad som händer då är att tingsrättens dom vinner laga kraft (dvs "gäller").
Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen med ytterligare funderingar!
Med vänliga hälsningar
