Gåvobrev av fastighet

2019-06-20 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag och min sambo äger ett hus tillsammans och ska nu separera. Jag ska bo kvar i huset men istället för att jag ska köpa ut honom vill vi bara skriva över huset på mig. Utöver att jag tar över lånet på bostaden hur går vi tillväga? måste han skriva ett gåvobrev om att han ger bort sin del, och hur blir det med lagfarten?Tack på förhand.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det går bra att skriva gåvobrev för fast egendom så länge man följer formkraven! Enligt jordabalken (JB) 4 kap 29 § så gäller samma formkrav som vid ett köp enligt JB 4 kap 1 §. Följer inte avtalet formkraven så blir det ogiltigt. Gåvobrevet ska alltså innehålla namn och underskrifter på den som överlåter fastigheten och den som tar emot den, ort, datum och oftast personnummer är inte lagstadgat men både praktiskt och brukligt. Handlingen ska även innehålla vilken fastighet som överlåts och framför allt att den överlåts och eventuella villkor, t ex det ni kommit överens om gällande gemensamma lån på fastigheten. Efter att gåvobrevet överlämnats till dig så ska du söka lagfart på fastigheten och här kommer en luring; utöver formkraven nämnda ovan ska en gåvohandling av fast egendom enligt JB 20 kap. 7 § vara styrkt av två vittnen för att lagfarten ska godkännas, annars förklaras den vilande. Vid en stor gåva och avtal med bevittnande och formkrav kan det vara en god idé att ta hjälp. Skulle du behöva ytterligare rådgivning eller hjälp att upprätta gåvobrevet så kan du boka en tid hos oss på www.lawline.se/boka Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Skötsel av häck mellan grannar

2019-06-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi upptäckte att grannen hade grävt en fåra cirka 50 cm från tomtgräns på sin sida. Han sa så vi tog upp frågan med honom vad han tänkte göra. Plantera en tujahäck sade han då. Vi frågade hur han tänkte sköta denna häck eftersom häcken kommer att breda ut sig och komma ut till tomtgräns. Vi info honom att vi inte ville att han planterade så nära tomtgräns då han inte kan komma över till vår sida och sköta denna. Vi fick inget svar. Nu är denna häck planterad. Enligt jordabalken ska man alltid ha en kommunikation med grannen innan. Har han nu rätt att komma över på vår sida och sköta häcken därifrån? Enligt jordabalken har han rätt att klippa enstaka rötter och grenar som kommer över på vår sida, men detta är ju en häck på cirka 25 meter. Har han rätt till det och måste vi då i vårt fall plocka bort eventuella hinder t ex en vedhög för att han skall kunna sköta häcken från vår sida? Sedan har han fortsatt att plantera en annan häck cirka 10 cm från vår tomtgräns på en annan sida av tomten. Det går inte att ha kommunikation med honom då han inte vill lyssna eller så går han undan. Hur ska vi agera i denna fråga? Hur är rättpraxis i liknande frågor?Har vi rätt att ta ut en entreprenör som klipper häcken och fakturerar grannen?? Vem avgör om det kan medföra skada av betydelse för områdets ägare som det står i jordabalken? Vem avgör om det är en olägenhet för oss och han inte anser det? Kan man be en jurist skriva ett brev till honom och fråga hur han tänker sköta häcken?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag uppfattar det som att er granne har planerat en ca 25 meter lång häck som gränsar till er tomt. Ni har inte samtyckt till planering och undrar vilka krav ni kan ställa på grannen avseende skötseln av häcken samt ifall grannen kan ställa några krav på er för att grannen ska kunna sköta den del av häcken som löper på er sida. Disposition I er fråga har ni radat upp flera specifika frågor. Jag kommer att använda era frågor som rubriker. Under rubrikerna kommer jag att lämna svar på respektive fråga. Enligt jordabalken ska man alltid ha en kommunikation med grannen innan. Har han nu rätt att komma över på vår sida och sköta häcken därifrån?Regler om rättsförhållandet mellan grannar finns mycket riktigt i jordabalken (JB) och i lagens tredje (3) kapitel och detta är i princip de enda skriftliga regler som finns gällande hur grannar ska bete sig gentemot varandra. Reglerna ger uttryck för principer som blivit kutym och gällande rätt genom sedvänja. Den kommunikationsskyldighet du nämner kan intolkas i 3 kap. 1 § JB som stadgar utgångspunkten för hur grannar ska och måste förhålla sig till varandra: "Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen". Kring lagregeln har upparbetats mängder med rättspraxis som förtydligar vad 3 kap. 1 § JB i praktiken innebär. Regeln ger uttryck för grannar ska agera för att behålla en god grannsämja vilket inrymmer att grannen, om han vill sköta sin häck på ett speciellt sätt, ska kommunicera med er och komma överens innan han kliver in på er tomt för att sköta häcken. Regeln i 3 kap. 1 § JB ger också uttryck för att en intresseavvägning ska göras. Er granne måste få planera de buskar och träd denne vill på sin egen mark men får inte göra det utan er tillåtelse om åtgärden lider till sådana men för er som ni skäligen inte bör tåla. Det är vanligt att häckar planteras mellan tomtgränser, detta är en åtgärd ni skäligen måste tåla. Ni måste också tåla att grannen vidtar åtgärder för att ansa och sköta om häcken. Skötseln av häcken kanske kräver att er granne då och då får tillträde till er tomt, om ni inte själva ansar häcken från er sida. Sammanfattningsvis har er granne rätt att plantera en häck och klippa den från er tomt så länge som åtgärderna är sådana att ni skäligen bör tåla dem. Ur ett objektivt perspektiv tolkar jag det som att ni skäligen bör tåla både häckplantering och att er granne ibland tillträder er tomt för att sköta om häcken. Har han nu rätt att komma över på vår sida och sköta häcken därifrån? Enligt jordabalken har han rätt att klippa enstaka rötter och grenar som kommer över på vår sida, men detta är ju en häck på cirka 25 meter. Lagregeln ni hänvisar till är 3 kap. 2 § JB, texten är ålderdomlig och svårläst men där står följande: "Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom."I vardagligt språk betyder det att ni har rätt att klippa grenar och rötter från häcken som tränger in på er fastighet och som ni tycker är besvärliga. Är det så att större grenar eller rötter tränger in på er fastighet och ni är osäkra på ifall en avkapning skulle skada busken, ska ni avstå från att kapa av grenen eller roten och istället lämna grannen tillträde till er fastighet så att grannen själv kan kapa av grenen eller roten. Det spelar ingen roll att häcken är på 25 meter. Er rätt att kapa av mindre grenar och rötter gäller längs hela buskaget, detsamma gäller grannen skyldighet att ta ansvar för att kapa av större grenar och rötter som tränger in på er fastigheter och vållar er besvär. Grannen har alltså rätt att komma in på er fastighet för att ta bort grenar och rötter som vid avkapning skulle kunna skada buskaget. Har han rätt till det och måste vi då i vårt fall plocka bort eventuella hinder t ex en vedhög för att han skall kunna sköta häcken från vår sida? Denna fråga hänger samma med den goda grannsämjan som stadgas i 3 kap. 1 § JB. Vill ni inte vara grannen behjälplig med skötseln av häcken kanske han inte kommer att sköta om den så väl. Många grannar skriver avtal sinsemellan om hur avgränsade häck ska skötas för att undvika konflikter. Detta är något jag även rekommenderar för er. Det finns inga tydliga regler i lagtext kring huruvida ni måste eller inte måste ta bort hinder på er tomt för att grannen ska kunna klippa sin häck. Sedan har han fortsatt att plantera en annan häck cirka 10 cm från vår tomtgräns på en annan sida av tomten. Det går inte att ha kommunikation med honom då han inte vill lyssna eller så går han undan. Häckar är fastighetstillbehör enligt jordabalken. Var och en får i regel göra vad denne vill med sin egen fastighet och tillförse den med nya fastighetstillbehör såsom träd och buskar.I enstaka fall kan plan- och byggnadsnämnden i kommunen förelägga en part att ta bort en buske eller klippa den på ett särskilt sett. Detta gäller t.ex. om häcken är placerad så att den hindrar sikten för bilförare på närliggande väg. Att inte kommunicera med sina grannar om åtgärder på sin egen tomt som kan störa grannfastigheten kan vara ett brott mot 3 kap. 1 § JB som kan ge er rätt till skadestånd. Observera att för att ni ska ha rätt till skadestånd måste ni kunna bevisa att ni faktiskt lidit en skada med anledning av grannens uppförda häck. Hur ska vi agera i denna fråga? Hur är rättspraxis i liknande frågor? Har vi rätt att ta ut en entreprenör som klipper häcken och fakturerar grannen?Mitt råd är att ni ändå försöker få till en kommunikation med grannen. Prata med honom och lägg fram som förslag att ni ska upprätta ett avtal kring hur häcken ska skötas. Ansvaret för skötseln av häcken ligger självklart på grannen. Det är dock viktigt med ett avtal då det efter tiden kan uppstå diskussioner kring på vems fastighet häcken är belägen och vem som lät uppföra häcken. Den till vilken fastighet häcken utgör fastighetstillbehör har nämligen huvudansvar över skötseln av häcken och ni vill inte hamna i en diskussion där grannen hävdar att häcken delvis är på er fastighet och att ni också måste ansvara för skötseln. Ni kan inte anlita en trädgårdsmästare eller liknande för att klippa häcken efter ert eget gottfinnande. Det är grannens häck. Han ska klippa den på ett sätt som är vedertaget. Om han väljer att göra det själv eller genom att anlita någon är upp till honom. Ni får inte bestämma formen på häcken mer än att häckens form inte ska vara sådan att "ni inte skäligen bör tåla" hur häcken ser ut. Skulle grannen vägra att medverka till att ta bort större grenar och rötter som tränger in på er tomt och som ni själva inte kan klippa bort med anledning av att buskaget kanske kan ta skada, ska ni först ge grannen en chans att själv åtgärda problemet. Gör han inte det kan ni berätta för honom att ni kommer att anlita en trädgårdsmästare och sedan fakturera honom. Sammanfattningsvis ger rättspraxis uttryck för att den som äger busken har ansvar över busken och ska vårda den i enlighet med en god grannsämja. Det innebär att busken ska hålla i en höjd som är normal i förhållande till hur det för övrigt ser ut i området. Det är också vanligt att grannar har avtal om hur skötseln av en angränsande buske ska ske. Vem avgör om det kan medföra skada av betydelse för områdets ägare som det står i jordabalken? Vem avgör om det är en olägenhet för oss och han inte anser det? Kan man be en jurist skriva ett brev till honom och fråga hur han tänker sköta häcken?Det är de allmänna domstolarna som i varje enskilt fall avgör om en häck och hur den förvaltas sker i strid med 3 kap. 1 § JB. Vi på Lawline hjälper er gärna med att skriva ett brev till grannen. Vi kan även hjälpa er med att upprätta ett avtal där ni reglerar hur skötseln av häcken ska ske och där det tydligt framgår vem som äger häcken. Den som äger häcken har huvudansvar över skötseln av häcken och ska också bekosta denna skötsel. För att boka tid med oss jurister på juristbyrån kan ni vänligen maila mig: vega.schortz@lawline.se

Får vi sätta upp laddstolpar på en gemensamhetsanläggning som avser parkeringsplatser?

2019-06-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Laddstolpar i samfällighetVi är en samfällighet som har ett hundratal parkeringsplatser. Vissa av dem har motorvärmare (som inte omnämns i anläggningsbeslutet). Samfälligheten består av 120 fastigheter. Naturligt så finns de bara ett par elbilar bland medlemmarna eftersom det inte går att ladda.- Kan vi sätta laddstolpar utan att ändra i anläggningsbeslutet?- Om inte, vilka konsekvenser kan det få om vi skulle anse att laddstolpar ingår, köra på, och någon kontaktar Lantmäteriet för att få det prövat?Tack på förhand
Vega Schortz |Hej, kul att ni har valt att vända er till oss på Lawline för att få svar på er fråga!För att ni ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat er situation för att sedan besvara er fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat era frågor och er situationJag förstår det som att ni är en samfällighet som består av 120 fastigheter. Samfälligheten ansvarar över en gemensamhetsanläggning för ändamål parkering. I anläggningsbeslutet nämns inte att vissa av parkeringsplatserna har motorvärmare.Jag utgår från att gemensamhetsanläggningen (parkeringsplatserna) förvaltas genom en samfällighetsförening, där beslut om att vidta vissa åtgärder inom ramen för anläggningsbeslutet kan fattas om en majoritet av medlemmarna i föreningen är överens. Era frågor gäller:1) Kan samfällighetsföreningen besluta att ni ska sätta upp laddstolpar? 2) Om samfällighetsföreningen inte kan besluta om laddstolpar men gör detta i alla fall, vilka konsekvenser kan då inträda?Reservation Jag vill uppmärksamma er på att mitt svar på era frågor kommer att vara begränsat med hänsyn till att en granskning av anläggningsbeslutet egentligen skulle behöva göras. Dessutom är fråga nr 2 allt för omfattande för att kunna besvaras till fullo inom ramen för expressrådgivningen. Expressrådgivningen är avsedd att ge svar på en fråga som inte kräver granskning av dokument eller omfattande rättsutredningar. Vill ni efter denna konsultation ha ytterligare juridisk hjälp kan ni anlita vår juristbyrå: vega.schortz@lawline.se, vi hjälper dig gärna!1) Kan samfällighetsföreningen besluta att ni ska sätta upp laddstolpar? I samband med att en gemensamhetsanläggning inrättas beslutas vad som ska ingå i gemensamhetsanläggningen och hur de deltagande fastigheterna ska sköta och fördela kostnaderna för - i detta fall - parkeringsplatserna.Ni har i er fråga förklarat att det inte står någonting om motorvärmare i anläggningsbeslutet och gissningsvis står det inte heller någonting om laddningsstolpar. I anläggningsbeslutet står troligtvis att gemensamhetsanläggningen har bildats för ändamål "parkering" eller "parkeringsplatser". I ett anläggningsbeslut brukar det också stå vad som inkluderas i ett begrepp såsom parkeringsplatser. Står det något om att "till parkeringsplats hör laddningsstolpar eller liknande anordningar som behövs för parkeringsplatsernas funktion" är troligt att samfälligheten, genom samfällighetsföreningen, kan besluta om att upprätta laddningsstolpar. Står det ingenting om detta blir det en tolkningsfråga som ni lämpligen kan rådfråga kommunen om som vanligtvis förvaltar parkeringsplatser. Även Trafikverket och Lantmäteriet borde kunna ge er vägledning. 2) Om samfällighetsföreningen inte kan besluta om laddstolpar men gör detta i alla fall, vilka konsekvenser kan då inträda?Fattar samfällighetsföreningen beslut utanför sitt kompetensområde kan föreningsmedlemmar klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen. När talan har väckts kan mark- och miljödomstolen förordna att beslutet tills vidare inte får verkställas, se 53 § lag om förvaltning av samfälligheter.Ibland krävs även bygglov för att väsentligt ändra parkeringsplatser som är belägna utomhus. Oavsett om bygglov krävs i ert fall eller inte får ni inte vidta åtgärder med parkeringsplatserna som inte är förenliga med plan- och bygglagstiftningen. Utför ni åtgärder i strid med plan- och bygglagen kan byggnadsnämnden i er kommun förelägga er att ta bort de uppförda laddningsstolparna eller uppföra dem på ett annat sätt. Lycka till! Jag rekommenderar er att kontakta vår juristbyrå där våra jurister kan sätta sig in i just ert ärende och granska dokument samt göra omfattande rättsutredningar åt er. Ni har även begärt 30 minuters telefonrådgivning. Jag kommer att ringa er fredagen den 14 juni kl. 13.00. Jag ringer från dolt nummer. Om tiden inte passar får ni vänligen kontakta mig så gör vi upp en ny tid: vega.schortz@lawline.se

Tillvägagångssätt för köp av fastighet av förälder.

2019-05-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Min pappa vill sälja sitt sommarhus till mig. Hur går vi tillväga? Jag har en bror men vi har ingen kontakt med honom varken min pappa eller jag. Vi vill göra rätt så att det inte blir strul sedan när min pappa går bort. Tackar på förhand.
Sofia Wedin |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du ska köpa din pappas sommarhus och du inte vill att det ska bli något problem med arvet senare när din far går bort eller liknande. Jordabalkens (JB) regler angående köp av fast egendom blir där med aktuella. Även Ärvdabalkens (ÄB) regler kan bli aktuella för eventuella arvsrättsliga konsekvenser av köpet.Formkrav vid köp av fastighet:Vid köp av fastighet krävs det att vissa formkrav för själva köpet uppfylls. För att det ska vara ett giltigt köp. Formkraven är att en skriftlig köpehandling ska upprättas. I handlingen ska uppgifter om fastigheten, köpeskillingen (priset) och en överlåtelseförklaring finnas. Vidare ska båda parterna skriva under. Helst ska även underskriften bevittnas av två personer eftersom det kommer ha betydelse vid ansökan om lagfarten. Följs inte formkraven är köpet ogiltigt. (4 kap. 1 och 3 § JB och 20 kap. 7 § JB).Efter du och din far har gjort det måste även lagfarten ändras vilket ska ske inom 3 månader. Så att det är du och inte din far som står på lagfarten. Ändring av lagfarten görs till lantmäteriet (se lantmäteriets hemsida). (20 kap. 1, 2 och 7 § JB). Om allt detta sker är det ett giltigt köp. Dock kan vissa arvsrättsliga aspekter uppkomma beroende på hur mycket du köper huset för. Arvsrättsliga konsekvenser?En, och den troligaste arvsrättsliga, konsekvenserna som köpet kan leda till är att köpet beaktas som ett förskott på arv. Gåvor som en bröstarvinge (som du är) får av sin förälder/föräldrar presumeras ses som ett förskott på arvet. Om en gåva ses som ett förskott på arvet ska gåvans värde räknas in i beräknandet av kvarlåtenskapen av din pappa. Vilket påverkar hur stort arvslotten för dig och din bror blir. Eftersom du då redan har fått huset kommer värdet av det att avräknas från din arvslott. (6 kap. 1-6 § ÄB).Varför jag nämner det ovan är att en försäljning av egendom till ett underpris kan komma att beaktas som gåva. Vilket innebär att om du köper sommarstugan till ett underpris kan köpet, vid ett arvskifte av din pappa, klassificeras som en gåva. Därmed kan det eventuellt ses som ett förskott på arvet. (6 kap. 1 § ÄB). Vart gränsen mellan gåva och köp går är dock oklar. En riktlinje kan vara huset taxeringsvärde. Om huset säljs för mer än taxeringsvärdet kan eventuellt köpet att beaktas som ett köp och under taxeringsvärdet är det troligtvis att beaktas som gåva. (Se https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.2/2724.html)Det är därför svårt att avgöra utifrån frågan om köpet av sommarhuset kommer leda till arvsrättliga konsekvenser så som förskott på arv, eftersom det beror på bland annat priset på sommarstugan. Det du och din pappa kan göra är att se till så att huset inte säljs till underpris, eller om din pappa vill ge dig huset i gåva, upprätta ett gåvobrev. I gåvobrevet ska det då framgå att huset inte ska ses som ett förskott på arv.Om det inte är eller säljs på något sätt som senare kan klassas som en gåva krävs det bara att formkraven för fastighetsköp är uppfyllda.Vill du ha mer hjälp om hur du ska gå till väga kan du vända dig till info@lawline.se för mer information. Annars hoppas jag att du fick svar på din fråga!

Kan man som granne ta tillbaka sitt medgivande till en byggnad närmare än 4,5 m från tomtgränsen om villan säljs?

2019-06-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad gäller om man gått med på att grannen får bygga en bastustuga närmare än 4,5 m från tomtgränsen och han en dag säljer villan och man då inte vill att denna stuga skall stå kvar närmare än 4,5 m. Kan nya ägaren då bli tvungen att flytta stugan fast man ingått skriftlig tillåtelse med förra ägaren?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Precis som du redan nämnt behöver du som tomtgränsgranne ge ditt medgivande till att din granne bygger en byggnad närmare än 4,5 meter till din tomtgräns. Detta gäller både för friggebod (9 kap. 4 § plan- och bygglagen, kallad PBL) och för attefallshus (9 kap. 4 a § PBL). Lagtexten ställer dock inte upp något krav på att detta medgivande ska vara skriftligt, men ur en bevissynpunkt är det bäst att detta är skriftligt. År 2018 kom Mark- och miljööverdomstolen i dom P 8142-17 fram till att "En senare fastighetsägare får i och för sig anses vara bunden av ett medgivande från en tidigare fastighetsägare. Vad som får uppföras måste dock omfattas av medgivandet", sida 5 i domen.I detta fall var det dock den medgivande grannen som hade flyttat och den nya ägaren ville återkalla medgivandet. Däremot bör prejudikatet av detta fall vara att ett medgivande står sig vid ett ägarbyte.Boverkets ståndpunkt är att ett grannemedgivande bör anses utgöra ett avtal, och ett avtal kan inte ensidigt brytas av den ena avtalsparten. Min tolkning är att ni är bundna av ert medgivande och den nya ägaren är skyddad mot er återkallelse genom detta avtal.Det kan även tilläggas att just 4,5 meter är ett generellt mått som inte är absolut, varje kommun äger rätten att bestämma att andra antal meter ska gälla. Det kan därför vara en god idé att dubbelkolla vad som gäller i ens egna kommun.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Om kvarlämnad villavagn på annans mark, får man skrota den som fastighetsägare?

2019-06-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Om någon har lämnat en så kallad villavagn (en gammal rutten lantbruksvagn med påbygge dvs inte beboelig) på min mark och sedan inte hämtat den på utsagd tid, dvs övergivit den. Får jag då riva den och forsla bort resterna till återvinning? Vagnen har stått övergiven på min mark ca fyra år. Personen som ägde den har blivit informerad om att den måste bort i god tid och blivit påmind om det ofta. Han har inte gjort något försök att få bort den.Och måste man inte ha tillstånd att ställa upp vagnar om de ska stå längre än sex veckor?
Alexandra Rosenvi |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Först och främst behöver man definiera den här vagnen, om den kan anses som en friggebod, attefallshus eller någon typ av husvagn, för att avgöra vilka regler som är tillämpliga. Enligt Boverket är en villavagn inte definierad som en bygglovspliktig byggnad, i varken lagförarbeten eller rättspraxis. Däremot kan en egendom utgöra en byggnad om den är varaktigt placerad på en plats, enligt 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (PBL). Detta oavsett om byggnaden står på hjul och kan förflyttas. Någon exakt definition av vad som utgör "varaktigt placerad" finns dock inte i PBL. Angående din fundering om man behöver tillstånd för en uppställning på mer än sex veckor hittar jag inte lagstöd för, i varken PBL eller plan- och byggförordningen (PBF). Det kan dock röra sig om en lokal bestämmelse som gäller i just din kommun. Om så är fallet krävs det bygglov för denna vagn, som i nuläget inte finns, vad jag förstår det som.Om denna vagn inte är större än 15,0 kvadratmeter och högsta höjd från mark till taknock inte är mer än 3,0 meter kan den utgöra en friggebod. En friggebod är dock bygglovsbefriad, enligt 9 kap. 4 § PBL.Överstiger vagnen dessa ovan angivna mått, men är inte större än 25,0 kvadratmeter och högsta höjd från mark till taknock inte är mer än 4,0 meter kan den räknas som ett attefallshus, enligt 9 kap. 4 a § PBL. Attefallshus är inte heller bygglovspliktiga, men de är anmälningspliktiga, enligt 6 kap. 5 § första stycket nionde och tionde punkten PBF. Om denna vagn istället ska kategoriseras som någon typ av husvagn kan den stå på din tomt lovfritt, förutsatt att det är säsongsförvaring, annars är det lovpliktigt att ha denna vagn ståendes på din tomt. Jag förstår det som den här vagnen inte enbart förvaras på din mark när det inte är säsong, utan står där året om, placeringen av den på din mark är då lovpliktig. Du kan läsa mer om den här typen av egendom på Boverkets hemsida här.Fastighetsägaren är enligt huvudregeln byggherren och du har i detta fall låtit utföra denna byggnadsåtgärd. Om åtgärden var att anse som bygglovspliktig eller anmälningspliktig ansvarar byggherren för att alla tillstånd är i ordning, enligt 10 kap. 5 § PBL. Detta kan innebära för din del att om placeringen av denna vagn var bygglovspliktig eller anmälningspliktig är den i nuläget att anse som ett svartbygge, om inga tillstånd har sökts.Oavsett är denna egendom tillförd fastigheten av annan (din bekant) än fastighetsägaren (du). Enligt 2 kap. 4 § jordabalken blir denna egendom inte fastighetstillbehör. Däremot kan det behöva bevisas att denna egendom inte är din, eller att egendomen är din bekants, t.ex. genom eventuella registreringsbevis eller dylika dokument. Att förflytta eller skrota annans egendom kan innebära brotten egenmäktigt förfarande 8 kap. 8 § brottsbalken eller olovligt brukande 10 kap. 4 § brottsbalken. Det lagliga sättet att bli av med annans egendom på sin mark är genom att ansöka om handräckning hos Kronofogden, och ange att du vill få någon annans egendom borttagen. Du kan läsa mer om förfarandet här. Eftersom du har informerat vederbörande om att den här vagnen ska förflyttas från din mark och denne inte gjort något åt det, samt att det har gått så pass lång tid, kan det vara läge att gå vidare till ett handräckningsförfarande. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur och var ansöker man om lagfart när man fått fastighet i gåva?

2019-06-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Har fått en gåva av min man. Han har överlåtit huset på mig. Detta gåvoavtal är registrerat hos Skatteverket. Min make avled den 16/5. Hur ska jag göra för att söka lagfart? Vem ska jag kontakta? Stod i gåvoavtalet att jag måste ansöka om lagfart inom 3 månader. Bouppteckningen är ej gjord än.
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ansöka om lagfart vänder du dig till lantmäteriet. Du kan antingen göra din ansökan på deras hemsida (www.lantmateriet.se) eller så kan du vända dig till ett av deras fastighetsinskrivningskontor.Jag förstår det som att du fått fastigheten i gåva och inte i arv. När man fått en fastighet i gåva ska ansökan om lagfart innehålla:- En fullständig ansökan. Det finns blanketter att skriva ut eller ett elektroniskt formulär på lantmäteriets hemsida.- Gåvohandlingen i original.- Om det finns villkor i gåvohandlingen, ska du även skicka med en handling som visar att villkoret är uppfyllt.Har du frågor kring ansökan så rekommenderar jag att du vänder dig till lantmäteriet.Hoppas du fått svar på din fråga!

Överlåtelse av andel i fastighet och övertagande av lån

2019-05-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |HejJag och min tidigare sambo äger en sommarstuga tillsammans 50%varVi har också ett gemensamt lån på 590 000 kr Nu vill vi inte ägs huset ihop längre utan tanken ör att min föredetta sambo ger stugan till mig som gåvaHur går vi tillväga?Vi köpte huset för 700 000 kr men vet ej värdering om det har ngn betydelseJag vill ta över hela lånetVad behöver vi göra ?Tack på förhand
Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du undrar hur ni praktiskt ska gå tillväga när din f d sambo ska ge dig sin del av fastigheten som gåva och hur du ska göra för att du ska kunna ta över ert gemensamma lån. Går det att överta lånet?Då villkoren när man tar lån är utformade efter ens personliga ekonomiska situation, är det inte säkert att du får ta över hela lånet själv utan vidare. Det vanliga när man tar över ett hus är att man även tar över lånen, men det måste först godkännas av banken. För att du ska kunna ta över lånet behöver det därför göras en ny utvärdering. Det troliga är dock att banken går med på detta om huset fortfarande står som säkerhet för lånet, oavsett vem/vilka som har skulden. Detta eftersom panträtten som belåningen innebär består. Huset ska även värderas på nytt. Hur överlåter man en andel i fastighet? Regler om att överlåta fastighet eller andel i fastighet finns i 4 kapitlet Jordabalken (1970:994). För att fastigheten ska kunna överlåtas krävs att de speciella formföreskrifterna iakttas (4 kapitlet 1 § Jordabalken). I ditt fall ska din f d sambos andel i fastigheten överlåtas genom gåva. Vid gåva används samma formföreskrifter som de som ska tillämpas vid köp. (4 kapitlet 29 § Jordabalken). (Köpehandlingen ska innehålla uppgift om köpeskillingen, en förklaring av säljaren om att egendomen överlåtes på köparen, samt vara skriftlig och undertecknad av både köparen och säljaren (4 kapitlet 1 § Jordabalken)). Hur utformar jag ett gåvobrev?För att gåvan ska bli giltig ska det upprättas ett s k gåvobrev. Gåvobrevet ska innehålla en förklaring av överlåtaren (din f d sambo) att hans andel i fastigheten överlåts till dig. Högsta Domstolen har ansett att kravet på överlåtelseförklaring är uppfyllt redan genom att välja ord som bl a säljer, ger eller byter (NJA 1984 s 482). Behöver du mer juridisk hjälp med att utforma ett gåvobrev tillhandahåller Lawline en sådan tjänst. Besök; info@lawline.se under rubriken avtal. Extra kostnader vid överlåtelse av fastighet?Beroende på hur mycket fastigheten kan värderas till och hur mycket lånet uppgår till, kan stämpelskatt bli aktuellt i samband med överlåtelsen. Regler om detta finns i Stämpelskattelagen (1984:404). Stämpelskatt utgår om 1,5 % av fastighetens värde (https://www.lantmateriet.se). Det tillkommer även en kostnad om 825 kr för att söka lagfart, något som ska göras oavsett stämpelskatt eller ej. Måste jag betala stämpelskatt?Gåvor är i regel befriade från stämpelskatt, men tillkommer i fall då en gåva anses vara ett köp (4 § Stämpelskattelagen, att utläsa motsatsvis). I fråga om stämpelskatt auktualiseras eller ej, ska en överlåtelse anses vara ett köp i vissa fall då det enda som sker är att man tar över skulderna som följer på fastigheten. För att det skattemässigt ska anses vara en gåva, får inte lånet överstiga 85 % av fastighetens värde (5 § Stämpelskattelagen). Sammanfattning:Fastigheten ska värderas på nytt och banken måste godkänna om du kan ta över lånet eller ej. Ni ska upprätta ett gåvobrev och om skulderna i ert fall är lägre än fastighetens värde bör det inte utgå någon stämpelskatt. Glöm oavsett inte att söka ny lagfart! Lycka till!!!Vänliga hälsningar,