Finns det en skyldighet att avlägsna träd som skadar grannens uppfart?

2020-08-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har gjort en uppfart intill mitt hus. Grannarnas träd sticker ut på min uppfart och skadar min asfalt. Pratat med grannarna men dem vill inte bekosta fällning av träd så dem sa att jag får göra det själv. Är dem inte skyldiga till att åtgärda detta ? Sedan har vi deras slipers som skadar min uppfart fallerar. Har dem inte skyldighet att göra detta?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Den typ av förhållande mellan grannar som dina frågor berör regleras i 3 kap. Jordabalken (JB). När det gäller din grannes träd så utgår jag i mitt svar från att det rör sig om någon form av gren/rot som förstör din uppfart, alltså inte stammen i sig.Avlägsnande av grannes växtlighetInträngande växtlighet regleras i 3 kap. 2 § JB. I paragrafen stadgas att rot eller gren som tränger in över en grannes tomt får tas bort om den medför olägenhet. Om det kan antas att ett borttagande skulle medföra skada för växtens ägare måste dock först ägaren ges chansen att ta bort roten eller grenen. Grannen ska få skälig tid på sig att åtgärda detta, vilket tidigare har ansetts vara ca sex månader. Om din granne inte vidtar åtgärden inom denna tidsperiod är det alltså fritt fram för dig att ta bort grenar eller rötter som tränger in på din tomt.Att lagen tydliggör att det enbart är rötter och grenar som får tas bort innebär att det inte är tillåtet att skada trädstammen i sig. Jag vill härmed påpeka att det är viktigt att vara försiktig när man tar bort grenar eller rötter, eftersom det finns en risk för skadeståndsskyldighet om trädet tar mer skada än nödvändigt.Vad gäller vem som betalar för avlägsnandet av grenar och rötter så innehåller jordabalken inga bestämmelser som ger någon rätt att kunna begära ersättning för kostnaderna från din granne. Det får man med alltså bekosta själv.Skadeståndsskyldighet för skada på din uppfartEnligt 3 kap. 1 § JB ska varje fastighetsägare ansvara för att vårda och bruka sin fastighet så att omgivningen inte störs. Med hänsyn till att träd och slipers orsakat skada på din uppfart finns möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot din granne. För att så ska vara fallet krävs någon form av vårdslöshet från din grannes sida, 2 kap. 1 § skadeståndslagen. För att någon skadeskyldighet ska anses föreligga krävs dessutom adekvat kausalitet mellan den skadevållande handlingen och skadan. Detta rekvisit innebär i korthet att skadan skall vara en förutsebar och sannolik följd av oaktsamheten.Det är svårt för mig att bedöma huruvida rekvisiten för skadeståndsansvar är uppfyllda eller ej då jag inte har all relevant fakta. Men i korthet förutsätts att en åtgärd krävts från din grannes sida som inte vidtagits och att denna underlåtenhet medfört en skada för dig.SammanfattningSammanfattningsvis så är det ej möjligt att kräva att grannen tar bort vare sig träd eller slipers. Däremot så har du efter 6 månader från att du rätt att själv ta bort grenar och rötter som skadar din uppfart. För denna åtgärd kan du dock inte kräva ersättning från grannen.Skadan som uppstått på din uppfart kan däremot möjligen ersättas på skadeståndsrättslig väg. Jag rekommenderar dig till att boka tid med våra jurister här på Lawline för att undersöka dina möjligheter för ett sådant anspråk.Hoppas du fick svar på dina frågor.

Brygga är för nära min tomt, kan jag göra något åt det?

2020-08-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min granne har inget brygglov och bryggan har funnits ca 40 år , alltså är fallet väl preskriberat. ?Jag har nyligen köpt min sjötomt och finner att grannen, en förening , har deras bryggor för nära min sjötomts gräns , tydligt mindre än 100 m.Eftersom fallet har väl preskriberats , så menas det väl inte att föreningen inte måste söka retroaktivt ett bryggtillstånd/ lov ?Det måste väl sökas om ett tillstånd och jag måste godkänna om bryggan lägges närmare än 100 m från min tomts sjö del?
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: Plan- och bygglagen samt miljöbalken.Bygglov har preskriptionstid på 10 år Det stämmer att så kallad svartbygge (byggnad, anläggning och dylikt) har en preskriptionstid på 10 år och efter detta kan inte kommunen bestämma om ett så kallad rättelseföreläggande, se plan- och bygglagen 11 kap 20§. Det innebär efter 10 år så kan inte kommunen riva byggnaden på grund av att den inte har haft bygglov, det innebär dock inte att den är laglig - man måste ändå skicka in en ansökan för att det ska bli lagligt. Själva bygglovet är därför preskriberat och man kan inte med hjälp av plan- och bygglagen göra så att bryggan rivs eller flyttas. Strandskydd har ingen preskriptionstidDäremot är en brygga byggd vid stränder. Byggen vid stränder och vid vatten kräver att man får dispens från strandskyddet. Strandskydd har ingen preskriptionstid och gäller vid havet, insjöar och vattendrag som huvudregel, 7 kap 13§ miljöbalken. Det är länsstyrelsen och kommunen som bestämmer om dispens men det är endast länsstyrelsen som kan upphäva strandskydd för ett helt område. Kommunen bestämmer endast dispens för områden där strandskydd gäller, se 17 kap 18 och 18a §§ samt 17 kap 18b. Naturligtvis har inte jag nog med information för att ge information om huruvida bryggan bryter mot strandskyddet men jag rekommenderar att du hör av dig till kommunen och informerar dem om bryggan. Du bör även höra av dig till länsstyrelsen. Kommunen har en skyldighet att utreda om bryggan strider mot strandskyddet och om det gör det - vidta åtgärder. Jag hoppas jag har svarat på din fråga. Har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Får jag ta ner träd om jag har nyttjanderätt?

2020-08-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |jag har ett nyttjanderättsavtal och behöver nu ta ner ett par stora träd,har jag rätt att göra det?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. NyttjanderättEtt nyttjanderättsavtal innebär att en person har rätt att nyttja ett visst utrymme. Nyttjanderätter kan dock ha många olika former, till exempel servitut, arrenden, hyresavtal med flera (7 kap. 1 § jordabalken). Olika lagar och regler kan gälla för de olika formerna. Lagen på detta område sätter vissa yttre gränser för avtalet, men på det stora hela gäller avtalsfrihet mellan parterna så länge villkoren inte är oskäliga eller strider mot relevant lag. Sammanfattning och rådVad du får göra på det område du har en nyttjanderätt till beror helt på hur avtalet är utformat. Jag rekommenderar därför att du kontaktar den som äger fastigheten och frågar om du får ta ner träden, om det inte klart framgår av nyttjanderättsavtalet att du har rätt att göra det. Med vänliga hälsningar,

Har granne som klippt mina buskar rätt att kasta över grenarna på min tomt?

2020-08-04 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min granne har klippt mina buskar som växt in på hans tomt. Det är väl tillåtet antar jag, men han har forslat över allt ris på min tomt. Jag undrar har han rätt att hiva över alla bortklippta kvistar över staketet. Det ligger nu en stor hög på min sida. M.v.h
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 3 kap. jordabalken (JB) regleras rättsförhållanden mellan grannar vilket blir aktuellt i ditt fall. Här anges att grannar ska visa hänsyn till varandra vilket innebär att grannar inte ska vidta åtgärder som orsakar besvär för andra i deras omgivning (3 kap. 1 § JB). Den rättsliga regleringen på området har alltså som mål att främja en god grannsämja. Precis som du nämner har din granne en viss tillåtelse att såga av grenar eller rötter på dina buskar som vuxit in på hans tomt (3 kap. 2 § JB). Det här förutsätter att grenarna medför en olägenhet för grannen och att han inte skadar eller dödar dina buskar när han sågar av kvistarna. Dessutom ska du först ges möjlighet att själv utföra åtgärden, om åtgärden kan tänkas medföra en skada för dig. Utifrån din fråga verkar du inte motsätta dig att han klippt dina buskar utan problemet är att kvistarna nu ligger på din tomt. Eftersom din granne klippt de grenar som hängt över på hans tomt bör han även räkna med att ta bort kvistarna själv. Det finns inget i din fråga som indikerar på att grannen kontaktat dig innan han klippte buskarna eller att han gett dig tillfälle att klippa dem. För att värna om goda grannförhållanden råder jag dig därför att kontakta grannen för att diskutera hur skötsel av buskarna ska hanteras i framtiden. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och att situationen löser sig. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta Lawline igen. Med vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra när grannen byggt häck och staket på min tomt?

2020-08-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, min granne har under massor av år utnyttjat en del av min fastighet då det är mer naturligt att det tillhör hans. Nu har grannen blivit en riktiga plåga då han förstått att den mark han nyttjat är någon annans och vill ha marken "gratis" för det har alltid varit så. Helt inne på det som är min fastighet står en häck och staket som han har satt upp. Om jag nu skulle vilja ta ner häck eller staket, måste jag då fråga grannen om lov?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din granne utnyttjat din tomt och satt upp både häck och staket på den. Min utgångspunkt för svaret är att gränsen är korrekt uppmätt så det verkligen är din tomt uppsättningen skett på. Det du undrar över är om du kan ta ner häck och staket utan att fråga grannen om lov.I 3 kap. 12 § jordabalken (JB) finns en bestämmelse som är aktuell för det fall att byggnad eller annan anläggning uppförts så den skjuter in på angränsande mark. Om anläggningens borttagande eller förändring skulle medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är vederbörande inte skyldig att avträda marken som tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Det stadgade gäller inte om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet. Lagtexten ger ingen direkt ledning för hur byggnad eller annan anläggning ska tolkas. Å min mening torde inte ett staket (eller för den delen en häck) innefattas i begreppet. Oavsett torde det inte medföra någon betydande kostnad eller olägenhet för din granne att den tas bort. Min bedömning är därav att bestämmelsen i jordabalken inte är tillämplig i ert fall, men jag väljer att nämna det för det fall att din granne skulle åberopa den.Om du tar bort grannens häck och staket utan att ni är överens om det finns det en risk att du gör dig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken). Brottet kan innebära att du döms till böter eller fängelse högst ett år (i normalfallet böter) och blir skadeståndsskyldig. Även om du inte skulle göra dig skyldig till brott är det möjligt att argumentera för att du civilrättsligt kan bli skadeståndsskyldig. Enligt skadeståndslagens regler ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en sakskada betala ersättning (jfr 2 kap. 1 § skadeståndslagen). För att inte riskera att göra dig skyldig till brott och även undvika risken att bli skadeståndsskyldig är min rekommendation att du vänder dig till Kronofogden och begär handräckning. Du kan läsa mer om handräckning på Kronofogdens hemsida. Handräckning innebär att du kan begära hjälp med att egendomen ska tas bort. Kronofogden prövar inte om ditt krav är riktigt när du ansöker om handräckning. Om din granne anser att begäran är felaktig kan hen bestrida och du får ta ställning till om du vill gå vidare till domstol.Min rekommendation är att du i ett första skede kontaktar din granne med en begäran om att han tar bort häck och staket från din tomt och att du informerar om att du annars kommer att gå vidare med ärendet. Förhoppningsvis hjälper det redan i det skedet och du slipper anlita Kronofogden eller att gå till domstol. Ibland kan det göra mer nytta om det kommer ett brev från en juristbyrå och vi är gärna behjälpliga med att kontakta din granne åt dig. Om du är intresserad av att en av våra jurister tittar närmre på ditt ärende och även sänder ett brev till din granne med begäran om att ta bort häck och staket från din tomt, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att röka på sin egen tomt?

2020-08-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Min kompis har fått problem med sin granne. Detta började för snart 1,5 år sen. Hon är rökare och bor i parhus. När det hela började så stod hon och rökte på deras baksida av deras tomt när grannen kom och sa att det är bara är idioter som röker. Efter denna händelsen ställde hon sig i sin egen carport, som är så långt bort som hon kan komma från grannen men ändå fortfarande vara på sin egen tomt. Grannen har gång på gång gått förbi och kallat henne för jävla idiot, socialfall för att hon röker. Han skriker på henne att han inte vill andas in hennes rök. Nu har det gått så långt att hon lämnar sitt eget hus och tomt för att gå och röka, men trots detta så kan grannen gå förbi henne på avstånd och skrika socialfall, idiot m.m. Så han respekterar fortfarande inte henne, trots att hon försöker underlätta och tillgodose hans önskemål. Det har nått den punkten att hon inte ens vill vara hemma längre, för att grannen får henne att må psykiskt dåligt. Nu till mina frågor:1. Har hon rätt att röka på sin egen tomt ? I detta fallet i hennes carport som ligger på motsatt sida i förhållande till vart grannen bor.2. Kan hon på något sätt gå vidare med detta på grund av kränkningarna? 3. Hon ha ljudupptagning varje gång hon går ut och röker för att ha bevis på vad grannen säger, är detta något som kan användas?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av jordabalken (JB), bostadsrättslagen, brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Eftersom det inte framgår i din fråga ifall din kompis bor i hyresrätt, bostadsrätt eller äger sin egen fastighet så kommer jag att ta upp alla tre bostadsformer och ge svar därefter. Har din kompis rätt att röka på sin egen tomt?För det fall din kompis bor i hyresrätt ska hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i sådan grad att det kan vara skadligt för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att det inte skäligen bör tålas (JB 12 kap. 25 § första stycket). Även om rökning kan anses försämra grannars bostadsmiljö så bör det däremot vara något som grannen ska tåla eftersom du skriver att din kompis röker på sin egen carport vilket är på motsatt sida i förhållande till vart grannen bor. Att röka på sin egen tomt är i regel tillåtet, däremot kan man förbjudas att röka i gemensamma utrymmen. Om din kompis bor i bostadsrätt finns en regel som påminner om den ovanstående som uttrycker att bostadsrättshavaren vid användning av sin lägenhet ska bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset (bostadsrättslagen 7 kap. 9 § första stycket). Bostadsrättshavaren måste också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller på annat sätt försämra bostadsmiljön. Dessutom ska bostadsrättshavaren följa de särskilda regler som bostadsrättsföreningen meddelar. Föreningen kan meddela ordningsföreskrifter som gäller rökförbud i gemensamma utrymmen och då måste givetvis din kompis rätta sig efter dessa. Däremot kan inte föreningen i regel förbjuda rökning på bostadsrättshavarens egen tomt.Ifall din kompis äger sin egen fastighet så finns det en allmän hänsynsregel som säger att var och en ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (JB 3 kap. 1 §). Detta innebär alltså att grannar har vissa förpliktelser mot varandra om att visa hänsyn. Grannförhållandet innebär dock inte enbart skyldigheter utan också att man måste ha viss tolerans mot vissa alldagliga störningar. Med tanke på att din kompis ändå försöker underlätta och tillgodose grannens önskemål genom att bland annat ställa sig vid sin carport längre bort istället så skulle jag vilja påstå att hon visar hänsyn. Dessutom måste rökning anses vara en alldaglig störning som grannar bör ha tolerans mot. Oavsett vilken av dessa tre boendeformer som din kompis bor i så är den gemensamma slutsatsen att hon rent generellt har rätt att röka på sin egen tomt. Föreligger det kränkningar gentemot din kompis?Enligt din beskrivning skulle grannen kunna ha gjort sig skyldig till ofredande (BrB 4 kap. 7 §). Där står bland annat att man utsätter någon annan för störande kontakter. Med tanke på att grannen upprepade gånger har skrikit på din kompis att hon bland annat är en idiot och socialfall som röker så anses dessa kontakter vara störande. Detta eftersom det har skett många gånger, ibland öppet bland andra människor (utifrån hur jag uppfattar din beskrivning) och är kränkande mot din kompis. För att det ska röra sig om ofredande krävs det också att gärningen har varit ägnad att kränka din kompis frid på ett kännbart sätt. Då grannen kontinuerligt verkar störa din kompis när hon röker vilket gör att hon inte kan röra sig fritt utan störning så anses hennes frid kränkas. Detta är ingenting som din kompis rimligen bör tåla från sin granne. Vidare krävs det att grannen ska ha uppsåt till sina gärningar för att kunna göra sig skyldig till ofredande (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att granenn måste haft en avsikt med att trakassera din kompis. Utifrån det du beskriver verkar det som att grannen har uppsåt. Brottet förolämpning handlar om att någon riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska dessutom vara ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap. 3 § första stycket). Att vara ägnad att kränka någon annans självkänsla eller värdighet innebär att uttalanden som görs måste vara riktat mot din kompis på ett personligt plan och inte bara vara "allmänna uttalanden". När grannen skriker alla dessa saker mot din kompis anses det vara beskyllningar och nedsättande uttalanden som dessutom är direkt riktat mot henne. Genom att grannen skriker dessa beskyllningar och nedsättande uttalanden verkar det som att denne vill komma åt din kompis personligen och att just hon ska ta illa upp av det som denne skriker. Detta innebär att gärningen är ägnad att kränka din kompis självkänsla och värdighet.Ovan kom jag fram till att kriterierna för brottet förolämpning är uppfyllt men för att grannen ska kunna göra sig skyldig till brottet krävs det även här att denne hade uppsåt (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att grannen måste ha haft en avsikt med att säga dessa saker till din kompis och varit medveten om att hon tar illa upp av uttalandena. Utifrån det du skriver tycker jag definitivt att det verkar som att grannen har uppsåt till sin handling. Jag vill dock tillägga att förolämpning oftast inte faller under allmänt åtal (åtal som drivs av åklagare) och det finns därför en risk att polisen väljer att inte gå vidare med en förundersökning om din kompis anmäler och det rubriceras som förolämpning. Däremot har hon möjlighet att själv väcka åtal och i så fall ska en skriftlig ansökan om stämning skickas in till den tingsrätt där hon bor. Stämningsansökan ska innehålla uppgifter om den tilltalade, själva brottsliga gärningen, eget anspråk och grunder för dessa, bevis och varför den tingsrätten är behörig att pröva målet (RB 47 kap. 2 §). Om din kompis inte redan har gjort det så skulle jag främst råda henne att försöka prata med sin granne. Ifall detta inte ger resultat skulle din kompis enligt min bedömning kunna anmäla grannen för ofredande eller möjligtvis förolämpning. Kan din kompis använda sina ljudupptagningar som bevisning?Det är olagligt att spela in privata samtal om de som deltar i samtalet inte är medvetna om att inspelning sker och att den som spelar in inte själv deltar i samtalet, brottet kallas olovlig avlyssning (BrB 4 kap. 9 a §). Detta innebär alltså att om grannen vet om att denne spelas in eller att din kompis själv deltar i samtalet som spelas in så är det tillåtet men annars inte. Så länge ljudupptagningarna är tillåtna och inte faller in under brottet olovlig avlyssning så kan de användas som bevisning i domstol. I Sverige gäller något som kallas för fri bevisföring och fri bevisvärdering (RB 35 kap. 1 §). Detta innebär att din kompis som part kan hänvisa till vilken typ av bevisning som hon vill samtidigt som värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det kan däremot vara så att domstolen inte anser att inspelningarna har speciellt högt bevisvärde eftersom det alltid är osäkert hur inspelningar har kommit till. Inspelningar kan i många fall vara tagna ur ett sammanhang som domstolen oftast inte får vetskap om. SammanfattningJag vill ursäkta för det långa svaret, för att underlätta kommer jag därför nu att skriva en kort sammanfattning som besvarar dina frågor.1. Oavsett om din kompis bor i hyresrätt, bostadsrätt eller på egen fastighet så gäller generellt att rökförbud kan finnas för vissa gemensamma utrymmen men att hon får röka på sin egen tomt. 2. Utifrån din beskrivning har jag kommit fram till att grannen kan ha gjort sig skyldig till ofredande och/eller förolämpning.3. De ljudupptagningar som din kompis har är tillåtna under förutsättning att antingen grannen är medveten om att denne spelas in eller att din kompis själv är med i ljudupptagningarna. Så länge ljudupptagningarna är tillåtna och inte utgör brottet olovlig avlyssning så får de användas som bevisning i domstol. Hoppas du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi för att avstycka en fastighet?

2020-08-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi 4 syskon ärvt skog o hus. Vi vill stycka av huset o sälja skogen.hur gör man
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vill ni avstycka en fastighet ska ni vända er till lantmäteriet. Här kan ni läsa mer om avstyckningar och göra en ansökan. Lycka till!Vänligen,

Hur beskattas en gåva av en fastighet?

2020-08-04 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej fått ett fritidshus i gåva av min mamma tidigare vill nu ge det till min son i gåva blir det någon skatt för mig då och kan sonen ge mig pengar som gåva då.mvh Janne
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kommer inte att betala någon skatt Den som säljer en fastighet ska inkomstbeskattas för den vinst som gjorts på fastighetsförsäljningen, vilket framgår av 42 kap. 1 § inkomstskattelagen. När en fastighet byter ägare genom en gåva gäller dock andra regler. Här sätts istället den så kallade kontinuitetsprincipen, vilket innebär att den som tar emot gåvan träder in i gåvogivarens skattemässiga position. Denna princip återfinns i 44 kap. 21 § inkomstskattelagen. När någon träder i den tidigare ägarens skattemässiga position innebär detta att skatteskulden skjuts på framtiden, alltså till nästa försäljning. För att förstå hur detta fungerar i realiteten kommer här ett räkneexempel: Om din mamma köpte fastigheten för 500 000 kr, och sedan ger denna i gåva till dig, och du sedan ger fastigheten i gåva till din son, som vid ett senare tillfälle säljer den för 1 500 000 kr, beräknas vinsten bli 1 000 000 kr. Denna summa kommer du kunna kvotera till 22/30, enligt 45 kap. 33 § inkomstskattelagen, vilket alltså innebär att endast 22/30 av vinsten, 733 333 kr kommer att tas upp till beskattning. Denna summa ska beskattas med 30 %, enligt 65 kap. 7 § inkomstskattelagen, och skattesatsen kommer alltså att bli 220 000 kr. Formkrav vid gåva av fastighet För att gåvan ska vara giltig krävs att samma formkrav som förutsätts vid en överlåtelse av en fastighet enligt 4 kap. 1 § jordabalken. Gåvobrevet ska vara underskrivet av såväl dig som din son, det ska framgå att det är en gåva, och fastigheten ska även pekas ut i gåvobrevet. Det är även viktigt att din son söker lagfart inom tre månader efter att gåvobrevet har upprättats, vilket anges i 20 kap. 1-2 § jordabalken. För vidare vägledning i hur ett gåvobrev kan utformas rekommenderar jag våra avtalsmallar, som du hittar här. Vänliga Hälsningar,