Får jag promenera på en privatägd väg?

2020-09-09 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min fru och min barn och jag har promenad på en väg som vi visste inte att det är en privat väg. Det var ingen skylt som man ser att det är privat område. Markägaren kom till oss och sade att vi får inte promenera där och hon tagit flera bilder från ossSka hon polis anmäla den? Har vi gjort fel?Jag väntar på din svar snälla!TackAli
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi någonting som kallas för allemansrätt. Allemansrätten är grundlagsstadgad (2 kap 15 § 4 st Regeringsformen) och innebär en rätt för var och en att färdas över annans mark och tillfälligt uppehålla sig där. Det finns inte någon tydlig definition i lag om allemansrättens omfattning men det som kan konstateras är att den innebär en inskränkning av markägarens äganderätt. Detta på så sätt att denne måste acceptera att andra uppehåller sig och eller nyttjar dennes fastighet utan ersättning. En fastighetsägare får alltså inte hindra någon från att uppehålla sig på eller nyttja dennes mark. Markägare får inte heller sätta upp skyltar med texten "privat område" eller liknande utan tillstånd från kommunal myndighet (5 § Lag 1998:814 med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). Allemansrätten må vara en rättighet, men med denna rättighet följer också en skyldighet. Var och en som utnyttjar allemansrätten ska visa hänsyn och varsamhet i naturen, vilket anges i 7 kap 1 § Miljöbalken. Ett undantag från allemansrätten är att man inte får vistas på någons tomtmark, den s.k. hemfridszonen. Hemfridszonen är det område som är närmast runt bostadshuset och på detta område får man inte vistas utan lov från fastighetsägaren. Om man vistas på någons tomtmark utan lov kan man göra sig skyldig till hemfridsbrott enligt 4 kap 6 § Brottsbalken. I ditt fall har du och din familj promenerat på en privatägd väg vilken ni har rätt att göra enligt allemansrätten. Markägaren har ingen rätt att hindra er från att göra det, såvida ni respekterar naturen och inte promenerar på hennes tomtmark. I din beskrivning av händelseförloppet verkar det som att ni har respekterat naturen och inte har promenerat på hennes tomt. Ni har alltså inte gjort någonting fel och hon kan inte polisanmäla er för något brott. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Kan jag skänka bort del av fastighet och ändå ha en fortsatt nyttjanderätt?

2020-09-05 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag skänker min del av en fastighet till min syster, som vi i nuläget äger tillsammans. Jag vill det ska stå ett förbehåll i gåvobrevet med text som nedan... sedan är naturligtvis fullständiga namn och personnr angivna.Systern motsäger sig detta förbehåll och menar att det inte behöver stå, då det är självklart för henne och hennes vuxna söner, att jag och mina flickor ska ha nyttjanderätt. Vi menar däremot att det bör stå, man vet aldrig hur det kan te sig i framtiden. Min frågor är:Är texten i förbehållet skälig?Ska förbehållet finnas med i gåvobrevet?Medför det ngr lagliga nackdelar för gåvotagaren, t ex med tanke på en eventuell försäljning av fastigheten?"FÖRBEHÅLLNyttjanderätt ska gälla för mig och mina döttrar nedan, med förpliktelse om att var och en av oss står för driftskostnaden under den tid som fastigheten nyttjats. Skulle skada uppstå under nyttjandetiden ligger ansvaret på den som åsamkat skadan att ersätta kostnad för återställande. Skulle däremot ngn apparatur som pga ålder slutat att fungera under nyttjandetiden, ligger ansvaret på ägaren av fastigheten att stå för den kostnaden."
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att skänka din andel av samägd fastighet till din syster. När fastigheten skänks vill du ha en nyttjanderätt. När man skänker en del av en fastighet är det fullt möjligt att göra så med villkor om nyttjanderätt. Formkravet för att skänka (del av) en fastighet är detsamma som vid försäljning. De formkrav som måste vara uppfyllda är att avtalet ska vara (1) skriftligt, (2) undertecknat av både givaren och mottagaren, (3) innehålla uppgift om köpeobjektet (t.ex. fastighetsbeteckning) samt köpeskillingen (i ert fall noll kronor) och (4) innehålla en överlåtelseförklaring (4 kap. 1 § JB).Nyttjanderätten kan anges i gåvobrevet, men min rekommendation är att ni kompletterar med ett nyttjanderättsavtal som registreras i fastighetsregistret, för det fall att du vill ha en fortsatt nyttjanderätt även om fastigheten säljs. Ett nyttjanderättsavtal ger den eller de avtalet omfattar en rätt att nyttja fastigheten. Ett nyttjanderättsavtal kan ingås för högst 50 år utanför detaljplanerat område, i annat fall högst 25 år (7 kap. 5 § jordabalken, JB). Ett skriftligt nyttjanderättsavtal får skrivas in i fastighetsregistret och gäller även om fastigheten säljs (7 kap. 10-11 § JB). Om ni avtalat om nyttjanderätt utan att skriva in det i fastighetsregistret är din syster förvisso skyldig att vid överlåtelsen göra förbehåll om upplåtelsen vid försäljningen (dvs. att köparen ska informeras om att det finns en nyttjanderätt). Skulle hon inte göra så och köparen är i god tro försvinner din nyttjanderätt vid en överlåtelse (och din syster kan eventuellt bli skadeståndsskyldig mot dig). För att garantera att det finns en fortsatt nyttjanderätt även vid överlåtelse är min rekommendation att ni skriver ett nyttjanderättsavtal som registreras i fastighetsregistret.Ett nyttjanderättsavtal kommer givetvis att inverka på möjligheten att sälja fastigheten i framtiden. En fastighet med en registrerad nyttjanderätt kommer inte att vara lika intressant för en köpare. Om du inte har för avsikt att ha en fortsatt nyttjanderätt även om din syster säljer fastigheten är det fullt tillräckligt att du i gåvobrevet anger att du/ni ska ha en fortsatt nyttjanderätt under den tid fastigheten ägs av din syster och skriver in de villkor du själv föreslagit. Ett sådant arrangemang gör att fastigheten inte är belastad med en nyttjanderätt när den säljs, vilket inte påverkar priset. Samtidigt gör det att det är tillräckligt att din syster säljer eller skänker bort fastigheten för att du/ni inte längre ska ha en nyttjanderätt till den. Vilket upplägg du väljer är således beroende av vad du vill uppnå.Huruvida förbehållet är skäligt eller ej är svårt för mig att göra någon vidare bedömning av. Det framkommer däremot inte något som å min mening är orimligt. Med tanke på att du skänker bort din andel av fastigheten kan det argumenteras för att det är rimligt att du ska kunna ställa krav (med tanke på att du inte är skyldig att skänka bort den).Om du/ni vill ha hjälp av en av våra jurister med att upprätta gåvobrev och/eller nyttjanderättsavtal är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad får en slambilschaufför göra?

2020-08-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har två frågor:Har Chaufför av slamtömningsbil laglig rätt att beträda min hemfridszon och utföra slamtömning utan mitt medgivande?Har Chaufför av slamtömningsbil laglig rätt att påpeka fel och bristerpå min slamavskiljare och rapportera detta till Kommunen och detta registreras hos Kommunen?Min slamavskiljare ligger 5 meter från min ytterdörr på villan.Mvh.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ansvar för slamtömningKommunen har en skyldighet att se till att avfall inom kommunen återvinns eller bortskaffas. (15 kap. 20 § miljöbalken) Med avfall menas alla ämnen och föremål som en person vill göra sig av med, alltså omfattas även slamavfall. (15 kap. 1 § miljöbalken) Den som hanterar avfall ska göra det på ett sätt som inte riskerar att skada människor eller djur. (15 kap. 11 § miljöbalken) Varje kommun ska upprätta en renhållningsordning och en avfallsplan där det framgår hur kommunen ska minska avfallet och dess farlighet och vilket typ av avfall som kommunen har hand om. (15 kap. 41 § miljöbalken) Det är oftast i kommunens renhållningsordning som detaljerna kring slamtömning regleras. Kommunen har såväl ett ansvar som en skyldighet att se till att slamavfall forslas bort och tas om hand på ett säkert sätt. Har slambilschauffören kränkt din hemfridszon?Begreppet hemfridszon finns inte reglerat i lag, men det återfinns i domstolspraxis och juridisk litteratur. Enligt allemansrätten har vi rätt att vistas nästan överallt i naturen, så länge vi inte stör eller förstör. (2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen) Undantaget är att man måste ta hänsyn till hemfridszonen, det område närmast privata bostäder där de boende har rätt att få vara ostörda. Hemfridszonen är dock inte absolut utan den får inskränkas om det är nödvändigt. Kommuner får utöva tillsyn för att säkerställa att miljöbalken och andra miljörättsliga föreskrifter följs. (26 kap. 1-3 § miljöbalken). Tillsynsmyndigheter eller någon som arbetar för en sådan myndighet har som huvudregel rätt till tillträde på annans fastighet, byggnad, andra anläggningar samt transportmedel. De har även rätt att där utföra undersökningar och andra åtgärder (28 kap. 1 § miljöbalken). Sådana åtgärder ska utföras så att så lite skada och intrång som möjligt orsakas (28 kap. 6 § första stycket miljöbalken). För att säkerställa att slamtömning sker på ett säkert och korrekt sätt har kommuner slamtömningsbilar med chaufförer utbildade för att hantera slamavfall. Slambilschaufförer har alltså rätt att beträda privat mark i sitt arbete. Sammanfattning och rådDin hemkommun har både ett ansvar och en skyldighet att ditt slamavfall tas om hand på ett säkert sätt. Slambilschauförer arbetar för att verkställa dessa krav. Ser de brister i din slamavskiljare som riskerar att skada människor, djur eller natur ska det rapporteras till kommunen. De har även rätt att gå in i din hemfridszon för att utföra sitt arbete. Om du upplever att chauffören på något sätt skadat din mark bör du i första hand kontakta din kommun. Med vänliga hälsningar,

Finns det en skyldighet att avlägsna träd som skadar grannens uppfart?

2020-08-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har gjort en uppfart intill mitt hus. Grannarnas träd sticker ut på min uppfart och skadar min asfalt. Pratat med grannarna men dem vill inte bekosta fällning av träd så dem sa att jag får göra det själv. Är dem inte skyldiga till att åtgärda detta ? Sedan har vi deras slipers som skadar min uppfart fallerar. Har dem inte skyldighet att göra detta?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Den typ av förhållande mellan grannar som dina frågor berör regleras i 3 kap. Jordabalken (JB). När det gäller din grannes träd så utgår jag i mitt svar från att det rör sig om någon form av gren/rot som förstör din uppfart, alltså inte stammen i sig.Avlägsnande av grannes växtlighetInträngande växtlighet regleras i 3 kap. 2 § JB. I paragrafen stadgas att rot eller gren som tränger in över en grannes tomt får tas bort om den medför olägenhet. Om det kan antas att ett borttagande skulle medföra skada för växtens ägare måste dock först ägaren ges chansen att ta bort roten eller grenen. Grannen ska få skälig tid på sig att åtgärda detta, vilket tidigare har ansetts vara ca sex månader. Om din granne inte vidtar åtgärden inom denna tidsperiod är det alltså fritt fram för dig att ta bort grenar eller rötter som tränger in på din tomt.Att lagen tydliggör att det enbart är rötter och grenar som får tas bort innebär att det inte är tillåtet att skada trädstammen i sig. Jag vill härmed påpeka att det är viktigt att vara försiktig när man tar bort grenar eller rötter, eftersom det finns en risk för skadeståndsskyldighet om trädet tar mer skada än nödvändigt.Vad gäller vem som betalar för avlägsnandet av grenar och rötter så innehåller jordabalken inga bestämmelser som ger någon rätt att kunna begära ersättning för kostnaderna från din granne. Det får man med alltså bekosta själv.Skadeståndsskyldighet för skada på din uppfartEnligt 3 kap. 1 § JB ska varje fastighetsägare ansvara för att vårda och bruka sin fastighet så att omgivningen inte störs. Med hänsyn till att träd och slipers orsakat skada på din uppfart finns möjlighet att rikta skadeståndsanspråk mot din granne. För att så ska vara fallet krävs någon form av vårdslöshet från din grannes sida, 2 kap. 1 § skadeståndslagen. För att någon skadeskyldighet ska anses föreligga krävs dessutom adekvat kausalitet mellan den skadevållande handlingen och skadan. Detta rekvisit innebär i korthet att skadan skall vara en förutsebar och sannolik följd av oaktsamheten.Det är svårt för mig att bedöma huruvida rekvisiten för skadeståndsansvar är uppfyllda eller ej då jag inte har all relevant fakta. Men i korthet förutsätts att en åtgärd krävts från din grannes sida som inte vidtagits och att denna underlåtenhet medfört en skada för dig.SammanfattningSammanfattningsvis så är det ej möjligt att kräva att grannen tar bort vare sig träd eller slipers. Däremot så har du efter 6 månader från att du rätt att själv ta bort grenar och rötter som skadar din uppfart. För denna åtgärd kan du dock inte kräva ersättning från grannen.Skadan som uppstått på din uppfart kan däremot möjligen ersättas på skadeståndsrättslig väg. Jag rekommenderar dig till att boka tid med våra jurister här på Lawline för att undersöka dina möjligheter för ett sådant anspråk.Hoppas du fick svar på dina frågor.

Hur ändrar vi taxeringskod för fastighet?

2020-09-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hi - I write in English for clarity.We are considering buying a disused lanthandel which is classified with taxerings cod 325 - hyreshus, hyrehus huvudskligen lokaler." It has a bathroom, kitchen and private rooms as well as a shop local. We wish to use this as a summer house. Do we need to make any application to change the use? Do we need to make a bygglov application?Vi överväger att köpa en nedlagd lanthandel som klassificeras med taxerings kod 325 - "hyreshus huvudskligen lokaler". Den har ett badrum, kök och privata rum samt en lokal. Vi vill använda detta som ett sommarhus. Behöver vi göra någon ansökan för detta? Behöver vi göra en bygglov-anskökan eller ansöker om att ändra taxerings kod? Kan det kommer någon hinder i denna process?Tack för hjälpen!
Dennis Lavesson |Hi and thank you for contacting Lawline with your question!As I understand it, you understand the Swedish language, why I will answer your question in Swedish. In the event that something is unclear, you are welcome to send me an e-mail. Contact information is found in the end of the answer.UtredningAtt fastigheten är taxerad som hyreshusenhet (typkod 325) innebär att ni kan påverkas i möjligheten till ROT-avdrag, att det inte finns möjlighet till uppskov på reavinstskatt m.m. Typkoden kan ändras om byggnadens användning ändrasTaxeringskoden fastställs av Skatteverket vid fastighetstaxeringen. Du kan inte själv välja typkod för din fastighet, men om du anser att typkoden är felaktig kan du begära omprövning. Då gör Skatteverket en ny bedömning. Skatteverket kan däremot ändra fastighetens typkod om fastigheten har förändrats genom till exempel nybildning, ombildning, nybyggnation eller om byggnadens användning ändras. Det kan krävas bygglov för ändrad användningSom jag förstår det är den fastighet ni är intresserade av taxerad som "hyreshusenhet, lokal" med typkod 325. I ert fall har ni för avsikt att nytta fastigheten på ett annat sätt än vad ändamålet är för tillfället. Ett ändrat användningssätt (ändrad användning) är en form av ändring som framgår av plan- och bygglagen (PBL). Det krävs bygglov för en annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Detta krav på bygglov gäller för alla typer av befintliga byggnader, även för ekonomibyggnader och oavsett var de är placerade (9 kap. 2 § PBL). Bygglov krävs även om det inte görs några inredningsåtgärder (jfr prop. 1985/86:1 s. 677). I första hand är det byggnadens senaste faktiska användning som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan vara både en pågående användning eller den senast kända användningen. Det har ingen betydelse för bedömningen av lovplikten om denna användning saknar bygglov. I andra hand är det den användning som byggnaden senast har fått bygglov för som avgör. Men det gäller enbart om en byggnad eller en del av en byggnad har anpassats för ett ändamål men inte har börjat användas för det ändamålet. I sådana fall får ändamålet i det lämnade bygglovet vara avgörande i bedömningen om bygglov behövs (jfr prop. 2009/10:170 sid. 467).Att ändra användningssätt i hela eller delar av en byggnad kräver bygglov först om det nya ändamålet är ett väsentligen annat än det pågående, det senast kända eller det som det senast har beviljats bygglov för. Att börja använda ett fritidshus till helårsbostad är en ändring av byggnadens ändamål men inte en ändring till ett väsentligen annat ändamål. Det kan många gånger vara uppenbart att ett nytt ändamål är något helt annat än det tidigare och därmed ett väsentligen annat ändamål. I vissa fall krävs dock en bedömning om det är ett väsentligen annat ändamål och vid en sådan bedömning kan vägledning hämtas från praxis.Huruvida det krävs bygglov för ändrad användning av den fastighet ni är intresserade av går tyvärr inte att ge ett helt klart besked om. Enligt praxis krävs det inte bygglov för att använda ett fritidshus som permanentbostad (jfr RÅ 1965 K 34). Inte heller var en ändring av en carport med förråd till ett bostadsutrymme och varmförråd bygglovspliktigt (MÖD 2015-03-18, mål nr P 9086-14). Det kan å min mening argumenteras för att det krävs ett bygglov för ändrad användning och att det kan ställas krav på t.ex. ventilation m.m. Min rekommendation är att ni till att börja hör av er till tillståndsmyndigheten i kommunen (dvs. där bygglov söks, byggnadsnämnden). Nämnden bör kunna ge närmre besked om huruvida den anser att det krävs bygglov för ändrad användning. För det fall att bygglov krävs och medges, kan ni därefter begära en ändring av typkoden av Skatteverket (se inledningen av svaret).För det fall att ni önskar en djupare utredning kan givetvis en av våra jurister vara behjälpliga. Detsamma gäller om ni får avslag på bygglov eller tycker annorlunda än byggnadsnämnden. Min rekommendation är dock att ni första hand vänder er till byggnadsnämnden. Önskar ni hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag stänga av vatten när jag hyr ut mitt eget hus och hyresgästen är uppsagd?

2020-08-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag hyr ut mitt hus med kallhyra. Hyresgästen betalar vatten och sopor direkt till mig separat. Om vatten räkningen inte blir betald, har jag då rätt att stänga av vattnet. Hyresgästen är även uppsagd pga. obetald hyra.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det gäller uthyrning av privat bostad gäller Lag om uthyrning av egen bostad. Hyresgästerna saknar besittningsskydd enligt lagen, och då hyresavtalet är uppsagd har din hyresgäst ingen rätt att bo kvar i ditt hus då avtalet är uppsagt på grund av att hyresgästen inte betalat. Det finns därför inte något lagligt hinder för dig att stänga av vattnet. Dock hade jag inte rekommenderat att göra det, och istället borde du vända dig till kronofogden. Där kan du ansöka om hjälp med avhysning ( här) och betalningsföreläggande och vanlig handräckning. (här)Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Får en hund skälla hur mycket som helst på en enstamstående villa?

2020-08-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Får en hund skälla hur mycket som helst på en ensamstående villa?Vi bor i en villa på ca 3000kvadrat, och under de senaste tiden har de byggt höghus inte så långt ifrån våran villa, och vi har fått klagomål att våran hund skäller (En vakthund som bara skäller när någon kommer för nära villan/går i skogen här)
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen direkt reglering som säger hur mycket en hund får skälla på en ensamstående villa för att inte skapa olägenhet för ens grannar. Enligt 3 kap. 1 § jordabalken måste dock var och en visa skälig hänsyn till sina grannar och sin omgivning. Ens granar måste däremot acceptera vissa vardagliga störningar och ljud som exempelvis musik som spelas under dagen, en hund som skäller då och då eller ljudet av en gräsklippare. Då er hund endast skäller när någon kommer för nära villan, och de som klagat dessutom bor i ett lägenhetshus, som visserligen ligger nära men jag utgår från att det inte ligger så nära som exempelvis grannvillan, är detta något som bör accepteras av era grannar i höghuset. Det bör alltså ses som vardagliga störningar. Jag skulle råda er till att förklara för era grannar som har kommit med klagomål att ni inte bryter mot principen om att visa skälig hänsyn och att ni inte gör något fel när ni låter hunden vistas ute i trädgården. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du göra höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra när grannen byggt häck och staket på min tomt?

2020-08-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, min granne har under massor av år utnyttjat en del av min fastighet då det är mer naturligt att det tillhör hans. Nu har grannen blivit en riktiga plåga då han förstått att den mark han nyttjat är någon annans och vill ha marken "gratis" för det har alltid varit så. Helt inne på det som är min fastighet står en häck och staket som han har satt upp. Om jag nu skulle vilja ta ner häck eller staket, måste jag då fråga grannen om lov?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din granne utnyttjat din tomt och satt upp både häck och staket på den. Min utgångspunkt för svaret är att gränsen är korrekt uppmätt så det verkligen är din tomt uppsättningen skett på. Det du undrar över är om du kan ta ner häck och staket utan att fråga grannen om lov.I 3 kap. 12 § jordabalken (JB) finns en bestämmelse som är aktuell för det fall att byggnad eller annan anläggning uppförts så den skjuter in på angränsande mark. Om anläggningens borttagande eller förändring skulle medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är vederbörande inte skyldig att avträda marken som tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Det stadgade gäller inte om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet. Lagtexten ger ingen direkt ledning för hur byggnad eller annan anläggning ska tolkas. Å min mening torde inte ett staket (eller för den delen en häck) innefattas i begreppet. Oavsett torde det inte medföra någon betydande kostnad eller olägenhet för din granne att den tas bort. Min bedömning är därav att bestämmelsen i jordabalken inte är tillämplig i ert fall, men jag väljer att nämna det för det fall att din granne skulle åberopa den.Om du tar bort grannens häck och staket utan att ni är överens om det finns det en risk att du gör dig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § brottsbalken). Brottet kan innebära att du döms till böter eller fängelse högst ett år (i normalfallet böter) och blir skadeståndsskyldig. Även om du inte skulle göra dig skyldig till brott är det möjligt att argumentera för att du civilrättsligt kan bli skadeståndsskyldig. Enligt skadeståndslagens regler ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en sakskada betala ersättning (jfr 2 kap. 1 § skadeståndslagen). För att inte riskera att göra dig skyldig till brott och även undvika risken att bli skadeståndsskyldig är min rekommendation att du vänder dig till Kronofogden och begär handräckning. Du kan läsa mer om handräckning på Kronofogdens hemsida. Handräckning innebär att du kan begära hjälp med att egendomen ska tas bort. Kronofogden prövar inte om ditt krav är riktigt när du ansöker om handräckning. Om din granne anser att begäran är felaktig kan hen bestrida och du får ta ställning till om du vill gå vidare till domstol.Min rekommendation är att du i ett första skede kontaktar din granne med en begäran om att han tar bort häck och staket från din tomt och att du informerar om att du annars kommer att gå vidare med ärendet. Förhoppningsvis hjälper det redan i det skedet och du slipper anlita Kronofogden eller att gå till domstol. Ibland kan det göra mer nytta om det kommer ett brev från en juristbyrå och vi är gärna behjälpliga med att kontakta din granne åt dig. Om du är intresserad av att en av våra jurister tittar närmre på ditt ärende och även sänder ett brev till din granne med begäran om att ta bort häck och staket från din tomt, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,