Får barnvagn förvaras i trapphus?

2018-12-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Har en Brf förening rätt att tillåta att en barnvagn förvaras i trapphuset eller strider det mot nån brandskyddslag?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Barnvagnsägare har ingen absolut rättighet att förvara barnvagn i trapphus på grund av brandsäkerhetsskäl. I lagen om skydd mot olyckor (LSO) framgår att ägare och de som får nyttja byggnader och anläggningar ska se till att det finns utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka samt i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (2 kap. 2 § LSO). Barnvagnar, cyklar och tidningshögar kan vara i vägen vid utrymning och göra att branden lättare sprider sig och bör därför inte förvaras i trapphus. Kammarrätten har i en dom fastslagit att barnvagnar utgör en säkerhetsrisk. Med det sagt innebär det inte att barnvagnar alltid är förbjudna i trapphus, utan en avvägning måste göras från fall till fall eftersom trapphus kan se så pass olika ut. Sammanfattningsvis kan en bostadsrättsförening tillåta att barnvagn förvaras i trapphuset beroende på hur trapphuset ser ut och om barnvagnen kan placeras så att den inte är i vägen vid eventuell utrymning.

Har man besittningsrätt om man bor i ett hus gratis?

2018-12-03 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej vår far gick bort i maj och han hade en sambo , dom bodde i ett hus tillsammans som far ägde till hundra procent vilket hon har skrivit på att det är så, nu är det så att jag och mina två bröder ägare till fastigheten låter henne bo kvar där med att hon står för löpande kostnader ingen hyra . Nu undrar vi hur det blir om hon kräver besittningsrätt efter ett tag och vad innebär det för oss ? Vi vill ju såsmåningom hyra ut fastigheten men vill samtidigt inte slänga ut henne på gatan i kylan i dagsläget,dessutom har hon en fastighet sen tidigare några hundra meter därifrån . Så återigen har hon rätt att begära bessitningsrätt och vad innebär det för oss kan vi inte få ut henne ur huset då , kan hon bara bo kvar och betala el och diverse utgifter .
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En generell besittningsrätt finns för personer som hyr ett hus enligt 12 kap. jordabalken. För att det ska vara fråga om ett sådant hyresavtal så ska dock avtalet avse upplåtelse av hus mot ersättning. Denna ersättning behöver inte vara i pengar, men det ska vara någon typ av prestation (12 kap. 1 § jordabalken).Eftersom ingen sådan prestation utgår i ert fall så kommer inte 12 kap. jordabalken att vara tillämplig och besittningsrätten i denna lag gäller därför inte. Upplåtelsen ni har gjort till er fars sambo är istället en benefik nyttjanderätt, vilket regler finns för i 7 kap. jordabalken. Om jag har uppfattat dig rätt så har upplåtelsen skett utan en tidsbegränsning. Dessa typer av avtal kan ha olika verkningar angående avtalstiden och uppsägning beroende på hur man tolkar avtalet. Nedan redogörs för de två alternativa verkningar avtalet kan ha:1. Upplåtelsen anses ha gjorts för all framtid, och är bindande i 50 eller 25 år enligt 7 kap. 5 § jordabalken, eller2. Upplåtelsen anses gälla tills vidare, vilket medför att avtalet kan sägas upp när som helst med iakttagande av skälig uppsägningstid.För att ta reda på vilket av dessa två alternativ som gäller så måste man tolka upplåtarens avsikt. Vilken av dessa två regler som gäller beror alltså på vad du och dina bröder avsåg med upplåtelsen.Enligt uppgifterna från din fråga så är min bedömning att detta är en upplåtelse som löper tills vidare enligt p. 2 ovan. Detta gör att ni kan säga upp avtalet när som helst med iakttagande av skälig uppsägningstid.Det är vidare inga problem att er fars sambo fortsätter att bo i huset utan att utge hyra, utan er fars sambo kommer fortsatt att sakna besittningsrätt till huset, men ni måste iaktta en skälig uppsägningstid när ni säger upp avtalet. Vad som är en skälig uppsägningstid får bedömas från fall till fall där man tar hänsyn till bland annat hur länge avtalet har löpt. Vänligen,

Byggnad på ofri grund

2018-11-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vad menas med stuga på ofri grund?Vi har en förening som ägs av 16st stugägare. Föreningen köpte fastigheten. Är stugan på ofri grund. ?Kan en av oss avstycka en tomt?
Azra Delkic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Byggnad på ofri grundMed stuga/hus/byggnad på ofri grund är en byggnad som har uppförts på annans fastighet (mark). I de flesta fallen har byggnadens ägare rätt att nyttja fastigheten genom ett nyttjanderättsavtal, 7 Kap Jordabalken. Byggnad på ofri grund är lös egendom. Det som avgör om stugan är på ofri grund är om den ägs av annan än den som äger fastigheten (marken). För att stugan ska vara på ofri grund ska er förening äga stugan, men någon annan äga marken den står på. Om er förening äger både stugan och fastigheten (marken) blir det då fråga om fast egendom och byggnaden blir ett fastighetstillbehör, 2 Kap 1 § Jordabalken. AvstyckningRegler om avstyckning av fastigheter finns i 10 Kap Fastighetsbildningslagen och i Jordabalken. För att kunna begära avstyckning ska vara ägare av fastigheten. Här är det viktigt att skilja på i första hand om det är er förening som står som ägare som en juridisk person eller om det är ni som stugägare som tillsammans står som ägare i det senare fallet blir Samäganderättslagen tillämplig. I andra hand har det betydelse om ägaren av fastigheten (er förening eller ni stugägare tillsammans) även äger marken/ fastigheten som stugan står på. I det fall ni stugägare äger stugan tillsammans och inte föreningen och ni även äger fastigheten som stugan står på så blir en avstyckning möjlig. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem ska stå för kostnaderna vid köp av mark som måste avstyckas?

2018-11-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Skall köpa en bit mark mellan min fastighet och vattnet. Det är en samfällighetsförening som äger marken. Vi är överens om priset och dom skall kontakta en mäklare. Arvodet till mäklarn måste väl vara deras kostnad? Kostnaden till lantmäteriet är den min eller deras? Kan tycka atta man delar på den? Tacksam för snabbt svar.
Malin Waldén |Hej, kul att du vänder dig till oss på Lawline!MäklarkostnadernaEn mäklare får vanligtvis arvode genom provision, vilket är en procentdel av försäljningen. Provisionen betalas normalt av säljaren. I ditt fall är det säljaren som kontaktar mäklaren så det vanligaste är att de står för mäklarens kostnader.Kostnader till landmäterietAvstyckningskostnadEftersom marken behöver styckas av innan den kan säljas så är det vanligaste att säljaren står för kostnaden. Men detta kan ni bestämma själva och om ni vill dela på den så kan ni göra det.Om du har några funderingar på priser och kostnader hittar du det här på Lantmäteriets hemsida.Att tänka påDet kommer tillkomma ytterligare kostnader för köpet utöver vad du betalar för marken:Du kan komma att behöva betala stämpelskatt. Hur det funkar och om du behöver betala det och hur mycket hittar du här.Du kommer även behöva ansöka om lagfart eller att den nya tomten ska slås ihop med din nuvarande och de ska täckas av samma lagfart. Regler om det och hur du gör hittar du här.RådMitt råd är att var tydlig i köpeavtalet vem som ska stå för vilka kostnader. Så att ni båda är överens och ni slipper missförstånd. Hoppas svaret var till hjälp!Vänliga hälsningar

Hindrar den svenska lagstiftningen att svenska medborgare bygger hus i andra länder?

2018-12-04 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, kan jag som svensk medborgare med kärlek till Nepal köpa mark och bygga mig ett litet hus där?
Alicia Abreu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du köpa mark i Nepal och bygga ett hus där?Enligt den svenska lagstiftningen finns inga direkta hinder för dig som svensk medborgare att bygga hus i ett annat land, därför kan du enligt den svenska lagstiftningen kunna bygga dig ett hus i Nepal. Du behöver däremot se till hur lagstiftningen i Nepal ser på att svenska medborgare kommer och bygger på nepalesisk mark. Dessvärre har vi här på Lawline svårt att hjälpa till med hur utländsk lagstiftning ser ut. Det du kan göra är att vända dig till en juridisk rådgivare i Nepal som hjälper dig med deras lag.Stort lycka till med husdrömmarna!Vänliga hälsningar

Fråga om carport som gör intrång i grannes mark

2018-12-01 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!1996 fick jag ett Grannemedgivande att få bygga på en carport på vårt garage, fram till grannens skogstomt. Det som nu i höst, efter 22 år efter bygget, framkom det att carporten står snett med bakre delen delvis in på grannens skogstomt. Nu kom grannen och krävde att jag skall riva carporten! Nämnas skall att vår tomt ligger mitt ute i skogen och gränsar således inte till någon villatomt.Orsaken till att det blivit så här är att jag bara tittade på situationsplanen som satt i pärmen som medföljde vid husköpet 1981. Där är garaget inritat parallelltmed norra tomtgränsen, men i verkligheten ligger den ca. en meter snett på tomten, vilket medförde att ena hörnet hamnade utanför tomten. Varken jag eller skogsägaren har uppmärksammat detta tidigare. Nu till min fråga, måste jag riva min carport? Den är ca 12 meter lån och ca 4 meter bred. Har erbjudit markägaren en ekonomisk uppgörelse, vilket han inte verkar godtaga. Det skulle ställa till en massa arbete och kostnad om jag blir tvungen att riva. Jag har tagit på mej skulden för mitt misstag. Vad kan markägaren nu göra för att verkställa det han hotar med?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.För att ge svar på din fråga ska jag först gå igenom vad lagen säger om situationer såsom dessa och sedan ge svar på vad som gäller i ditt fall. Reglering kring anläggning som gör intrång på angränsande fastighetFallet då en byggnad eller annan anläggning skjuter in på en angränsade fastighet regleras i 3 kap. 12 § jordabalken (1970:994). Paragrafen är utformad så att lösningen på situationer såsom i ditt fall uppstår är att varken fastighetsägaren/tomträttsinnehavaren tvingas att få acceptera ett intrång utan vidare och att ägaren till byggnaden eller anläggningen som skjuter in på grannens fastighet inte betungas alltför onödigt. Av 3 kap. 12 § jordabalken följer det att om byggnad eller annan anläggning skjuter in på angränsande fastighet är anläggningens ägare inte skyldig att riva anläggningen och avträda den mark som tagits i anspråk om borttagandet av anläggningen skulle medföra betydande kostnader eller olägenhet för anläggningens ägare. Detta gäller fram till att anläggningen blir obrukbar (då anläggningen är i ett sådant dåligt skick att det inte är ekonomiskt försvarbart att rusta upp den) eller annars avlägsnas. Detta gäller dock inte om den som uppförde anläggningen gjorde intrång på den angränsande fastigheten med avsikt eller av grov vårdslöshet. Eller då anläggningen sålts till annan köpare, denne köpare hade kännedom om att anläggningen sköt in i grannens fastighet och att detta gjordes av avsikt eller berodde på grov vårdslöshet. Vidare anges det i paragrafens andra stycke att den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Även tomträttsinnehavare av marken är berättigad till ersättning. Utfallet i förevarande fallAv framställningen såsom framgår av din fråga verkar du ha byggt carporten med tron om att den faktiskt endast var på din fastighet och inte grannens. Vidare förstår jag att du inte hade vetskapen om när du köpte fastigheten (eller tomten) att garaget faktiskt stod snett, utan antog att den låg parallellt med tomtgränsen såsom framgick av situationsplanen (det kanske inte gick att se när man endast såg på garaget och området runtomkring att garaget inte låg parallellt med tomtgränsen, särskilt om tomtgränsen inte heller var tydligt markerad). Om du därefter byggde carporten med utgångspunkt i situationsplanen och med uppfattningen om att den inte sköt in på grannens fastighet anses nog du inte ha varit grov vårdslös (och då inte heller agerat avsiktligen) vid uppförandet av carporten. Eventuellt skulle du kunna anses ha varit vårdslös (ej grov vårdslös) då du inte närmare kollade upp var tomtgränsen exakt gick. Om borttagandet av carporten skulle medföra betydande kostnader eller olägenheter för dig och om du inte med avsikt eller på grund av grund grov vårdslöshet uppfört carporten kan grannen inte tvinga dig riva den ner för att den gör intrång i dennes fastighet. Det är grannen som har bevisbördan för att visa att du uppfört carporten med vetskap om att den gjorde intrång i dennes fastighet eller att intrånget berodde på din grova vårdslöshet. ErsättningGrannen har dock rätt till ersättning för det intrång som anläggningen medför såsom framgår av 3 kap. 12 § andra stycket jordabalken. Brukligt är att ersättningen antingen är ett engångsbelopp eller årligt belopp så länge carporten står kvar. Ersättningen bör motsvara den direkta markvärdeminskingen som följer av intrånget, vilket om det endast är en carports hörn i en skogstomt inte borde vara särskilt omfattande. ÖverenskommelseNaturligtvis är det mer effektivt och ekonomiskt om ni sinsemellan kan komma överens om saken och om en ersättning. I bevishänseende är det även fördelaktigt om en sådan överenskommelse också framgår av ett skriftligt avtal. Skulle din granne inte utan vidare gå med på saken utan tvisten kvarstå kan grannen ta tvisten till domstol. Domstolen kan fatta beslut om din eventuella avsikt eller vårdslöshet då du uppförde carporten, om den måste rivas ner och om ersättningens storlek till grannen om en ersättning ska utgå. Skulle domstolen anse att du har rätt enligt 3 kap. 12 § jordabalken att ha kvar din carport kommer den anses vara ett s.k. legalt tvångsservitut, vilket också blir bindande mot den nya ägaren av din grannes fastighet om fastigheten säljs.RekommendationMitt råd är att du redogör detta för din granne då denne kanske blir mer villig om en ekonomisk uppgörelse för intrånget som carporten medför eftersom din granne inte torde ha rätt att tvinga dig att riva ner carporten och att en fortsatt tvist som tas till domstol kan bli kostsamt. Hoppas att svaret var till din hjälp. Om du har någon ytterligare fråga om saken hör gärna av dig till mig. Skulle du behöva juridiskt hjälp med att upprätta ett eventuellt skriftligt avtal om en överenskommelse om saken eller biträde vid tvist kan Lawlines Juristbyrå bistå dig. Kontakta mig så återkommer jag med prisuppgifter. E-post: bartu.bugdayli@lawline.seHälsningar

Fråga om lagfartsansökan av flera ägare

2018-11-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej. Enl. testamente skall tre arvtagare ärva en hälften av en fastighet (1/6 av hela fastigheten för envar.) Det stipuleras även att efterlevande maka (som äger hälften av fastigheten efter bodelning m.a.a. dödsfallet) skall ha fri förfoganderätt vad gäller fastigheten. För närvarande äger dödsboet efter den avlidne och efterlevande maka 1/2 var av fastigheten. Det är av intresse att skifta dödsboets tillgångar och avsluta/upplösa dödsboet. Skall efterlevande maka söka lagfart för hela fastigheten (med hänvisning till testamentet och fri förfoganderätt) eller skall arvtagarna söka lagfart på 1/6 var? Frågan har ställts till Lantmäteriet men dom kunde inte ge besked...Tacksam för svar,
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Om ni blir flera ägare till fastigheten ska ansökan om lagfart göras gemensamt och den ska innehålla uppgift om hur stor andel av fastigheten varje sökanden har förvärvat, detta följer av 20 kap. 5 § andra stycket jordabalken (1970:994). Fångeshandlingen (handlingen som förvärvet grundas på) och övriga handlingar som styrker förvärvet ska även skickas in till Lantmäteriet, såsom bodelningsavtalet och arvskifteshandlingen. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor kan du ställa en ny eller ringa till Lawline på 08-533 300 04 (Mån-fre 10-16). Hälsningar

Sälja en samägd fastighet fastän den andra parten inte vill det?

2018-11-25 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min dotter och hennes fd. köpte ett hus tillsammans och när de separerade skulle han bo kvar och betala kostnaderna. Nu har han inte gjort det så dom har fått meddelande från banken att de tänker avsluta lånet den 14 december om inte de betalar in det som är obetalat. Ingen av dom bor i huset idag. Min dotter vill sälja men hennes fd vägrar att sälja. De har haft intresserade köpare. Hur kan man göra så att det inte går vidare till exekutiv auktion.? De bor i ett mindre samhälle så det är inte lätt att sälja ett hus där.
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga är det lite oklart om det är ett samboförhållande eller ett äktenskap som har upphört. Jag antar i detta svar att äktenskap som har upphört. Vidare är det även oklart hur fördelningen gjordes vid bodelningen, alltså vem som fick vad. Du antyder i din fråga att din dotter vill sälja men inte hennes före detta man. Jag tolkar detta som att i fördelningen så kom de överens om att dela på huset så båda äger 50 % var. Om det är som i omständigheterna jag har antagit så finns det en Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (SamÄL) som blir aktuell lag. Enligt 2 § SamÄL 2 § är huvudregeln att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke. I 6 § stadgas dock att varje delägare har rätt att, om inte parterna har avtalat om annat, vända sig till tingsrätten för att där ansöka om att egendomen skall utbjudas till gemensam försäljning på offentlig auktion. Försäljningen kommer då handhas av en god man vilken utses av rätten. Den gode mannen bestämmer försäljningsvillkoren, utfärdar köpebrev samt fördelar köpeskillingen mellan er. Ni som delägare kan dock sätta en undre gräns för vilken den gode mannen får sälja egendomen för enligt SamÄL 8, 9 §§. Tingsrätten får dock inte fatta ett beslut om försäljning om den andra parten som motsätter sig en försäljning visar synnerliga skäl för att inte sälja egendomen. Vad synnerliga skäl är får avgöras från fall till fall. Det går inte att avgöra utifrån frågan om den andre parten i ditt fall har sådana synnerliga skäl att ett sådant beslut inte får fattas av tingsrätten. Enligt praxis avser synnerliga skäl undantagssituationer som rör sociala förhållanden och alltså inte för att den andre parten gillar området i allmänhet.Alltså finns det en möjlighet att gå via tingsrätten för att få fastigheten såld på offentlig auktion om din dotter vill göra det. Hoppas du fick svar på din fråga!