Har sambor någon arvsrätt?

2019-02-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag är sambo. Vi har en bostadsrätt som vi äger 50% var. Vi köpte den tillsammmans och flyttade in samtidigt i den. Han har inga lån på sin del. Men det har jag. Vad säger sambolagen ifall han går bort? Han har 2 vuxna barn. Inget testamentet skrivet.
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om sambor finner man i Sambolagen (SamboL).Det finns bara en regel om arv när det gäller sambor, den så att kallade lilla basbeloppsregeln. Den innebär att om en sambo går bort har den efterlevande sambon alltid rätt till två basbelopp i bodelningen (18 § SamboL) Eftersom ni äger ett hur kommer med all sannolikhet lilla basbeloppsregeln på relevant för er. Sambor har alltså ingen arvsrätt efter varandra.Om din sambo går bort kommer alltså hans egendom fördelas genom arv på det "vanliga" sättet, (laglott till hans barn och resterande del kan han förfoga över genom testamente)Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man göra sitt barn arvslöst?

2019-02-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har två söner nu är det så att min ena son inte vill ha kontakt med mig. Kan jag på något sätt göra honom arvslös. För jag tycker inte att han ska ärva mig då han inte vill ha kontakt med mig.
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline. Nedan beskriver jag allmänt några olika tänkbara sätt ett barn blir utan arv och begränsningarna i det. Bröstarvingarna eller barnen har enligt lag alltid rätt att få ut sin laglott vilken är minst hälften av vad denne skulle ärvt (arvslott) om det inte skulle finnas något testamente som ger egendom/pengar till andra. Alltså har barnen rätt till minst hälften av det som de skulle ärva av föräldrarna. Hela den processen beror på vad som finns att dela ut vid arvsskiftet, om det inte finns tillgångar eller något att dela ut överhuvudtaget kan dina barn bli arvslösa. Men det är alltså inte förenligt med svensk rätt att ange i testamentet att ena barnet ska bli utan arv, det barnet kan då få den delen av testamentet ogiltigförklarat och kräva ut sin laglott och få sin andel (minst hälften) av det som finns. Du kan alltså inte testamentera bort barnets laglott. Under din livstid får du göra vad du vill med din egendom, till exempel ge bort eller förbruka/leva upp den på vilket sätt du önskar. Detta innebär att du kan i princip göra så det inte finns något arv kvar att dela ut när den tiden kommer. Bröstarvingarna har dock ett skydd i 7 kap. 4 § ärvdabalken (se här) som kan skydda mot två typer av gåvor som likställs med ett testamente: dödsbäddsgåva eller icke betungande gåva. Med dödsbäddsgåva menas att givaren legat inför döden eller verkligen trott det och då skänker bort egendom. Med icke betungande gåva menas något som är rubricerat som gåva men som inte innebär någon egentlig förändring innan givarens död. Till exempel: om man skulle ge bort sin fastighet eller bil till en person och föreskriver att man själv ska få bo kvar eller nyttja egendomen så länge man lever har det inte skett någon förändring, du bor fortfarande kvar i fastigheten exempelvis. Då kan gåvan anses som en icke betungande gåva. Om gåvan skulle falla in under bestämmelsen 7 kap 4 § kan barnen kräva tillbaka delar av gåvorna under vissa förutsättningar då barnens laglott blivit kränkt. Barnen måste då väcka talan inom ett år från bouppteckningen 7 kap 4 § 2 st. Om gåvan inte faller in under bestämmelsen 7 kap 4 § kan barnen inte angripa den. Detta kan dock bero på vem gåvan var till. Om gåvan var till din andre son till exempel så kan reglerna om förskott på arv bli tillämpliga. 6 kap 1 § ärvdabalken. Men de reglerna kan undvikas genom att man i gåvobrevet anger att gåvan inte ska anses som ett förskott på arv. Rent hypotetiskt hade en person kunnat ge ena barnet en fastighet i gåva och föreskriva att den inte ska anses som förskott på arv. För att det barnet inte sedan ska bli ersättningsskyldigt mot andra eventuella syskon genom regeln i 7 kap 4 § ärvdabalken får gåvan som sagts inte givits bort på dödsbädden eller varit icke betungande. Om situationen inte faller in under den bestämmelsen så borde gåvan inte kunna angripas. Sedan om det inte finns annan egendom/pengar att dela ut blir i princip barnen arvslösa och får inte något vid arvskifte. Med vänlig hälsning

Vad är skillnaden mellan bouppteckningsarvode och boutredningskostnad?

2019-02-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan bouppteckningsarvode och boutredningskostnad?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bouppteckningsarvode är det arvode som betalas ut till den jurist eller den byrå som hjälper till med bouppteckningen när någon avlidit. Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare. Det är inte ett måste att ta hjälp av en jurist när en gör en bouppteckning, men det kan många gånger underlätta.Boutredningskostnader inkluderar flera kostnader, däribland bouppteckningsarvodet. Men även kostnader som kan uppkomma i samband med arvskiftet och dödsboförvaltningen samt vissa begravningskostnader kan räknas med i boutredningskostnaderna. Boutredningskostnader betalas i regel med den avlidnes tillgångar. Boutredning är samlingsnamnet på samtliga rättsliga förehavanden som sker i samband med att någon avlidit.Vänliga hälsningar,

Kan min pappa skriva över sina tillgångar på sin fru så att det inte finns något för mig att ärva?

2019-02-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan min biologiska pappa skriva över alla sina tillgångar (han har sålt sin fastighet) på sin nuvarande fru (ej min mamma) så att det inte finns något för mig och min bror att ärva?Vi är två särkullbarn till pappa och det finns två gemensamma barn i det nya äktenskapet.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Ett kort svar på din fråga är att din pappa inte kan testamentera bort all sin egendom så att du och din bror inte har någon arvsrätt. Däremot har din pappa rätt att på annat sätt "göra sig av" med sin egendom genom att exempelvis skriva över sina tillgångar på sin nuvarande fru och göra er arvlösa. Det är dock lite mer komplicerat än detta så jag kommer förklara lite mer utförligt här nedan om du är intresserad!Det är ärvdabalkens (ÄB) och äktenskapsbalkens (ÄktB) regler som reglerar detta området. Din pappa kan inte testamentera bort dig och din bror från er arvsrättEftersom din pappa är gift ska de tillgångar som han lämnat efter sig (kallas kvarlåtenskap) tillfalla hans fru, (ÄB 3 kap 1 §). Särkullbarn ska dock få ut sina arvslotter direkt om ni inte väljer att avstå den rätten till förmån för hans efterlevande fru, (ÄB 3 kap 9 §). Då skulle ni istället ha rätt till efterarv. Eftersom du och din bror är särkullbarn har ni alltid en arvsrätt från er pappa om han skulle gå bort. Eftersom er pappa har fyra barn skulle det innebära att er arvsrätt är 1 / 4 var av er pappas tillgångar efter han går bort. Om er pappa skulle testamentera bort din och din brors del skulle ni alltid ha rätt till er laglott, (ÄB 7 kap 3 §). Detta innebär att ni oavsett ett testamente har rätt till hälften av er arvsrätt (ÄB 7 kap 1 §), vilket i erat fall skulle vara 1/8 av er pappas tillgångar efter att han går bort. Er pappa har rätt att göra vad han vill med sina tillgångar medan han lever Det finns ingen bestämmelse som hindrar er pappa från att skriva över sina tillgångar på sin fru. Så länge han är i livet har han rätt att hantera sina tillgångar som han vill, det kan innebära att skänka bort den. Dock kan han ha skrivit över egendomen på två olika sätt som gör skillnad för om ni har möjlighet att ärva. Enskild egendom Om det är så att er pappa skrivit över alla sina tillgångar till sin fru och gjort så att allt är hennes enskilda egendom spelar det tyvärr ingen roll att ni har rätt till er laglott. Detta kräver att er pappa och hand fru har upprätthållit ett äktenskapsförord som säger att tillgångarna ska vara enskild egendom, (ÄktB 7 kap 2 §). Om detta är fallet finns det ingen kvarlåtenskap att fördela och du och din bror har inte möjlighet att ärva något. Giftorättsgods Om det är så att det inte finns något äktenskapsförord som säger att tillgångarna ska vara fruns enskilda är tillgångarna som huvudregel giftorättsgods, (ÄktB 7 kap 1 § & 2 §). Det ska alltid genomföras en bodelning när ett äktenskaps upplösts, även när en make dör (ÄktB 9 kap 1 §). Det innebär att en bodelning skulle ske mellan dödsboet och den efterlevande maken. I bodelningen ingår båda makarnas giftorättsgods som ska delas på hälften och ges till båda parter. Detta innebär alltså att en del av giftorättsgodset tillfaller dödsboet och därmed ingår i kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan din pappas arvingar. På så vis skulle du och din bror har rätt till den egendom som er pappa har skrivit över till sin fru, om egendomen utgjorde deras giftorättsgods vid tidpunkten för dödsfallet.Avslutningsvis så finns det lite olika möjliga situationer för dig. Om det är så att er pappa testamenterat bort er del så kan du och din bror begära jämkning av testamentet inom sex månader från att ni tog del av testamentet för att få ut er laglott, (ÄB 7 kap 3 §).Om er pappa har skrivit över sina tillgångar till sin fru är det avgörande om tillgångarna är hennes egna egendom eller inte. För att det ska vara egen egendom krävs det att det finns ett äktenskapsförord som säger det. Om det är så att det inte finns ett äktenskapsförord så är tillgångarna giftorättsgods som kommer fördelas efter det att er pappa eller hans fru går bort. Då har ni arvsrätt från efter er far och har minst rätt till er laglott om han testamenterat bort er rätt att ärva. Alltså: är tillgångarna fruns egen egendom har ni inte rätt att ärva. Är tillgångarna giftorättsgods har ni rätt att ärva av er pappa efter det att bodelning har gjorts. Mina rekommendationer är att försöka lista ut om de tillgångar som skrivits över på frun är egen egendom eller inte om det är så att ni vill veta. Tänk på att de fortfarande har möjlighet att göra tillgångarna till hennes enskilda egendom. Annars kommer ni få reda på det vid det tillfälle er pappa går bort. Om det är fruns enskilda egendom finns det tyvärr ingenting ni kan göra. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, annars får du gärna ställa en till! Du kan även höra av dig till vår telefonrådgivning om du har ytterligare frågor. Allt gott,

Hur avräkning från arv görs när man även någon tillsammans med någon annan?

2019-02-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Räkna bort arvsandel vid delning av lösöret? Hej, vi ska värdera föremål man valt från arvet och sedan föra beloppen till arvsskifteshandlingen. Drar man bort arvsandelen från värdet? Om ett föremål t ex är värt 1000kr och jag har 50% arvsandel, så ska 500 kr för detta sättas på arvsskifteshandlingen? Med vänlig hälsning
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur avräkning från arv görs när man även någon tillsammans med någon annan.Avgörande för hur mycket som ska räknas av från arvet är hur stor del av sakens värde du äger. Om du valt ett smycke från arvet och du ska äga det själv som vilket annat smycket som helst har du ärvt hela och alla 1000 kr ska dras av från det totala värdet på arvet du ska få. Om du å andra sidan ska dela ägandet med någon annan, dvs att du bara äger en andel i smycket ska du bara dra av värdet på den delen du äger från ditt arv.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer med tillgångarna om arvtagaren är på okänd ort?

2019-02-25 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej vad händer om man inte hittar ena syskonet när man ska ärva från ena föräldern? Den är papperslös och har ingen bostad och ingen vet vart personen finns. Vad händer då med pengarna som den andra syskonet ska ta en del av? Om man inte hittar personen.
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Vad händer med tillgångarna om arvtagaren är på okänd ort och inte går att nå? Om arvtagaren, det vill säga i det här fallet ena syskonet är på okänd ort så är utgångspunkten att rätten till arv trots allt måste beaktas till dess att det blir känt var personen finns eller till dess att arvsrätten preskriberas. Om det finns en arvinge på okänd ort ska det anmälas till skatteverket av den som har boet i sin vård (16 kap. 1 § ÄB). Vanligt är då att en god man förordnas som tillvaratar arvtagarens intressen i dödsboet. Rätten till arv preskriberas efter 10 år (16 kap. 4 § ÄB). Det betyder att den del av arvet som tillhör arvtagen som är på okänd ort inte tilldelas någon annan fören efter 10 år. Oftast kan dock arvet till de övriga arvtagarna fördelas ändå. Vem får ärva tillgångarna om preskription inträder? Egendomen ska då tillfalla den som skulle ha fått egendomen om syskonet som inte går att finna inte hade varit vid liv. Om syskonet som inte går att finna har barn ska arvet alltså i fösta hand tillfalla dessa, i andra hand föräldern som fortfarande är vid liv, och i tredje hand syskonen (16 kap. 8 § ÄB). Sammanfattningsvis fördelas arvet först när preskription inträder, dvs 10 år efter det att den ena föräldern dog som huvudregel.

Ärver mina barn min enskilda egendom, eller måste jag upprätta ett testamente?

2019-02-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Vi har 2 gemensamma barn och min make 3 barn sen tidigare.Jag äger ett fritidshus som enskild egendom. Vem ärver det om jag dör?Jag vill att våra gemensamma barn ska ärva fritidshuset, måste jag skriva testamente ?Mvh
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer vid ena makens bortgång, för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill och slutligen för vad som gäller i din situation. Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB. Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken ärver alltså de gemensamma barnen del av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, med vilken den efterlevande kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamentera bort den. Den fria förfoganderätten innebär att egendomen kommer att gå tillbaka till bröstarvingarna till den avlidne, vid den efterlevandes bortgång. Detta framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Vid den efterlevande makens bortgång, realiseras alltså efterarvet vilket för bröstarvingar innebär rätt till en viss kvotdel i egendomsmassan från den efterlevande 3 kap. 2§ ÄBKvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makes totala förmögenhetsmassa. På grund av att värdet på egendomsmassan kan såväl öka som minska, gäller en kvotdel istället för den summa som efterlevande ärver med fri förfoganderätt. Efterarvsrätt innebär alltså inte en rätt till en viss bestämd egendom (exempelvis fritidshuset) utan är just en andel av förmögenhetsmassan. Vanligtvis är kvotdelen hälften, som fördelas lika mellan bröstarvingarna till den först avlidne. Resterande kvarlåtenskapen fördelas sedan lika på den sist avlidnes arvingar, 2 kap. 1 § ÄB. Om din man däremot skulle gå bort före dig, innebär det att hans tidigare barn har rätt att få ut sitt arv direkt, medan du "ärver" era gemensamma barn del av kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. När du i sin tur går bort, kommer arvet efter dig att realiseras och fördelas mellan dina barn. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteAtt fritidshuset är enskild egendom innebär att den undantas från bodelningen, men kommer ändå att ingå i kvarlåtenskapen som den efterlevande maken kan få ärva på grund av gemensamma barn. För att försäkra dig om att kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med dina önskemål eller för att den efterlevande maken inte ska ha rätt att ärva enskild egendom, förutsätter det ett testamente där det framgår. Om du vill att dina barn ska ärva fritidshuset (eller annan bestämd egendom) och att samma egendom även ska vara dina barns enskilda, måste du upprätta ett testamente. Genom testamente kan du bestämma hur kvarlåtenskapens ska fördelas. Det är exempelvis även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din man, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis fritidshuset medan andra testamentstagare, era gemensamma barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din mans bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända er till vår avtalstjänst som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsrätt för barn via spermiedonation

2019-02-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej om jag skulle dö och har ett barn via spermiedonation, har barnet arvsrätt efter min död ?
Zuzu Rabi |Hej och tack för att vänder dig till Lawline med din fråga!Den man som donerar spermier till insemination enligt de svenska lagreglerna i lagen om genetisk integritet (LGI) blir skyddad såtillvida att barnet eller mamman aldrig kan kräva att mannen blir juridisk förälder till barnet. Det innebär att du inte har juridiska skyldigheter gentemot barnet vilket medför att barnet inte har per automatik arvsrätt efter din död. En förutsättning för skyddet från risken att bli föremål för en faderskapsutredning och ha juridiska skyldigheter gentemot barnet är att inseminationen skall ske på ett svenskt offentligt sjukhus under översyn av specialistläkare. Vänligen,