Äktenskapsbalken 12 kap. 2 § och särkullbarn
Min far har avlidit. Han är gift men har inga barn med nya frun. Vi är flera särkullbarn, hon har inga egna.
Min far och frun har skrivit testamente innehållande kvarsittningsrätt men ärva den dagen hon dör. Bodelning makarna emellan skedde tidigare där frun tillskrevs fastigheten de äger och större delen av de kontanta medel på konton etc. Vid bouppteckningen åberopar frun 12:2. Så beloppet kvar efter min far täcker dödsbokostnaderna plus ett litet litet överskott.
Vad betyder detta för oss? Har de skrivit bort oss från att få ut klokt arv efter pappa. Det handlar om betydande summor....
Hur blir det med bouppteckning kring lösöre etc. Vi barn är så ledsna. Vi har ingen relation till frun( som typ är jämnårig med oss barn) och anser hon inte borde kunna sitta kvar med ALLT!!
Mvh
Lawline svarar
Hej
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Vanligtvis när en efterlevande make åberopar 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken (ÄktB) betyder det att den döde maken inte ägde så mycket utan att det mesta ägs av den efterlevande maken. Paragrafen innebär att det så kallade giftorättsgodset, det vill säga det som skulle delas i vanliga fall, inte delas. Den efterlevande maken behåller sina ägodelar och dödsboet efter den efterlevande får den egendom den döde maken ägde, såvida inte maken ärver det. På sätt och vis kan man säga att 12 kap. 2 § ÄktB blir ett slags skydd mot särkullbarns arvsrätt.
Dessutom verkar det som om din far skrivit testamente att frun ska ärva hans kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att hon ärver hans kvarlåtenskap med förbehållet att hon inte får testamentera bort det. Din fars del kommer då att kunna tas ut som efterarv när frun dör. Eftersom ni är särkullbarn har ni dock rätt att få ut halva arvslotten i så kallad laglott på en gång (7 kap. Ärvdabalken).
Så ja, det kan bli ett ganska litet arv i dessa situationer det vill säga när den mindre bemedlade maken dör först.
