I vilken ordning utgår legat respektive arv?

FRÅGA
Ligger ett legat före frånfälle. Hur fördelas arvet mellan 2 personer?
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag förstår din fråga som att du vill veta om legat delas ut innan arv (d.v.s. om legatarier får sin lott före arvingar) och hur ett arv fördelas mellan två arvingar. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.

Vad är ett legat?

I svensk rätt kan kvarlåtenskapen fördelas antingen genom arv eller genom testamente. I ett testamente fördelas kvarlåtenskapen genom legat eller universellt förordnande (11 kap. 10 § ärvdabalken). Ett legat är en förmån i form av en viss sak, ett visst penningbelopp eller en viss nyttjanderätt som tilldelas en viss person (11 kap. 10 § 1 st. ärvdabalken). Ett universellt förordnande avser, i sin tur, kvarlåtenskapen i sin helhet eller en kvotdel av denna (11 kap. 10 § 2 st. ärvdabalken).

Som regel ska legat delas ut innan kvarlåtenskapen i övrigt fördelas mellan arvingarna och universella testamentstagare (11 kap. 2 § ärvdabalken). Det ska dessutom ges ut så snart det är möjligt (22 kap. 1 § ärvdabalken). Bröstarvingar, d.v.s. arvlåtarens barn, barnbarn etc., har dock alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). I den mån ett testamente kränker en bröstarvinges laglott så måste denne påkalla jämkning (7 kap. 3 § ärvdabalken). Då kommer universella testamentstagares respektive legatariers lotter minskas i den mån det krävs för att bröstarvingen ska få ut sin laglott.

Detta betyder att legat, som regel, går före arv men kan minskas för att tillgodose bröstarvingars rätt till sin laglott.

Hur fördelas arv mellan arvingar?

Utifrån formuleringen av din andra fråga utgår jag från att du avser fördelning av arv mellan arvingar (d.v.s. att det inte rör fördelning av kvarlåtenskap genom testamente). Det ska dock sägas att testator har en betydande frihet att fördela kvarlåtenskapen, även om vissa begränsningar finns.

Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser, i enlighet med parentelprincipen. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken.

Som regel ska medlemmarna i en arvsklass ta lika stora delar av kvarlåtenskapen. Detta följer av den s.k. stirpalgrundsatsen. Har någon trätt i en arvinges ställe ska denna, enligt istadarätten, ta den förstnämndas kvotdel av arvet. Observera dock att fördelningen av arvet, exempelvis, kan påverkas av om någon av arvingarna har fått ett förskott på arv (6 kap. ärvdabalken).

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. I det fall något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.

Vänligen,

Joakim Strömbladh
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (984)
2021-11-30 Bröstarvinges arvsrätt
2021-11-29 Var vänder man sig om man behöver någon som förvaltar ett dödsbo?
2021-11-25 Vem ansvarar för dödsboet
2021-11-22 Kan man ärva skulder? Vem skall ansöka om konkurs för ett dödsbo som är på obestånd?

Alla besvarade frågor (97633)