Kan jag säkerställa att jag blir kremerad när jag har avlidit?

2019-04-02 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående testamente efter jag avkommer, och hur jag säkerställer att det jag vill överstrider min blodfamiljs vilja.Mina föräldrar är väldigt kristna, och som man brukar så begravs man ect. Men jag är atheist och har problem både med pengarna som inprincips bränds när man spenderar på kistor, gravplats ect. Samt jag har donerat min kropp redan för organ transplantion eller vetenskap. Nu är bara frågan hur jag säkerställer att jag blir kremnerad efter donationen och att jag inte begravs.Tack så mycket för eran tid om/när ni svarar på min fråga.Mvh/P.s
Hanna Lindqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När jag besvarar din fråga kommer jag att hänvisa till begravningslagen (BegrL) och ärvdabalken (ÄB). Den avlidnes vilja ska följas så långt det är möjligtDin önskan om att kremeras ska följas av dina närstående eller den som ska sköta och anordna gravsättningen (BegrL 5 kap. 1 §). Om dina närstående inte skulle vara överens om att kremering ska ske är den som är huvudman för begravningsverksamheten på orten skyldig att hjälpa dem att medla (BegrL 5 kap. 3 §). Om någon överenskommelse inte har skett efter medling ska tvisten lämnas över till Länsstyrelsen som ska lämna ett beslut om vem av dina närstående som får bestämma. Vid bedömningen ska Länsstyrelsen särskilt visa hänsyn till den avlidnes önskemål (BegrL 5 kap. 4 §).Det är inte ett lagbrott om dina släktingar och närstående i samförstånd går emot din vilja om kremering och gravsättning, men enligt lagen ska din vilja följas så långt det är möjligt. Har du gjort din vilja känd ska den respekteras. Jag återkommer nedan till hur du kan göra din vilja känd. Genom ett testamente kan du framföra din viljaFörutom att muntligen tala om för dina släktingar och närstående om din vilja att bli kremerad och de övriga önskemål du har kan du teckna ned detta i ett testamente. I testamentet kan du även ge ett önskemål om den eller de personer du vill ska ordna med gravsättningen.När du skriver testamentet ska du tänka på att formulera dig så tydligt som möjligt, eftersom dokumentet förmodligen kommer att behöva tolkas av en utomstående person. Den som tolkar testamentet ska försöka utreda vad som var din vilja och önskemål, (ÄB 11 kap. 1 §). Tänk på att testamentet måste vara skriftligt och bevittnat och undertecknat av två personer för att vara giltigt (ÄB 10 kap. 1§).Ett alternativ är att vända dig till en begravningsbyrå. Vissa begravningsbyråer tillhandahåller en dokumenttjänst kostnadsfritt där du tecknar ner dina önskemål. Dina närstående får ta del av dokumentet efter din död. Detta är dock inte ett juridiskt dokument och ersätter inte ett testamente. Gravplatsen betalas genom skatt under din livstidDu har rätt att bli gravsatt på en allmän gravplats i det område där du är folkbokförd vid dödsfallet, och är garanterad en plats oavsett om det gäller en urnsättning eller att askan ska spridas i minneslund inom ett begravningsområde (BegrL 2 kap. 3 §). Den rätten tillkommer dig oavsett om du är medlem i ett trossamfund eller ej (BegrL 2 kap. 4 §).Genom begravningsavgiften ges vissa tjänster som därför inte ska betalas av dödsboet. Det gäller bland annat gravplatsen, kremeringen och lokal för begravningscermoni (BegrL 9 kap. 6 §). Du behöver alltså inte oroa dig för att gravplatsen i sig ska kosta något efter din död eftersom du betalar begravningsavgiften varje år genom skatten (BegrL 9 kap. 1-3 §).Mina råd-Om det är möjligt, gör din vilja känd för dina släktingar och närstående. -Teckna ner dina önskemål i ett testamente. Upplys gärna dina närstående om att du har upprättat ett testamente. Här kan du även ange en person som du önskar ska anordna med din gravsättning. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline.Tror du att du behöver mer ingående hjälp med att skriva ett testamente rekommenderar jag dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Med vänliga hälsningar,

Hur samspelar bodelning, testamente, laglott och efterarv?

2019-03-30 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Tankeställningar kring testamente, äktb 12:2 och taxeringsvärde i bouppteckningen.Hej, Vi är 2 st särkullbarn och vår pappa har gått bort. Det finns ett testamente där det uttyckligen står att efterlevande maka ska erhålla all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, dock om vi bröstarvingar kräver laglott kommer vi ej att erhålla något ytterligare arv. Efterlevande maka åberopar äktb 12:2, att vardera maka får behålla sitt giftorättsgods. Om vår pappa har 1 miljon kr i kvarlåtenskap. Vad innebär detta för oss som bröstarvingar, har vi nu rätt till att få hela arvslotten direkt eller måste vi avstå från arvet tills efterlevande maka har gått bort, eller är vi fortfarande tvungna att begära jämkning för att få ut laglotten? Är det testamentets kriterier som fortfarande styr eller nollställs det p.g.a äktb 12:2? Gällande taxeringsvärde i bouppteckning, jag har läst tidigare svar från er att det är marknadsvärdet som bör prioriteras enligt Skatteverkets uppmaning, med undantag ifall dödsbodelägarna har kommit överens om att taxeringsvärdet ska användas. Problemet är det har aldrig förts en dialog om att endast taxeringsvärdet ska användas, finns det någon lag/uppmaning som ni kan hänvisa till? Om en bouppteckning nu har skickats in till Skatteverket med endast taxeringsvärden, finns det någon åtgärd för oss särkullbarn att hävda att vi vill att endast marknadsvärdet ska användas när själva bodelningen äger rum?Tacksam för all hjälp ni kan bistå med.
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om fråganJag uppfattar det som att du ställer tre frågor. För det första undrar du om åberopande av 12 kap. 2 § äktenskapsbalken (ÄktB) nollställer testamentet. För det andra undrar du om taxeringsvärde eller marknadsvärde beaktas vid, vad jag antar, fördelningen av fastighet. För det tredje frågar du hur er arvsrätt påverkas. Jag förmodar att jag kan komma med ett glädjande och förhoppningsvis förståeligt svar. Hur påverkar 12 kap. 2 § ÄktB?Vad 12 kap. 2 § ÄktB innebär och det som i detta fall har åberopats är att vardera part ska som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Innebörden är att den egendom som är efterlevande makes tillfaller denne och den egendom som tillhörde den avlidne tillfaller dödsboet. Ett testamente påverkar inte bodelningen utan berör enbart vad som sker med den egendom som tillhör dödsboet efter bodelningen. Den enda påverkan som 12 kap. 2 § ÄktB har i detta fall är att fördelningen av egendom mellan makarna (dödsboet och make) faller ut annorlunda än annars. Huvudregeln är annars att det ska ske en likadelning (se 11 kap. 3 § ÄktB). Härav står testamentariska förordnandet fast med samma innebörd. Det är viktigt att separera bodelning från arvskifte och bodelning måste alltid ske innan arvskifte förrättas (23 kap. 1 § ärvdabalken, hädanefter ÄB). Taxeringsvärde eller marknadsvärde?Du nämner inte i frågan vilken egendom som avses varvid jag utgår från att det angår värderingen av fastighet då det handlar om taxeringsvärde. Dessvärre råder inga uttryckliga regler om fastighetsvärdering i detta fall men en allmän huvudregel inom merparten juridiska områden är att värdering sker utifrån marknadsvärdet. Vanligtvis sker detta genom anlitande av (varsin) mäklare eller att enighet råder angående marknadsvärdet. Om marknadsvärdet inte kan fastslås är taxeringsvärdet en lämplig utgångspunkt. Det går inte att på förhand besluta om viss fördelning i bodelningen annat än om makarna står inför omedelbar äktenskapsskillnad, varför en tidigare utfästelse om taxeringsvärdesbedömning inte är bindande (9 kap. 13 § ÄktB). I det fall taxeringsvärdet har uppförts i den slutgiltiga bodelningen och denna har antagits av parterna kommer detta ses som en överenskommelse om att taxeringsvärdet ska råda. Om bodelningsavtal däremot inte har slutits kan inte taxeringsvärdet beslutas i strikt bemärkelse om inte både dödsbodelägarna och efterlevande make är eniga därom. Vid oenighet ska bodelningsförrättare förordnas på begäran. Om bouppteckningsman för dödsboet har förordnats utgör denne även bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Från det värde som fastställs ska latent skatteskuld dras av. Latent skatteskuld innebär att vinst på fastigheten ska beskattas med omkring 20%, varvid avdrag i bodelningen alltid göras för denna summa (se NJA 1975 s. 288 och). Hur påverkas ert arv?Eftersom att ni är särkullbarn råder som huvudregel att ni har rätt till arv omedelbart utan inväntan på efterlevande makes frånfälle (se 3 kap. 1 § ÄB). Det testamentariska förordnandet tillställer i detta fall dock efterlevande make all egendom med fri förfoganderätt, vilket föranleder viss annan ordning för utfående av arv. Makar ärver inte varandra och eftersom förordnandet i detta fall stadgar "fri förfoganderätt" råder att all dödsboets egendom förr eller senare ska fördelas lika på er bröstarvingar (se 2 kap. 1 § ÄB). Utgångspunkten är att denna fördelning sker först vid efterlevande makes frånfälle som konsekvens av testamentet (jfr 12 kap. 1 § och 3 kap. 1-2 §§ ÄB samt NJA 1950 s. 488 och NJA 1963 s. 11). Bröstarvingar åtnjuter ett laglottsskydd med rätt till utfående av halva arvslotten då testamentariskt förordnande inskränker arvsrätten (7 kap. 1 § ÄB). Genom att begära jämkning av testamentet kan således hälften av arvet utfås omedelbart (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten eliminerar inte efterarvsrätten utan densamma kvarstår om än i halverad omfattning eftersom laglottsskyddet självfallet inte innebär att mer än det totala arvet kan utfås. Detta följer av er efterarvsrätt i sig. Det kan dock påpekas att efterarvet utgår i form av en andel i efterlevande makes dödsbo och inte i ett fast belopp. Jag avstår från att gå närmare in på denna förklaring då det lätt blir förvirrande men kan nämna att det stadgas i 3 kap. 2 § tredje stycket ÄB. SammanfattningBodelningen påverkar inte testamentets giltighet i detta fall. I bodelning ska värdering alltid ske utifrån marknadsvärdet och det finns ingen bestämmelse som stadgar detta. Bostad som inte kan värderas bedöms utifrån taxeringsvärde eller överenskommelse mellan parterna i bodelningen, ingen bestämmelse finns för detta heller annat än att det som utgångspunkt är parterna som förrättar bodelningen (se 9 kap. 5 § ÄktB). Det testamentariska förordnandet hindrar inte att ni begär ut er laglott omedelbart och att ni begär ut er laglott hindrar inte att ni erhåller resterande arv i form av efterarv vid efterlevande makes död.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Måste man berätta för sitt syskon att en gemensam förälder gått bort?

2019-03-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om jag inte delger min syster att mamma dött förrän efter begravningen, vad händer då. Min mors sista önskan var att min syster inte ska komma på begravningen.Jag ska givetvis inte ta något ur boet.
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har någon skyldighet att berätta för din syster att er mamma har gått bort.Dödsbo När en person dör bildas ett dödsbo som tar över personens tillgångar och skulder. Dödsbodelägare kan bland annat vara en efterlevande make eller arvingar. Dödsbodelägarna förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt vad som ska göras. Vilka som är dödsbodelägare fastställs dock först vid bouppteckningen.Bouppteckning En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen och ska göras av två personer, så kallade bouppteckningsförrättare. Förrättaren får inte vara dödsbodelägare eller arvinge. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen men man har ingen skyldighet att delta. Eftersom dödsbodelägarna fastställs först vid bouppteckningen måste någon tillfälligt ta hand om och vårda egendomen. Denna person tar hand om sådant som inte kan vänta tills bouppteckningen, exempelvis kontakta andra dödsbodelägare och ordna med begravningen. Ofta görs detta av den som bott tillsammans med den avlidne eller en arvinge.BegravningBegravning ska enligt begravningslagen ske inom en månad efter dödsfallet. Det betyder att begravningen kan hållas innan bouppteckningen. Alltså kan det vara så att din syster kallas till bouppteckningsförrättningen först efter att begravningen hållits. Din frågaInledningsvis vill jag konstatera att du alltså inte har någon skyldighet att delge din syster om att er mamma gått bort före begravningen. Däremot är hon dödsbodelägare i er mammas dödsbo och ska därför meddelas om bouppteckningsförrättningen. Det händer alltså ingenting rent juridiskt om du låter bli att berätta om dödsfallet för din syster, men hon har rätt att delta i bouppteckningen. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Jag och min sambo funderar på att gifta oss, vad får det för arvsrättsliga konsekvenser?

2019-03-19 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är ett äldre par som varit sambos i över 20 år. Jag har varit emot äktenskap på grund av att jag är ensam ägare till fastighet (som vi bor i) och att jag har fyra vuxna barn. Min sambo har inga barn men en åldrig mamma och många syskon i livet. Vi har skrivit varsitt testamente där det i mitt står att min sambo får en femtedel av mina tillgångar och får bo kvar i huset ett år eller tills det säljs. I min sambos testamente står det att hans tillgångar ärvs av mig och sedan mina barn.Nu har vi pratat om giftermål och jag undrar vad som händer med mina tillgångar om jag skulle gå bort före honom. Vi vill absolut inte att mina tillgångar skall hamna på min sambos sida. Allt ska gå till mina barn efter att vi båda inte finns mer.Måste vi skriva nytt testamente eller hur ska vi göra?Hoppas på svar!
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för vad som händer med egendomen vid ena makens bortgång, samt för de arvsrättsliga konsekvenserna därtill, för ett gift par. Jag kommer slutligen att redogöra för de väsentliga skillnaderna mellan att vara gift och sambo. Hoppas det ger svar på din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Vad händer med egendomen vid första makens död?När äktenskapet upplöses genom ena makens bortgång, kommer en bodelning att äga rum innan arvet fördelas, se 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB) och 23 kap 1 § Ärvdabalk (ÄB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make på grund av giftorätt och den andra hälften utgör den avlidnes makes giftorättsandel som tillsammans med eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen som sedan kommer fördelas i arvskifte.På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att "din" egendom, tillfaller din make till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå i framtida bodelning och inte, 7 kap. 3 § ÄktB. Att egendom är enskild har dock bara den rättsverkan att egendomen inte ska ingå i en eventuell bodelning, 10 kap 1 § ÄktB. Den avlidnes enskilda egendom kommer att tillhöra kvarlåtenskapen som ska fördelas i arv, medan efterlevande make kommer att behålla sin enskild egendom. Ett äktenskapsförord kan alltså inte användas för att reglera hur arvet fördelas , utan endast användas för att bestämma vad som ska delas vid en bodelning.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap ÄB. Bröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, tillhör första arvsklassen och är dom som i första hand ärver till lika stora delar var, 2 kap. 1 § ÄB.Enligt huvudregel ärver efterlevande maken bara före gemensamma barn, den efterlevande maken saknar därför arvsrätt om det bara finns särkullbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingarna, det vill säga avkomlingarna till den först avlidne kommer därför ha rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1 § ÄB. Dina barn kommer alltså att ärva hela din kvarlåtenskap, såvida det inte finns ett testamente som anger annat, 3 kap 1 § ÄB.BasbeloppsregelSärkullbarnens rätt till arv kan dock komma att skjutas upp på grund av basbelopp regeln 3 kap 1 § ÄB. Bestämmelsen ger den efterlevande make rätt att erhålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp och i beloppet räknas även värdet av enskild egendom och egendom som efterlevande erhållit genom bodelning, arv eller testamente. Vad som eventuellt skulle saknas för att uppnå fyra prisbasbelopp, kan därför i den mån som krävs och som är möjligt, utgå från kvarlåtenskapen och från särkullbarnets arv. Vad som eventuellt tas av kvarlåtenskapen för att ge efterlevande make fyra basbelopp, räknas som arv och ger särkullbarnen rätt till efterarv när efterlevande make sedan går bort.Särkullbarn har alltså rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men kan dock avstå sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när den efterlevande maken i sin tur går bort, se 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själv väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Skulle du gå bort innan först, kan det alltså innebära en möjlighet för din make att bo kvar eftersom han i sådana fall ärver din kvarlåtenskap och särkullbarnens del av arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att man kan förfoga över egendomen på alla sätt, förutom att testamente bort den, se 3 kap. 2 § ÄB.Skillnader mellan att vara sambo och att vara giftDet finns stora juridiska skillnader mellan att vara sambo och gifta. Den största skillnaden är att sambos inte har arvsrätt efter varandra, utan det förutsätter då att man upprättar ett testamente, precis som ni har gjort. När man är gift, ärver efterlevande make enligt huvudregel. Det gäller dock inte om det enbart finns särkullbarn, eftersom de då ärver hela kvarlåtenskapen. När ett äktenskap upplöses, genom äktenskapsskillnad eller genom ena makens bortgång, kommer även en bodelning att äga rum innan att arvet fördelas. I bodelningen mellan makar, ska enligt huvudregel all egendom, delas lika mellan parterna, i den mån egendomen inte är enskild egendom. På grund av giftorätten, kan det alltså komma att innebära att din egendom, tillfaller din man till följd av en bodelning. Ni kan däremot genom att upprätta ett äktenskapsförord komma överens om vad som ska ingå eller inte ingå i framtida bodelning , 7 kap. 3 § ÄktB. Bodelning mellan sambos är däremot inte obligatoriskt. I bodelningen ingår dessutom begränsad egendom, enbart bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteEftersom du och din sambo inte har gemensamma barn, kommer det innebär det att dina barn kommer ärva hela kvarlåtenskapen efter dig vid din bortgång, även om ni skulle gifta er. Därför rekommenderar jag er att upprätta ett nytt inbördes testamente för att ni fortsättningsvis ska ärva varandra. Jag skulle även rekommendera att ni upprättar ett äktenskapsförord, exempelvis om du vill att din fastighet ska undantas från en eventuell bodelning. Det är även möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att en viss testamentstagare, din make, ska erhålla nyttjanderätt till exempelvis huset medan andra testamentstagare, dina barn, får äganderätten till samma egendom. Äganderätten kan även vara "svävande" vilket innebär att äganderätten kan avgöras vid senare tidpunkt än vid testators död, som exempelvis att dina barn ska bli ägare till en viss egendom vid nyttjanderättshavarens, din makes bortgång, se 12 kap. 2-9 § ÄB.Jag skulle rekommendera dig att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att upprätta ett testamente i enlighet med dina/ era önskemål. Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente kan du vända dig till vår avtalstjänst som du hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Krävs samtliga dödsbodelägares samtycke vid försäljning?

2019-03-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |vid försäljning av dödsbo.jag och min bror ingår i ett dödsbo efter vår morn nu tänker min bror lägga ut ut sommarstugan som det rör sig om utan mitt medtycke kan han göra det.
Aksinja Rönnlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på dina fråga återfinns i ärvdabalken (ÄB).Samtliga dödsbodelägares samtycke krävs för försäljningAv 18 kap. 1 § ÄB framgår att förvaltningen av dödsboet ska skötas gemensamt av dödsboets delägare. Dödsbodelägarna, i detta fall du och din bror, ska alltså gemensamt sälja egendom eller i vart fall ge sitt medgivande till försäljningar. Från denna huvudregel finns ett undantag som är tillämpligt för situationer som inte tål att uppskjutas. Ett exempel på en sådan situation är om den avlidne har ett stort lager frukt som måste säljas innan frukten ruttnar. Om man då inte kan inhämta samtliga dödsbodelägares samtycke till försäljning, så får man alltså sälja frukten ändå. Det verkar dock inte som att denna undantagsregel är tillämpligt i din situation, varpå huvudregeln om samtliga dödsbodelägares samtycke gäller. Påföljd vid felaktig försäljningAv 18 kap. 6 § framgår att om en person säljer av egendom från dödsboet utan samtycke och därigenom skadar de andra dödsbodelägarna så skall han ersätta den skada han orsakat dem.SammanfattningVid försäljning av dödsboets egendom krävs samtliga dödsbodelägares samtycke. Det innebär att din bror inte kan sälja sommarstugan utan ditt medgivande. Om din bror säljer sommarstugan utan ditt samtycke, kan han bli skyldig att ersätta dig för eventuell skada. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan jag använda en del av arvet till mopedkort?

2019-03-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Kan jag använda en del av arvet till mopedkort?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan jag använda en del av arvet till mopedkort?Om du har fått taga ett arv efter någon så finns det ingen reglering i lag som säger vad du får eller inte får göra med det. Det är alltså helt okej att använda pengar från ett arv till ett mopedkort.Om du är under 18 årDet finns ett undantag till regeln om att du själv får göra vad du vill med arv, och den utgörs av en begränsning i det fall arvtagaren är omyndig. En person som är under 18 år har inte rätt att göra vad de vill med sina pengar (9 kap 1 § föräldrabalken). Detta inkluderar även pengar som man fått ärva. Om du är under 18 år krävs alltså att du har din förmyndares, vanligtvis föräldrar, tillstånd att skaffa mopedkort för pengarna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Min son avled för 1- år sedan och ska få skatte återbäring. Vad händer med den då hans konto är avslutat?

2019-03-22 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min son avled för 1- år sedan och ska få skatte återbäring. Vad händer med den då hans konto är avslutat?/ mvh
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill inledningsvis bara beklaga förlusten av din son. Skatteverket kommer betala ut din sons skatteåterbäring till hans dödsbo genom en utbetalningsaviDu skriver att din sons konto är avslutat och det kommer därmed inte finnas något mottagarkonto registrerat när Skatteverket ska betala ut din sons skatteåterbäring. Skatteverket kommer därför istället att skicka ut en utbetalningsavi till din sons dödsbo. Dödsboet är som du säkert vet ett annat namn för de tillgångar och skulder din son hade när han avled. Din sons arvingar är dödsbodelägare och har gemensamt ansvar för dödsboet. Utgångspunkten är att adressen till din sons dödsbo är den adress han var folkbokförd på när han avled. Har ni anmält en ny adress för dödsboet till Skatteverket kommer utbetalningsavin såklart skickas dit istället.Dödsbodelägare kan hämta ut pengarna med utbetalningsavin När utbetalningsavin kommit kan den lösas in på en bank eller t.ex. olika typer av mat- eller servicebutiker. För att kunna hämta ut pengarna med utbetalningsavin är utgångspunkten att samtliga dödsbodelägare måste underteckna avin. Detta just p.g.a. ert gemensamma ansvar för dödsboet. Om det endast finns en delägare kan denne såklart själv skriva under avin och hämta ut pengarna. Ett alternativ är också att en av dödsbodelägarna får en fullmakt att företräda dödsboet, då får denna person hämta ut pengarna med avin.Pengarna från skatteåterbäringen ska fördelas precis som annat arv mellan din sons arvingarSkatteåterbäringen efter din son ska fördelas precis så som resten av hans tillgångar, alltså mellan hans arvingar. För vidare frågor gällande skatteåterbäringen rekommenderar jag dig att vända dig till Skatteverket. Har du ytterligare funderingar om t.ex. fullmakt för dödsboet eller fördelningen av pengarna från skatteåterbäringen är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawlines juristbyrå för vidare juridisk rådvigning. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Livförsäkringspengar utbetalda till dödsboet istället för till förmånstagarna

2019-03-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min far hade en livförsäkring i ett av de större livförsäkringsbolagen knuten till Sverige´s största bank.När han gick bort skickades en förfrågan ut till en av förmånstagarna om uppgifter på hur pengarna skulle betalas ut ( Bank, kontonummer m.m.) till samtliga 3 barn och förmånstagare med 1/3 var.Då utbetalningen dröjde kontaktade jag efter några månader försäkringsbolaget och fick svaret att pengarna betalts ut och ingick i dödsboets tillgångar.När jag åtskilliga gånger försökt få reda på orsaken hänvisades till sekretess och att information inte fick lämnas, fortsatte att ringa, kopplades runt till olika handläggare, fick motstridiga uppgifter, några verkade inte ta så allvarligt på sekretessen - ett riktigt svar fick jag aldrig - men kunde ana att det var något som inte riktigt stämde och "mörkades".För det första - varför begärdes uppgifter om utbetalnings-sätt när pengarna sedan betaldes ut till dödsboet ?Förmånstagarna till livförsäkringen behöver ju inte vara de samma som dödsbodelägarna ?Kan två av förmånstagarna begära detta utan den tredjes samtycke och utan att denne får information om att så skett, förrän förfrågan görs till försäkringsbolaget ?Har en av förmånstagarna rätt att begära en omedelbar utbetalning av den tredjedel som tillhör denne ?Dödsboet är efter snart två år inte skiftat trots att boutredningsman förordnades omgående.Har dödsboförvaltaren rätt att hålla inne livförsäkringspengarna till arvskifte genomförs ? Orimligt i så fall !
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörmånstagarförordnandeHuvudregeln när det gäller hur livförsäkringar och liknande betalas ut beror på om det i försäkringsavtalet finns ett förmånstagarförordnande eller inte. Finns förmånstagare ska försäkringsbeloppet inte tilldelas dödsboet, utan tilldelas förmånstagarna (se 14 kap 7 § 1 st Försäkringsavtalslagen (FAL)). Om förmånstagarförordnande saknas betalas däremot livförsäkringsbeloppet ut till dödsboet.Eftersom att försäkringsbolaget begärt kontouppgifter från förmånstagarna i ditt fall, vilket är standardprocedur om försäkringen är tecknad med förmånstagarförordnande, är det enligt min bedömning antagligen på grund av att det faktiskt finns ett förmånstagarförordnande. Och pengarna ska alltså i så fall betalas ut till förmånstagarnas konton.Ifall ett förmånstagarförordnande finns behöver man inte heller begära utbetalning utan det sker automatiskt så fort försäkringsbolaget mottagit förmånstagarens kontouppgifter. DödsboförvaltareEn dödsboförvaltare har rätt till att förvalta över egendom och tillgångar som tillhör dödsboet. Men eftersom livförsäkringspengarna oftast inte tillhör dödsboet har förvaltaren ingen rätt att hålla de inne om de tillhör förmånstagaren.Min rekommendation är att du i första hand försöker få reda på om livförsäkringen var tecknad med ett förmånstagarförordnande eller inte genom att kontakta försäkringsbolaget. Om det visar sig att ett sådant har förelegat rekommenderar jag att du kontaktar en jurist, det kan du göra här.Hoppas du fått svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,