Ingår värdet av huset i arvet om huset bara är skrivet på ena maken?

2019-04-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Min svärmor gick bort nyligen . Min fru som är hennes dotter är särkullbarn, då hon var omgift. De hade två gemensamma barn samt min fru då som var svärmors dotter.Vi har förstått satt särkullbarn har rätt till sin del av arvet direkt. Hur räknar man ut hur stor del hon har rätt till när det finns två halvsyskon?En sak som känns komplicerad är att deras hus endast är skrivet på den överlevande maken. Hur fungerar det då med arvsrätten. Försvinner husets värde i arvet eller räknas det ändå in som tillgång i dödsboet?
Sofia Wedin |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur arvet fördelas mellan de tre barnen som din svärmor hade (din fru och hennes två halvsyskon). Andra frågan tolkar jag som att du vill veta om huset ska ingå i dödsboet och som värde i arvet eller inte. Bestämmelser som är aktuella för frågan finns i Ärvdabalken men också ÄktenskapsbalkenHur räknar man ut hur stor del av arvet vare arvinge ska få?Det som sker först när någon dör är en bodelning. Det innebär att makarnas egendom, din svärmors och hennes make/maka (om hon var gift) ska värderas och sedan hälften delas mellan dem. Den delen som din svärmor får ut kommer vara hennes kvarlåtenskap som ska fördelas på hennes arvingar (1 kap. och 2 kap. 1 § ÄB)Alla hennes 3 barn är bröstarvingar till henne och har rätt till arv. Kvarlåtenskapen ska delas lika mellan din svärmors 3 bröstarvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Vilket innebär att alla barnenen har rätt till 1/3 var. Din fru har alltså rätt till 1/3 av den kvarlåtenskap som finns av din svärmor. Eftersom hon är särkullbarn har hon rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 2 § ÄB)De anda två barnen till din svärmor, din frus halv syskon, deras del kommer att tillfalla den efterlevande maken/makan med fri förfoganderätt eftersom de är gemensamma barn. Den efterlevande makan/maken ärver före gemensamma barn. Halvsyskonen får då efterarv av sin mamma som fördelas när den efterlevande maken/makan dör (2 kap. 1 § ÄB)Kommer huset värde att ingå i arvet? Det spelar ingen roll vem av makarna som egentligen står på huset för om huset ska räknas med eller inte i arvet/bodelningen. Som tidigare nämnt ska en bodelning ske mellan makarna för att beräkna hur mycket makarna ska få i bodelning och hur stor kvarlåtenskapen (arvet av den avlidna) är. Beroende på om huset faller in i bodelningen eller inte kommer ha betydelse för om en del av värdet av huset ingår i arvet/kvarlåtenskapen (7 kap. 1 och 2 § ÄktB). Den egendomen som ska ingå i bodelningen och delas lika mellan makarna är egendom som klassificeras som giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som makarna har gjort till enskild egendom genom äktenskapsförord, eller om någon av makarna har fått egendomen i gåva/arv eller genom testamente med villkoret att det ska vara makens/makans enskilda egendom (7 kap. 1 och 2 § ÄktB och 11 kap. 1 och 3 § ÄktB). Om fastigheten är enskild egendom ska den inte ingå i bodelningen utan i sin helhet tillfalla maken. Inget av värdet kommer ingå i arvet av svårmoden då. Är fastigheten dock giftorättsgods ska värdet av fastigheten att ingå i bodelningen. Det innebär att halva värdet teoretiskt kommer att tillfalla din svärmor i bodelningen. Därmed kommer halva värdet av huset att vara beräknat i arvet/kvarlåtenskapen. (7 kap. 1 och 2 § ÄktB och 11 kap. 1 och 3 § ÄktB)Huset kommer troligtvis att tillfalla den efterlevande maken och bli avräknad på hans lott i bodelningen (11 kap. 8 § ÄktB). För att besvara din fråga, arvet kommer att delas lika mellan alla 3 barnen. Din fru är därför rätt till 1/3 av arvet. Hur stort själva arvet blir kommer beror på hur mycket kvarlåtenskap din svärmor har. Bodelningen mellan makarna kommer att avgöra hur stor kvarlåtenskapen blir. Halva fastighetens värde kan komma att ingå i arvet om inte huset är makens enskilda egendom. Maken kommer troligtvis att få själva huset i lottläggningen men en del värdet ska beräknas med i arvet om fastigheten är giftorättsgods. Om fastigheten är enskild egendom kommer inget av husets värde att ingå i bodelningen. Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Rätt att ta ut arv efter en förälder när den andra föräldern fortfarande lever

2019-04-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min och min brors pappa gick bort 2007, han bodde på ett äldreboende, och min mamma bodde kvar i deras gemensamma lägenhet. När pappa gick bort så skrevs det i bouppteckningen att vår pappa äger halva lägenheten, vi har tre syskon till på våran mammas sida, dom har en annan pappa. Så när lägenheten säljs så ska jag och min bror dela på halva summan för lägenheten (våran fars del) och den andra halvan delar vi på med mina 3 syskon då vi har samma mor och hon äger den andra halvan. Nu till frågan, våran mor bor nu på ett demensboende och vi ska sälja hennes lägenhet, har jag och min bror rätt att ta ut vårat farsarv då lägenheten säljs eftersom den halvan tillhörde våran far (vårt farsarv) eller får vi ta ut det förs när min mor går bort.
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga, alltså om du och din bror har rätt att ta ut arvet efter er far nu när lägenheten ska säljas, beror på om din och din brors mamma och pappa var gifta när er pappa gick bort. Om era föräldrar var gifta ska hela arvet från er pappa gå er mamma. När er mamma sedan går bort kommer ni att få ut arvet från er pappa först. Detta beräknas på ett särskilt sätt, så att inte era halvsyskon får ärva något som tillhörde er pappa. Därefter kommer ni att dela på arvet efter er mamma tillsammans med era halvsyskon. Om dina och din brors föräldrar var gifta har ni därmed inte någon rätt att ta ut ett farsarv förrän er mamma har gått bort (se ärvdabalken 3 kap. 1 §).Om era föräldrar däremot inte var gifta blir situationen helt annorlunda. Då har ni som utgångspunkt haft rätt att få ut ert arv direkt vid er fars död, eftersom sambor inte ärver varandra. I många fall väljer dock barnen till föräldrar som inte är gifta att inte ta ut sitt arv förrän båda föräldrarna har gått bort, så att inte den efterlevande föräldern tvingas flytta från sitt hem (s.k. sammanlevnad i oskiftat dödsbo). Om det var så att era föräldrar inte var gifta har ni alltså rätt ta ut arvet efter er far i samband med försäljningen av lägenheten. Denna rätt kan dock påverkas av ett s.k. avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo, om ni skulle ha ingått ett sådant med er mamma när er pappa gick bort. Det tar tre månader att säga upp ett sådant avtal (se ärvdabalken 24 kap. 3 §). När avtalet inte längre gäller kan du och din bror förrätta ett arvskifte och fördela arvet mellan er.Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Bröstarvingars skydd

2019-04-24 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejMina föräldrar har sedan länge bott på en ö på västkusten som är väldigt populärt på sommaren. En riktig sommar idyll där huspriserna skjuter i höjden. I maj 2014 gick min mamma bort. Kvar är min pappa, min syster och jag. Pappa bor kvar i huset men spenderar större delen av året utomlands. Han är hemma mellan början av maj och början av september. Sommaren 2018 väljer min pappa att ge bort huset till min syster när han inte känner att han klarar av att sköta det. Hon får då huset som en gåva. Jag har i skrivande stund inte fått någonting. I gåvobrevet står det att "gåvan inte skall ses som ett förskott på arv" Huset är värt väldigt mycket pengar och var en del av mitt morsarv som jag nu inte får ta del av. Min pappa har för avsikt att bo kvar i fastigheten när han blir äldre. Han talade om att min syster skulle "ta hand om honom när han blev gammal". Pappa och jag hade inga konflikter och har haft en bra relation. Dock inte så frekvent då han bor utomlands större delen av året. Min systers och min relation är tyvärr mycket sporadisk, näst intill obefintlig. Vi har inte haft någon kontakt sedan mamma gick bort. Varför vet jag till denna dag inte anledning till. Jag har läst mycket om arv på nätet och känner mig helt uppgiven av vad jag läser? Jag känner att jag nu blivit helt arvlös. Vad kan jag göra? Kan jag strida för mitt arv eller skall jag bara gilla läget?
Lisa Olsson | Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar att du hamnat i en tråkig situation. I Sverige finns det ingen direkt väg till att göra sina barn arvslösa utan det finns olika skyddsregler för barnen gentemot föräldrarna. Klicka här för att komma till en tidigare fråga jag besvarat om att göra sina barn arvslösa, den informationen kan nog ge dig mer kött på benen. Barnen har enligt lag alltid rätt att få sin laglott vilken är hälften av vad denne skulle ärvt om det inte fanns något testamente till exempel som ger pengar/egendom till andra. Det går i alla fall inte att testamentera bort barnets laglott, så om det finns kvar kapital när arvet blir aktuellt har du i vilket fall rätt till en andel av det. En annan skyddsregel är det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ärvdabalken som kan skydda arvingar mot två typer av gåvor om det kränker din laglott (bestämmelsen blir aktuell vid ett frånfälle): dödsbäddsgåvor och icke betungande gåvor. Dödsbäddsgåva innebär att man legat inför döden och då skänker bort egendom, det kan arvingar försöka ogiltigförklara och ta tillbaka. Med icke betungande gåva menas att man ger något och rubricerar det som en gåva fast det inte sker någon egentlig förändring innan givarens död. Exemplet jag brukar ta och som är relevant i ditt fall är att en förälder ger bort sin fastighet till en annan person och föreskriver att man själv ska bo kvar där eller nyttja den så länge man lever, då har det ju inte skett någon förändring och då finns det en chans att gåvan kan ses som en icke betungande gåva enligt 7:4 och att man då kan kräva tillbaka gåvan eller värdet. Bestämmelsen är något svårtillämpad och du måste kunna bevisa att samtliga rekvisit är uppfyllda. Kan rekommendera detta svar ang. 7:4 för ytterligare info. Jag råder dig att kontakta en färdigutbildad jurist som kan bedöma hela din situation med all information då du upplever detta orättvist. Med vänlig hälsning

Dödsbo kostnader

2019-04-17 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ska dödsboet ta kostnaden för bårhusförvaring och bårtransport av den enskilde, i vilka fall inte?
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Relevant lag för din fråga är ärvdabalken (ÄB).Av 20:4 1 st ÄB framgår att vid bouppteckning ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas som de var vid dödsfallet. Det vill säga dödsdagen/tidpunkten är avgörande. Det finns dock ett undantag till detta, och det är begravnings och bouppteckningskostnader, som också ska tas upp i bouppteckningen som skulder även då dessa föreligger efter dödstidpunkten. Dödsboet ska alltså ta kostnaderna kopplade till begravningen, som exempelvis den bårtransport begravningsbyrån ansvarar för. (Undantag är kostnader som redan täcks av begravningsavgiften – exempelvis gravplats, eller om personen var medlem i exempelvis Svenska kyrkan – kostnader för präst med mera). I vissa fall kan kommun/landsting i första steget ansvara för transport/förvaring innan begravningsbyrån tar vid, och om en kostnad tas ut för detta kan skilja från kommun till kommun.Skulle istället den avlidnes skulder skulle vara större än tillgångarna är huvudregeln att dessa skulder avskrivs, arvingarna ska alltså inte ärva dessa. Skulle inte dödsboets tillgångar räcka till begravningskostnader kan dödsboet söka om ekonomiskt bistånd för begravning/bouppteckningskostnader och för att den avlidne ska kunna få en "värdig begravning" (4:1 socialtjänstlagen).Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte att annars höra av dig till Lawline igenMed vänliga hälsningar,

Fördelning av arv från spansk medborgare bosatt i Sverige

2019-04-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hur fördelas arv efter spansk medborgare skriven i Sverige (men inte svensk medborgare), sambo med ett barn i Sverige och tre barn i tidigare förhållande i Spanien? Hus tillsammans med sambo i Sverige, egna bilar och bankmedel.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag ska tillämpas på arvet? EU har gemensamma regler angående arv, vilka du finner i Succcessionsförordningen. Huvudregeln är enligt art. 21.1 i förordningen att arvet efter den avlidne ska regleras enligt den lag där den avlidne hade hemvist vid sin bortgång. För att avgöra var en person har hemvist ska en samlad bedömning göras av omständigheter kring personens liv under åren närmast före dödsfallet. 1 år brukar ses som en tumregel för när en person anses "byta" hemvist eftersom det vanligen är den tid det tar för en person att bli utskriven ur socialförsäkringssystem runt om i Europa, men även andra faktorer kan spela in och göra att hemvistet anses ändrat innan ett år har gått eller att det tar längre tid än ett år. En viktig faktor är hur varaktig och regelbunden vistelsen i det nya landet är samt den inflyttades avsikt med flytten. Framför allt det faktum att den spanska medborgaren köpte ett hus i Sverige tillsammans med sin sambo är en tydlig indikation på att avsikten var att bosätta sig här och därför skulle hemvistet kunna anses vara Sverige även om hen skulle ha bott här något mindre än 1 år. Om personen bott i Sverige längre än 1 år vid sin bortgång så anses personen med största sannolikhet ha svenskt hemvist. Om personen hade svensk hemvist vid sin bortgång är det alltså svensk rätt som ska tillämpas vid fördelning av arvet. Svensk rätt ska tillämpas på hela arvet med undantag för om personen skulle ha exempelvis fast egendom i utlandet, vilket dock inget tyder på i frågan (framgår bara att personen har ett svenskt hus). Då skulle särskilda regler för fördelning av dessa kunna komma in (se Successionsförordningen art. 30).Arvsfördelningen enligt svensk rättSambos ärver inte varandra enligt svensk rätt utan arvet ska i första hand gå till den avlidnes barn. I det här fallet när den spanska medborgaren har 4 barn så är utgångspunkten att arvet ska fördelas mellan dessa (Ärvdabalken 2 kap. 1§). Dock gäller Sambolagen mellan sambos. När ett samboförhållande upphör genom att ena parten avlider så har den efterlevande sambon möjlighet att begära att en bodelning ska ske. Det är endast den efterlevande maken som kan begära bodelning (Sambolagen 8§ och 18§ 1 st.).Om bodelning begärs så ska som huvudregel all samboegendom räknas samman och delas lika (Sambolagen 14§). Till samboegendom räknas gemensamt bohag och bostad om det förvärvats för gememsamt bruk och samborna inte avtalat om annat. Eftersom parterna här köpt huset tillsammans så utgör huset samboegendom (Sambolagen 5§).Efterlevande sambo har även möjlighet att begära att få bo kvar i ett gemensamt hus under förutsättning att de arvsberättigade får ersättning för värdet som egentligen skulle tillfalla dem. Oavsett resultat av bodelningen har en efterlevande sambo alltid rätt till två prisbasbelopp (Sambolagen 16 och 18§). Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kr, alltså har sambo alltid rätt till minst 93 000 kr.Slutsatsen är alltså att huset och övriga tillgångar som hör till sambornas gemensamma bohag kan bli föremål för boldening före en eventuell beräkning av den avlidnes kvarlåtenskap och arvet för dessa fördelas mellan barnen. Bilarna ingår inte i någon samboegendom utan den bil som tillhör den spanska medborgaren ska ärvas av barnen. Samma sak gäller för bankmedlen.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Har bröstarvingarna arvsrätt, även om all kvarlåtenskap testamenteras bort?

2019-04-26 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline ! Har svarar man på detta scenario. En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatarbarnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 årvill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där hanskriver att grannen RolleBagare ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot.Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Blir detta Testamente gilltigt? Hur fördelasdessa 5 miljonerna enligt de som står i lag?
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Bröstarvingars arvsrättI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, även om barnen och arvlåtaren ogillar/ ogillat varandra eller inte har haft någon kontakt, 2 kap. 1 § ÄB.Det förstärkta laglottskyddetEftersom bröstarvingar enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB, innebär det att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller exempelvis göra sig av med sin egendom genom gåvor. Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente bestämma hur till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Bröstarvingars arvsrätt kan alltså begränsas genom ett eventuellt testamente. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som arvlåtaren, genom testamente kan förfoga över. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.Är testamente giltigt? Enligt 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Av lagtexten stadgas att testator i vittnenas samtidiga närvaro ska underskriva testamentet eller bekräfta att det är hon eller han som skrivit under testamentet, att vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn samt ha kännedom om att det är ett testamente som de bevittnar. Det är dock upp till testator själv att bestämma om vittnena ska få kännedom om testamentets innehåll eller inte. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Det framgår inte av uppgifterna i din fråga, om förutsättningarna är uppfyllda eller inte. Men om testamentet uppfyller formkraven och alltså är giltigt, innebär det att testamentet inskränker bröstarvingarnas arvslott. Laglotten faller dock inte ut automatisk när det finns ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, 2 kap 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fördelning av tillgångar i dödsboet

2019-04-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Om en person bor i orubbat bo , och plötsligt säljer lägenheten , med bra vinst , för att flytta ihop med sin nya man , Gäller då det "orubbade boet " fortfarande , eller kan jag få ut min arvslott ??
Paula Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Allmänt om avveckling av ett dödsbo och sammanlevnad i oskiftat boDet är först när bouppteckningen har registrerats och dödsboet skulder har betalats som arvskifte kan genomföras, 23 kap 2 § ÄB.Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett dödsbo kan vara oskiftat och det finns heller inga civilrättsliga regler som anger att dödsbo måste skiftas, 24 kap ÄB. Dödsbodelägarna kan alltså komma överens om att sammanleva i ett oskiftat bo, såväl muntliga som skriftliga avtal är giltiga. Jag kommer i mitt svar utgå från att du är dödsbodelägare. Varje dödsbodelägare kan säga upp avtalet om sammanlevnad i oskiftat bo och dödsboet ska då skiftas inom 3 månader, se 24 kap 3 §.Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Skiftet kan också delas upp i delskifte, boets tillgångar måste därför inte skiftas vid ett och samma tillfälle. Om alla dödsbodelägare är överens, är det även möjligt att skifta ut en eller flera dödsbodelägare, medan övriga dödsbodelägare andelar kvarstår oskiftade,23 kap 1 § ÄB. Ett sådant skiftesavtal, där ena dödsbodelägaren skiftas ut kräver dock skriftlig form, se 23 kap 4 § ÄB. Det är även möjligt att skifta ut sitt egendom genom delskifte.Dödsbodelägare är inte heller bundna av lagens bestämmelser om arvslott, vilket innebär att ni, om ni är överens kan fördela tillgångarna mellan er som ni vill. Inte heller är dödsbodelägare bundna av de värden som den avlidnes tillgångar har värderats till i bouppteckningen, utan ni kan komma överens om andra värden exempelvis om tillgångarnas värde skulle förändras. Det finns heller inga rättsliga hinder mot att bortse från ett testamente om alla är överens om det. Det är även möjligt att en dödsbodelägare som vill ha ett visst föremål låter detta avräknas till ett så högt värde att de andra inte vill ha den.Är ni dock inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.SammanfattningDu tillsammans med andra dödsbodelägare, kan om ni är överens fördela eller värdera egendomen er emellan som ni själva vill. Det är också möjligt om alla dödsbodelägare är överens, att lösa ut en dödsbodelägare ur boet (exempelvis dig) medan andra dödsbodelägare kvarstår i ett oskiftat bo. Är ni dock inte överens om hur egendomen ska fördelas kan du, och var och en av delägarna söka om förordnande av en skiftesman hos tingsrätten, som har till uppgift att fördela den egendom som finns i boet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gravort - Har äkta maka bestämmanderätt?

2019-04-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min make har ett önskemål om gravort men vill ej ta strid om detta med sin dotter.Har jag som äkta maka bestämmanderätt eller har dottern företräde.
Hanna Lindqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att hänvisa till Begravningslagen (BegrL) och Ärvdabalken (ÄB). Kort svar-Din makes önskemål om gravort ska respekteras så långt det är möjligt. -Det finns inte någon särskild bestämmanderätt för äkta maka eller barn vid tvister om gravort eller gravsättning. Anhöriga och närstående måste ta ett gemensamt beslut, men kan få hjälp via medling. I sista hand beslutar Länsstyrelsen om vem som får bestämma gravort. Den avlidnes önskemål om gravsättningen ska respekterasDin makes vilja och önskemål kring gravsättningen ska enligt lag respekteras av anhöriga och närstående, eller den som ordnar med gravsättningen (BegrL 5 kap. 1 §). Det betyder att din makes önskemål om gravort ska följas så långt det är möjligt. Om det vid dödsfall inte finns något känt önskemål från din make är det upp till dig och din makes dotter och eventuellt andra anhöriga att ta ett gemensamt beslut om gravsättningen. Ifall ni inte lyckas komma fram till ett gemensamt beslut kan det bli aktuellt med medling, vilket jag återkommer till lite längre ned i svaret. Din make bör göra sin vilja känd för anhöriga och närståendeDet är inte helt ovanligt att konflikter kring gravsättning och gravort uppkommer mellan närstående till den som är avliden. I många fall avhjälps problemet genom att den avlidne har uttryckt sin egen vilja eller önskemål i frågan. Det är därför viktigt - om det är möjligt - att din make berättar om sin vilja för sina närstående.Om ni tror att det ändå kan bli en konflikt om gravorten när din make avlidit, kan ett säkrare sätt att göra sin vilja känd vara att skriva ett testamente. Det är viktigt att testamentet uppfyller de formkrav som är nödvändiga för giltighet. Testamentet ska vara skriftligt och undertecknas av två vittnen (ÄB 10 kap. 1 §). Ett annat alternativ är att kontakta en begravningsbyrå. Vissa begravningsbyråer tillhandahåller en typ av dokumenttjänst där din make kan teckna ned sina önskemål, varpå på dokumentet förvaras och skickas ut till närstående i händelse av dödsfall. Detta dokument skall dock ej jämställas med ett testamente, som är juridiskt bindande. Om de anhöriga inte kommer överens om gravsättningen ska medling skeSom ovan nämnt ska din makes vilja respekteras. Men i det fallet att du och din makes dotter ändå inte kommer överens om gravsättningen är huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort din make var folkbokförd, skyldig att medla mellan er (BegrL 5 kap. 3 §). Begravningshuvudman är vanligtvis Svenska kyrkans församlingar. Skulle medlingen misslyckas blir det istället en fråga för Länsstyrelsen att avgöra vem av er som ska bestämma gravort. I bedömningen ska Länsstyrelsen särskilt beakta den avlidnes önskemål om gravsättningen (BegrL 5 kap. 4 §). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Ställ gärna en ny om du har fler funderingar! Om du tror att ni behöver mer ingående juridisk hjälp, exempelvis med att upprätta ett testamente, rekommenderar jag er att kontakta Lawlines juristbyrå. Ni kan även kontakta oss på telefon för gratis rådgivning. Med vänlig hälsning,