Vad kan man göra om man har blivit misshandlad på jobbet?

2020-05-10 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev misshandlad på jobbet för två dagar sedan, men flera smällar mot huvudet har haft huvudvärk i flera dagar nu och chefen på jobbet vägrar göra något åt saken eller sparka honom. Det jag undrar om jag kan ta mig tillväga på något sett, ex anmäla chefen och ta det till domstol eller något liknande.
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Du beskriver att du har blivit misshandlad på jobbet, och jag kommer därför först att gå igenom vilka regler som finns om arbetsmiljön och din chefs skyldigheter. Detta regleras bland annat i arbetsmiljölagen. Jag kommer sedan att ge dig råd för hur du kan agera. Vem ansvarar för arbetsmiljön?Det är i första hand arbetsgivaren som är ansvarig för att förebygga att de anställda utsätts för ohälsa eller olyckor på arbetet (3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen). Arbetsgivaren och de anställda ska dock samverka för att uppnå en bra arbetsmiljö (3 kap. 1 a § arbetsmiljölagen). Detta innebär bland annat att det på arbetsplatser med fler än fem anställda ska finnas ett skyddsombud (6 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen). Skyddsombudet har till uppgift att vidta åtgärder om det behövs för att kunna säkerställa en bra arbetsmiljö (6 kap. 6 a § första stycket arbetsmiljölagen). Hur kan du agera nu?Om din arbetsplats har ett skyddsombud rekommenderar jag att du tar kontakt med skyddsombudet och berättar om misshandeln. Det kan då också vara bra att berätta att du har pratat med din chef och att han/hon inte agerade. Du kan också polisanmäla kollegan som misshandlade dig, och då kan frågan tas upp i domstol. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Arbeta inom förskola när man har begått ett brott

2020-05-01 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Kan man jobba på en förskola om man är dömd för stöld?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig Lawline med din fråga!Skyldighet att visa upp utdrag ur belastningsregistretDen som erbjuds anställning inom bland annat förskola ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret till arbetsgivaren (2 kap 31 § skollagen). Det finns även en särskild lag där det framgår att den som erbjuds anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn ska visa upp ett sådant utdrag på begäran av arbetsgivaren (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn).En enskild som behöver ett sådant utdrag om sig själv med anledning av detta har då rätt att få ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret (9 § 2 st p.2 och p.6 lag om belastningsregister). Alla brott visas ejAlla brott som finns registrerade ska dock inte tas med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. De brott som ska tas med är mord, dråp, grov misshandel, människorov, alla sexualbrott, grovt rån och barnpornografibrott. Att någon begått en stöld kommer alltså inte att synas (22 § förordning om belastningsregister).En stöld kommer alltså inte att påverka någons möjlighet att jobba inom förskola. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Om avräkning och lojalitetsplikt under uppsägningstid

2020-04-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har precis blivit uppsagt efter att varit varslad. Jag har 12månaders uppsägningstid.Om jag skulle bli arbetsbefriad under uppsägningstiden kan jag då freelanca (har egen firma/AB) - tänker alltså inte bli anställd?Bästa hälsningar
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En anställd som blir uppsagd kan efter överenskommelse bli arbetsbefriad under uppsägningstiden. Vid en uppsägning kan en överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om vilka villkor som ska gälla under uppsägningstiden. En arbetstagare som blivit uppsagd har rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner under uppsägningstiden, 12 § Lag om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren har dock rätt att, från lön och förmåner som arbetstagaren har rätt till enligt 12 §, räkna av det som arbetstagaren under den arbetsbefriade uppsägningstiden tjänar i en annan anställning, 13 § LAS. Om arbetsgivaren och arbetstagaren däremot har avtalat om att arbetstagaren ska vara arbetsbefriad utan avräkning kan arbetsgivaren inte räkna av annan inkomst. Det är dock, som huvudregel, endast inkomst från en annan anställning som får räknas av och inte inkomst från eget företagande, exempelvis. Inkomster från bisysslor eller förvärvsarbete från enskild firma ska alltså, i regel, inte räknas av.Vidare bör nämnas att man som anställd har en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren och att denna lojalitetsplikt även gäller under uppsägningstiden. Huvudregeln är att arbetstagarens lojalitetsplikt upphör när anställningen avslutas. Man kan säga att den huvudsakliga förpliktelsen för arbetstagaren som följer av anställningsförhållandet är att fullgöra sina arbetsuppgifter. Ett anställningsavtal innehåller dock vissa andra förpliktelser som arbetstagaren har att iaktta. Sådana förpliktelser kan vara lagstadgade eller avtalsreglerade men även utgöras av utfyllande regler som vuxit fram genom domstolspraxis. Sådana utfyllande regler kan sägas uttrycka en allmän lojalitetsplikt för arbetstagare. Lojalitetsplikten innebär att man som arbetstagare ska sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och inte skada arbetsgivaren. Vilka krav på lojalitet som är rimliga att ställa måste naturligtvis dock variera beroende på de förhållanden som råder inom den bransch man jobbar. I lojalitetsplikten ingår att en arbetstagare inte får bedriva konkurrerande verksamhet under anställningen, vilket inbegriper uppsägningstiden. Exakt all konkurrerande verksamhet anses dock inte utgöra ett lojalitetsbrott. Vid en bedömning av vad som utgör lojalitetsbrott ska man ta hänsyn till arbetstagares eventuella förtroendeställning och dennes möjligheter att knyta kundkontakter, dennes möjligheter att i konkurrensen utnyttja företagshemligheter och annat internt material, den konkurrerande verksamhetens beskaffenhet och konkurrensåtgärdens betydelse för företaget. En arbetstagares verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren och tillfogar eller är ägnad att tillfoga arbetsgivaren en inte obetydlig skada eller som annars sker under sådana omständigheter att den bör uppfattas som illojal mot arbetsgivaren, anses utgöra ett lojalitetsbrott, (AD 2009 nr 38 och AD 1993 nr 18). Även förberedelser för att starta en verksamhet som är konkurrerande kan, under vissa omständigheter, anses vara illojala. Om arbetsgivaren dock har gett tillåtelse till eller annars kan anses ha godtagit verksamheten bör arbetstagarens handlande inte anses vara illojalt. Värt att nämna är också Lag om företagshemligheter (LFH). Med företagshemligheter avses, bland annat, information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse, som inte är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av aktuellt slag, som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren, 2 § LFH. Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är däremot inte en företagshemlighet. En arbetstagares upparbetade kunskaper ses alltså normalt inte som företagshemligheter. En arbetstagare som röjer en företagshemlighet så att det medför skada i konkurrenshänseende kan, exempelvis, bli skyldig att betala skadestånd. Sammanfattning I detta fall rör det sig om en uppsägning från arbetsgivarens sida. Om du blir arbetsbefriad under uppsägningstiden kan en eventuell överenskommelse träffas mellan dig och arbetsgivaren om vilka villkor som ska gälla under uppsägningstiden. Du har som arbetstagare rätt att behålla lön och andra förmåner under uppsägningstiden. Vad gäller avräkning av annan eventuell inkomst är det, i regel, endast inkomst från annan anställning som får räknas av och inte inkomst från bisysslor eller eget företagande, exempelvis. Viktigt att tänka på är dock frågan om lojalitet gentemot arbetsgivaren samt om det skulle finnas en eventuell konkurrensklausul. Det kan därmed vara bra att se över vad som gäller enligt anställningsavtalet och tillämpligt kollektivavtal, om sådant finns. Utan att veta mer om din situation kan jag bara rekommendera dig att beakta ovanstående och vara försiktig med att eventuellt påbörja eller förbereda en verksamhet under uppsägningstiden som kan anses vara konkurrerande eller påbörja en annan anställning som kan anses vara konkurrerande med din nuvarande arbetsgivare. I övrigt bör det inte vara några problem om inte annat skulle framgå av eventuellt avtal. Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och tveka inte att höra av dig igen om svaret är otydligt eller om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Fråga om lönediskriminering

2020-04-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om lönediskriminering. Jag tillhör ingen av grupperna som förefaller vara grunden för diskriminering. Däremot blir jag missgynnad i lönesättningen år efter år och fast jag har jobbat länge och har längre utbildning och legitimation har jag lägre lön än nya personer får som ingångslön utan legitimation. Kan det räknas som en form av lönediskriminering?
Sebastian Kjellkvist |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline! Precis som du anger i din fråga så finns det vissa grunder för att diskriminering ska föreligga, något som framgår av 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (DL). Som jag förstår dig så undrar du om din situation rör sig om direkt diskriminering enligt 1 kap. 4 § 1 p DL, för att så ska vara fallet krävs att ett antal rekvisit är uppfyllda. Det ska röra sig om att någon (i detta fall du) missgynnas, genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Som du konstaterade i din fråga faller du inte in under någon av dessa grunder och därmed rör det sig inte om direkt diskriminering, Min rekommendation till dig är således att vända dig till det fackförbund som gäller på din arbetsplats och se om det möjligtvis finns några gällande regler i ert kollektivavtal som reglerar just lönefrågan. Utöver det kan du även vända dig till Diskrimineringsombudsmannen för ytterligare kostnadsfri rådgivning. Med vänlig hälsning,

Vilka lagar reglerar arbetstagarens skydd i arbetslivet?

2020-05-09 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Vilka fackliga, arbetsrättsliga och konstitutionella skydd har jag som arbetare i en svensk textilfabrik eller allmänt som en farbriksarbetare?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lagen om anställningsskydd (LAS) är den mest centrala arbetsrättsliga lagstiftningen. Denna lag skyddar arbetstagaren från bland annat godtycklig uppsägning och reglerar företrädesrätt till återanställning. Lagen är däremot semidispositiv, vilket innebär att lagens bestämmelser kan inskränkas genom kollektivavtal. Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) främjar arbetstagares rätt till medbestämmande i arbetslivet. Semesterlagen reglerar arbetstagarens rätt till semester. Arbetstidslagen reglerar arbetstagarens arbetstider. Arbetsmiljölagen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Diskrimineringslagen ska skydda arbetstagaren från diskriminering. Därutöver finns även lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.Föräldraledighetslagen ger den arbetstagare som har barn rätt till föräldraledighet. I vissa fall finns det även bestämmelser i kollektivavtal. Sammantaget finns det många lagar och därutöver bestämmelser i kollektivavtal som reglerar arbetstagarens rättigheter och dess skydd. De ovan uppräknade lagarna är ett urval av de främsta lagarna på området. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Jobba utan lön

2020-04-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! En konstig fråga. Om jag blir permitterad 80% från mitt jobb, behöver jag ju i praktiken endast vara ca 1 dag/veckan på jobbet (är anställd 100% och tillsvidare). Men om jag VILL jobba mer, och min arbetsgivare godkänner det, är det lagligt? Tex, jag vill jobba 2 dagar/veckan. Men är fortfarande permitterad 80%. Jag jobbar ju då "gratis" mot min arbetsgivare 1 dag/veckan. Men det sker på mitt eget initiativ och absolut inget tvång från arbetsgivaren. Det är väl inte olagligt att jobba gratis på eget initiativ? Hittar inte svaret på min fråga någonstans på internet. Kan tänka mig att det inte är så vanligt att folk vill jobba mer än vad dom behöver. Tack på förhand
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att du som arbetstagare ska få betalt för den tiden du arbetar. Att jobba gratis på det sättet du beskriver regleras inte i lag. Det borde således inte vara några problem, att i den här aktuella situationen, frivilligt jobba mer än du får betalt för.Vänliga hälsningar,

Får man göra praktik längre än sex månader i följd?

2020-04-30 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur länge man får arbeta på ett privat bolag som obetald praktikant, förutsatt att båda parter är överens? Är det 6 månader eller gäller detta bara om man går via arbetsförmedlingen. Tack på förhand!
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det är tillåtet är göra praktik längre än sex månader.En praktiks längd kan variera. Som du har skrivit i din fråga, stämmer det att praktik som görs via Arbetsförmedlingen får vara under max sex månader. Hur lång en praktik får vara beror på den instans som förmedlat praktiken. Om praktiken däremot inte förmedlats genom någon instans, utan man har fixat praktiken på egen hand, finns det ingen gräns för hur lång praktiken får vara. Då är det snarare fråga om en överenskommelse om ideellt arbete. Vänligen,

När nationaldagen infaller på en helg

2020-04-29 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är anställd på kommunen och arbetar 30h/vecka. Pga att nationaldagen är en lördag i år får vi anställda en annan valfri dag att vara ledig på. Men enligt min chef gäller det bara de som arbetar minst 40h/vecka. Är det verkligen rätt? Jag går ju, precis som alla andra, miste om en dags ledigt pga nationaldagen är en lördag.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till LawlineSvaret på din fråga finner du i kollektivavtalet din arbetsgivare, kommunen, är ansluten till. Det är inte säkert att alla anställda får ledigt på samma villkor. Det finns alltså inga allmänna regler som styr vilka som ska kompenseras när nationaldagen infaller på en helg.När nationaldagen då infaller på en lördag eller söndag kan det innebära en rätt att vara ledig på en annan dag. Frågan regleras i kollektivavtalen och jag kan därför inte ge ett mer precierat svar. Normalt omfattas de som jobbar på statliga myndigheter måndag-fredag (kontorsarbetstid). Vanligtvis har arbetsgivaren och facket kommit överrens om vad som ska gälla och reglerat detta. Alltså borde du undersöka vad som står i relevant kollektivavtal för att reda ut vad som gäller på din arbetsplats. Det kan alltså variera beroende på själva anställningen också, tyvärr kan jag inte ge ett mer precist svar!Med vänlig hälsning