Hur många dagar får man arbeta i sträck?

2019-08-27 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hur många dagar i sträck får jag arbeta när jag är timanställd? Har antal timmar per dag någon inverkan?
Amanda Keith |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta rör arbetstid vilket regleras i Arbetstidslagen (ATL). ATL är till för att skydda dig som arbetstagare genom att ge dig rätt till vila och återhämtning, bland annat. Veckovila enligt Arbetstidslagen Enligt 14 § ATL ska du som arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en period om sju dagar (i regel en kalendervecka), alltså veckovila. Veckovilan ska så långt som det är möjligt förläggas till slutet av veckan. Det finns dock inget hinder mot att veckovilan förläggs i början av en vecka och i slutet av veckan efter det. Det krävs inte av lagen att veckovilan infaller regelbundet utan det räcker med att du som arbetstagare får din veckovila någon gång under varje sjudagarsperiod. KollektivavtalGenom kollektivavtal kan dock bestämmelsen avtalas bort. Enligt 3 § 4 st ATL får kollektivavtalet dock inte innebära att arbetstagare får mindre förmånliga villkor än vad som stadgas i ett EU-direktiv. Enligt direktivet måste en veckovila om minst 24 timmars sammanhängande ledighet ges för varje sjudagarsperiod. Ett kollektivavtal kan alltså innehålla en bestämmelse om att du som arbetstagare istället har rätt till en veckovila om minst 24 timmars sammanhängande ledighet för varje sjudagarsperiod. Detta betyder att högsta antalet dagar man kan arbeta i sträck är 12 dagar. Vidare kan vissa andra kollektivavtal innehålla bestämmelser som anger hur många arbetsdagar arbetstagare maximalt får ha per vecka. SammanfattningHur många dagar du som arbetstagare kan arbeta i sträck påverkas alltså av din lagstadgade rätt till veckovila. Enligt ATL har du rätt till en veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod. Som nämnt behöver veckovilan inte infalla regelbundet utan kan förläggas i början av en vecka och i slutet av nästa. Så länge du som arbetstagare får din veckovila någon gång under varje sjudagarsperiod har arbetsgivaren uppfyllt sin skyldighet enligt lagen. Bestämmelsen kan dock avtalas bort genom kollektivavtal, varför det är bra att undersöka vad som gäller enligt eventuellt kollektivavtal också. Ett kollektivavtal får dock inte innebära mindre förmånliga villkor än vad som stadgas enligt ovan nämnt EU-direktiv, varför den minsta tillåtna veckovilan, i sådant fall, är 24 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod. Hoppas du har fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Arbetsgivarens rätt att ändra arbetsuppgifterna enligt 29/29-principen

2019-08-20 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag jobbar på en båt i cateringen och vi som jobbar där är alla cateringvärdar bara för att vi ska kunna gå in ta alla arbetsuppgifter som finns ombord, alltså jag kan inte neka att göra något som ligger under cateringvärdesn arbetsområde.Tidigare hade vi på varje avdelning en "förste" som hade hand om det praktiska och det handlade mest om att gör beställningar, sköta kontakten med chefen och på avdelningar med lite mer personal fördela arbetet.Nu har en ny organisation så alla förste tjänsterna är borta och ersatt med tre steward tjänster ( 6 tjänster eftersom vi är två vakter på båten), dom nya tjänsterna handlar mycket just om att leda arbetet, ha hand och schema och se till så man är tillräckligt med folk på respektive avdelning när det behövs ( finns ingen riktig arbetsbeskrivning på tjänsten) om man har lyckats tillsätta fem tjänster men den sjätte. Nu tvingar man folk ta den tjänst , bland annat oerfarna vikarier. Nu kom man till mig idag och sa att jag skulle va steward denna vecka, jag sa nej, då sa min chef att jag inte hade något val och då sa jag att jag sjukskiver mig och går iland men vilket jag med var på väg att göra då någon annan tog på sig att vara steward .Nu är min fråga , kan man tvinga mig att ta en tjänst som jag inte är anställd som, kan man tvinga folk att bli arbetsledare mot deras vilja.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumLagrum som är tillämpligt på arbetsrättens område hittar vi i lagen om anställningsskydd (LAS). Dock finns det ingen nerskriven bestämmelse i lagen om just arbetsgivarens rätt att ändra arbetsuppgifterna, utan det följer av en princip som kallas 29/29-principen.Arbetsgivarens rätt att ändra arbetsuppgifternaSom utgångspunkt i arbetsrätten har arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet och dessutom omplacera en arbetstagare inom ramen för arbetstagarens arbetsskyldighet. Det du frågar om är om arbetsgivaren har en rätt att omplacera dig till tjänsten som steward. Frågan blir därför huruvida denna tjänst omfattas av din arbetsskyldighet eller inte.Omfattningen av din arbetsskyldighet framgår av den så kallade 29/29-principen. Hur långt er arbetsgivare kan omplacera er anställda beror således på omfattningen av er arbetsskyldighet. Skulle arbetsgivaren överskrida sina befogenheter och därmed utföra en omplacering som ligger utanför er arbetsskyldighet ses omplaceringen i realiteten som ett skiljande från anställningen, vilket innebär att reglerna om uppsägning i LAS aktualiseras.Det finns tre faktorer man ser till för att utreda om de nya uppgifterna ligger inom arbetsskyldigheten:- För det första ska arbetsuppgifterna som utförs vara för arbetsgivarens räkning. Han har således inte rätt att säga åt er att företa arbetsuppgifter för någon annan arbetsgivare utan att ni samtycker till detta.- För det andra gäller arbetsskyldigheten bara inom arbetsgivarens naturliga arbetsområde. Det naturliga arbetsområdet utgörs av kollektivavtalet, vilket i sin tur innebär att de som har tjänstemannaavtal inte är skyldiga att utföra arbete som faller inom arbetaravtalet och vice versa. - För det tredje gäller arbetsskyldigheten bara inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer, vilket innebär att ni som ska arbeta som steward inte ska behöva företa någon genomgripande omskolning för att ni ska kunna utföra arbetsuppgifterna. SlutsatsVad jag förstår det som är alla tre ovan nämnda faktorerna uppfyllda. Det rör sig fortfarande om arbete för arbetsgivarens räkning, det finns inget som talar för att arbetsuppgifterna inte skulle tillhöra samma kollektivavtalsområde och uppgifterna verkar inte vara av det slag så att en större omskolning krävs för att kunna utföra dem. Min slutsats är därmed att arbetsgivaren har rätt att göra omplaceringar av detta slag. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och skulle det vara så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen

Vilken lön har jag rätt till?

2019-08-17 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min arbetsgivare vill ge mig lärlinglön, trots att jag är färdigutbildad bagare och Konditor. Det finns ingen annan bagare/Konditor anställd på företaget. Har de rätt att göra så?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är inget som finns reglerat i lag, istället styr kollektivavtal och anställningsavtal frågor om lön. Så länge det inte finns något om detta i ett kollektivavtal eller ditt personliga anställningsavtal bryter alltså inte företaget mot några regler. Jag råder dig att läsa igenom dessa avtal för att se om det finns bestämmelser om vilken lön du har rätt till. Om du är med i facket bör du även kontakta dessa för att se om de kan utöva påtryckningar mot din arbetsgivare. Finns det inte något om detta i kollektivavtalet eller ditt personliga anställningsavtal har företaget rätt att ge dig lärlingslön. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Arbeta som vd i uppdragsförhållande istället för anställning

2019-08-09 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag arbetar som VD för ett privatägt bolag och fyller snart 62 år. Jag undrar om det är möjligt att deltidspensionera mig vid 62 års ålder, men fortsätta arbeta heltid som VD och fakturera för en halvtidstjänst i mitt privata AB?Alternativt pensionera mig helt, men fortsätta arbeta heltid som VD och fakturera för detta och ev. ta ut lön i mitt privata AB?Framför allt undrar jag hur skatteverket ser på ett sådant upplägg?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att du avser, helt eller delvis, sluta arbeta som anställd i ditt privata aktiebolag, men att du rent faktiskt kommer fortsätta arbeta för bolaget som vd. Juridiskt brukar man tala om en övergång från arbetstagare till uppdragstagare. Det är absolut möjligt och lagligt att fakturera från ditt egna bolag istället för att vara arbetstagare, men det finns ett antal viktiga faktorer att gå igenom innan du tar beslutet. Viktigt att tänka på är att det ur Skatteverkets perspektiv inte spelar någon roll vad ni benämner avtalet, utan istället hur ditt arbete för bolaget rent faktiskt går till. Detta medför att du måste kunna visa att du är uppdragstagare och inte anställd om Skatteverket skulle ifrågasätta detta. För att du ska göra det måste du veta vad som skiljer en arbetstagare från en uppdragstagare. Detta kommer jag att gå igenom nedan. Skillnaden mellan en arbetstagare och en uppdragstagareDen övergripande skillnaden mellan en anställd och en uppdragstagare är att en uppdragstagare är betydligt mer självständig i sitt arbete. Nedan följer ett antal omständigheter som tyder på att personen i fråga är en arbetstagare och inte en uppdragstagare. Den arbetspresterande parten har ingått avtal om personlig arbetsskyldighet mot ersättning och får därmed inte ta in en annan person som utför arbetet istället. Arbetet utförs för annans räkning och under dennes ledning och kontroll. Det rör sig om ett varaktigt samarbete där den arbetspresterande parten står till förfogande för uppgifter som uppkommer efterhand. Den arbetspresterande är förhindrad att utföra liknande arbetsuppgifter år annan, vare sig detta beror på ett direkt förbud eller på arbetsförhållandena. Råvaror, maskiner och redskap tillhandahålls av beställaren. Den arbetspresterande ersätts för utlägg, t.ex. tjänsteresor. Den arbetspresterande får åtminstone delvis sin ersättning i form av garanterad lön. Den arbetspresterande är i ekonomiskt och socialt hänseende att jämställa med en arbetstagare. Motsatta förhållanden tyder på att det handlar om en uppdragstagare. Om du avser att utföra samma arbetsuppgifter som tidigare, där den enda skillnaden blir att du istället fakturerar från ditt eget bolag, finns det en stor risk för att du av Skatteverket fortfarande ses som arbetstagare oavsett vad du skrivit i avtalet. För att öka chanserna att du ses som en uppdragstagare rekommenderar jag att du går igenom punkterna ovan för att se vad du kan göra för att inte uppfylla så många punkter. Exempelvis kanske du kan använda din privata dator istället för bolagets. Skatterättsliga konsekvenserDet kan uppstå ett antal skatterättsliga konsekvenser om Skatteverket menar att det som du anser är ett uppdragsförhållande rent faktiskt är ett arbetstagarförhållande. Ett exempel är att ut- och ingående moms kan behöva justeras i efterhand om det visar sig att uppdragsförhållandet faktiskt är ett arbetstagarförhållande. Det kan även uppstå en situation där skattetillägg blir aktuellt ifall beskattning har skett i fel inkomstslag. Slutsats och råd till digSammanfattningsvis är det absolut möjligt och lagligt med ett upplägg som du beskriver. Det är dock viktigt att se till att du inte ses som en arbetstagare ändå. Detta kan du säkerställa genom att utgå från den punktlista jag presenterade ovan. Med det sagt kan jag dock inte rekommendera ett sådant upplägg. Det på grund av de risker och falluckor som finns, som kan leda till att Skatteverket ändå betraktar det som en anställning. Vill du ha mer information eller hjälp att utforma avtalet på bästa sätt kan du ta hjälp av vår juristbyrå. Då får du de bästa möjliga förutsättningarna för att upplägget ska fungera. Om du vill att jag slussar dig vidare till juristbyrån kan du maila mig på lovisa.lundgren@lawline.se. Du kan även maila om du har några frågor angående svaret. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Får en 16 åring stå i kassan och ta betalt?

2019-08-23 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Får en 16 åring stå i kassa och ta betalt enligt alka regler som finns ? År 2019
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om arbetsmiljö varför arbetsmiljölagen (här) är tillämplig. Där stadgas i 5 kap 2 § (här) att en minderårig, dvs. en person under 18 år, får ha ett ofarligt arbete från och med det år han eller hon fyller 16 år. Att stå i kassan anses vara ett sådant ofarligt arbete som är tillåtet enligt denna bestämmelse. Det är alltså tillåtet att en arbetstagare på egen hand hanterar en kassa och tar betalt vid 16 års ålder, eller från och med det år arbetstagaren fyller 16 år.Däremot kan det vara viktigt att känna till att det är arbetsgivaren som gör en bedömning av om en 16 åring är mogen nog för att klara av att stå i kassan och ta betalt. Vänligen,

Kan inkomst från enskild firma avräknas från uppsägningslönen?

2019-08-18 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej.I mitt avslutsavtal stödet så här:"3. ARBETE OCH LÖN TILL OCH MED SLUTDAGENXXXXX är arbetsbefriad från den 21 maj 2019 till och med Slutdagen. Under den arbetsbefriade perioden är XXXXX oförhindrad att söka nytt arbete. Lön som utges av Bolaget under den arbetsbefriade perioden ska avräknas från annan eventuell inkomst som XXXXX kan förvärva under den arbetsbefriade perioden."Nu vill mitt före detta bolag att jag ska skicka över fakturorna på jobb jag har gjort i min enskilda firma så att dom kan avräkna dem på min sista lön. Kan dom kräva att se det? Vad gäller här?Tack på förhand
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om lön under arbetsbefriad period finns i 12-13 § lagen om anställningsskydd (LAS).Enligt 13 § LAS får arbetsgivaren från uppsägningslönen avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Avräkning kan bara ske för annan inkomst av anställning, således ska förvärvsarbete från enskild firma i regel ej räknas av. Din inkomst från din egen näringsverksamhet kan alltså inte räknas av från din sista lön. Din arbetsgivaren kan alltså inte kräva att du skickar över fakturorna för att avräkna inkomst från din enskilda firma.Observera dock att arbetsgivaren har rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under uppsägningstiden uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Läs här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Anställd genom konkludent handlande oberoende om jag får anställningsavtalet eller ej?

2019-08-17 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag har fått nytt jobb. Väntar sedan 2v tillbaka på anställningsavtal med chefens signatur, men i vår mail kommunikation skriver han "välkommen till XX arbetsplats" och "jag sammanfattar det vi kommit överens om på intervjun och skickar dig ett avtal". Räcker detta för att betrakta mig anställd genom konkludent handlande oberoende om jag får anställningsavtalet eller ej?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett anställningsförhållande ska uppstå krävs inte ett skriftligt avtal. En anställning kan alltså ha uppstått genom en muntlig överenskommelse. Arbetsgivare upprättar däremot ofta skriftliga anställningsavtal som en formalitet för att ha ett fysiskt anställningsbevis. Du är alltså att betrakta som anställd. Se liknande Lawline-fråga här. I övrigt så ska du få skriftlig information om din anställning, bl.a. om anställningsform och arbetsuppgifter, senast en månad efter att du har tillträtt anställningen (se 6 c § lagen om anställningsskydd).Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Preskriptionstid löneutbetalning

2019-08-07 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hur länge kan jag kräva ej utbetald ersättning från arbetsgivare och hur länge kan arbetsgivare hävda krav på ersättning gentemot arbetstagaren?
Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En rätt för dig att erhålla lön för arbete är en fordran. Preskriptionstiden för fordringar är 10 år, vilket följer av 2 § preskriptionslagen. Samma huvudregel för preskriptionstid gäller även åt andra hållet eftersom att även det räknas som en fordran. Preskriptionslagen är dock delvis dispositiv (1 §) och en rad undantag för diverse lönefordringar finns. Semesterlön och semesterersättning omfattas av 2 års preskription enligt 33 § semesterlagen.För anspråk som grundar sig på kollektivavtal (eller bestämmelser i MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet) gäller särskilda regler. (Se 64-66 §§ MBL) Anspråk som grundar sig på LAS (lagen om anställningsskydd - tex lön under uppsägningstid) omfattas av särskilda regler. (Se 40-42 §§ LAS)Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,