Starta aktiebolag vid sidan av anställning

2019-03-21 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har varit kommunanställd i flera år. Har jag, samtidigt som jag fortsätter med mitt jobb, rätt att starta ett aktiebolag där jag är en passiv delägare medan den andra delägaren är aktiv och sköter allt företagsarbete? Tacksam för svar!
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret är ja, du har rätt att starta ett aktiebolag vid sidan av ditt arbete inom kommunen. Du har även rätt att delta aktivt i driften av verksamheten som bedrivs inom aktiebolaget om du så skulle vilja, även fast du är anställd hos kommunen. Det finns inget hinder mot att ha två arbeten samtidigt, du bör dock i sådant fall se till att inte låta arbetet inom din nystartade verksamhet gå ut över ditt arbete hos kommunen. Om du grovt åsidosätter dina åligganden gentemot arbetsgivaren (kommunen) riskerar du att bli avskedad. Notera att om du någon gång vill avsluta din anställning hos kommunen och arbeta heltid inom ditt aktiebolag kan du alltid säga upp din anställning och, efter vederbörlig uppsägningstid avsluta ditt arbete hos kommunen. Hursomhelst, svaret är ja, du har rätt att starta ett aktiebolag vid sidan av din anställning. Hoppas att du fick svar på din fråga.

Omplacering av kommunalt anställd

2019-03-17 i ARBETSRÄTT
FRÅGA | Hej! Har blivit uppsagd och min fråga är om min arbetsgivare kan placera mig på en helt ny arbetsplats långt ifrån det uppdrag jag blivit uppsagd från? Arbetsplatskonsulent i stället för Integrationshandledare som jag är idag. Det är alltså inte likvärdigt mitt tidigare uppdrag. Jag skall gå in i något som heter omställningsfond och därigenom få möjligheter till stöd, kortare utb. etc. samt att söka nytt arbete. Om jag nu skulle bli tvungen att ta detta nya uppdrag kommer det att kräva all uppmärksamhet och jag ser inte då hur det blir möjligt att samtidigt få tid och kraft till att använda uppsägningstiden till att skapa nya förutsättningar för egen del. Vore tacksam för er expertis i relation till denna fråga? Jag förstår att jag behöver arbeta under min uppsägnings tid men vilka rättigheter har jag?
Jenny Räf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förmodar att du är anställd i offentlig sektor och att du därmed också har kollektivavtal. Ett kollektivavtal innebär mer långtgående rättigheter än vad lagen medger.Arbetsgivare har som utgångspunkt rätt att omplacera sina anställda Arbetsgivare har en bestämmanderätt som ger dem utrymme att leda och fördela arbetet som de önskar. Som utgångspunkt är du därför skyldig att utföra de nya arbetsuppgifterna som du blivit tilldelad. Arbetsgivarens bestämmanderätt är en långtgående allmän rättsgrundsats som inte behöver ha stöd i lag.Rätten att omplacera anställda gäller endast inom vissa ramarTrots arbetsgivarens bestämmanderätt kan denne endast omplacera sina anställda inom ramen för deras arbetsskyldighet. Vad gäller omplacering i offentlig sektor brukar man säga att tjänstens beskaffenhet inte får förändras i grunden och att arbetstagaren i realiteten har fått en annan anställning än tidigare. Denna regel kallas för 29/29-principen, och den följer underförstått av ditt kollektivavtal.Vidare har Arbetsdomstolen utarbetat ytterligare en regel (bastubadarprincipen) som innebär att särskilt ingripande omplaceringar på grund av arbetstagaren personligen måste ha godtagbara skäl. Samarbetssvårigheter eller svåra konflikter är exempel på sådana godtagbara skäl.En otillåten omplacering är att jämställa med en uppsägning Om arbetsgivaren omplacerat dig utanför din arbetsskyldighet är det att jämställa med en uppsägning. I sådana fall blir lagen om anställningsskydd tillämplig, vilket innebär att du har rätt till uppsägningstid beträffande dina gamla arbetsuppgifter m.m.Utan att veta mer om varken om dina gamla respektive nya arbetsuppgifter eller ditt anställnings-/och kollektivavtal är det inte möjligt att med säkerhet säga om det nya arbetet ligger inom din arbetsskyldighet eller inte. Detsamma gäller huruvida omplaceringen är särskilt ingripande och därmed kräver godtagbara skäl.Hur du kan gå vidare med din frågaJag skulle råda dig kontakta ditt fackförbund. Det finns till för att hjälpa sina medlemmar i just sådana här situationer. Om detta leder till en tvist har fackförbundet tolkningsföreträde, vilket betyder att du slipper utföra de arbetsuppgifter som det tvistas om framtill dess att saken är avgjord. Om du inte redan gjort det kan du också framföra ditt missnöje till din arbetsgivare. Kanske är denne villig att förhandla med dig om dina arbetsuppgifter. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Har inte fått lön för arbetat tid

2019-02-28 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej har provtjänstjobbat som chaufför i 2v fick inte lön för nyårsafton 2018 är det rimligt tack kjelle
Fredrik Jonsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Naturligtvis har du rätt till lön för arbetad tid. Detta har inte gått rätt till. Föreslår att du vänder dig till din arbetsgivare och om inte det hjälper så skulle jag kontakta facket (de kan hjälpa även om du inte är medlem) och sedan ta dig vidare därifrån. Lycka till!

Diskriminering arbetsintervju

2019-02-26 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar ifall jag som arbetssökande kan nekas till en tjänst pga. klädsel eller liknande och anses det vara diskriminering? Har arbetsgivaren en skyldighet att berätta exakt varför (om det nu varit pga klädsel) jag nekats tjänsten?Med vänliga hälsningar,Tara
Amanda Alwall |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Dessa frågor regleras i diskrimineringslagen som du hittar här. I 1 kap. 5 § stadgas att det finns sju olika diskrimineringsgrunder Kön (man eller kvinna) Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder (uppnådd levnadslängd) Så specifikt kläder utgör inte en grund för diskriminering, men om du haft kläder på dig som gör att det går att härleda dessa till en specifik religion eller etnicitet och du misstänker att det kan vara därför arbetsgivaren sagt nej, går det absolut att gå vidare med att hävda att det skulle kunna röra sig om någon typ av diskriminering. Dock viktigt att poängtera att det krävs att det rör sig om just någon av dessa sju diskrimineringsgrunder för att lagen ska anses tillämplig. Det kan enligt 1 kap. 4 § diskrimineringslagen röra 1. Direkt diskriminering 2. Indirekt diskriminering 3. Bristande tillgänglighet 4. Trakasserier (uppträdande som kränker någons värdighet)5. Sexuella trakasserier 6. Instruktioner att diskrimineraEnligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren gör en förfrågan om eller söker arbete (gör en formell ansökan eller förfrågan). Med andra ord gäller dessa diskrimineringsregler även under själva intervjun. (Finns dock undantag i 2 kap. 2 §)Det här är dock mycket svåra frågor, och det är svårt att bevisa under vilka grunder arbetsgivaren valt att inte ge dig jobbet, eftersom det ofta uppstår en ord- mot- ord-situation. Om du är ansluten till ett fackförbund så skulle jag rekommendera dig att vända dig till dem så kan de hjälpa dig med dessa frågor! Med vänlig hälsning,

När får arbetsgivare neka att anställa mig?

2019-03-17 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Har blivit nekad ett arbete som jag hade fått pga att jag gjort en asnökan om skuldsanering!Jag har ej fått skuldsaneringen beviljad eller nekad. (ej fått svar) Är det lagligt att neka tjänst för att jag gjort en skuldsaneringsansökan?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min tolkning av din fråga är att du sökt ett arbete men att du inte fått tjänsten för att det kommit till arbetsgivarens kännedom att du ansökt om skuldsanering. Jag är dock något osäker på om ni ingått ett anställningsavtal (antingen muntligt, eller skriftligt) eller om du helt enkelt inte fått tjänsten du sökt.Om ni ingått ett anställningsavtal ska avtalet hållas och arbetsgivaren kan inte neka dig att börja. Skulle ni ingått ett anställningsavtal kan det röra sig om en uppsägning eller till och med ett avsked. Om du däremot inte fått tjänsten utan istället blivit nekad den för att skuldsaneringen kommit till arbetsgivarens kännedom, är det i sin ordning. Det är upp till arbetsgivaren vem den väljer att anställa och att inte anställa. De inskränkningar som finns är att arbetsgivaren inte får neka en anställning utifrån någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Att du ansökt om skuldsanering är inte något som är en diskrimineringsgrund i lagens mening.Vänligen,

Hindrande av bisysslor i offentlig anställning

2019-03-15 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Får arbetsgivaren förbjuda bisyssla, om arbetsgivaren köper tjänster, produkter från det företag man har bisysslan på? Enligt arbetsgivarens riktlinjer för bisyssla är Icke tillåtna sådana, där ovannämnd bisyssla inte ryms i någon kategori: - Förtroendeskadlig bisyssla (LOA)anställda får inte inneha någon bisyssla som kan påverka opartiskheten i arbetet eller skada arbetsgivarens anseende. Objektiviteten skall aldrig kunna ifrågasättas av patienter eller allmänhet.- Arbetshindrande bisyssla (LOA)anställda får inte inneha bisysslor som påverkar möjligheterna att fullgöra en god arbetsprestation.- Konkurrerande bisysslor (AB 01)anställda får inte genom ägarintresse, anställning eller som annat uppdrag inneha bisyssla i verksamhet med samma utbud och kundkrets som arbetsgivarens. Bisyssla som på annat sätt menligt påverkar verksamheten, intäkter eller affärsuppgörelser är inte heller tillåten.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras främst av lagen om offentlig anställning (LOA), det kollektivavtal du hänvisar till och den arbetsrättsliga så kallade lojalitetsplikten.Till att börja med kan jag säga att LOA endast förbjuder bisysslor som påverkar myndighetens anseende eller arbetstagarens opartiskhet. Något förbud mot bisysslor som påverkar möjligheterna att fullgöra en god arbetsprestation följer således inte rakt av utifrån LOA (7 § LOA).Jag vet inte tillräckligt om omständigheterna för att kunna uttala mig om just ditt fall, men jag kan i allmänna ordalag uttala mig lite om den här typen av riktlinjer.Som arbetstagare har man en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Vad plikten innebär i praktiken är inte uttryckligt reglerat, utan bedöms från fall till fall. Typiska saker som faller under lojalitetsplikten är att man inte utan arbetsgivarens godkännande får driva konkurrerande verksamhet eller ta anställning i konkurrerande företag.Jag ser i grunden inga problem med din arbetsgivares riktlinjer, även om det också beror på hur arbetsgivaren tillämpar dem. Jag vet som sagt inte tillräckligt om omständigheterna i ditt fall, men kan ge två exempel på företag som en arbetsgivare köper in varor och tjänster av. I det ena fallet anser jag att en bisyssla är problematisk i förhållande till arbetstagarens lojalitetsplikt, och i det andra anser jag att den inte är problematisk. Eftersom du talar om offentlig anställning och patienter tar jag sjuksköterskor som exempel:- Exempel 1: Du är sjuksköterska anställd vid landstinget, och bedriver vid sidan om den anställningen en privat förmedling av sjuksköterskor, som din arbetsgivare anlitar för att kunna ombesörja sitt behov av arbetskraft. Jag tycker i detta fall att verksamheten är illojal i förhållande till anställningen.- Exempel 2: Du är sjuksköterska anställd vid landstinget, och bedriver vid sidan om ett företag som gör kontorsstolar. Landstinget köper kontorsstolar av detta företag för att ombesörja sitt behov av kontorsstolar. Jag tycker inte att bisysslan i detta fall är problematisk i förhållande till anställningen.Jag vill betona att det även i Exempel 2 går att vara illojal, till exempel om man på grund av bisysslan inte sover ordentligt, utan kommer till sina arbetspass som sjuksköterska trött och således inte kan ge en patientsäker vård. Jag uppfattar det dock inte som att du talar om illojalitet av detta slag, utan bara om vad för typ av konkurrerande verksamhet som arbetsgivaren kan anse är olämplig att arbetstagarna har bisyssla i.Sammanfattningsvis kan jag alltså inte avgöra ditt fall, då jag vet för lite om bisysslan och din arbetsgivares verksamhet. Det enda jag kan säga är att även om föreskrifterna om bisyssla inte träffar omständigheterna i ditt fall behöver man också göra en allmän prövning gentemot lojalitetsplikten.Ett råd är att vända dig till det fackförbund som slutit avtalet och/eller som du är ansluten till, och höra deras åsikt utifrån en utförligare beskrivning.Vänligen,

Har jag rätt att behålla min gamla lön vid omplacering?

2019-02-28 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Bibehålla lön vid omplacering? Jag har tidigare haft en chefsposition men är nu erbjuden att omplaceras till en lägre tjänst med lägre lön. Min tidigare tjänst kommer att finnas kvar. Vilken rätt har jag att behålla min gamla lön?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst ska poängteras att detta område är väldigt abstrakt, detta beror på att det inte finns några lagregler på området utan allt bygger på praxis från Arbetsdomstolen (AD). Arbetsskyldighet & OmplaceringsrättDet finns en långtgående arbetsskyldighet för arbetstagare, och därmed även en långtgående rätt för arbetsgivare att omplacera. I princip innebär detta att du som arbetstagare är skyldig att utföra arbetet som din arbetsgivare beordrar dig, vägrar du att utföra arbete inom din arbetsskyldighet kallas detta arbetsvägran och är en grund för uppsägning, detta gäller även om det i efterhand i en domstolsprövning visar sig att det arbetet du blivit beordrad till inte omfattades av din arbetsskyldighet (AD 1984 nr 119). Denna omplaceringsrätt från arbetsgivare gäller även om du får sänkt lön. Har din arbetsgivare rätt att omplacera dig får du alltså acceptera din nya lön. Rör det däremot sig om en otillåten omplacering har inte ens arbetsgivaren haft rätt att omplacera dig, tekniskt sätt har du inte rätt till ditt tidigare arbete och den tidigare lönen, i praktiken kommer arbetsgivaren drabbas av så omfattande skadestånd att du kommer återgå till din tidigare tjänst. Otillåten omplaceringDet finns flera olika situationer där en omplacering kan vara otillåten. Eftersom jag inte har någon information om omständigheterna i just ditt fall kommer jag behandla de mest relevanta översiktligt. 1) Ditt anställningsavtal kan innehålla begränsningar av din arbetsskyldighet. Här måste det dock stå väldigt tydligt i ditt anställningsavtal. Står det t.ex. "vårdbiträde" i ditt anställningsavtal så betyder inte det att du endast har arbetsskyldighet som vårdbiträde. 2) Det kan finnas begränsningar i ditt kollektivavtal.3) Du är inte arbetsskyldig om du fått ny arbetsgivare (utlåning innebär i princip inte att du fått ny arbetsgivare). 4) Faller den nya tjänsten utanför tillämpningsområdet för ditt kollektivavtal? Du är endast arbetsskyldig inom ditt egna kollektivavtalsområde. Det ska nämnas att tillämpningsområdet ofta är mycket vidsträckt och omfattar arbete som typiskt sätt faller in under andra kollektivavtal. Det är här värt att nämna Industriförbundsprincipen – Kollektivavtal inom industrin omfattar alla arbetare på arbetsplatsen, dock inte tjänstemän. 5) Om du är tjänsteman och får en annan befattning än vad du tidigare haft är du inte arbetsskyldig. Det är ofta arten och svårighetsgraden på den nya tjänsten som undersöks här. Du har skrivit att du tidigare haft en chefsposition, om du nu har fått en tjänst där du inte har arbetsledande ställning rör det sig om en omplacering som är i gränslandet mellan tillåten och otillåten omplacering. Eftersom du inte fått behålla din titel och lön kan det faktiskt vara så att det rör sig om en otillåten omplacering. 6) Bastubadarprincipen (AD 2003 nr 76). Vid särskilt ingripande omplaceringar så måste din arbetsgivare visa godtagbara skäl för omplaceringen, om dessa sker av personliga skäl. "Särskilt ingripande omplaceringar" tar i första sikte på om det har skett en sänkning av lönen, vilket är för handen i din situation. Det ska dock här vara fråga om omplacering på grund av personliga skäl. Har omplacering skett av denna anledning så ska din arbetsgivare bevisa att det förelegat godtagbara skäl för omplaceringen. Råd för hur du bör gå tillvägaUtför du inte arbetet som din arbetsgivare beordrar dig finns det en väldigt stor risk att det ses som arbetsvägran, vilket är en saklig grund för uppsägning (lagen om anställningsskydd 7 § första stycket). Detta trots att det visar sig senare i en domstolsprövning att du inte var arbetsskyldig (AD 1984 nr 119). Om du gör en bedömning att du inte är arbetsskyldig och därför vägrar att arbeta löper du alltså en stor risk. För att du ska vara skyddad mot uppsägning här krävs det att du pratar med facket och att dessa lägger vad som kallas tolkningsföreträdet (lagen om medbestämmande i arbetslivet 34 §). I sådant fall gäller det som facket avser, att du inte är arbetsskyldig, fram till dess att tvisten är avgjord. Jag tycker definitivt att du bör vända dig till din arbetstagarorganisation (av ovan nämnda anledning). Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

När betalas första lönen ut?

2019-02-25 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |När betalas första lönen ut?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid vilket tillfälle en arbetstagares första lön ska betalas ut är inte lagreglerat. Det är istället avtalsparterna som kommer överens om detta i anställningsavtalet. Om inget sådant datum är reglerat i anställningsavtalet blir situationen mer problematisk. Om en tvist uppkommer mellan arbetstagaren och arbetsgivare om vilket datum första lönen ska betalas ut, tillämpar man något som inom juridiken kallas avtalstolkning. Den vanligaste lösningen på tvister av sådan karaktär är att undersöka vad som är vanligast i branschen. Enligt min egen erfarenhet och allmänbildning är det vanligaste utbetalningsdatumet för första lönen den 25:e månaden efter arbetsmånaden. Om en arbetstagare har jobbat hela februari, så utbetalas alltså lönen den 25 mars. I vissa branscher kan det vara annorlunda. I yrken som är baserade på provision (såsom säljyrken) kan det vara svårt att beräkna lönen redan efter en månads arbete. Det är jättesvårt att säga vad en domstol hade kommit fram till, men jag tror inte att en arbetsgivare hade nått någon vidare juridisk framgång med ett påstående som innebar att första lönen skulle betalas ut först efter sex månader, om inte detta avtalats uttryckligen. På samma sätt tror jag inte att en arbetstagare som begär att få sin lön utbetalt på första arbetsdagen skulle kunna förvänta sig att en domstol godtog ett sådant påstående (återigen, om inte detta avtalats uttryckligen). Hoppas att du fick ett någorlunda vägledning på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor!