Arbetsgivares skadeståndsskyldighet pga vållande till allergisk reaktion

2017-03-04 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Jag har fått sjukskriva mig pga att min chef inte vill flytta på blommor jag är allergisk mot. Han bryter mot lagen om allmänna skyldigheter 3 kap 2§. Jag vill ha skadestånd eftersom han har gång på gång fått utsättas för allergiska chocker där jag inte kan andas genom att jag måste jobba och han vägrar undanröja orsaken till detta. Hur ska jag få ersättning och har jag rätt att få ersättning?
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline!Ersättning för personskada?Enligt skadeståndslagen 2 kap 1 § ska den som avsiktligen eller av oaktsamhet vållar personskada ersätta skadan. Vad som utgör personskada är inte definierat, men en allergisk reaktion skulle eventuellt kunna omfattas. Ersättningen kan avse sjukvårdskostnader, inkomstförlust med mera. Arbetsgivaren är således skyldig att ersätta dig för eventuella utgifter du haft i samband med de allergiska reaktionerna.Ersättning på grund av brott?En annan möjlighet är skadeståndslagen 2 kap 3 § som anger att den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ska ersätta skadan. Som du säger stämmer det att din arbetsgivare kan anses ha brutit mot de allmänna skyldigheterna i arbetsmiljölagen 3 kap 2 §. Ett sådant åsidosättande kan enligt brottsbalken 3 kap 10 § utgöra arbetsmiljöbrott om någon bestämmelse 3 kap 7, 8, eller 9 § brottsbalken är uppfylld. I ditt fall är 3 kap 7 § aktuell. Den anger att arbetsgivare som av oaktsamhet orsakar arbetstagare sjukdom som inte är ringa kan dömas till böter eller fängelse (brottsbalken 3 kap 10 och 7 §§ läst tillsammans). Om du bett din arbetsgivare att ta bort blommorna och han inte gjort något talar detta för att han varit oaktsam. Frågan om sjukdomen är ringa eller ej är inte helt klar, men att du fått sjukskriva dig talar ganska starkt för att sjukdomen inte är ringa. Min bedömning är därför att det finns grund för att arbetsgivarens handlande utgör arbetsmiljöbrott, som i sådant fall kan utgöra grund för skadestånd enligt 2 kap 3 § skadeståndslagen. Det förutsätter dock att du lidit förmögenhetsskada och kan visa detta (t.ex. inkomstbortfall).Hur gå vidare?För att göra anspråk på ersättning måste du ta frågan till domstol. Skadestånd enligt 2 kap 3 § skadeståndslagen (förmögenhetsskada på grund av brott) kan endast utgå om det först fastställs att arbetsgivaren har begått brott. Det krävs alltså att frågan tas upp i ett brottmål, där ditt anspråk på ersättning kan prövas i samma förhandling. För skadestånd enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen (personskada på grund av oaktsamhet) krävs däremot inte att en brottslig handling fastställs. Den frågan kan istället tas upp i ett tvistemål. För att kunna gå vidare rekommenderar jag att du vänder dig till en erfaren jurist, vilket enkelt kan bokas här: http://lawline.se/bokaHoppas svaret är till hjälp!Vänligen,

Arbetsgivarens principalansvar vid arbetstagarens vållande i tjänsten

2017-02-22 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej.Jobbar som Utesäljare med tjänstebil/förmånsbil.För ett tag sen var jag med om en seriekrock vid rusningstrafik.Tyvärr var jag sista bilen och råkade köra in i bilen framför.Nu har jag blivit misstänkt och förhörd för vållande till annans kroppskada "diskbrock" för att inte hålla tillräckligt med avstånd.Detta inträffade i tjänsten.Vad händer om jag blir dömd i rättegång? Vem betalar böter skadestånd osv?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör två delar 1. utomobligatoriskt skadestånd, alltså skadestånd som inte grundar sig på ett avtalsrättsligt anspråk. Skadeståndslagen blir gällande på den här problematiken och jag kommer att referera till den som ”SkL”. 2. frågan om brott och ansvar för böter. Jag börjar kort att besvara fråga 2.Ansvar enligt SkL och ansvar enligt brottsbalken (BrB) är två helt olika saker. Skadestånd är något som går till skadelidande och det behöver inte ha begåtts något brott för att en skadelidande ska ha rätt till skadestånd. Böter däremot är något som tillfaller staten (se BrB 25 kap. 7 §) som straff för brott. Om du gör dig skyldig till brott (”vållande till kroppsskada” hittar du i BrB 3 kap. 8 §) och därmed blir dömd att betala böter så är det ansvaret helt ditt - det är den som begått brottet som ska betala. När det kommer till fråga 1. däremot, så kan ansvarsfördelningen enligt skadeståndslagen se lite olika ut beroende på vissa omständigheter:Skadeståndslagen och arbetsgivares principalansvarSkL 2 kap. 1 § stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. Det är huvudregeln som man förhåller sig till inom skadeståndsrätten. Det finns dock vissa situationer där någon kan bli skadeståndsskyldig för någon annans vållande, ett sådant exempel är arbetsgivares principalansvar som stadgas i SkL 3 kap. 1 §. Där står det bl.a. att den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. För att arbetsgivaren ska kunna bli ansvarig krävs alltså att, 1. skadan ska ha vållats genom fel eller försummelse och att, 2. det ska ha skett i tjänsten.Fel eller försummelseMed fel eller försummelse avses vållande/oaktsamhet precis som enligt SkL 2 kap. 1 §, endast en annan formulering. Det utesluter däremot (ofta) grov oaktsamhet eller uppsåtligt agerande, eftersom att man anser att sådant beteende får arbetstagaren ansvara själv för (det är dock inte säkert att det alltid bedöms så). Anledningen till arbetsgivarens principalansvar är nämligen (bl.a.) att arbetsgivaren (oftast) är den som lättast kan skydda sig mot olyckor, genom försäkring, och därmed får anses räkna med att olyckor kan hända i arbetet. Så som du beskriver händelsen så låter det som att vållandet faller under vad man kallar ”fel eller försummelse”.I tjänstenDu skriver själv att olyckan inträffade i tjänsten. Jag ska bara försöka förtydliga vad lagen avser med i tjänsten. Det finns olika indikationer som kan hjälpa till med att utreda om vållandet har skett i tjänsten eller ej. Till exempel så om det har skett under arbetstid är det en sådan faktor som talar för att det ska anses vara ”i tjänsten”. Även att det skett på arbetsplatsen eller hos kund/klient/dylikt. Man kan säga att handlingar som begås under arbetstid och i nära samband med arbetsuppgifterna är ”i tjänsten”. En sådan faktor som att tjänstebil har använts, om det dessutom var under arbetstid och kanske till eller från ett uppdrag eller liknande, är något som skulle tala för att det skett i tjänsten. Om du däremot använde tjänstebilen på väg hem från jobbet/arbetspasset så skulle det nog inte ses som i tjänsten. Det som skulle kunna göra att det inte faller inom ”i tjänsten” är att skadevållandet skett genom brott, men det är oklart om det skulle spela någon roll i just den här specifika situationen.Arbetstagares egna ansvarPrincipalansvaret är dock inte en garanti för arbetstagare att gå fri från ersättningsskyldighet, även om dennes ansvar är mer inskränkt. Se SkL 4 kap, 1 §. Arbetstagare kan bli ersättningsskyldig för skador som vållas genom fel eller försummelse i tjänsten om synnerliga skäl föreligger. ”Synnerliga skäl” är en bedömning som får göras i det enskilda fallet, men exempel på sådant kan vara grövre brott som begåtts under arbetstid eller om arbetstagare agerat grovt vårdslöst eller rent av uppsåtligt. Normalt sett krävs dock mer än enkelt vållande/oaktsamhet.Sammanfattningsvis: Om ditt agerande kan anses ha skett i tjänsten så bör det vara din arbetsgivare som blir skadeståndsskyldig för händelsen då, vad jag kan utläsa, inget tyder på att du agerat tillräckligt vårdslöst för att ditt egna skadeståndsansvar ska aktualiseras. Skadelidande kan dock fortfarande rikta skadeståndskravet mot dig, vilket isåfall får bestridas. Eventuella böter som ska betalas till staten däremot, är något du isåfall kommer få stå för själv.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Ställningsfullmakt

2017-02-12 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Om jag som butikssäljare (21år) säljer en vara som inte tillhör sortimentet utan är en del av affären, exempel en våg i en sportaffär för att mäta kunders vikt. Till en kund som ger mig pengar i handen. När ägaren kommer tillbaka menar hen att även om jag sålt en vara som inte tillhör sortimentet, har jag även sålt vågen för hälften av marknadspriset. Vems skyldighet är det? Måste jag som butikssäljare betala tillbaka eller måste kunden ge tillbaka vågen?Snälla hjälp
Olle Hansen Ölmedal |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. För att svara på din fråga så måste vi ta reda på dels om du har ingått ett giltigt avtal med kunden för din arbetsgivares räkning, och dels vad svaret på den frågan får för konsekvens vad gäller möjliga ersättningsanspråk. Giltigt avtal?Du har som anställd s k ställningsfullmakt att ingå bindande avtal för din arbetsgivares räkning, så länge det du gör faller inom din behörighet, 10 § 2 st Avtalslagen. Vad din behörighet är bestäms utav sedvanan i din bransch. Som butikssäljare i en sportaffär är din behörighet antagligen att sälja butikens varor. Vågen ingick inte i sortimentet, vilket leder mig till att tänka att den inte är sådant som du enligt branschsedvanan får lov att sälja. Även om man skulle anse att du kanske haft behörighet att sälja vågen, så kan man säga att du genom de uppgifter om sortimentet du fått av din arbetsgivare fått din s k befogenhet inskränkt. Detta innebär att även om du enligt branschsedvana skulle kunna sägas ha rätt att sälja även vågen, så har din arbetsgivare instruerat dig att du inte får sälja vågen. Det som blir avgörande i så fall är om kunden insett att du inte fick sälja vågen, 11 § 1 st Avtalslagen. Utifrån att du sålde vågen väldigt billigt och att kunden kanske borde ha förstått att vågen inte ingick i sortimentet, så kan man argumentera för att kunden insåg eller borde ha insett att du inte fick sälja vågen, Det finns alltså, på två olika grunder, möjlighet att argumentera för att avtalet inte är bindande för din arbetsgivare. Då kan din arbetsgivare på grund av detta be kunden att få vågen tillbaka.ErsättningsanspråkOm kunden då ber om ersättning så lär de vända sig till din arbetsgivare, eftersom arbetsgivaren är ansvarig för skador som du vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, enligt 3 kap 1 § Skadeståndslagen.Det skulle kunna hända att kunden eller arbetsgivaren vänder sig till dig för ersättning, beroende på hur de löser situationen med vågen sinsemellan. Det är dock väldigt ovanligt att någon får rätt till ersättning av en arbetstagare, eftersom en speciell regel i 4 kap 1 § Skadeståndslagen gäller för anspråk mot arbetstagare. Den som gör ett sådant anspråk mot dig måste dels visa att du begått ett fel eller en försummelse i tjänsten, och därutöver att s k synnerliga skäl föreligger. Det är ett rimligt antagande att varken din arbetsgivare eller kunden kan visa att synnerliga skäl föreligger, eftersom det inte finns något i din fråga som talar för det.SammanfattningDet kan vara så att kunden får lämna tillbaka vågen, om avtalet du ingått skulle anses vara ogiltigt. Det kan det vara, på två olika grunder. Detta är emellertid så Kunden eller arbetsgivaren kan be dig ersätta deras kostnader för det här. Min bedömning är att de inte har grund för att göra sådana anspråk, baserat på de omständigheter du angett i din fråga. RådJag råder dig till att vänta och se om någon gör ett anspråk mot dig personligen. Om så sker så kan det mycket väl vara så att du inte behöver ersätta dem, eftersom min bedömning är att de inte har rätt till skadestånd baserat på de omständigheter du angett i din fråga. Skulle någon göra ett sådant anspråk så kan du bemöta det med att du som arbetstagare bara i undantagsfall behöver ersätta skada, även om du har gjort fel i tjänsten. Om du behöver hjälp med att bemöta eventuella anspråk så kan du boka tid med någon utav våra verksamma jurister via den här länken.Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga, använd annars gärna kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella frågetecken.Vänligen,

Arbetsgivares principalansvar vid fel i tjänsten

2016-11-28 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej.Min Sambo jobbar som plattsättare. I morse fick jag veta att hans chef ringde honom kl 20:00 igår kväll och hotade honom. Han hotade med att min Sambo skulle stå ekonomiskt ansvarig för ett jobb han utfört som inte blev lyckat. Det hade råkat droppa fix på plattorna han satt och kunden är väldigt missnöjd och det skulle kosta 30.000:- för att göra om golvet i badrummet. Detta skulle min Sambo stå för, pengar ut egen ficka.Får verkligen en chef göra så?Min Sambo mår dåligt och har inte kunnat sova inatt. Detta är den första tillsägelsen om att han gjort ett misstag sedan han började på den firman för ca 8 månader sedan. Vad kan han göra? Vad står det i lagen? Vilken rätt har han som anställd och vilka krav kan hans chef rimligt ställa?
Alfred Wittboldt |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Vad gäller arbetstagares försummelse i tjänsten finns en regel i skadeståndslagen (1972:207) (SkL) 3 kap 1 § 1 st 1p (se https://lagen.nu/1972:207#K3P1S1) som ger uttryck för arbetsgivares principalansvar. Det framgår av paragrafen att arbetsgivare ska stå för personskada och sakskada som uppstår på grund av arbetstagares försummelse eller fel i tjänsten. Det finns dock en undantagsregel mot arbetsgivarens principalansvar, och denna ges uttryck i 4 kap 1 § SkL (se https://lagen.nu/1972:207#K4P1S1). Enligt denna kan arbetstagare bli ersättningsskyldig för skador som vållas genom fel eller försummelse i tjänsten om synnerliga skäl föreligger. Huruvida synnerliga skäl föreligger bedöms från fall till fall. Exempel på sådana kan vara då ett grövre brott begåtts av arbetstagaren under tjänstetid eller då arbetstagaren agerat vårdslöst vid upprepade tillfällen.Det är alltså sällsynt att en arbetstagare kan krävas på "vanliga" fel som begås under tjänsten.Arbetsgivarens möjligheter till sanktioner vid fel eller försummelse i tjänsten utgörs istället huvudsakligen av avsked och i viss mån även uppsägning. För att avsked ska kunna ske krävs enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) 18 § (se https://lagen.nu/1982:80#P18S1) att arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. För att kunna avskeda någon krävs alltså att ett mycket betydande fel har begåtts. För en uppsägning ska vara möjlig krävs enligt 7 § LAS (se https://lagen.nu/1982:80#P7S1) att uppsägningen är sakligt grundad. Under saklig grund faller två kategorier, arbetsbrist eller personliga skäl. Personliga skäl kan bland annat vara då någon misskött sitt arbete, men även här krävs i princip grov misskötsamhet alternativt upprepad misskötsamhet. För att saklig grund ska vara uppfylld krävs dessutom att arbetsgivaren uppfyllt sin omplaceringsskyldighet enligt 7 § 2 st LAS (se https://lagen.nu/1982:80#P7S2) som innebär att man ska innan uppsägningen ha försökt omplacera arbetstagare till andra positioner inom organisationen. Sammanfattningsvis skyddas din sambo i första hand av arbetsgivarens principalansvar och i andra hand på grund av de höga kraven som ställs för att avsked och uppsägning ska vara för handen.Jag hoppas du blev nöjd med svaret! Mvh,

Arbetsmiljö - personskada och ersättning

2017-02-24 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Har arbetsgivaren någon ekonomisk skyldighet mot den anställde om den anställde blivit sjuk efter att i sitt arbete vistas i ett s.k sjukt hus. Det har konstaterats vid en miljöutredning att gifter/parfym finns i lokalen.Påpekande från anställda till ledningen att något är fel med luften har gjorts under flera år utan att ledningen har tagit detta på allvar.
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!. Arbetsgivaren har ett ansvar enligt 2 kap 1 § Arbetsmiljölagen (AML) att arbetsmiljön är tillfredsställande. Det innebär också en skyldighet att se till att arbetsförhållandena är sådana som är föreskrivna. Att det finns gifter i lokalen måste anses strida mot detta. Enligt 3 kap 2 § AML så ska arbetsgivarn vidta åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Huvudansvaret för arbetsmiljön åvilar alltså arbetsgivaren. När det gäller en gos arbetsmiljö så krävs det att en avvägning göra i förhållande till andra intressen. Arbetsmiljön ligger under tillsyn av arbetsmiljöverket, 7 kap 1 § AML, och arbetsmiljöverket kan meddela förbud eller föreläggande enligt7 kap 7 § AML. Det är dock inget som en enskild person kan göra gällande och därmed utkräva ansvar. Den möjligheten som finns är att kräva arbetsgivaren på skadeståndsansvar. Då krävs det att rekvisiten i 2 kap 1 § Skadeståndslagen (SkL) är uppfyllda. Det måste då vara fråga om en personskada, samt att skadan måste ha orsakats med uppsåt eller vårdslöshet. Det krävs alltså ett åsidosättande av en handlings- eller aktsamhetsnorm, vilket är fallet här med hänsyn till 3 kap 2 § AML om arbetsmiljön. Det som måste bevisas är dock att handlingen kan ses som uppsåtligt eller vårdlös. För den bedömningen har jag inte tillräcklig information här, det är en bedömning som måste ske i varje enskilda fall. För att göra sådan skadeståndsansvar gällande måste man vända sig till domstolen och väcka talan i ett civilrättsligt mål. Det innebär att man måste lämna in en stämningsansökan i enlighet med 13 kap 4 § Rättegångsbalken. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Arbetstagarens ansvar för skador

2017-02-17 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Jag körde budbil under arbetstiden och råkade köra av vägen i en by då det var halt och snö, skrapade bilen på en vägskylt, min arbetsgivare säger nu att jag är skyldig att betala självrisk? är det verkligen så? eller så försöker han blåsa mig på pengar och om det är sant , vad ska jag ta mig till!? Snälla hjälp Tack
Johan Håkansson |Hej, Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om arbetstagares ansvar för skador hen har vållat i tjänsten går att läsa om i 3-4 kapitlet skadeståndslagen - Se här.Vid skador som du vållat i tjänsten ska arbetsgivaren som huvudregel stå för, om det är genom fel eller försummelse i tjänsten. Denna regel kan dock bryta om s.k. synnerliga skäl föreligger (som stadgas i 4 kap skadeståndslagen). Vad som är synnerliga skäl ska ses med hänsyn till olika kriterier, bl.a. handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Synnerliga skäl brukar nästan alltid föreligga då du som arbetstagare orsakat skadan genom antingen grövre brott eller genom grovt culpöst (vårdslöst/klandervärt) handlande. I din situation verkar det inte vara en så pass allvarlig situation så att arbetsgivaren skulle kunna hänvisa till att det föreligger "synnerliga" skäl. Du har inte begått ett grovt brott (utifrån de omständigheter du beskriver) och du verkar inte heller ha handlat grovt vårdslöst. Slutsats: Du är alltså inte skyldig att betala självrisken, utan detta är något som din arbetsgivare är skyldig att betala enligt 3 kap 1 § skadeståndslagen! Observera! Du bör dock se över ditt anställningsavtal, så att du och din arbetsgivare inte har avtalat om något annat. Det kan vara möjligt för din arbetsgivare att avtala bort regeln om "synnerliga skäl" och du skulle då, tyvärr, kunna bli skyldig att betala självrisken. Men jag skulle utgå från att så inte är fallet utan du är som sagt var, med stöd av 3 kap 1 § skadeståndslagen, inte skyldig att betala självrisken.Hoppas att du har fått svar på din fråga och behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att ta hjälp av vår juristbyrå. Du når dem genom att mejla till bokning@lawline.se.Trevlig helg och stort lycka till,Med vänliga hälsningar

Skadestånd för vårdslöst handlande i tjänsten

2017-01-24 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Städbolaget som städar hos oss gjorde så min 5 månader gamla laptop flög i golvet. Det är tydligt att datorn har fått sig en rejäl smäll. Flera repor + skärmen är något skev. Det verkar som att datorn funkar bra men frågan är ju hur det är med livslängden, det är ju fullständigt omöjligt att säga. Eftersom att skadan är svårbedömd, hur ska jag gå tillväga med mina ersättningskrav?
|Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Vad säger rättskällorna?Av andra kapitlet 1 § Skadeståndslagen (SkL) framgår det att "den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada skall ersätta skadan". Vidare säger tredje kapitalet 1 § SkL att en arbetsgivare ska ersätta sakskada som en arbetstagare orsakat genom fel eller försummelse i tjänsten. För att ersättning ska aktualiseras måste det utöver ett uppsåtligt eller vårdslöst handlande föreligga adekvans, det vill säga att skadan ska ha ett naturligt orsakssamband till handlandet. Ditt fallI din situation har en anställd i städbolaget orsakat dig en skada på din dator. Principalansvaret för arbetsgivaren enligt tredje kapitlet 1 § SkL gäller i detta fall och arbetsgivaren ska därför ersätta din skada på datorn under förutsättning att du kan du visa att reporna inte existerade innan händelsen och att skärmen var i bättre skick än vad den är nu.Vänlig hälsning,

Begränsningar i arbetsgivares skadeståndsansvar

2016-10-27 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |HejJag är en arbetsgivare som har anställt en person som keyaccount manager. För anställningen så krävs det att vederbörande har Ett gilltigt körkort. Något han har intygat då han skrivit under ett anställnings avtal där detta tydligt framgår.Under den månad som han var anställd så har han krockat den tjänstebil som han fick ta ut i samband med anställningen. För att han skulle kunna fortsätta utföra sitt arbete så kvitterade han ut en hyr bil på företagets namn med uppvisande av sitt personliga körkort.(något som bolaget anordnade och godkände) Nu en månad senare så har det visat sig att det körkort som han har visat upp inte är giltigt. Han har även krockat hyr bilen.Ovan är en förkortad historia men vad har vi som företag för skydd då alla kostnader på bilar etc hamnar på oss samt kan vi stämma vederbörande eller finns det risk att vi har agerat felaktigt!?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Skadeståndsregler återfinns i skadeståndslagen (SKL) (1972:207) se här.Huvudregeln är att en arbetsgivare ansvarar för sakskador som en arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänst, se 3 kap. 1 § SKL. Arbetsgivaren har ett så kallat principalansvar. Fyra olika rekvisit ska vara uppfyllda för att tillämpa regeln: skada, som en arbetstagare orsakat genom fel eller försummelse, i tjänsten. Skaderekvisitet ställer inte till besvär, eftersom vi kan mäta kostnaderna för skadan. Han är anställd och agerade därför som arbetstagare hos dig vid båda skadetillfällena. Att han orsakade skadan genom försummelse på grund av att han inte hade körkort kan mycket väl anses ha ett sannolikt samband. Du blir således ersättningsskyldig gentemot hyrföretaget och får stå för kostnaderna för den egna tjänstebilen. Arbetstagarens skadeståndsansvar är härvid begränsad.Det finns dock ett undantag i 4 kap. 1 § SKL. I det här fallet kan arbetsgivarens strikta skadeståndsansvar jämkas nedåt. I den mån det föreligger synnerliga skäl kan arbetstagaren ändå dömas betala skadestånd. Vad är då synnerliga skäl? Om skadan orsakats av uppsåt eller grov vårdslöshet så anses det föreligga synnerliga skäl. Om det är normalgraden av vårdslöshet så finns det inga möjligheter för arbetsgivaren att undgå ersättningsskyldighet för arbetstagarens skadevållande. När arbetstagaren handlat uppsåtligen eller av grov vårdslöshet brukar domstolarna nästan alltid döma att arbetstagaren ersätter hela skadan, trots att det går att fördela ersättningsskyldigheten mellan arbetstagare och arbetsgivare i skälig mån. Så är detta grov vårdslöshet eller normalgraden av vårdslöshet?När en arbetstagare ljuger om en uppgift som är ett avgörande krav för utförandet av tjänsten vid anställning kan detta innebära att hela anställningen blir ogiltig. Detta framkommer av 30 § avtalslagen, där ett avtal som framkallats genom medkontrahentens svikligt förledande anses vara ogiltigt gentemot den som blivit svikligen förledd. Att ingå ett anställningsavtal som ställer krav på körkort trots att man inte har det kan mycket väl anses vara svikligt förledande och därmed grund för uppsägning. Att en arbetstagare dessutom för ett tjänstefordon med arbetsgivarens förtroende utan giltigt körkort samt ett hyrfordon och krockar med båda bilarna, torde innebär att synnerliga skäl föreligger och 4 kap. 1 § SKL aktualiseras. Du har därmed rätt att kräva ersättning från arbetstagaren för de skador som uppkommit.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh