Arbetsgivares möjlighet att erhålla skadestånd av arbetstagare som spridit falska rykten

FRÅGA
Hej jag har haft en anställd som har spridit falska rykten om företaget som resulterade i att våran största kund så upp avtalet med omedelbarverkan. Han sa upp säg själv direkt och bytt jobb. Nu har vi tappat 800.000 i omsättning. Vad finns det som vi kan göra finns det någon lag som reglerar något sånt här?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om de falska ryktena spridits under arbetstagarens fritid kan den allmänna lojalitetsplikten bli aktuell. I ett anställningsförhållande krävs av arbetstagaren att denne är lojal mot arbetsgivaren. Lojalitetskravet ingår som ett led i anställningsavtalet och gäller oberoende av om några särskilda etiska regler har upprättats av arbetsgivaren eller inte (AD 2010 nr 50). Som utgångspunkt gäller att arbetstagare på sin fritid får leva "fritt". Beroende på anställningen och arten av arbete kan dock arbetstagarens lojalitetsplikt innebära att arbetstagaren har skyldigheter att iaktta arbetsgivarens intresse även utanför arbetstid.

Den allmänna lojalitetsplikten ingår alltså som ett led i anställningsavtalet och en arbetstagare som åsidosätter anställningsavtalet kan vara skyldig att ersätta arbetsgivaren för den skada som kan visas ha uppkommit som en följd av brottet mot anställningsavtalet. Skadeståndsskyldighet för brottet mot anställningsavtalet föreligger under alla förhållanden enligt allmänna kontraktsrättsliga principer.

Skulle arbetstagaren ha spridit de falska ryktena under arbetstid och därmed orsakat "skadan" finns det istället en regel i 4 kap 1 § Skadeståndslagen (här). Denna säger att arbetstagaren kan vara personligt ansvarig för skada som denne orsakat genom fel eller försummelse i tjänsten, men då endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.

Denna regel är dispositiv och arbetstagarens ansvar kan därför utvidgas eller inskränkas ytterligare genom kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal. Kravet på ”synnerliga skäl” innebär närmast en presumtion för att arbetstagaren ska gå fri från skadeståndsansvar. Utgångspunkten är alltså att en arbetstagare normalt inte ska åläggas skadeståndsansvar med anledning av vållande i tjänsten.

I allmänhet utgör dock uppsåtligt handlande en omständighet som medför skadeståndsansvar för arbetstagaren, vilket det verkar vara fråga om i ert fall. I fall då skadan är omfattande, vilket den bevisligen varit för er, kan det finnas skäl att sätta ned skadeståndet till ett med hänsyn till de omständigheter under vilka skadevållandet skett och till arbetstagarens förhållanden rimligt belopp.

Mitt råd är alltså att titta på det anställningsavtal som ni upprättat och undersöka om det finns någon lojalitetsregel intagen i avtalet, eller en ansvarsregel som reglerar arbetstagarens ansvar gentemot arbetsgivaren. Om det inte gör det kan ni föra en skadeståndstalan gentemot arbetstagaren för åsidosättande av den allmänna lojalitetsplikten i anställningsavtalet, alternativt med stöd av 4 kap 1 § Skadeståndslagen (beroende på om ryktena spridits i eller utanför tjänsten).

Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Du är välkomna att boka en erfaren jurist för fortsatt juridisk rådgivning genom att skicka en kostnadsfri bokningsförfrågan till Lawlines Juristbyrå här.
Våra jurister på Lawline Juristbyrå erbjuder rådgivning inom en rad olika områden och hjälper dig i ditt specifika ärende utifrån ditt behov.
Fick du svar på din fråga?