Åtalspreskription

2010-08-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Om man är misstänkt och har blivit hörd men inget åtal har lämnats in,och brotten är ca 2,5 år gamla, hur lång är då preskibitionstiden för, olaga hot, misshandel, övergrepp i rättsak, bedrägeri och försök till försäkringsbedrägeri ? kan man få fängelse fast det gått så lång tid och man numera är skötsam och har familj bostad mm. ? har dessutom gjort en volta på 2 månader under tiden för annat gammalt brott. tack för erat svar på förhand
Disa Rodhe |Hej och tack för din fråga! Din fråga handlar om s.k åtalspreskription som regleras i 35 kap. brottsbalken (BrB). Åtalspreskription innebär att påföljd inte får utdömas för brott sedan en tid har förflutit från tiden för brottet utan att det dessförinnan skett ett s.k preskriptionsavbrott. Om den misstänkte häktas eller delges stämning upphör preskriptionstiden att löpa. Om det trots dessa åtgärder varken leder till åtal eller rättegång anses dessa som icke existerande och den gamla preskriptionstiden är då fortfarande aktuell. Mot bakgrund av det du anfört har du varken häktats eller delgivits stämning och därmed har det inte heller skett något preskriptionsavbrott. Enligt 35 kap 1 § bestäms preskriptionstiden utifrån det straff som högst kan följa på det aktuella brottet. Det är alltså brottets straffskala som avgör hur lång preskriptionstiden är. Ett återfall kan innebära att maximum i straffskalan överskrids. En sådan straffhöjning förutsätter att 26 kap 3 § BrB är tillämplig. Det högsta straffet för bedrägeri (9:1 BrB) är fängelse i högst två år. Likaså misshandel har högst två år i straffskalan (3:5 BrB). Vad gäller olaga hot är det högsta straffet fängelse i ett år (4:5 BrB). Övergrepp i rättssak enligt 17:10 BrB har högsta straffet på fängelse i fyra år. Straff för försöksbrott bestäms efter vad som gäller för fullbordat brott, dvs i ditt fall högst två år. Enligt 35 kap 1 § gäller för bedrägeri (samt försöksbrottet) och misshandel en preskriptionstid på fem år. För övergrepp i rättssak som har högre straffskala gäller en preskriptionstid på tio år. Olaga hot har en preskriptionstid på två år. Eftersom 2,5 år har förflutit har olaga hot preskriberats. Vad gäller övriga brott har inte preskription inträtt och åtal kan väckas. I svensk rätt gäller en presumtion mot fängelse vilket betyder att fängelse inte skall utdömas om det inte finns starka skäl som talar för en sådan påföljd. Det finns tre typer av omständigheter som kan bryta denna presumtion och det är brottslighetens art, brottslighetens straffvärde och återfall. Jag kan inte med säkerhet säga vad du skulle kunna få för påföljd då jag saknar underlag för att göra en bedömning vad gäller till exempel straffvärdet. Det faktum att du nu lever under ordnade förhållanden har betydelse vid valet av påföljd. Jag hoppas att mitt svar har hjälpt. Med vänliga hälsningar

Belastningsregister

2010-08-18 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag undrar lite om misstanke och belastningsregister. Om ett ärende går till tingsrätten och åtalet ogillas, finns man då med i brotts- och misstanksregister? I sådana fall hur länge?
Andreas Vinqvist |Hej, Om du frias från brottet du blivit åtalad för, kommer du ej införas i belastningsregistret, vilket framgår av 3 § Lag (1998:620) om belastningsregister. Med vänlig hälsning

Påföljd för grovt rattfylleri m.m.

2010-08-03 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag fick just veta att jag kommer att åtalas för grovt rattfylleri, smitning från olycksplats, samt misshandel. Jag är 29 år och är tidigare dömd: för rattfylleri(ca 3 år sedan) och misshandel (ca 10 år sedan) I övrigt lever jag ett normalt liv som ensamstående förälder (50%) och har jobb. Vad kan jag vänta mig för straff om jag blir fälld på samtliga dessa åtalspunkter?
Malin Ekstrand |Hej! Normalpåföljden för grovt rattfylleri är fängelse i en månad. I vissa fall kan en lindrigare påföljd väljas men tyvärr pekar övriga åtalspunkter (om de kan bevisas) samt att du har återfallit i brottslighet på fängelse. Man kan ansöka om att få avtjäna fängelsestraff under tre månader med fotboja. Jag har svårt att tro att ett fängelsestraff i ditt fall kommer att överstiga tre månader. Om brottsligheten i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och om man är villig att underkasta sig vård och behandling, skulle ett fängelsestraff på under två år också kunna omvandlas till kontraktsvård (en typ av skyddstillsyn med behandling) Domstolen tar hänsyn till både försvårande och förmildrande omständigheter vid sin bedömning så det är svårt att på förhand veta exakt vilken påföljd som kommer att dömas ut. Du har rätt till en offentlig försvarare vid rättegången. Med vänlig hälsning,

Gallring av penningbot

2010-08-01 i Påföljder
FRÅGA |Jag blev skjutsad på en moped och jag bar inte hjälm, jag undrar vad medför det för konsekvenser? Jag vet att jag får böta 1500kr, men kommer jag även att få en prick i registret för detta?
Lina Jonsson |Hej och tack för din fråga! Enligt 4 kap 9§ trafikförordningen (1998:1276), se http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19981276.htm är det hjälmkrav på moped. Eftersom du saknade hjälm fick du penningböter enligt 14 kap 8§ i samma lag. Penningböter registreras i belastningsregistret (1998:620), se http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980620.htm enligt 3§. Av 17§ punkt 9 framgår att uppgiften gallras efter 5 år. Med vänlig hälsning

Preskription av brott

2010-08-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej Efter en misslyckad polisutredning mot den biologiska fadern undrar jag nu. Vad är det för preskribtionstid för barnmisshandel? Om barnen senare vill göra en ny anmälan. tack på förhand, mvh david
Bo Olsson |Hej, Det finns en sammanställning av preskriptionstider i brottsbalken. Detta finns i 35 kap. 1 § brottsbalken. Den hittar du https://lagen.nu/1962:700. Angående det specifika brottet så är det svårt att säga exakt, det beror på hur misshandeln har sett ut. Rör det sig om ringa misshandel är brottet preskriberat efter två år. Misshandel av normalgraden preskriberas efter fem år. Det kan även röra sig om grov fridskränkning om det rör sig om ett flertal misshandlar vid olika tidpunkter och var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Grov fridskränkning preskriberas efter tio år. För att preskriprion inte ska inträda krävs att den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom preskriptionstiden. Dom måste således inte fallit inom denna tid. Vänligen,

Påföljd vid innehav av narkotika

2010-08-11 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag blev häktad men släppt, misstänkt för narkotikainnehav. Vid husrannsakan fann polisen ca 400 narkotiska piller, fördelat på 100 st resp tramadol 50mg, alprazolam 1mg, diazepam 10mg och zolpidem 10 mg. Vilket straff kan jag förvänta mig? Är 40+ och har fast arbete, inte tidigare straffad. Och är det skäligt med en väntetid på (hittills) nio månader mellan första förhöret och det andra? Mvh
Emelie Gärde |Hej! Narkotikabrotten delas in i tre kategorier: _ringa narkotikabrott_, _narkotikabrott_ samt _grovt narkotikabrott_. För _ringa narkotikabrott_ döms den som innehar mindre mängder narkotika för eget bruk eller har konsumerat narkotika. Om narkotika har överlåtits eller om gärningsmannen har innehaft den i överlåtelsesyfte bör tillämpningen av ringa narkotikabrott i princip vara uteslutet. Straffet är från böter till 6 månaders fängelse, se 2 § Narkotikastrafflagen, hädanefter NSL. För _narkotikabrott_ döms den som innehar något större doser eller säljer mindre mängder narkotika. Straffsatsen är upp till tre års fängelse, se 1 § stycke 2 NSL. För _grovt narkotikabrott_ döms den som hanterar större mängder narkotika, eller om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet (som att man till exempel har sålt till barn och ungdomar). Straffsatsen är från 2 år till 10 års fängelse. Vid upprepade särskilt grova narkotikabrott kan straffet dock förlängas ända upp till 18 års fängelse, se 3 § NSL. I ditt fall kan vi utesluta grovt narkotikabrott då jag har väldigt svårt att tro att ditt innehav skulle anses som grovt. Kvar återstår då således antingen att du riskerar att dömas för ringa narkotikabrott eller för narkotikabrott av normalgraden. Som jag har nämnt ovan så skiljer sig straffskalan åt beroende på vilken kategori narkotikabrott domstolen väljer att döma dig för. Jag kan inte ge dig ett exakt svar på hur de kommer att bedöma ditt narkotikainnehav och vilket straff du kan förvänta dig. Detta beror på att ett eventuellt straff bestäms av en mängd olika faktorer. Som exempel på detta är huruvida förundersökningsledaren, polis eller åklagaren tolkar syftet med ditt innehav av tabletterna. De omständigheter som i rättspraxis mest torde påverka gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden är arten av narkotika samt mängden. Du skriver att polisen fann cirka 400 stycken narkotiska piller, fördelat på 100 stycken respektive tramadol 50 mg, alprazolam 1 mg, diazepam 10 mg och zolpidem 10 mg. Mängden tabletter är i normalfallet inte fler än att de sannolikt torde falla in under 2 § NSL, det vill säga ringa narkotikabrott. Men om omständigheterna visar annat kan det även anses att brottet bör falla under 1 § NSL. Exempelvis kanske förundersökningsledaren tror att ditt syfte med innehavet av tabletterna har varit att de senare skall överlåtas och du kan då komma att dömas för narkotikabrott enligt 1 § NSL. Du riskerar i så fall att få fängelse upp till tre år. Som jag redan nämnt så är det väldigt svårt att ge ett entydigt svar på frågan vilket straff du kan tänkas komma att dömas till. Det finns även andra former av påföljder än fängelse och böter så som till exempel skyddstillsyn och villkorlig dom som kan bli aktuella. Rätten kommer att ta hänsyn till din personliga situation, tidigare brottslighet med mera. Jag vill upplysa dig om att jag har hittat ett rättsfall där domstolen har tagit viss hänsyn vid påföljdsfrågan till att den dömde sannolikt skulle förlora sitt arbete. Se rättsfallet på https://lagen.nu/dom/rh/2007:86 och läs för mer information. Se även 29 kapitlet Brottsbalken som reglerar vad domstolen skall ta hänsyn till när de bedömer brottets straffvärde. Angående frågan om det är skäligt med 9 månader (hittills) mellan det första respektive det andra förhöret så stadgar 23 kapitlet 4 § Rättegångsbalken att en förundersökningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsättes för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Förundersökningen skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medgiver och om det inte längre finns någon anledning till förundersökningens fullföljande så skall den läggas ned. Förundersökningsledaren skall således följa den så kallade "skyndsamhetsprincipen". Det finns dock ingen fast tidsram vilken anses som skälig. Justitieombudsmannen har vid ett flertal tillfällen kritiserat åklagarmyndigheten och polismyndigheten för långsam handläggning av förundersökningar. Det är svårt att ge något exakt svar på hur lång tid det får ta med tanke på hur olika omfattande förundersökningar kan vara och beroende på vilken typ av brott saken gäller. Länk till Narkotikastrafflagen: https://lagen.nu/1968:64 Länk till Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740#K23 Länk till Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700 Jag hoppas att jag kunde vara till hjälp. Med vänliga hälsningar

Domstolens befogenhet att ändra tidigare dom

2010-08-02 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Min sambo har fått en dom på 2,5 år. Nu säger hans advokat att om han överklagar och inte åklagaren gör det så kan inte straffet bli högre än det han redan fått. Stämmer det? Tack på förhand!
Emelie Gärde |Hej! Ja, det stämmer att straffet inte kan bli högre om enbart din sambo väljer att överklaga domen. I 51 kapitlet 25 § Rättegångsbalken, hädanefter RB, kan man läsa att som huvudregel så får Hovrätten inte med anledning av den tilltalades överklagande eller av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån döma till en brottspåföljd som är att anse som svårare eller mer ingripande för den tilltalade än den som tingsrätten dömt till. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Som exempel får Hovrätten trots det ovan sagda döma till en svårare eller mer ingripande påföljd om tingsrätten har förenat villkorlig dom eller skyddstillsyn med en föreskrift som förutsätter samtycke och den dömde inte längre samtycker till föreskriften. För fler undantag se nämnda paragraf. Högsta domstolens befogenhet att ändra underrättens domslut är densamma. Se 55 kapitlet 15 § RB som hänvisar till 51 kapitlet 25 § RB. Länk till Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740#K55P25 Med vänliga hälsningar

Kontroll av arbetssökande i belastningsregister

2010-07-07 i Påföljder
FRÅGA |Hej! I mars i år blev jag tagen för snatteri i två olika butiker samt stöld. Jag fick då böter för det. Jag undrar nu om hur det ser ut i belastningsregistret. Jag kommer troligtvis att börja jobba på en skola för handikappade barn till hösten, syns det där då eller är det bara grövre brott som syns? Hur ser det ut i belastningsregistret för jobb med barn och ungdomar med funktionsnedsättning på korttidsboende m.m. syns även stöld och snatteri där? Jag jobbar ibland extra som personlig assistent och chefen ringde upp mig idag och sa att hon fått mitt utdrag och sa då att hon inte visste om hon ville ha kvar mig eller inte. Känns lite jobbigt att bli nekad jobb pga att man gjort en dum grej pga att man mått dåligt, alla får vi ju en svacka någon gång i livet. Kommer det vara svårt för mig i framtiden att få jobb med barn/ungdomar med funktionsnedsättningar? Hur länge finns det kvar? Hur hårt tar arbetsgivaren på stöld och snatteri av lägre värde? Kan man neka arbetsgivaren att få ett utdrag? Tacksam för svar!
Georg Dellborg |Hej. När det gäller hur länge uppgifter om en person finns i belastningsregistret, beror det på vilken påföljd personen döms till. Uppgifter om böter finns kvar i fem års tid. Detta framgår av 17§ p.9 Lagen om Belastningsregister. När det gäller vilka uppgifter i belastningsregistret som en arbetsgivare kan se är reglerna ganska komplicerade. Jag skall försöka att beskriva reglerna och besvara dina frågor mot bakgrund av dem. Den som vill arbeta inom vissa yrkeskategorier måste lämna in ett registerutdrag till arbetsgivaren. Detta gäller bland annat barnomsorg och förskoleverksamhet, hem som tar emot barn för vård eller boende, samt personer som arbetar med stöd och assistans till barn med funktionshinder. Detta framgår av 9§ Lagen om Belastningsregister. Det finns också särskilda lagar om registerkontroll av sådan personal som nämns i 9§. Vägrar man att lämna ett registerutdrag får man inte anställas inom någon av de nämnda verksamheterna. Vilka uppgifter som skall finnas i ett sådant registerutdrag som man själv lämnar in framgår av 22§ i Förordningen om Belastningsregister. Det är framförallt våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott som omfattas av utdraget. Snatteri och stöld omfattas däremot inte, och kommer alltså inte att synas i de utdrag du är skyldig att lämna in. Vissa arbetsgivare har också möjlighet att själva kontrollera en arbetssökande i belastningsregistret. Om arbetsgivaren själv gör utdraget syns uppgifter om alla brott den arbetssökande dömts för. Möjligheten att själv göra registerkontroller av arbetssökande finns för arbetsgivare som anställer personal inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom. Inom vanlig barnomsorg och förskoleverksamhet finns inte denna möjlighet. Se 11§ p.5 och 21§ p.2 Förordning om Belastningsregister. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att om registerkontrollen sker genom att du själv lämnar in ett intyg till din framtida arbetsgivare, kommer uppgifterna om att du dömts för snatteri och stöld inte att synas. Om du däremot söker jobb hos en arbetsgivare som omfattas av möjligheten att själv göra registerkontroll av arbetssökande, kan denne se vad du dömts för genom att själva göra utdraget. Om skolan där du vill börja jobba till hösten är en sådan arbetsgivare som själv kan göra registerkontroll vet jag faktiskt inte, det beror på om dina arbetsuppgifter kan karakteriseras som vård av utvecklingsstörda/ vård av barn och ungdom. Ett korttidsboende för funktionshindrade ungdomar borde vara en sådan arbetsgivare som själv kan göra registerkontroller. Hur arbetsgivare inom de här verksamheterna ser på en dom för stöld eller snatteri av lägre värde kan inte jag svara på. Gissningsvis varierar det mellan olika arbetsgivare. Återkom gärna om du undrar något mer. Nedan länkar jag till Lag om Belastningsregister samt Förordning om Belastningsregister. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980620.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19991134.htm Vänligen,