Skadestånd - kränkning

2009-12-16 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |om man blir kallad ryggradslös i ett byggsammanhang där det gäller rätt och fel i fråga om arvodes rätt och muntliga avtal som ej infrias av byggherre. Visst är väl det personlig förolämpning och hur stor chans har man att vinna. Har det nedskrivet per Email. Och hur mycket kan man få som skadestånd.
Salomon Nutti |Hej!Att bli kallad ryggradslös skulle möjligen kunna falla in under förolämpning i 5 kap. 3 § Brottsbalken. Se https://lagen.nu/1962:700 . Det avgörande är om uttalandet syftat till och varit ägnat att kränka din självkänsla. Som med alla brott så blir det en fråga om den subjektiva täckningen av brottet. Den misstänkte måste alltså haft uppsåt att kränka din självkänsla. Detta kan bli svårt att bevisa.Även om han inte skulle dömas straffrättsligt så finns det en möjlighet att få skadestånd enligt skadeståndslagens regler. I 2 kap 3 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P3S1 ) stadgas rätten till skadestånd om någon allvarligt kränker annan genom brott. Trots att kränkningen kräver ett brott i grunden är det inte nödvändigt att skadevållaren dömts för brottet.Kränkningen ska bedömas objektivt. Detta innebär att det typiskt sett ska kränka en person och det spelar ingen roll hur kränkt den skadelidande känt sig i det särskilda fallet. I ditt fall är frågan om ”ryggradslös” skulle bedömas som objektivt allvarligt kränkande. Detta kan jag dock inte med säkerhet svara på.Vid bedömandet av storleken på skadeståndet finns det i 5 kap 6 § (https://lagen.nu/1972:207#K5P6S1) regler om vad som ska tas hänsyn till. Skadestånd bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Särskilt beaktas om handlingen 1. haft förnedrande eller skändliga inslag, 2. varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa, 3. riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet, 4. inneburit missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande, eller 5. varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet.I ditt fall är nog chanserna små att få ut något betydande skadestånd. Vänligen

Fråga om djurplågeri vid spark mot hund

2009-11-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller i följande scenario:Ponera att jag har min hund i koppel och plötsligt sliter han sig och drar iväg in i skogen. En annan hundägare är ute och går samtidigt och möter min hund som kommer farande. Den hundägaren sparkar min hund och binder sen fast honom i en bil som står parkerad.Får den hundägaren verkligen göra så? Hundägaren hävdar att det är \"självförsvar\". Vad gäller?
Sven Lindblom |I detta fall kan det diskuteras om den sparkande mannen gör sig skyldig till något av brotten skadegörelse (BrB 12:1-2 §§) eller djurplågeri (BrB 16:13 §). Det finns en viss konkurrens mellan brotten vilket diskuteras i Jareborg, Brotten h. 3 s. 143.I BrB 12:1 § anges att den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. I 12:2 § 1st. anges att: är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter. I detta fall verkar det inte som att hunden skadat sig varför skadegörelse torde kunna uteslutas.I BrB 16:13 § anges att om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.Det ska påpekas att djurplågeri även kan föreligga vid grov oaktsamhet. Det finns alltså en viss möjlighet att mannen begick ett brott när han gjorde som han gjorde men det är svårt för mig att avgöra utifrån frågan. Hur hårt sparkade mannen? Hur aggressiv var hunden som kom springande? Åsamkades hunden några skador?Även om mannen på objektiva och subjektiva grunder har gjort sig skyldig till något av brotten ovan så finns det en möjlighet att han går fri på grund av bestämmelsen om nöd i BrB 24:4 §.https://lagen.nu/1962:700 Hänsyn ska då tas till farans beskaffenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt. Det torde vara detta som mannen åsyftar då han talar om självförsvar. Av rättspraxis kan främst två fall nämnas som kan ge en viss vägledning. Först ett hovrättsfall från 1993 (RH 1993:163- En kopplad hund hade råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade hundens ägare hade lyft den andra hunden i nackskinnet och kastat den i marken med skador som följd. Åtgärden har ansetts utgöra djurplågeri, förövat av grov oaktsamhet. Frågor om gärningens straffrihet på grund av nöd och om jämkning av skadestånd på grund av den andre hundägarens medvållande har besvarats nekande.)I ett nytt fall från Svea hovrätt (B 245-062006-09-27) friades dock den tilltalade (En man som iklädd skor med stålhätta hårt sparkat en hund frikänns från ansvar för djurplågeri då han anses ha agerat i nöd. Genom sitt agerande försvarade han sin egen hund mot en upplevd attack). Hovrätten anförde i domskälen: Rätten finner inledningsvis att hunden utsatts för ett otillbörligt lidande och att mannen förfarit grovt oaktsamt. Hovrätten ifrågasätter om någon nödsituation faktiskt förelegat men konstaterar att en nödsituation ska anses föreligga även när den som företagit en handling av misstag felbedömt situationen. Med tanke på att mannen först försökt skrämma bort hunden och inte haft rimlig praktisk möjlighet att avvärja den upplevda faran med ett mindre ingripande anses hans agerande med hänsyn till omständigheterna inte ha varit oförsvarligt. Åtalet ska därför ogillas.Din situation ligger någonstans emellan dessa två fall. Men en blygsam gissning är att personen inte kommer att dömas till ansvar vid ett eventuellt åtal.MVH

Fråga om djurplågeri vid spark mot hund

2009-12-11 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller i följande scenario:Ponera att jag har min hund i koppel och plötsligt sliter han sig och drar iväg in i skogen. En annan hundägare är ute och går samtidigt och möter min hund som kommer farande. Den hundägaren sparkar min hund och binder sen fast honom i en bil som står parkerad.Får den hundägaren verkligen göra så? Hundägaren hävdar att det är \"självförsvar\". Vad gäller?
Sven Lindblom |I detta fall kan det diskuteras om den sparkande mannen gör sig skyldig till något av brotten skadegörelse (BrB 12:1-2 §§) eller djurplågeri (BrB 16:13 §). Det finns en viss konkurrens mellan brotten vilket diskuteras i Jareborg, Brotten h. 3 s. 143.I BrB 12:1 § anges att den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. I 12:2 § 1st. anges att: är brott som i 1 § sägs med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för åverkan dömas till böter. I detta fall verkar det inte som att hunden skadat sig varför skadegörelse torde kunna uteslutas.I BrB 16:13 § anges att om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, genom misshandel, överansträngning eller vanvård eller på annat sätt, otillbörligen utsätter djur för lidande, dömes för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år.Det ska påpekas att djurplågeri även kan föreligga vid grov oaktsamhet. Det finns alltså en viss möjlighet att mannen begick ett brott när han gjorde som han gjorde men det är svårt för mig att avgöra utifrån frågan. Hur hårt sparkade mannen? Hur aggressiv var hunden som kom springande? Åsamkades hunden några skador?Även om mannen på objektiva och subjektiva grunder har gjort sig skyldig till något av brotten ovan så finns det en möjlighet att han går fri på grund av bestämmelsen om nöd i BrB 24:4 §. Hänsyn ska då tas till farans beskaffenhet, den skada som åsamkats annan och omständigheterna i övrigt. Det torde vara detta som mannen åsyftar då han talar om självförsvar. Av rättspraxis kan främst två fall nämnas som kan ge en viss vägledning. Först ett hovrättsfall från 1993 (RH 1993:163- En kopplad hund hade råkat i slagsmål med en löst springande hund. Den kopplade hundens ägare hade lyft den andra hunden i nackskinnet och kastat den i marken med skador som följd. Åtgärden har ansetts utgöra djurplågeri, förövat av grov oaktsamhet. Frågor om gärningens straffrihet på grund av nöd och om jämkning av skadestånd på grund av den andre hundägarens medvållande har besvarats nekande.)I ett nytt fall från Svea hovrätt (B 245-062006-09-27) friades dock den tilltalade (En man som iklädd skor med stålhätta hårt sparkat en hund frikänns från ansvar för djurplågeri då han anses ha agerat i nöd. Genom sitt agerande försvarade han sin egen hund mot en upplevd attack). Hovrätten anförde i domskälen: Rätten finner inledningsvis att hunden utsatts för ett otillbörligt lidande och att mannen förfarit grovt oaktsamt. Hovrätten ifrågasätter om någon nödsituation faktiskt förelegat men konstaterar att en nödsituation ska anses föreligga även när den som företagit en handling av misstag felbedömt situationen. Med tanke på att mannen först försökt skrämma bort hunden och inte haft rimlig praktisk möjlighet att avvärja den upplevda faran med ett mindre ingripande anses hans agerande med hänsyn till omständigheterna inte ha varit oförsvarligt. Åtalet ska därför ogillas.Din situation ligger någonstans emellan dessa två fall. Men en blygsam gissning är att personen inte kommer att dömas till ansvar vid ett eventuellt åtal.MVH

Ersättning för skada på utlånad egendom.

2006-09-28 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en kompis som lånade min digitala videokamera och hade sönder den. Kameran är 4 år gammal och kostade 12000 kr.Nu har denna "kompis" blivit väldigt svår att få tag på, och svarar varken i telefon eller öppnar dörren.Kameran kostar 7500 kr att reparera. Hur ska man göra?Kan man göra något?
Sara Edström |Du har hamnat i en knepig situation eftersom din s k kompis inte verkar vilja erkänna sitt ansvar. Till att börja med kan man konstatera att han/hon rent rättsligt är ansvarig för skadan på kameran. För det första enligt skadeståndslagens 2 kap 1 § som stadgar att den som av uppsåt eller oaktsamhet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. (Ansvar enligt skadeståndslagen förutsätter alltså att din kompis gjorde sönder kameran med flit eller att skadan uppkom för att han hanterade den på ett oaktsamt sätt.) För det andra är han/hon, oavsett vållande eller oaktsamhet ansvarig enligt Handelsbalkens 11 kap 1 §. Bestämmelsens lydelse är tämligen ålderdomlig men innebär att den som lånat någonting av en annan person har ansvar för att denne återfår sin egendom i ursprungligt gott skick.Vad du kan göra:Enligt 1 § Lagen om betalningsföreläggande och handräckning får yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse prövas av kronofogdemyndigheten.I ditt fall torde det röra sig om en sk särskild handräckning som regleras i 4 §. I 9-10 §§ anges att ansökan till kronofogdemyndigheten ska vara skriftlig och innehålla sökandens yrkande samt grunden för det.Aktuell lagtext hittar du http://lagen.nu/1990:746 .För mer detaljerad information om vad som gäller i din situation råder jag dig att vända dig direkt till kronofogdemyndigheten.