Kvarlämnade saker, olovligt förfogande samt 12:27 JB

2012-12-15 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Min dotters fd pojkvän har flyttat ut från vårat hus men han har aldrig tid att komma och hämta sina saker. vad ska vi göra med hans saker det är ju inte riktigt någonting som vi vill ha här nu länge.
Karin Olofsson |Hej! Ni bör kontakta honom och be honom att hämta sina saker. Om ni bestämmer er för att göra er av med hans saker kan ni göra er skyldiga till olovligt förfogande enligt Brottsbalken 10 kap. 4§ (se https://lagen.nu/1962:700#A2). Det framgår inte av frågan hur den fd pojkvännens boendeform såg ut under tiden då han bodde i ert hus. Om det är som så att det förekom något slags hyresförhållande finns det en paragraf i hyreslagen (Jordabalken 12 kap. 27§, se https://lagen.nu/1970:994#K12) som säger att om hyresgästen (fd pojkvännen) har lämnat egendom som tillhör honom och inte hämtar egendomen inom 3 månader från det att ni muntligen eller skriftligen uppmanat honom att hämta sina saker, kommer hans egendom att tillfalla hyresvärden (er). (Tänk då på att ni måste kunna bevisa att ni har uppmanat honom att hämta sakerna.) I vilket fall så säger 27§ att om han inte hämtat sina saker inom 6 månader från det att han lämnade "lägenheten" tillfaller hans saker er och ni kan då göra vad ni vill med dem. Med vänlig hälsning

Skillnaden mellan förskingring och olovligt förfogande

2012-10-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Vad är egentligen skillnaden mellan förskingring och olovligt förfogande? Ex vid tvesala så gör sig säljaren skyldig till olovligt förfogande. Men kan det inte lika väl vara förskingring då denne får ekonomisk vinning av säljande nr 2? Är gränsdragningens detta fall om säljaren fått betalt av köpare nr 1 men har fortfarande besittning till varan och sedan säljer den till köpare två?
|Hej och tack för din fråga! Skillnaden mellan förskingring och olovligt förfogande är, som du är inne på, att det vid förskingring krävs att den berättigade åsamkats ekonomisk skada samtidigt som det inneburit vinning för gärningsmannen. Saken ska även ha ett rimligt marknadsvärde, dvs den ska ha ett pris som det skulle kunna säljas för på öppna marknaden. Det här innebär att förskingring är ett specialfall av olovligt förfogande; brotten har fem likadana rekvisit, och så har förskingring ytterligare ett (förmögenhetsöverföring). Jag ska försöka förklara genom att använda ditt exempel. När en säljare säljer en sak till en köpare (köpare 1) så innehar han saken för köparen men han förfogar fortfarande lovligen över saken. Skulle köparen och säljaren ha avtalat om att köparen ska betala först när saken kommit fram till honom skulle säljaren olovligen förfoga över saken om han inte skickat den efter en viss tid. När köparen för över pengar till säljaren så har den erforderliga förmögenhetsöverföringen redan skett. När förfogandet blir olovligt rör det sig därmed automatiskt om förskingring, eftersom att säljaren har tjänat ekonomiskt på skeendet medan köpare 1 förlorat ekonomiskt. Straffet för normal förskingring (alltså inte ringa eller grov) är fängelse i två år, medan olovligt förfogande bestraffas med böter eller fängelse i max två år. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar, Lovisa Falkman.

Förskingring eller trolöshet mot huvudman

2012-10-19 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |har en kompis som handlat på företaget som den jobbat på och tagit på faktura och även signerat fakturan hänt ett antal ggr är polisanmäld vad händer nu
|Hej, som jag tolkar din fråga har din kompis handlat genom företaget utan tillstånd och du undrar om denne gjort sig skyldig till brott. Vad som kommer att hända är att åklagaren kommer att delge brottsmisstanke. Det brott som skulle vara aktuellt i situationen är förskingring. Brottet återfinns i Brottsbalken 10 kap. 1 §, vilken du finner här;https://lagen.nu/1962:700#A2. Anledningen till att det troligtvis inte rör sig om stöld är att din vän troligtvis anförtrotts att vara redovisningsskyldig för pengarna eller på grund av förtroendeställning anförtrotts att sköta en uppgift där hantering av pengarna ingick som ett led i uppgiften. Straffet för detta brott är fängelse i högst två år. Om din vän är tidigare ostraffad kommer dock inte fängelse att utdömas, det är istället sannolikt att påföljden blir villkorlig dom. Vilken som utgångspunkt kommer att kombineras med böter, alternativt kombineras med t.ex. samhällstjänst. Om det inte skulle röra sig om förskingring är brottet som ligger närmast till hand, trolöshet mot huvudman. Detta återfinns i brottsbalken 10:5 BrB. http://www.lagen.nu/1962:700. I regel rör det sig om trolöshet i de fall en person, som har visst uppdrag, uppsåtligen har missbrukat en förtroendeställning och orsakat skada för huvudmannen. Sammantaget är det svårt att säga vad som kommer att hända men om din vän är polisanmäld kommer denne med största sannolikhet att åtalas för något av ovanstående brott.

Upphittad och utlånad cykel - brott?

2012-10-09 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |hej jag lånade en cykel av en kompis, han hittade den i skogen och jag fick låna den. jag är snart 19år och använder cyklen och blev tagen av ägaren och han änmälde polisen. han sa att den var värd över 4000kr. Vad kan jag får för straff? har bara csn bidrag.
Daniel Ekwall |Hej och tack för din fråga. Din kompis har förmodligen gjort sig skyldig till fyndförseelse enligt 1 och 5 §§ lagen (1938:121) om hittegods tillsammans med 10 kap. 8 § brottsbalken, eftersom han inte anmält den upphittade cykeln till polisen eller cykelns ägare. Du har inte gjort dig skyldig till fyndförseelse. Du har inte heller gjort dig skyldig till häleri, eftersom fyndförseelse, som din kompis kanske gjort sig skyldig til, inte kan vara förbrott till häleri (Holmqvist m. fl., Brottsbalken - en kommentar, studentutgåva 6, s. 9:72). För att du ska ha gjort dig skyldig till häleri måste cykeln till exempel vara stulen och du måste isåfall också ha insett att det fanns en risk att den var stulen. Du har sannolikt inte heller gjort dig skyldig till något annat brott. Ägaren har rätt till sin cykel, och är skyldig att betala skälig hittelön till upphittaren, det vill säga din kompis (3 § lagen om hittegods). Vänliga hälsningar, Daniel Ekwall

Lån av upphittat gods som inte anmälts enligt hittegodslagen: olovligt brukande

2012-12-12 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag är snart 19 år och lånade en cykel av en kompis som han hade hittat i skogen. Jag använde cykeln då jag blev tagen av ägaren, som anmälde mig till polisen. Han sa att den var värd över 4000kr. Vad kan jag få för straff? Har bara csn-bidrag.
Märta Ahlén |Hej och tack för din fråga! Först och främst skall det sägas något om den skyldighet som åvilar den som upphittar kvarglömt eller borttappat gods, som överhuvudtaget inte är i någon annans besittning. 1 § lagen (1938:121) om hittegods (hittegodslagen) stadgar att den som hittar och omhändertar en sak som inte är i någon annans besittning (kvarglömt eller borttappat gods – _hittegods_) skall anmäla fyndet utan oskäligt dröjsmål till polismyndighet, eller underrätta ägaren, givet att denne är känd. Den som uppsåtligen underlåter att rätta sig efter dessa föreskrifter om att tillkännage upphittat gods – vilket enligt praxis den anses göra som ej inom cirka en vecka efter fyndet underrättat polisen eller ägaren, trots vetskapen om att detta är vad som rätteligen skall göras – kan dömas under straffbudet i BrB 10:8 för _fyndförseelse_. I det aktuella fallet antar jag att *din vän*, förutsatt att skälig tid (ca en vecka alltså) passerat inom vilken han inte fullgjort sin anmälningsplikt, medvetet underlåtit att anmäla fyndet av cykeln/hittegodset i vederbörlig ordning och därigenom gjort sig skyldig till _fyndförseelse_. Därtill kan det tänkas att cykeln kommit att _olovligen brukas_ av *dig* och att *din vän*, genom att ha lånat ut densamma till dig, _anstiftat_ ditt olovliga brukande. Detta kommer i tur och ordning utvecklas nedan. Straffrättsligt ansvar kan alltså åläggas *dig* för själva nyttjandet av cykeln, som ju i själva verket tillhör annan och som efter upphittande inte lagenligt anmälts av upphittaren. Denna gärning är kriminaliserad i Brottsbalken 10 kap. 7 § som olovligt brukande. Förutsättningarna för att detta brott skall anses förövat är ett _uppsåtligt_ olovligt _brukande_ av _annans sak_, till ländande av _skada eller olägenhet_. Med att bruka förstås att använda, begagna och nyttja något utan att förbruka eller på annat sätt frånhända ägaren detsamma. En bil brukas exempelvis när den körs och en cd-skiva brukas när den spelas. Gärningsmannen måste vidare ha agerat uppsåtligen (med direkt uppsåt, indirekt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt) i den meningen han åtminstone ska ha haft skäl att misstänka att brukandet skedde olovligen, av ett brottsobjekt tillhörigt någon annan, och med minst oaktsamhet i förhållande till konsekvensen att olägenhet eller skada uppkommit. Sist skall, som nämnts, olägenhet eller skada ha vållats. Av frågan framgår inte om din vän också har nyttjat cykeln och i så fall ni båda två kunde komma att åtalas för gemensamt brukande. Om vi dock förutsätter att din vän sedan han funnit cykeln endast underlåtit att fullgöra den anmälningsplikt visavi polisen eller en känd ägare som inträder vid omhändertagande av hittegods så består hans brott i endast i fyndförseelse enligt BrB 10:8. Att märka är att din vän, därtill, sannolikt kan hållas ansvarig för att ha anstiftat ditt, potentiellt, olovliga brukande. I stället för att själv bruka cykeln har han ju upplåtit brukningsrätt _åt dig_ och lånat ut cykeln att tillfälligt brukas _av dig_. Han har därigenom _främjat_ ditt brukande. Notera att anstiftansansvar inte förutsätter att du faktiskt befinns ha gjort dig skyldig till olovligt brukande; det förra kan fastställas även om det skulle konstateras att du t.ex. brister i uppsåt och att ansvar för olovligt brukande följaktligen inte kan åläggas dig. Min bedömning, när det kommer till ditt, eventuellt, olovliga brukande, är att _brottsbeskrivningsenlighet_ (dvs. när alla omständigheter i en konkret brottssituation överensstämmer med rekvisiten i ett straffbud, varför den som förövat den brottsliga gärningen kan åtalas med stöd av den aktualiserade bestämmelsen) förvisso råder. Fråga är de facto om ett olovligt användande (_olovligt_ i bemärkelsen cykeln avhänts ägaren genom brottslig handling, fyndförseelse) av annans sak med följden att ägaren åsamkats i alla fall olägenhet. Att olovligen bruka något innefattar nämligen alltid olägenhet så snart det finns _en risk _för att egendomen skall ta skada. Nötning och nedsmutsning av, exempelvis, olovligen brukade kläder inrymmer alltid ett mått av olägenhet; likaså att olovligen bruka annans bil. Vad emellertid _uppsåtsfrågan_ beträffar krävs för ansvar för olovligt brukande uppsåt i förhållande till det olovliga brukandet (den omständigheten att den lånade cykeln i själva verket var frånhänd annan genom brott, här fyndförseelse) och oaktsamhet visavi följden skada eller olägenhet. I det konkreta fallet var det kanske din tro att äganderätten till cykeln tillkom din vän och att han var i sin fulla rätt att bestämma om den skulle lånas ut eller inte. I det fallet kommer du inte att hållas för uppsåtlig i relation till det olovliga brukandet, och förskrivet straff, inom skalan böter till fängelse i högst ett år, för fullbordat brott kommer inte att utdömas. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen

Trolöshet mot huvudman och bokföringsbrott i förening

2012-10-27 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Låt säga att en ordförande i en förening undanhållit information, bl.a. fakturor från styrelsen. I och med detta har styrelsen tagit beslut med tron om en bra ekonomi. När en grundläggande informationshämtning är klar ligger det en skuld på nära 1 miljon. Resultatet av detta är en eventuell konkurs som följd. Finns det lagar som gör att en sådan handling är straffbar? Tacksam för svar. Mvh
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår dig har ordföranden i en ekonomisk (?) förening undanhållit information (bl.a. fakturor) från styrelsen vilket lett till att föreningen drivits i en övertro på de egna finanserna, med resultat att föreningen nu står inför en konkurs. Utifrån dessa uppgifter kan följande sägas. De brott som främst verkar aktuella är (a) trolöshet mot huvudman och (b) bokföringsbrott. I brottsbalken 10:5 stadgas _”[o]m någon, som på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan sköta ekonomisk angelägenhet … eller övervaka skötseln av sådan angelägenhet eller uppgift, missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar huvudmannen, döms han för *trolöshet mot huvudman* till böter eller fängelse i högst två år”_. Brottsrekvisiten i denna paragraf verkar uppfyllda eftersom (i) ordföranden har en förtroendeställning i föreningen med ansvar för ekonomiska angelägenheter (ii) ordföranden i ditt exempel har missbrukat denna förtroendeställning, (iii) detta missbruk har lett till skada för huvudmannen dvs. föreningen och (iv) ordföranden verkar ha agerat uppsåtligt. I brottsbalken 11:5 stadgas _”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för *bokföringsbrott* till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader”_. Brottsrekvisiten i denna paragraf kan anses uppfyllda eftersom (i) ordförande sannolikt ses som bokföringsskyldig i egenskap av ställföreträdare för en juridisk person (föreningen) med vars verksamhet följer bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen, (ii) ordförande har åsidosatt sin skyldighet genom att underlåta att redovisa fakturorna, (iii) ordförandens åsidosättande har fått till effekt att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning inte kan bedömas med ledning av bokföringen och (iv) ordföranden verkar ha agerat uppsåtligt eller åtminstone oaktsamt. (Angående _styrelsens _ansvar för bokföringen sägs följande i brottsbalkskommentaren av Holmqvist m.fl. ”En styrelseledamot har … rätt att utgå från att de uppgifter som lämnas honom om bokföringens fullgörande är riktiga. Endast om han har skäl att misstänka att dessa uppgifter är vilseledande – eller om han faktiskt har ett särskilt uppdrag att öva tillsyn över bokföringen – är han skyldig att reagera och undersöka förhållandena, med risk att annars dömas till ansvar enligt 5 §”). Om ordförandens agerande också lett till vinning för ordförande dvs. förmögenhetsöverföring skulle det istället kunna bli aktuellt med straff för bedrägeri (BrB 9:1) eller förskingring (BrB 10:1). Huruvida sådan överföring skett har jag dock inga uppgifter om. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ordförandens agerande, som du beskrivit det, troligen är straffbart som trolöshet mot huvudman och bokföringsbrott. Notera dock att mina slutsatser bygger på ett förhållandevis litet faktaunderlag (lite detaljer om händelseförloppet) och därför är förknippade med osäkerhet. Brottsbalken finns på https://lagen.nu/1962:700

Brottsrubricering då kassör förstört kassaböcker för att hindra kontroll?

2012-10-14 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej, vilken brottsrubricering gäller då kassör eldat upp förenings kassaböcker och verifikationer för att hindra revisorers och medlemmars möjlighet till kontroll, och hur lång är preskriptionstiden?
Weronica Nordin |Hej, tack för din fråga! Om någon i en förtroendeställning, till exempel er kassör, olovligen tar egendom som han anförtrotts kan brottsrubriceringen förskingring enligt brottsbalken 10 kap. 1 §, eller grov förskingring enligt brottsbalken 10 kap. 3 §, vara aktuell. Handlingen måste då innebära förlust för föreningen och vinning för kassören. Om handlingen inte faller in under förskingring kan den istället klassas som trolöshet mot huvudman/ grov trolöshet mot huvudman enligt brottsbalken 10 kap. 5 §. Förutsättningar för att dömas för detta brott är att kassören på grund av sin förtroendeställning fått till uppgift att sköta viss angelägenhet för föreningen, och att kassören ska ha missbrukat sin förtroendeställning till skada för föreningen. Missbruk innebär här att kassören gör något han, i sin förtroendeställning, uppenbarligen inte borde ha gjort med hänsyn till sina skyldigheter mot föreningen. Om brottet är av normalgraden är preskriptionstiden fem år, och om det klassas som grovt är preskriptionstiden tio år, enligt brottsbalken 35 kap. 1 §.

Förskingring?

2012-10-05 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag bodde ihop med en kompis tills i Augusti i år. Hon stod på kontraktet så jag förde över min del av hyran till henne så att hon kunde betala in allting. Nu har jag fått reda på att hon inte har betalat hyran på flera månader utan har använt mina hyrpengar till att handla kläder m.m. Min fråga är om det är förskingring och vart gränsen ligger för grov förskingring? Vad ska jag göra för att få tillbaka mina pengar?
Angelica Hage |Hej och tack för din fråga! För att det ska kunna röra sig om en förskingringshandling enligt 10 kap 1 § Brottsbalken: https://lagen.nu/1962:700#K10P1S1 måste alla rekvisit för brottet förskingring vara uppfyllda. Enligt lagrummet måste förskingringshandlingen innebära vinning för den som förskingrar (t.ex. om denne köper något annat för pengarna) och handlingen måste innebära en skada för den vars pengar förskingrats (t.ex. denne har givit pengar men inte fått en vara). _Alltså, endast om pengarna i ert fall inte gått till hyran (vilket ni avtalat om/bestämt gemensamt) utan din vän istället nyttjat dem för egen vinning samt att detta har inneburit skada för dig, t.ex. om situationen innebär att du krävs på ytterligare belopp för hyran eller inte får bo kvar i lägenheten på grund av att du förskingrat pengar, kan förskingringsbrott göras gällande._ Om penningbeloppet ifråga är lågt så kan det handla om undrandräkt enligt 10 kap 2 § BrB: https://lagen.nu/1962:700#K10P2S1 Om du kan visa att pengarna inte gått till det ni avtalat om och att din vän använt pengarna för egen vinning och detta inneburit en skada för dig, kan du anmäla detta till polisen i hopp om att få tillbaka dina pengar. Vänligen