Att olovligen utge sig för att vara annan kan utgöra olovlig identitetsanvändning om handlandet medför olägenhet för den drabbade

2021-01-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Nu under pandemin har vi haft onlineskola. Då har en annan elev loggat in med mitt namn i möten och stört lektioner men även kränkt läraren på olika sätt. Exempelvis kallat personen för könsord osv. Nu har klassen gått ihop och skickat ett mejl till rektor om att jag kränkt lärare och elever. Är inte detta förtal? Tack på förhand.Mvh
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga får vi se till de regler som brottsbalken (BrB) uppställer. Den som utpekar någon som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning döms för förtal (5 kap. 1 § BrB). Eftersom det är en elev som har använt sig av ditt namn ser jag snarare att det kan vara fråga om olovlig identitetsanvändning.Olovlig identitetsanvändningDen som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara hen och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne, döms för olovlig identitetsanvändning till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 6b § BrB). De identitetsuppgifter som omfattas av kriminaliseringen är framförallt person- eller samordningsnummer, namn, adress, födelsetid eller liknande. Gärningen består i att gärningspersonen använder sig av annans identitetsuppgifter (ex. ditt namn) och utger sig för att vara den personen. Det kan vara bra att notera att en kränkning av ett barns identitet anses vara lika straffbart som en kränkning av en vuxens identitet.Skada eller olägenhetSkadan eller olägenheten ska ha uppkommit som en följd av det otillåtna identitetsanvändandet. Kravet är lågt ställt och enligt förarbetena till lagen räcker det om exempelvis någon på sociala medier utger sig för att vara en annan person genom att skapa ett användarkonto i dennes namn för att olägenhet ska föreligga då skapandet av ett sådant konto kan inge en påtaglig känsla av utsatthet och obehag hos den drabbade.Handlingen utgör troligtvis olovlig identitetsanvändningEn elev använt sig av din identitet (namn) utan ditt samtycke. Denna situation bör kunna jämföras med den situation som nämns i förarbetena (påtaglig känsla av utsatthet och obehag), och olägenhet i situationen bör därmed föreligga. Den elev som har använt sig av ditt namn har därmed troligtvis gjort sig skyldig till olovlig identitetsanvändning.För att den otillåtna gärningen ska vara straffbar krävs dock uppsåt, alltså att eleven faktiskt visste om att hen använde sig av en annan persons identitet. Om eleven inte hade uppsåt i sitt handlande kommer eleven inte kunna straffas för gärningen. Det framgår inte heller hur gammal eleven kan tänkas vara. För straffansvar krävs att eleven är 15 år eller äldre (1 kap. 6 § BrB).Med vänlig hälsning,

Brottsligt att smygfilma under sex?

2021-01-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag och min mamma diskuterade vad som är ett brott och inte efter att ha sett en serie. Tjejen i avsnittet hade gömt en kamera och filmat sig och pojkvännen under sex. Pojkvännen visste inte om detta. Hon visade därefter videon för sin bästa kompis (skickade inte utan visade, så kompisen kunde inte sprida vidare på egen hand). Syftet var att visa hur pojkvännen såg ut när han skämdes för tjejen, vilket hon trodde att han gjorde under sexet. När pojkvännen kom hem och upptäckte vad tjejen hade gjort blev han inte direkt glad. Har flickvännen begått ett brott?
Tova Backman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som är ett brott regleras i Brottsbalken (BrB).Smygfilma under sex:Att filma någon i hemlighet kan vara olagligt och man kan göra sig skyldig till kränkande fotografering (4:6a BrB). Vad som avgör är om det rör sig om filmning eller fotografering i en persons privata område, exempel i en persons bostad, sovrum, eller i en miljö som är avsedda för privata förhållanden. Att utan att berätta det filma under sex är ett sådant integritetskränkande område att det skulle anses kränkande och då kan man gjort sig skyldig till kränkande fotografering. Sprida filmen:Om någon sprider filmen så kan man dessutom göra sig skyldig till förtal (5:1 BrB). För detta krävs det att en person ska ha utpekat någon som brottslig/ klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnat uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. För att dömas för förtal krävs inte att filmen har publicerats utan det kan anses tillräckligt att filmen har visats för andra personer. För att personen som spridit filmen ska kunna dömas för åtal krävs att hen hade avsikt att utsätta personen i filmen för andras missaktning eller åtminstone att hen borde ha insett att spridningen av filmen kan innebära att personen utsätts för missaktning av andra. Sammanfattningsvis:Tjejen i serien borde kunna dömas för både kränkande fotografering i och med den olovliga filmningen och för förtal eftersom syftet med att visa filmen var att utsätta pojkvännen för annans missaktning (visa honom i en utsatt situation när han skämdes för sin vän).

Jag har blivit anmäld för grov kvinnofridskränkning - vad händer nu?

2021-01-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min ex fru har polisanmält mig och jag är misstänkt för grov kvinnofrids brott.Detta för en händelse för 2 år sedan då jag knuffade undan henne då hon gapade och skrek i mitt ansikte, jag upplevde situationen som hotfull och kränkande. Jag motade bort henne och hon råkade snubbla på en pall då hon backade bakåt. Det va alltså ren olyckshändelse. Nu 2 år senare gör hon anmälan troligtvis för att skada mig.Jag har aldrig rört henne, gjort henne illa avsiktligt .Hur skall jag förhålla mig till detta och tänka får att inte helt gå under psykiskt ?
Felicia Hauzenberger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Grov kvinnofridskränkning Grov kvinnofridskränkning är ett brott som aktualiseras när en person begår upprepade brott enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. Brottsbalken eller enligt 24 § Lagen om kontaktförbud mot närstående. Brotten måste vara att betrakta som olika steg i en upprepad kränkning som sker för att kränka kvinnans personliga integritet. Brotten måste även vara av sådan typ att de kan anses utgöra allvarlig skada för personens självkänsla. Det specifika brottet grov kvinnofridskränkning aktualiseras enbart när brottet begås av en man som utsätter en kvinna som han varit gift med eller bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden (4 kap. 4 a § 2 st. Brottsbalken). En enstaka händelse i sig kan alltså inte utgöra grov kvinnofridskränkning. Några brott som kan aktualiseras är dock misshandel (3 kap. 5 § Brottsbalken) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § Brottsbalken). Både misshandel och vållande till kroppsskada tar sikte på när en person orsakar en annan person kroppsskada. Vad som skiljer dem åt är att det krävs "uppsåt" för att dömas för misshandel och "oaktsamhet" för att dömas för vållande till kroppsskada. Ansvarsfrihet och förmildrande omständigheter Du uppger att du knuffade din före detta fru för att hon gapade och skrek i ditt ansikte, vilket du uppfattade som hotfullt. Det finns en i lag angiven rätt till nödvärn (24 kap. 1 § Brottsbalken). För att möjligheten till nödvärn ska kunna aktualiseras så måste personen som har rätt till nödvärn vara utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Att din fru skriker i ditt ansikte skulle dock med största sannolikhet inte kunna anses utgöra ett sådant brottsligt angrepp. Om det skulle var så att polisanmälan skulle gå så långt att det leder till åtal och sedan till en fällande dom, så kan det faktum att din före detta fru skrek i ditt ansikte vara något som påverkar vilket straff du skulle få. Att ett brott har föranletts av någons uppenbart kränkande beteende utgör nämligen en förmildrande omständighet vid valet av påföljd (29 kap. 3 § 1 p. Brottsbalken). Vad händer efter en polisanmälan?Din före detta fru har gjort en polisanmälan. Detta betyder att en förundersöknings ska inledas om brottet står under allmänt åtal och det inte är uppenbart att brottet inte går att utreda (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Förundersökningen ska bedrivas objektivt (23 kap. 4 § Rättegångsbalken) och under förundersökningen ska det utredas som det finns tillräckligt med bevisning m.m för att åtal ska kunna väckas (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar.

Hur kan jag gå tillväga om jag blir utsatt för hot?

2021-01-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga. Jag har dragit på mig en privatskuld till en kollega från ett gammalt jobb. Det var i början en del verbala hot, men i sms och annan kontakt håller personen sig väldigt klinisk och vaksam. Jag har, av olika anledningar ej möjlighet att betala tillbaka skulden på ett tag framöver, detta har jag försökt förmedla till personen men hen vägrar att "släppa" mig. Jag har sagt att om personen vill gå genom kronofogden är det okej för mig, då jag redan har en del ärenden där. Detta är ej någon personen vill utan hen fortsätter höra av sig, ringa, sms osv. Jag vågar inte säga rakt ut att "jag kan inte betala dig på ett tag" utan jag skjuter upp det till "nästa månad" osv. Då jag är väldigt orolig för vad som händer om jag säger det till hen. Personen i fråga rör sig inte i dom finaste kretsarna och ja, jag är orolig som sagt. Min fråga är, vad kan jag göra? Rör dig sig om att anmäla ofredande, och på så sätt få personen att sluta terrorisera mig med samtal, hot och sms? Eller besöksförbud? Tack på förhand, alla tips uppskattas.
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen i frågan kan din före detta kollega eventuellt ha begått flera olika straffbara gärningar. De brotten som skulle kunna vara relevanta för situationen som beskrivs är olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken [BrB]), ofredande (4 kap. 7 § BrB) och olaga förföljelse (4 kap. 4 b § BrB). Nedanför kommer jag kortfattat beskriva vad de olika bestämmelserna innebär och hur de förhåller sig till omständigheterna i frågan. I slutet av svaret finns information om hur du kan gå tillväga om du har blivit utsatt för ett brott. Olaga hotDen som hotar någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Det ställs alltså krav på att det handlar om ett hot om just en brottslig gärning. Exempelvis kan det handla om hot om misshandel (3 kap. 5 § BrB) eller hot om mord (3 kap. 1 § BrB). Även hot om en brottslig gärning som innebär angrepp på den hotades frihet och frid omfattas (se de olika brotten i 4 kap. BrB). Här avses främst allvarligare brott enligt 4 kap. BrB, som exempelvis olaga frihetsberövande och grovt hemfridsbrott. Brott som anses vara mindre allvarliga, exempelvis ett hot om ringa misshandel, omfattas inte av bestämmelsen. I frågan framkommer det att kollegan har hotat dig och är väldigt "klinisk och vaksam". Då jag inte vet vad exakt vad hoten innehåller är det svårt för mig att avgöra om det just handlar om ett sådant hot som krävs enligt bestämmelsen.OfredandeÄven om din före detta kollegas hotfulla meddelanden till dig inte anses utgöra olaga hot så kan hens handlande vara straffbart enligt 4 kap. 7 § BrB. Enligt bestämmelsen ska den som som utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande dömas, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, till ofredande. Att din före detta kollega kontaktar dig upprepade gånger och agerar hotfullt borde kunna anses vara straffbart enligt denna bestämmelse. Olaga förföljelse Den som förföljer en person genom brottsliga gärningar som utgör olaga hot enligt 4 kap. 4 § BrB döms, om gärningarna har utgjort led i en upprepad kränkning av personen integritet, för olaga förföljelse till fängelse i högst fyra år (4 kap. 4 b § BrB). Samma gäller om de upprepade brottsliga gärningarna utgör ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB. Bestämmelsen tar alltså sikte på om någon utsätts för brottsliga gärningar från samma person flera gånger. Eftersom personen i din fråga har kontaktat dig upprepade gånger kan hen ha gjort sig skyldig till detta brott, förutsatt att hen har begått en brottslig gärning upprepade gånger gentemot dig. Dessutom ställs ytterligare krav på att gärningen har utgjort ett led i en upprepad kränkning av offrets integritet. Hur du kan gå tillvägaEftersom du eventuellt kan ha blivit utsatt för ett brott rekommenderar jag att du gör en polisanmälan. Det är viktigt att du sparar all information om hotet eftersom det kan användas som bevismaterial. För att veta mer om hur du gör en polisanmälan så kan du klicka här. Brottsofferguiden erbjuder också stöd och råd till den som blivit utsatt för brott, se här.Om du blir hotad och trakasserad av en person kan du upprätta en ansökan om kontaktförbud hos polisen eller åklagarmyndigheten. För mer information om ansökan klicka här. Jag önskar dig lycka till och hoppas att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Hemfridsbrott eller olaga intrång

2021-01-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Får jag passera över gården som tillhör en bostadsrättsförening? Föreningen har satt upp en skylt att det är privat. Jag blev utskälld av en boende när jag gick över gården.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga så som att du är intresserad av vilket typ av brott det kan utgöra när de passerar över bostadsföreningens område.De brott som eventuellt kan bli aktuellt är hemfridsbrott i ditt fall, enligt 4 kap 6 § Brottsbalken (BrB). Rekvisiten i detta fall är att man intränger eller kvarstannar i eller på någons hem, gård, rum, hus eller där någon har sin bostad. I detta fall så inträder du på bostadsföreningen område utan tillstånd, vilket uppfyller rekvisitet. Du intränger olovligen på annans tomt, vilket medför att rekvisitet i 4 kap 6 § BrB för hemfridsbrott har uppfyllts i egentlig mening. Dock så finns det ingen anledning till oro i ditt fall. Det finns ett undantag i 4 kap 11 § BrB som säger att om brottet inte är grovt, så kommer inte åtal att väckas gentemot den enskilde. Detta innebär att om du bara passerar över området, endast med syfte att ta den snabbaste vägen till ditt mål, så kommer inget åtal att ske. Om åtal dock sker av någon anledning så är det enda straffet böter. Hoppas att de var svar på din fråga!

Gränsdragning för ofredande

2021-01-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Räknas allt som upplevs som störande eller kränkande som ofredande?
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Brottet ofredande definieras i 4 kap 7 § brottsbalken, där det framgår att "den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande". Allt som är störande eller kränkande räknas dock inte som ofredande. Brottet avgränsas dels av sådana handlingar som faller under andra brottsrubriceringar, och även av handlingar som förvisso kan upplevas som störande men som är alltför lindriga för att räknas som brottsliga. Exempelvis räknas störande eller kränkande närmanden av sexuell natur istället som brottet sexuellt ofredande, och kränkande beskyllningar eller nedsättande uttalanden istället som brottet förolämpning.Typexempel på ofredande är bland annat att knuffas, slita i någons kläder, spottas, eller att störa genom upprepade trakasserier på telefon. Utanför den här typen av situationer kan man tänka sig en mängd mindre beteenden som kan uppfattas som störande, men som snarare skulle räknas som oartiga än som brottsliga.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hör olovlig identitetsanvändning under allmänt åtal?

2021-01-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Går olovlig identitetsanvändning under allmänt åtal?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hör brottet olovlig identitetsanvändning under allmänt åtal?Huvudregeln är att alla brott hör under allmänt åtal så länge som det inte finns en specialregel med ett undantag från huvudregeln (20 kap. 3 § 1 st rättegångsbalken). Faller ett brott under allmänt åtal ska en förundersökning av polisen inledas så snart det finns anledning att anta att ett sådant brott har förövats (23 kap. 1 § rättegångsbalken). Ett undantag till åklagarens allmänna åtalsrätt är angivelsebrott. Ett angivelsebrott innebär att brottet måste anges till polisen av den som blivit utsatt för brott för att förundersökning ska kunna inledas.Brottet olovlig identitetsanvändning är ett angivelsebrott (4 kap. 6b § brottsbalken). Det innebär att den som blivit utsatt för brottet måste ange att brott skett till polisen för att åklagaren ska kunna inleda förundersökning samt kunna väcka åtal (4 kap. 11 § brottsbalken).Om den brottsutsatte inte anger brottet till polisen, får åtal endast väckas om det är påkallat ut allmän synpunkt (4 kap. 11 § brottsbalken). Sammanfattningsvis innebär det att olovlig identitetsanvändning inte faller under allmänt åtal. Detta beror på att olovlig identitetsanvändning klassas som ett angivelsebrott. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Olovligt nyttjande av vattenbrunn

2021-01-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad ska jag göra när en granne gjort intrång i min vattenbrunn och nyttjat den olovligt
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder till Lawline.Jag ska försöka svara på din fråga så gott jag kan utan att veta alla omständigheter. Jag tolkar situationen som att din granne inte har servitutsrätt för vatten från er brunn, utan att det rör sig om ett straffrättsligt förfarande. Därutöver tolkar jag det som att den här vattenbrunnen är belägen på din privata tomtmark. Ett nyttjande av annans mark kräver alltid tillstånd, förutsatt att nyttjandet inte faller inom allemansrätten. Allemansrätten är var och ens rätt att få använda annans fastighet, däribland vatten (2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen). Från denna grundlag finns dock vissa undantag, ett av dessa är att man måste ta hänsyn till den s.k. hemfridszonen. Vad som avgränsas till hemfridszonen är inte helt klart, men det omfattar åtminstone det område runt en bostad. Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad kan dömes för hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Vad som räknas till ens bostad är inte heller helt klart, men enligt förarbetena så räknas all plats som är "bebodd". Den som olovligen gör intrång på det kan alltså dömas för hemfridsbrott, vilket brukar föranleda böter men kan i de grövsta fallen leda till fängelse i max två år. Det krävs dock att gärningspersonen har handlat med uppsåt och att övriga beviskrav är uppfyllda.Vad du kan göraDet första du borde göra är att ta kontakt med den som gör intrång på din tomträtt för att utesluta att inga missförstånd kring servitutsrätt eller liknande finns. Om det inte hjälper kan du kontakta polisen och låta dem göra en bedömning.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Tills vidare önskar jag dig lycka till! Med vänlig hälsning,