Är det tillåtet att spela in samtal?

2020-04-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan.Om man har ett inspelat samtal med tex en bilhandlare där bilhandlaren inte vet om att man spelar in samtalet.Kan man använda sig utav den inspelningen?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först förklara om det är tillåtet att spela in samtal för att sedan förklara om du kan använda dig av det inspelade samtalet. Jag tolkar din fråga som att du menar om du kan använda dig av inspelningen rättsligt, jag kommer därför utgå från det i mitt svar.Är det tillåtet att spela in samtal?Om det är tillåtet att spela in samtal eller inte, beror på om du själv deltar i samtalet eller om du spelar in andra som samtalar utan att du själv deltar.I brottsbalken finns ett brott som kallas olovlig avlyssning (4 kap. 9a § brottsbalken). För att dömas för olovlig avlyssning krävs att du med tekniskt hjälpmedel spelar in ett samtal där andra samtalar, att de som medverkar i samtalet inte vet om inspelningen och att det sker utan deras samtycke. Det krävs alltså att du själv inte deltar i samtalet för att inspelningen ska vara brottslig.Att spela in samtal som du själv deltar i faller inte in under brottet olovlig avlyssning. Det är därför tillåtet att spela in samtal så länge som du själv deltar i samtalet. Du behöver inte den andre deltagarens samtycke för att spela in. Till exempel kan du lagligt spela in ett samtal mellan dig och bilhandlaren utan att bilhandlarens samtyckt till inspelningen.Kan man använda sig av inspelningen rättsligt?I Sverige har vi en princip om fri bevisföring (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det innebär att du som part i en rättegång kan använda dig av all den bevisning som du kan få fram, samt att det i princip inte finns några begränsningar av vilka saker eller källor som kan användas som bevis. Det är sedan upp till domstolen att pröva bevisningen värde, genom fri bevisvärdering. Du kan därför använda dig av ett inspelat samtal rättsligt, men det är domstolen som bestämmer samtalets bevisvärde.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förbjudet att gå in i någons bostad utan medgivande

2020-04-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min kompis ringer polisen och berättar om när hon kom hem efter jobbet befann sig en kille i lägenheten. Tydligen hade dörren varit öppen och han hade bara klivit in.Kan han misstänkas för något brott? I så fall vilket? ange lagrum. Tack
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är inte tillåtet att gå in i någons bostad utan tillstånd. Utifrån scenariot du beskriver skulle det kunna röra sig om ett hemfridsbrott enligt 4 kap 6 § 1 st Brottsbalken. För att det ska röra sig om ett hemfridsbrott krävs det att det rör sig om en bostad och att någon olovligen har trängt sig in i bostaden eller olovligen har stannat kvar i bostaden. Att någon har trängt sig in i någons bostad brukar räknas som att gå in i bostaden även om dörren är olåst/öppen. I din fråga verkar det vara så att personen som befinner sig i din kompis lägenhet har trängt sig in i bostaden utan tillstånd, vilket resulterar i att personen har begått ett hemfridsbrott. Detta gäller alltså trots att dörren var öppen.Om det var så att personen vägrade lämna lägenheten efter att din kompis hade kommit hem så skulle det även kunna röra sig om den andra formen av hemfridsbrott. Personen har ju olovligen kvarstannat i lägenheten. Men enligt din fråga verkar inte det vara fallet. Sammanfattningsvis: Personen som tagit sig in i din kompis lägenhet utan tillstånd skulle kunna misstänkas för hemfridsbrott enligt 4 kap 6 § 1 st Brottsbalken. För att kunna svara säkert på om personen kan misstänkas för ett brott och i sådana fall vilken grad av misstanke det rör sig om beror helt på hur bevisningen ser ut. Hoppas du fick svar på din fråga!

Är det lagligt att titta in i någon annans brevinkast?

2020-04-12 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |HejJag har en granne som när jag inte öppnade tittande in genom brevinkastet. jag bor i en liten 1a så man ser större delen av lägenheten från dörren. Är detta lagligt? Samt förändras situationen om min granne upprepar sitt beteende?Då jag inte är rädd för konfrontationer så öppnade jag dörren och skällde ut honom för noter när detta skedde. Sker det igen funderar jag på att ringa hyresvärd/polis.Beroende på situation.Vad råder ni mig att göra om situationen upprepas?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Jag kommer först att beskriva vilket brott som kan bli aktuellt av den händelsen som du beskriver. Eftersom din grannes agerande inkräktar på ditt privatliv blir det i första hand aktuellt att se till brotten mot frihet och frid. De brotten finns i 4 kap. brottsbalken (BrB). Jag kommer sedan att ge dig råd för hur du kan gå vidare om situationen upprepas. Att titta in genom någon annans brevinkast kan vara ofredande När din granne tittar in genom ditt brevinkast kan han göra sig skyldig till ofredande. Brottet innebär bland annat att man utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande (4 kap. 7 § BrB). Man kan alltså tänka sig att det beteendet som du beskriver kan vara ett hänsynslöst agerande, vilket med andra ord är olagligt. För att din granne ska kunna dömas för ofredande krävs det också att gärningen kränker din frid på ett "kännbart sätt". Eftersom kränkningen ska vara kännbar innebär det att endast allvarligare händelser räknas som brottsliga. Att gärningen är obehaglig eller otrevligt innebär alltså inte automatiskt att det ses som ett ofredande. Det är alltså tveksamt om det räcker att någon har tittat in genom brevinkastet endast en gång för att det ska utgöra ofredande. Om det däremot skulle upprepas borde det kunna ses som ofredande. Hyresvärden har ansvar för att säga till din granne om händelsen upprepasJag tolkar det som att du bor i en hyresrätt, och då är det i första hand hyresvärden som är ansvarig om någon hyresgäst utsätter grannarna för störningar (12 kap. 25 § andra stycket JB). Jag skulle därför rekommendera att du börjar med att kontakta din hyresvärd om din granne skulle titta in genom ditt brevinkast igen. Hyresvärden är då skyldig att säga till din granne så att beteendet upphör. Om din granne ändå fortsätter att titta in i ditt brevinkast kan det bli aktuellt att kontakta polisen, eftersom agerandet då kan ses som ofredande. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Brott mot frihet och frid samt polisanmälan

2020-04-09 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min mamma har ett ex som hon inte vill veta av och absolut inte vill att han ska komma till hennes bostad (hus). Han har under hela deras förhållande betett sig som ett svin mot henne. Efter det tog slut så har han gång på gång hotat med att komma hem till henne, han påstår att hon är skyldig han pengar och att hennes bil är hans (den står på henne, hon köpte den och hon betalar skatt o annat på den). Han har även efter det tog slut skickat en massa sms med sexuellt innehåll. Hon har sagt att han inte är välkommen hit och att hon inte vill ha såna där sexuella sms. Men han skiter i allt det och fortsätter. Många gånger har han hotat med att komma hit, men inte dykt upp, ibland så dyker han faktiskt upp. Nu har han sagt att han ska komma dit om 2 timmar. Det här är en otäck människa som skiter i allt och bara skriker och är otrevlig. Finns även 2 barn i huset. Vad har hon för rättigheter? Finns det något att anmäla och är det ens någon idé?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar först att beskriva vilka brott din mammas ex kan ha begått genom sina handlingar. Sedan kommer jag att beskriva hur ni kan gå till väga för att göra en polisanmälan och till sist förklara vad som händer efter att ni gjort en anmälan.Vilka brott kan ha begåtts?De brott som aktualiseras i din beskrivning är olaga hot, hemfridsbrott och ofredande. Jag kommer att beskriva dessa brott nedan.Olaga hotEtt brott som din mammas ex kan ha begått är olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). För att dömas för brottet krävs att din mammas ex hotar med en brottslig gärning och att hotet är ägnat att framkalla allvarlig rädsla.Att hota med brottslig gärning innebär att exet måste hota med att begå en handling som är föreskrivet som brott i brottsbalken. Till exempel om hen hotar att skada din mamma så hotar exet med den brottsliga handlingen misshandel (3 kap. 4 § brottsbalken). I din beskrivning framgår att exet hotat med att komma hem till er. Detta innehåller inte ett hot om brottslig gärning och det kan därför inte falla in under brottet olaga hot. Om exet uttalat sig om något annat som du inte tog med i beskrivningen kan det dock vara möjligt att hen gjort sig skyldig till brottet.För att brottet olaga hot ska föreligga krävs också att hotet är ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Bedömningen av om ett hot varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla utgår från hur situationen framstått ur den hotades synpunkt, det vill säga från din mammas synpunkt. Sammanfattningsvis kan jag säga att olaga hot inte verkar föreligga från den beskrivning du skrivit eftersom exet inte hotat med en brottslig gärning,HemfridsbrottEtt annat brott som din mammas ex kan ha begått är hemfridsbrott (4 kap. 6 § brottsbalken). För att dömas för hemfridsbrott krävs det att gärningsmannen olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad. Att olovligen intränga kan till exempel vara att gärningsmannen tvingar sig in i huset efter att ha knackat på men ingen boende öppnar dörren. Ett annat exempel är att gärningsmannen olovligen går in genom en olåst dörr. Att olovligen kvarstanna kan till exempel vara att den boende uppmanar en person att gå ut ur huset men att personen ändå stannar kvar. Till bostad räknas både hus och gård. Det innebär att exet även kan befinna sig olovligen på din mammas gård och det skulle kunna räknas som hemfridsbrott.Av din beskrivning får jag veta att han ibland "dyker upp" hemma hos din mamma. Eftersom jag inte vet fler omständigheter av vad han brukar göra när han "dyker upp" så kan jag inte i det enskilda fallet göra en bedömning av om han kan dömas för hemfridsbrott. Jag vill dock upplysa er om att detta brott finns så att ni vet vad som gäller om han försökt ta sig in på din mammas gård eller hus utan hennes lov.OfredandeDet sista brottet som din mammas ex kan ha begått är ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). För att din mammas ex ska kunna dömas för ofredande krävs det att han utsatt din mamma för störande kontakter och att gärningen är ägnad att kränka din mammas frid på ett kännbart sätt.Det framkommer att din mamma får massor med meddelanden från exet, att hon uttryckt att hon inte vill ha dessa meddelanden och att han fortsätter att skicka dem trots din mammas invändningar. När exet fortsätter att skicka dessa meddelanden utan din mammas samtycke, utsätter han din mamma för störande kontakter. I bedömningen för om gärningen varit ägnad att kränka din mammas frid på ett kännbart sätt, utgår man från vad som typiskt sett är tillräckligt för att frid kränks. Eftersom meddelandena har ett sexuellt innehåll och oönskade sexuella meddelanden anses som integritetskränkande, så kan de klassas som att de typiskt sett kan kränka din mammas frid. Det är därför sannolikt att din exets handlingar kan bedömas utgöra brottet ofredande. Hur gör man en polisanmälan?Ni kan göra en polisanmälan när ni har varit med om något brottsligt. En polisanmälan kan göras via polisens hemsida, att ni ringer in till polisen på 114 14 eller att du går till polisstationen. Polisen behöver veta vilket brott din anmälan gäller. Det polisen kan fråga om är till exempel om personuppgifter, vad som har hänt och vilka som är inblandade. Jag rekommenderar dig att be din mamma att skärmdumpa de meddelanden med hot som hon har fått skickat till sig så att ni kan visa dessa för polisen. Vad händer efter polisanmälan?Efter att ni gjort en polisanmälan är det upp till polis och åklagare att utreda om ett brott har begåtts eller inte. Om polisen misstänker att brott begåtts efter din polisanmälan, kommer de att inleda en förundersökning (23 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken). I förundersökningen ingår att polisen och åklagaren utreder vem som skäligen kan misstänkas för att ha begått brottet och om det finns tillräckliga skäl att för att väcka åtal i domstol mot den misstänkte (23 kap. 2 § rättegångsbalken). Polisen kommer då att inhämta den bevisning som styrker att ett brott begåtts för att sedan göra en bedömning om bevisningen är tillräcklig för en fällande dom avseende brotten. Min rekommendationJag anser att ni borde anmäla din mammas ex till polisen eftersom han sannolikt har gjort sig skyldig till brottet ofredande. Om han kan dömas för brotten olaga hot samt hemfridsbrott kan jag tyvärr inte avgöra eftersom det krävs fler omständigheter. Ni kan säkra bevisning genom att ta skärmdumpar av de meddelanden som exet skickat till din mamma.Jag hoppas att detta kan hjälpa er! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Ofredande, olaga hot och spörsmål kopplade till lagen om psykiatrisk tvångsvård

2020-04-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag har en akut fråga om ofredande, LPT, hot...Med vänlig hälsningfrån en psykiatriker
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGVanligtvis brukar vi få ett beskrivet händelseförlopp, något sorts "casebaserat" underlag alternativt en eller flera konkreta frågor skickade till oss. Mot bakgrund av den mycket korta formuleringen i ditt ärende blir det av naturliga skäl svårt för mig att kunna göra en rättslig bedömning av det inträffade. Min förmåga att kunna ge handfasta råd försvåras likaledes på grund av det nu sagda. Men jag hoppas ändå att jag inom kort kommer att kunna bidra med värdefull input genom den personliga telefonuppföljning som du också har beställt. Oaktat detta förtjänas det i sammanhanget att redan här översiktligt behandla de tre spörsmål som nämns ovan. Den fortsatta framställningen kommer dock att bli ganska generell till sin karaktär och detta återigen på grund av det relativt modesta ärendeunderlaget. Tillämplig lagstiftning i detta nu och även för vårt kommande telefonsamtal följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).Brottet ofredande och allmänt om den straffrättsliga bedömningenDen som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 7 § BrB). Inledningsvis kan konstateras att handgripligt antastande liksom upprepade och oönskade eller störande kontakter utgör typfall av ofredande. Beroende på antalet, när och hur dessa sker kan störd nattsömn, koncentration, arbete eller andra aktiviteter utgöra exempel på just ofredanden. I synnerhet om kontakterna framkallar känslor av oro och/eller obehag hos den som utsätts för de ifrågavarande gärningarna. Vidare stadgas i brottsbeskrivningen en mer allmänt hållen grund genom formuleringen "annat hänsynslöst agerande". Här åsyftas andra ageranden som är ägnade att kränka den utsattes frid. Till det nyss anförda räknas bland annat handlande i stil med att knuffa någon, allvarligt skrämma, utöva telefonterror, fönstertittande, förföljelse, att spotta på någon, att återkommande stå utanför någons bostad, att filma en naken person så att denne märker det eller att filma på ett annat påträngande sätt. Märk väl att andra gärningar också kan komma att omfattas av brottsbegreppet i 4 kap. 7 § BrB varför uppräkningen enligt ovan inte på något sätt är uttömmande. Men notera att endast uppsåtliga gärningar är straffbara, vilket innebär att den som av vårdslöshet (oaktsamhet) stör annans frid genom ett otillbörligt beteende inte kan fällas till ansvar enligt brottsbalken, och att den som utsätts verkligen måste bli störd. Annorlunda uttryckt: För att gärningspersonen (den som ofredar) ska kunna straffas fordras dels att denne är medveten om att handlandet är förkastligt och dels att en uppkommen skada är ett faktum (med andra ord krävs ett konstaterat störande moment). Rekvisiten för det straffrättsliga ansvaret i 4 kap. 7 § BrB illustreras tämligen väl i ett av Högsta domstolens (HD) mer nutida avgöranden (NJA 2008 s. 946). I rättsfallet hade två personer i smyg och helt ovetandes under ett samlag blivit filmade med både ljud- och bildupptagning. HD fastslog att ett fullbordat brott förutsätter en kännbar fridskränkning, vilket innebär att den angripne måste ha uppfattat när denna företogs (varit medveten om gärningen) varför domstolen kom fram till att något ofredande inte hade ägt rum. Värt att förtydliga är att försök, förberedelse och stämpling till ofredande inte är kriminaliserat (4 kap. 10 § BrB, läses här motsatsvis).Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Därför valde jag för tydlighetens skull att referera till en HD-dom som ägde relevans för just brottet ofredande. Brottet olaga hot och allmänt om den straffrättsliga bedömningenDen som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § 1 st. BrB). Enligt den ifrågavarande brottsbeskrivningen är det tillräckligt att hotet är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för att hotet ska verkställas. Av lagrummets (lagparagrafens) ordalydelse framgår det vidare att bedömningen ska göras med utgångspunkt i hur situationen har upplevts av den person mot vilket hotat har riktats. Notera gärna att straffansvar här inte är villkorat med att hotet uttalas direkt till den hotade. Så länge det är tänkt att hotet ska komma till offrets kännedom kan ett sådant alltså ske genom förmedling (helt enkelt via ett lämnat meddelande till tredje man). Inte heller i de fall då den utsatte de facto inte blir rädd för att hotet ska realiseras utesluts inte att det kan vara fråga om ett olaga hot. I lagtexten stadgas "är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla", vilket innebär att det är gärningspersonens syfte som i den här situationen blir helt avgörande. Att verklig rädsla hos den hotade inte krävs för straffbarhet torde givet ovanstående framstå som relativt otvetydigt. Men i fall där det måste vara uppenbart att ett hot inte är allvarligt menat kan naturligtvis inte rendera i något straffrättsligt ansvar. Precis som vid ofredande förutsätter även brottet olaga hot uppsåt hos gärningspersonen, vilket innebär att ett vårdslöst framkallande inte utlöser något straffansvar enligt 4 kap. 5 § 1 st. BrB. Jämte detta förutsätter olaga hot att det aktuella hotet har kommit till den tilltänktes kännedom. Intressant är också att indirekta hot i rättspraxis har ansetts straffbara. I ett hovrättsavgörande (RH 2004:70) hade bärandet av ett emblem på en jacka tillhörig en MC-organisation likställts med en indirekt åsiktsyttring, vilken förmedlade ett visst budskap som sedermera enligt domstolen var att betrakta som ett hot. Och för ordningens skull vill jag även här påpeka att försök, förberedelse och stämpling till olaga hot inte är kriminaliserat (4 kap. 10 § BrB, läses här motsatsvis, gäller dock inte grovt olaga hot, 4 kap. 5 § 2 st. BrB).Lagen om psykiatrisk tvångsvård, några allmänna hållpunkterDu uppger i din ärendebeskrivning att du är läkare inom psykiatrin varför jag misstänker att du redan delvis är förtrogen med vissa bestämmelser i lagen om psykiatrisk tvångsvård. Den här delen riskerar således att kunna bli något överflödig. Jag kommer därför att uttrycka mig ganska så kortfattat och detta mycket för att utredningen inte heller ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig.Lagstiftningen är i mångt och mycket avsedd att komplettera hälso- och sjukvårdslagen med föreskrifter i vilka psykiatrisk tvångsvård kan förenas med frihetsberövanden och annat diverse tvång. En första förutsättning är dels att personen i fråga lider av en allvarlig psykisk störning och att denne motsätter sig den erbjudna vården (3 § LPT). Läkarintyg krävs (4 § LPT) och ett sådant får endast utfärdas i omedelbar anslutning till en erforderlig undersökning av patienten (5 § LPT). Om en chefsöverläkare bedömer att tvångsvård i mer än fyra veckor från dagen för beslutet om intagning är behövligt ska denne före utgången av fyraveckorsfristen hos förvaltningsrätten ansöka om ett medgivande till sådan vård (7 § LPT). Några viktiga hållpunkter att fästa särskilt avseende vid följer härnäst. En frivillig medverkan från patienten får aldrig rendera i tvångsåtgärder och alla former av sådana åtgärder ska utövas så skonsamt som möjligt och i görligaste mån med största möjliga hänsyn till den ifrågavarande personen. Den för juridiken mycket basala proportionalitetsprincipen gör sig påmind även på det här rättsområdet och denna är dessutom lagstadgad. Principen innebär att de tvångsåtgärder som vidtas ska stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden och att mindre ingripande tillvägagångssätt alltid ska användas om dessa framstår som tillräckliga (2 a-b §§ LPT). Detta har naturligtvis att göra med det stora ingrepp i den personliga integriteten som ett beslut om tvångsvård innebär för den enskilde och som av många förmodligen skulle upplevas som gravt kränkande. AVSLUTNING OCH YTTERLIGARE INFORMATIONUnder förutsättning att ärendet är kopplat till ditt tjänsteutövande kan givetvis flertalet arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga aspekter också aktualiseras liksom annan ytterligare lagstiftning. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Men vänligen notera att vår byrå inte arbetar med brottmål. Däremot åtar vi oss olika förvaltningsrättsliga uppdrag, exempelvis spörsmål kopplade till lagen om psykiatrisk tvångsvård.Du har som sagt även beställt en 30 minuters personlig telefonrådgivning med möjlighet att kunna ställa frågor och till vidare diskussion. Eftersom du har betalat för en Express24-fråga och dessutom uppger att ärendet är akut misstänker jag att du önskar en relativt skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa redan idag fredag den 17/4 kl 16.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte skulle passa återkommer du förslagsvis till mig per mail. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Är det olagligt att sprida nakenbilder på sitt ex?

2020-04-14 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Mitt ex har skickat nakenbilder på mig till en vän åt mig.Ska enligt polisen inte vara tillräckligt för att vara brottsligt. Är det så?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår att det här är en jobbig situation och jag ska försöka ge dig råd för hur detta kan upphöra. Din fråga rör ett eventuellt brott, därför kommer jag kika närmare på brottsbalken (BrB).Ny bestämmelse har gjort det olagligt att sprida nakenbilderDet har länge varit ett problem att efterföljande spridning av nakenbilder inte har varit direkt brottsligt och många gånger fallit mellan stolarna. Tidigare har förtal (5 kapitlet 1 § BrB) använts, med varierande resultat. Förmodligen kommer det nyssnämnda lagrummet att fungera som ett komplement till den nya lagstiftningen framöver.Sedan årsskiftet 2018 har dock en ny bestämmelse införts, vilket gjort det enklare att lagföra denna typ av brott.Den 1 januari 2018 infördes ett brott som kallas olaga integritetsintrång (4 kapitlet 6c § första stycket femte punkten BrB), vilket förbjuder bland annat efterföljande spridning av nakenbilder.Bra att känna till är också att en handling oftast går under flera olika lagbestämmelser. Det kan därför vara så att man begår flera brott genom samma handling. Ditt ex handling kan också komma att klassas som exempelvis ofredande (4 kapitlet 7 § BrB).Ditt ex kan ha gjort dig skyldig till olaga integritetsintrångDet är det nya brottet olaga integritetsintrång som ditt ex i första hand har gjort dig skyldig till genom att ha spridit dina nakenbilder vidare.För att det ska vara brottsligt krävs det däremot att spridningen av nakenbilderna ska ha varit ägnad att medföra allvarlig skada för dig (4 kapitlet 6c § andra stycket BrB). Det är domstolen som gör denna bedömning, varför jag inte vågar uttala mig i hur de kommer att bedöma just ditt fall.Det är alltså domstolens uppfattning om huruvida det varit ägnat att medföra skada eller inte, som är av vikt för utgången. Straffet är böter eller fängelse i högst två år (4 kapitlet 6c andra stycket BrB).Sammanfattning och avslutande ordJa, det ditt ex har gjort kan vara brottsligt. I första hand har hen gjort sig skyldig till olaga integritetsintrång. I andra hand kan det bli tal om förtal, ofredande eller dylikt. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Det är upp till domstolen att utreda varje enskild situation. Däremot rekommenderar jag dig att anmäla hen eftersom hen har agerat fel. Dessutom kan det vara bra om du berättar för ditt ex att du gjort en anmälan, i ett försök att få stopp på spridningen. Om det är så att du känner förtroende till din vän som fått bilderna kan du eventuellt få dem att berätta för polisen att det var ditt ex som spred bilderna. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp och att spridningen av bilderna upphör.Vänligen,

Klassificeras det som trakasserier om någon upprepade gånger försöker köra på en person, tutar och samtidigt ser ut att tycka det är roligt?

2020-04-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Räknas det som trakasserier om någon försöker upprepade gånger försöker köra på en Persson och dessutom tutar och ser ut att tycka det är roligt.Tack på förhand
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå du beskriver ett eventuellt brott kikar vi närmare på brottsbalken (BrB).Det kan vara ofredandeBeskrivningen av det inträffade faller närmast brottet ofredande, som i lagstiftningen uppges vara bland annat ett utsättande av någon annan för ett hänsynslöst agerande.Enligt min mening kan det anses vara ett hänsynslöst agerande att upprepade gånger försöka köra på en person och samtidigt tuta och se ut att tycka detta är roligt. Det kan inte vara en särskilt rolig situation för personen som blir utsatt för detta beteende, och om denne dessutom uttrycker sitt obehag bör det inte finnas något tvivel om att det utgör ofredande om föraren inte upphör med det olämpliga beteendet (4 kap. 7 § BrB).Det kan dessutom vara tal om andra brott Eftersom föraren försöker köra på en annan person kan det eventuellt också klassificeras som ett försökt till misshandel av normalgraden (3 kap. 5 § BrB).Det kan också vara ett försök till grov misshandel, eftersom en avsiktlig påkörning med bil kan åsamka en annan människa stor skada och potentiellt innebära fara för liv (3 kap. 6 § BrB).Mer om vad som gäller för försök till misshandel finner du i brottsbalkens 23:e kapitel (3 kap. 11 § BrB).Det kan också handla om ett framkallande av fara för annan, om föraren inte skulle anses handla med avsikt att skada personen ifråga, men ändå får anses ge upphov till livsfara eller fara för svår kroppsskada genom att förfara grovt oaktsamt (3 kap. 9 § BrB).Några avslutande ordDet du beskrivit i din frågeställning kan således falla in under en rad olika brottsbestämmelser, och det hela beror lite på hur situationen sett ut och vad det är som hänt. Det är däremot under inga omständigheter ett acceptabelt beteende.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig glad påsk!Med vänliga hälsningar,

Olagligt med smygfotografering?

2020-03-31 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag blir fotad i smyg av folk som ogillar mej, Väldigt många här i (stad) som hatar mej av olika skäl tyvärr. Sen läggs bilderna ut någonstans, o de ljuger o påstår en massa om mej. Hur ska jag nu göra? o vill bara säga det med att är inte detta kränkande om nåt? Jag vill Inte Bråka o är så jävla Trött på SKITPRAT! Folk borde ha ett Liv!?
Jessica Sarhede |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag hade rekommenderat dig att göra en polisanmälan gällande händelserna och dokumentera så mycket som möjligt genom att ta skärmdumpar på det som skrivs och bilderna som delas. De brott som kommer att bli aktuella att utreda är i första hand gällande det som skrivs om dig, detta är förtal enligt 5:1 eller förolämpning 5:3 i brottsbalken. Av det du skriver framgår det inte vad det är för typ av påstående och på vilket sätt du upplever dem som kränkande, därför tänker jag att jag kortfattat beskriver de två brotten nedan. Vilket brott du eventuellt skulle blivit utsatt för kommer polis och åklagare att utreda.Förtal är när någon lämnat uppgift om dig för att utsatta dig för andras missaktning, att du skulle ses som en "sämre" människa på något sätt. Till exempel kan vara att du beskrivs som en person som begår brott eller annars är klandervärd i ditt levnadssätt, t.ex. påstående om att du har långvarigt alkoholmissbruk, sexuell lösaktighet eller liknande. Förtal förutsätter att uppgiften har lämnats till någon annan än dig själv, genom att det som exempel läggs ut på internet som du beskriver. En sådan uppgift anses lämnad (dvs när personen skrivit det under på internet) även om personen själv inte antyder att denne anser uppgiften som sann, utan att lämna uppgiften räcker.Främsta skillnaden mellan förtal och förolämpning är att gärningsmannen vid förolämpning, vänder sig mot dig, inte till andra genom, som i ditt fall, internet för att sprida påståenden. Därav blir förolämpning inte aktuellt i ditt fall om jag utgår från den information du lämnat.När det gäller smygfotograferingen är det också olagligt. Det brott som fångar upp detta är kränkande fotografering 4:6a i BrB. Du ska vara skyddad i den privata sfären dvs i din bostad- både permanenta eller tillfälliga bostad. Detta gäller även i vissa särskilda miljöer som omklädningsrum, toaletter eller andra liknande utrymme. Brottet går ut på att någon olovligen tar bilder på dig, det vill säga att det sker i hemlighet, vilket du beskriver har skett eftersom någon smygfotat dig. Jag skulle som nämnts ovan, verkligen rekommendera dig att polisanmäla händelserna och på det sättet få möjlighet till upprättelse då det du beskriver framförallt gällande fotograferingen inte är lagligt. Gällande påståendena blir det en svårare bedömningsfråga men jag tycker absolut att du även ska polisanmäla vad som skrivits så blir det upp till polis och åklagare att utreda om även det som skrivits kan utgöra ett brott. Med vänlig hälsning,