Vad ska jag betala för den offentlige försvararen?

2018-04-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Jag har blivit tillförordnad en offentlig försvarare i ett mål där jag ska infinna mig i domstol för narkotikabrott. Det står att det kommer att ta uppskattningsvis 1,5 timme.Jag har erkänt brott och kommer med största sannolikhet att dömas. Min fråga är hur stor kostnad jag kan förväntas betala tillbaka i advokatsarvode och andra rättegångskostnader?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!On offentlig försvarare utses av domstolen till den som är misstänkt för ett allvarligt brott. Staten är den som betalar kostnaden för den offentlige försvararen. Om du frikänns från brottet behöver du inte betala tillbaka till staten. Om du däremot döms för brottet blir du, beroende på din inkomst, vanligen skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader - dvs för den offentlige försvararen. I regel är den tilltalade inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (se 31 kap. 1 § rättegångsbalken, samt 23-25 § rättshjälpslagen).Övriga rättegångskostnader som kan uppstå är att den tilltalade kan behöva ersätta kostnader för blodprov/blodundersökning/urinprov/urinundersökning om en sådan har gjorts och varit nödvändig för att utreda brottet (se 31 kap 1 § rättegångsbalken)Det är i samband med domen som domstolen beslutat hur mycket den dömde ska betala tillbaka. Rättshjälpsmyndigheten skickar sedan en faktura på beloppet.Det är svårt att svara på hur mycket du kan förvänta dig att eventuellt betala tillbaka, det beror helt på ditt fall och din ekonomiska situation.Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08- 533 300 04.Vänligen,

Tar själva domstolen betalt vid ett tvistemål?

2018-04-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Tar själva domstolen betalt vid ett tvistemål?
Klara Sandrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domstolen tar ut en ansökningsavgift för stämningsansökningarFör att ta upp ett tvistemål vid en domstol behöver man lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. För att få sin ansökan prövad i domstolen behöver man betala en ansökningsavgift. Ansökningsavgiften är: - 900 kr om tvistemålet handlar om ett krav under 22 750 kr, - 2800 kr om tvistemålet handlar om ett krav över 22 750 kr, och - 2800 kr om tvisten inte rör något bestämt belopp.Man skulle alltså kunna säga att domstolen "tar betalt" genom denna ansökningsavgift. Domstolen tar dock inte betalt för något mer. De stora kostnaderna i ett tvistemål brukar snarare vara de egna kostnaderna för till exempel juridiskt ombud, missade arbetsdagar och så vidare. Du kan hitta mer information om stämningsansökningar här på Sveriges Domstolars hemsida.Behöver du mer hjälp? Om du har några ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga. Ifall du vill ha hjälp med att utforma och skicka in en stämningsansökan är du även välkommen att vända dig till Lawlines juristbyrå med detta. Du är välkommen att höra av dig till oss på telefon om du vill ha mer information om våra tjänster. Du når oss på nummer 08-533 300 04.Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnader vid återkallande

2018-04-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag återkallar ett överklagande blir jag då ersättningsskyldig?
Jakob Perä |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättegångskostnader vid tvistemål och brottmål är reglerade i rättegångsbalken (RB). För tvistemål är utgångspunkten vid fördelningen av rättegångskostnader att den som förlorat målet ska ersätta motpartens kostnader, vilket framkommer i 18 kap. 1 § RB. Av 18 kap. 5 § RB framkommer det att om ett mål blivit avskrivet efter att en part återkallat sin talan. I sådana fall är utgångspunkten att den parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Undantaget till denna regel är om särskilda skäl föreligger, från motiven till 18 kap. 5 § RB kan särskilda skäl vara t.ex vid en talan om svaranden ska utge en viss egendom har egendomen överlämnats efter att talan väckts. Isåfall kan käranden återkalla sin talan och få ersättning för sina rättegångskostnader. Motsvarande gäller vid brottmål där det stadgas i 31:1 1 st. RB att om den tilltalade döms för ett brott ska den tilltalade ersätta staten för den ersättning som betalats av allmän medel till en försvarare. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem betalar rättegångskostnaderna?

2018-03-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag blir krävs på 60000 kr och bestrider den summan men kanske är villig att betala 5-10 tusen. Om det går till tingsrätten och jag vinner. Vem står då för kostnaden för tingsrätts/ombuds kostnader?
Anton Okic |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättegångskostnader regleras i 18 kap. Rättegångsbalken (RB).Huvudregeln är att den "förlorande" parten betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader, se 18 kap. 1 § RB. Ersättningen ska fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande, talans utförande samt arvode till ombud eller biträde, så länge kostnaden är skälig, se 18 kap. 8 § RB.Ofta kan det vara svårt att avgöra vem som är vinnare och vem som är förlorare i ett tvistemål. Om käranden exempelvis yrkar på 60 000 kr men endast får 30 000 kr är det sannolikt att domstolen kvittar rättegångskostnaderna, m.a.o. får parterna stå för sina egna kostnader i den delen.Om du vitsordar (medger skäligheten av) 10 000 kr och domstolen dömer enligt detta anses du alltså vara den "vinnande" parten och motparten får då betala både sina egna och dina rättegångskostnader. Hoppas du fick ett tillfredsställande svar på din fråga!Vänligen,

En kan väcka talan mot myndighet om skadestånd i allmän domstol, den som förlorar målet betalar som huvudregel rättegångskostnaderna

2018-04-23 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har fått avslag på ett skadeståndsärende hos Trafikverket när mitt fordon blev skadat i samband med Trafikverkets entreprenörer körde sönder ett brunnslock som jag körde på.Beslutet går ej att överklaga, men jag kan väcka talan mot Trafikverket står det i ärendet från Trafikverkets Diarie.Hur går det till att väcka talan mot Trafikverket (som också är min arbetsgivare)?Vem tar kostnaderna vi ev förlust i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det vill du ha skadestånd för att din bil skadades av ett brunnslock som Trafikverket hade kört sönder. Jag kommer först gå igenom till vilken domstol du kan lämna in en eventuell stämningsansökan. Sedan kommer jag gå igenom vad som gäller när det kommer till rättegångskostnader. Bestämmelserna om vad som gäller i en domstolsprocess i allmän domstol finns i rättegångsbalken (RB).Du kan väcka talan mot Trafikverket i Falu tingsrätt eller vid den tingsrätt där bilen blev skadadOm du väcker talan mot Trafikverket så är du kärande och Trafikverket är svarande.Trafikverket är en statlig myndighet som har sitt säte i Borlänge. När man ska stämma en statlig myndighet så är huvudregeln att man ska göra det vid den domstol där myndigheten har sitt säte, RB 10 kap 2 §. Eftersom Borlänge tillhör Falu tingsrätt är utgångspunkten att en stämningsansökan mot trafikverket ska lämnas in dit. kärande har även en möjlighet att väcka talan vid den domstol där skadan uppkom, RB 10 kap 8 §. Du kan alltså istället välja att väcka talan där bilen blev skadad. Du ska då lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt som orten där du körde på brunnslocket tillhör. Vad en stämningsansökan ska innehålla framgår i RB 42 kap 2 §. Det innebär alltid en ekonomisk risk att driva en process eftersom det inte på förhand går att säga vem som kommer behöva betala rättegångskostnadernaAtt driva en process kan bli väldigt kostsamt och innebär alltid en ekonomisk risk. Vem som betalar rättegångskostnaderna beror på flera olika faktorer. Om du skulle vinna processen helt och alltså få precis det som du har begärt i skadestånd så ska motparten som utgångspunkt stå för rättegångskostnaderna. Om du skulle förlora och inte få något skadestånd så är det istället du som får stå för alla kostnader, RB 18 kap 1 §.Om du skulle vinna och få rätt till skadestånd men få mindre skadestånd än vad du har begärt så kommer du få betala en viss del av rättegångskostnaderna, RB 18 kap 4 §. Vad som omfattas av rättegångskostnaderna framgår av RB 18 kap 8 §. Det går som du förstår inte att säga på förhand vem som kommer betala eftersom det beror på vad du och trafikverket yrkar på samt vad domstolen beslutar. Om du förlorar målet så kan det dock bli väldigt dyrt för dig eftersom det är den förlorande parten som ska betala rättegångskostnaderna. Som part i en rättegång kan du ha ett ombud som för din talan, RB 12 kap 1 §. Kostnaden för ombudet blir en del av rättegångskostnaderna och du eller Trafikverket kommer därför få stå för den kostnaden. Sammanfattningsvis kan du väcka talan mot Trafikverket genom att skicka in en stämningsansökan till Falu tingsrätt där Trafikverket har sitt säte eller till den tingsrätt där skadan på bilen uppstod. Om du förlorar och inte får rätt till skadestånd så blir det som utgångspunkt du som får stå för rättegångskostnaderna. Vem som ska betala rättegångskostnaderna kan dock påverkas av flera olika omständigheter, därmed är det alltid en ekonomisk risk att väcka talan i domstol.Eftersom det kan bli dyrt och krävande att väcka talan i domstol så rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist som kan hjälpa till att bedöma dina möjligheter att få skadestånd. Du är välkommen att boka en tid med Lawlines jurister här.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,

Att kostnaderna stannar på staten och möjlighet att byta offentlig försvarare

2018-04-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Hej! Min son har en offentlig försvarare vid ett brott. Han blev dömd till fängelse i tingsrätten. Då tog staten kostnaderna för advokat. Han har nu överklagat till hovrätten. Då är mina frågor.Tar staten de advokatkostnaderna också eller får han bekosta det själv? Saken är att hans advokat har bollat honom mellan sig själv o 3 andra advokater. Under denna tiden för att hon inte haft tid själv. Vilket känns som att det inte blir nåt bra försvar. Kan han välja en egen försvarare. Hans rättegång är snart o han har inte fått prata med någon med någon advokat ÄN
Ludwig Ivarsson |Hej,Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer är en processrättslig fråga. Processrättsliga frågor kan besvaras primärt av bestämmelser i Rättegångsbalk (1942:740) och Rättshjälpslag (1996:1619).Utgångspunkten är att det förlorande parten ska stå för båda parters rättegångskostnader, se 18 kap. 1 § RB. Enligt 31 kap. 1 § RB är din son inte skyldig att betala mer än vad han skulle fått betala i rättshjälpsavgift. Enbart i undantag kan högre kostnader tvingas erläggas enligt 31 kap. 4 § RB. Det handlar då framförallt om din son inte skulle dyka upp till rättegång. I 23 § RHL förklaras hur en rättshjälpsavgift ska bestämmas. Det görs genom ett ekonomiskt underlag. Det ekonomiska underlaget förklaras i 38 § RHL som att beakta din sons årsinkomst i förhållande till underhållningsskyldighet, förmögenhetsförhållande och eventuella skulder. Vid rättegången avgör domstolen om din son själv ska bekosta för kostnaderna för den offentlige försvararen eller om kostnaden ska stanna på staten. Om tingsrätten har kommit fram till kostnaderna för offentlig försvarare från tingsrätten ska stanna på staten bör det vara sannolikt att detsamma kommer att gälla i hovrätten. Det är däremot ingen garanti. Om kostnaderna i sådant fall inte stannar på staten gäller det som jag beskrivit ovan.Enligt 21 kap. 6 § RB kan rätten godkänna att en offentlig försvarare sätter en annan person i dennes ställe. Det innebär att domstolen på begäran kan acceptera att den advokat som din son har kan skicka en kollega eller annan lämpad person som ersättare för den ordinarie advokaten vid ett eller flera tillfällen.Det är möjligt att byta offentlig försvarare. En ansökan ska då skickas in till domstolen. De fall som ett byte av offentlig försvarare accepteras av rätten är de fall där den tilltalade riskerar ett högre straff. Domstolen väger också skälen för ett byte mot de ekonomiska kostnader som bytet skulle innebära. Om domstolen inte accepterar ett byte av offentlig försvarare kan din son istället anlita en privat försvarare. Om en privat försvarare anlitas kommer det förordnande som den offentliga försvararen har att återkallas av domstolen under förutsättning att det inte får negativa konsekvenser för den tilltalade i fallet. Bestämmelser om det jag nämnt finns i 21 kap. 6 § RB.Sammanfattningsvis gällande kostnaderna bör det ses som sannolikt att kostnaderna stannar på staten, men det behöver inte vara så. Gällande den offentliga försvararen är det möjligt att din son kan byta offentlig försvarare. Värt att notera är att en sådana begäran måste komma från din son själv.Med vänlig hälsning,

Fördelning av rättegångskostnader och möjlighet till rättshjälp

2018-04-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej.Jag ska stämma en laserkirurg till Tingsrätten. Jag kräver en återbetalning och skadestånd.Om jag "vinner" återbetalningen men inte skadeståndet ska jag då betala motpartens rättegångskostnader? Om jag "förlorar" båda ska jag betala allt efter min förståelse, men om jag inte kan pga att jag inte har en inkomst eftersom jag är handikappad vem ska då betala? Min man som arbetar? Vad säger lagen?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om ansvar för rättegångskostnader i tvistemål, d.v.s. mål mellan enskilda parter, finner vi i huvudsak i Rättegångsbalken 18 kap. Rätten ska så långt det är möjligt fördela kostnaderna på olika delar av målet. Om två frågor har ett delvis åtskilt processmaterial och ska bedömas enligt skilda rättsregler fördelas kostnaderna utifrån en bedömning av vilka kostnader som anses belöpa på respektive fråga. Det skulle alltså leda till att du betalar de kostnader som uppkommit i den del av målet som du förlorat, i den mån dessa överstiger den del av målet du vunnit. Om domstolen inte genom en bedömning kan fördela kostnaderna på de olika frågorna och käromålet bifalls till hälften kommer kostnaderna troligen att kvittas, (Rättegångsbalken 18 kap. 4§).RättshjälpOm du skulle förlora målet och behöva betala rättegångskostnaderna så kan det vara så att din hemförsäkring inkluderar rättsskydd där man kan få en stor del av kostnaden betald. Kontrollera med ditt försäkringsbolag om din försäkring täcker detta. Om man inte har rättsskydd via försäkringen kan man ansöka om rättshjälp av staten. Staten hjälper alltså inte i det fall det finns en försäkring som ger dig rätt till rättsskydd. För att staten ska bidra med rättshjälp krävs även att vissa förutsättningar är uppfyllda (Rättshjälpslagen 2§ och 6-8§§). Några huvudsakliga förutsättningar är: 1. Man ska söka rättshjälp i egenskap av privatperson.2. Som huvudregel ska man haft minst en timmes rådgivning enligt rättshjälpslagen.3. Man får inte ha ett ekonomiskt underlag (summan av inkomster, försörjningsbörda, förmögenhet och skulder) på mer än 260 000 kr per år.4. Det ska finnas behov av juridisk hjälp, och5. Det ska vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna i angelägenheten.Till dessa regler finns det några undantag, bland annat:1. Som regel får du inte rättshjälp om ärendet/tvisten handlar om ett värde som är mindre än ett halvt prisbasbelopp.2. Om du inte har en försäkring men på grund av din ekonomiska situation borde ha haft en försäkring, kan du inte få rättshjälp.Vad gäller din mans inkomst tänker jag att den kan ha relevans i en bedömning av ditt ekonomiska underlag då hans inkomster kan påverka din försörjningsbörda men han är inte skyldig att på något sätt betala rättegångskostnader som inte du själv har möjlighet att betala. Vardera make svarar för sina skulder.Om du beviljas rättshjälp ska du bidra till kostnaderna genom att betala en rättshjälpsavgift som bestäms till en procentuell andel av kostnaderna för hjälpen. Avgiftens storlek avgörs beroende på dina ekonomiska förhållanden. Se här hur beräkningen görs. Utöver denna avgift behöver man då inte betala mer. Staten betalar resten. För mer information om rättshjälp, se Rättshjälpsmyndighetens hemsida.Hoppas mitt svar har varit till viss vägledning. Har du fler frågor får du gärna återkomma! Vänligen,

Rättegångskostnader vid föranledande av "onödig" rättegång

2018-03-20 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag undrar vad som gäller ang rättegångskostnader i förenklat tvistemål mellan företag, om rätten kommer fram till att det var en "onödig" rättegång. Kan den sökande då tvingas betala mer än normalt för förenklat tvistemål?
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om rättegångskostnader framgår av 18 kap rättegångsbalken (RB). Som huvudregel får ersättning för rättegångskostnader i förenklade tvistemål enbart avse specifika kostnader. Dessa kostnader framgår av 18 kap 8a § 2 st. RB och avser bland annat rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans målet prövas. Om rätten kommer fram till att sökande uppsåtligen eller genom försummelse föranlett en onödig rättegång får dock ersättningen fullt motsvara kostnader som hade ersatts i ett ordinärt tvistemål. Kommer rätten fram till att sökande part föranlett en onödig rättegång 18 kap 3 § RB ska motparten som huvudregel ersätta motpartens rättegångskostnader. Undantag till denna huvudregel framgår av 18 kap 3 § 2 st. RB som säger att i det fall motparten inte känt till (och inte heller borde ha känt till) den omständighet utgången av målet beror på, ska vardera parten bära sin egen kostnad. Sammanfattningsvis kan en onödig rättegång resultera i att sökande får ersätta motpartens rättegångskostnader, förutsatt att motparten känt till de omständigheter som varit beroende av målets utgång. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,