Vad är en nämndeman?

2021-01-26 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en projektvecka i skolan där man ska argumentera emot ett lagförslag. Lagförslaget jag ska argumentera emot är följande: "Förslag om ändring i rättegångsbalken angående lekmännens betydelse i avgörande i tingsrätt". Min fråga till er är då, vad exakt är det en lekman/nämndeman gör? och vad får det för betydelse i en rättegång? Tacksam för svar!
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en nämndeman?En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjerättsliga tvistemål och i förvaltningsdomstolarna i bland annat socialförsäkringsmål och mål om tvångsvård. I tingsrätt och i förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet och i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.Nämndemän utses för en period av fyra år. Nämndemän i tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän i hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Nämndemän och domare är i princip helt jämlika. Alla har varsin individuella röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta.RättegångsbalkenI rättegångsbalken finns en hel uppsjö av bestämmelser om nämndemän. Jag kommer därför redogöra för en del av dem som jag tycker är viktigast att ha koll på. I tingsrätten ska det vid en huvudförhandling i brottmål finnas en lagfaren domare och tre nämndemän. Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän (1 kap. 3 b § första stycket rättegångsbalken).En nämndeman utses genom lag enligt (4 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken) Av (4 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken) följer att valbar till nämndeman är varje svensk medborgare som inte är underårig, är i konkurstillstånd eller har förvaltare enligt (11 kap. 7 § föräldrabalken). För att vara valbar till nämndeman i en tingsrätt krävs vidare att han eller hon är folkbokförd i kommunen eller den del av kommunen som hör till tingsrätten och i en hovrätt att han eller hon är folkbokförd i länet eller den del av länet som hör till hovrätten. Vidare gäller att val av nämndemän i tingsrätten förrättas av kommunfullmäktige enligt (4 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken) och att en nämndeman utses för fyra år (4 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken).Betydelsen av att nämndemän får vara med och döma i en rättegång Det finns ett flertal anledningar till att nämndemän får vara med och döma trots att de inte besitter någon juridisk kunskap. Det anses demokratiskt att låta folkvalda få vara med och bestämma i rättsprocessen, annars kan rättsväsendet bli för elitistiskt om bara juridisk skolade får döma. Många nämndemän kommer även från en annan bakgrund än de flesta domare vilket kan innebära att de ser en situation från ett annat perspektiv. Nämndemännens uppgift kan anses vara att bevaka samhällets intressen och insyn i rättsväsendet.Samtidigt finns det ett flertal nackdelar med ett nämndemannasystem. De har ingen juridisk kunskap och förstår inte rättsregler på samma sätt som en jurist. Många nämndemän kan ofta över- eller underdriva en situation vilket bidrar till att rättssäkerheten minskar. Det finns även en risk att domar inte blir juridiskt korrekta om nämndemännen röstar emot domaren. Hoppas du fick svar på din fråga!

Stämning och upprättelse vid personskada

2020-12-30 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag blev den 19:e kraftigt biten i ansiktet av en jakthund, i min syster hem. Jag blev fick åka ambulans akut till sjukhuset, där dom lappade ihop mig så gott det gick. Ca 20 stygn läpp och munhåla. Det konstaterades att jag vid ett senare skede skulle vara behov av plastik kirurgi. Idag 30:e blir jag uppringd av akademiska sjukhuset för en kalles akut för att kolla på min skada dom säger även att bilderna var svarta och det kan vara för sent med plastik kirurgi. Läkare 1 sa att jag skulle gå hem och låta det läka och vänta tills dom kontaktar mig. Jag anmälde skadan till mitt försäkringsbolag, tyvärr så gällde inte min sjukvårdsförsäkring som jag har via jobbet av nån anledning vela dom inte betala ut ersättning för min skada dom bad mig att ta det via hundägarens försäkringsbolag. Hund ägaren vill inte att jag polisanmäler händelsen, utan sa att han kan ringa sitt försäkringsbolag och lösa det. Idag 30:e har jag fortfanrade inte fått något svar från ägaren gällande ersättningen från hans försäkringsbolag. Vilket är konstigt då jag fick svar efter 1 dag från mitt försäkringsbolag. Hur/Vart vänder jag mig för att få skadestånd och ersättning för min skada? Kommer ha men för livet, känselbortfall och fula ärr. Delar av min läpp kommer aldrig bli återställda. Jag jobbar delvis som modell vilket kommer resultera att jag inte kommer kunna göra det något mer heller. Vad rekommenderar ni mig att göra? Med vänlig hälsning, förvirrad Alexander
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Inledningsvis nämner jag lite om ansvarsskyldigheten för skador hundar orsakar för att därefter gå vidare med dina möjligheter att få ersättning Hundägare har ett strikt ansvar för all skada som deras hund orsakat, även om ägaren inte varit vållande till skadan (19 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Vad som ska ersättas är dels sjukvårdskostnader skadelidande kan ha haft, inkomstbortfall, fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (ärr och liknande) (5 kap. 1 § skadeståndslagen). Vilka möjligheter finns till upprättelse?Det mest kostnadseffektiva sättet att få upprättelse är genom en överenskommelse med personen i fråga. Ibland kan det vara effektivt att visa att man annars kommer väcka talan i domstol och meddela parten om fördelarna att lösa saken utanför domstol. Om detta inte går vägen kan domstol genom tvistemål eller förenklat tvistemål vara lämpligt. Förenklat tvistemål kan användas om beloppet inte överstiger 23 250 kr. Fördelen med ett förenklat tvistemål är dels att vardera part står sina egna rättegångskostnader och att kostnaderna för processen inte springer iväg på samma sätt. För att få ut skadestånd måste du då väcka en skadeståndstalan genom att stämma personen som äger hunden. Här finns alltså två möjligheter. Antingen kan du väcka en tvistemålstalan via domstol eller så kan du väcka en förenklad tvistemålstalan. Detta gör du genom att ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § rättegångsbalken). Att tänka på är att den förlorande parten står för båda parters rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket gör att en tvist kan bli väldigt dyr beroende på hur omfattande den blir. Har du en rättsskyddsförsäkring (ingår i de flesta hemförsäkringar) täcker denna en del av dina tvistekostnader. Kolla med ditt försäkringsbolag om du har rätt till rättsskydd så att du kan planera eventuella framtida kostnader för tvisten bättre. Har du inte rättsskydd kan det vara så att du har rätt till rättshjälp. HÄR finns information om rättsskydd och rättshjälp.HÄR finns mer information om tvistemål och hur själva processen går till, samt information om blanketter för ansökan om stämning. Vänligen,

Vilka poliser befattar sig med ett ärende efter anmälan? Brottsplats, anmälningsplats, eller boplats?

2020-12-29 i Domstol
FRÅGA |Om man bli anmäld i en annan stad som t.ex om man blir anmäld av person som bor i Stockholm men den som blir anmäld bör i Göteborg. Vart går den personen som blir anmäld, om det blir polisförhör? Går hen till Stockholm eller kmr hen ha förhör i sin egen stad?
Jakob Westling |Hej och tack att du valde Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar över vilken polisavdelning som kommer ta befattning med målet. Frågan handlar mer om vart det påstådda brottet skulle ha skett, mer än om vart anmälningen härrör från. Den polismyndighet som befattar sig mer ärendet har och göra med vilken tingsrätt som har jurisdiktion över det aktuella brottet. Enligt kap. 19:1 RB (Rättegångsbalken) så är det tingsrätten där brottet begicks som kan befatta sig med ärendet i fråga. Detta för man anser att stora utredningseffektivitetsvinster kan göras när polisen och domstol närmast brottet får utreda det.Av det skälet är det inte anmälningen i sig, utan det påstådda brottet som kommer styra vilken polisavdelning som kommer inleda ärendet. Vi kan exempelvis hypotisera att anmälan kommer Stockholm för ett brott som begicks i Göteborg, i sådana fall är det ändå Göteborgs tingsrätt som har jurisdiktion och därmed av största sannolikhet de poliser som jobbar i göteborg som kommer hantera ärendet. Jag hoppas att det besvarade din fråga!Tack och god försättning!

Hur går det till när en tvist drivs vidare till tingsrätt?

2020-12-20 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag har hamnat i en twist med ett företag och undrar hur det går till när det det drivs vidare till tingsrätt. Summan är på ca 40.000 Får båda mötas i rätten eller beslutar tingsrätten oftast små belopp själva Tack för svar
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När två privata rättssubjekt, dvs fysiska personer eller juridiska personer (företag), tvistar, aktualiseras civilprocessen. Detta förfarande regleras i rättegångsbalken (RB) och där främst i 42 och 43 kap. När ett företag och en privatperson tvistar om pengar, är det tillåtet med förlikning om saken under hela processen. Detta innebär att det är tillåtet att parterna själva kommer överens hur de ska lösa tvisten utan att domstolen är med och avgör saken. En av domstolens uppgifter i civilprocessen är till och med att verka för att parterna förlikas, eftersom det är snabbast, billigast och enklast för alla inblandade (42 kap. 17 § RB).Mål där tvisten rör mindre beloppVid mål där beloppet parterna tvistar om inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, dvs 23 650 kr (2020), kan målet handläggas som ett förenklat tvistemål (1 kap. 3d § RB). Storleken på det yrkade beloppet är avgörande för om det ska handläggas som ett förenklat tvistemål. Dessa mål är tänkta att vara lite mer informella och enkla för att dra ner kostnaderna vid mål om mindre värden, t.ex. är det inte tänkt att det ska behövas ett juridiskt ombud. Då beloppet du och företaget tvistar om överstiger 23 650 kr kommer ert mål att handläggas som ett vanligt tvistemål om ni tar det vidare till domstol. Nedan kommer jag beskriva hur förfarandet för ett sådant mål går till i domstol.Förfarandet i tingsrättenFör att en tvist ska tas upp i domstol måste en av parterna skriftligen ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § RB). I ansökan ska det bl.a. anges vad man kräver av motparten och vad kravet grundar sig på. När ansökan kommer in till tingsrätten, kontrollerar de att den uppfyller alla krav som lagen föreskriver. Om den inte uppfyller kraven, kommer domstolen kontakta den ansökande parten och be dem komplettera (42 kap. 2-4 §§ RB). Om ansökan istället är fullständig, kommer tingsrätten utfärda stämning genom att be motparten (svaranden) svara på stämningsansökan genom ett svaromål (42 kap. 5 och 7 §§ RB)Om svaranden i sitt svaromål går med på det som begärs i stämningsansökan kan det vara möjligt för tingsrätten att döma utan huvudförhandling. Om svaranden bestrider, dvs inte går med på det som begärs i stämningsansökan, kommer tingsrätten att gå vidare med förberedelsen som oftast sker genom ett muntligt sammanträde inför rätten (42 kap. 9 § RB). Detta kan jämföras lite som en uppvärmning inför en ev. huvudförhandling. Syftet med förberedelsen är nämligen att göra det klart vad man tvistar om och hur parterna ställer sig till det för att förfarandet ska bli så snabbt och smidigt som möjligt (42 kap. 6 § RB).När sammanträdet har hållits, är förberedelsen avslutad. Om inte parterna har kommit överens än, är det dags för huvudförhandling.Avgörande utan huvudförhandlingHuvudregeln är att att mål ska avgöras efter huvudförhandling (42 kap. 18 § RB), vilket innebär att tingsrätten bara i vissa fall kan besluta i mål utan att hålla någon förhandling mellan parterna. Ett sådant undantag är som ovan nämnt om en part gått med på det som begärts i stämningsansökan. Ett annat undantag skulle kunna vara om huvudförhandlingen inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna. Parterna får då möjlighet att skriftligen slutföra sin talan till domstolen. Om det finns med muntlig bevisning i målet, såsom förhör med vittnen, blir detta undantag sällan aktuellt och en huvudförhandling måste då hållas.Avgörande med huvudförhandlingOm parterna inte längst vägen har kommit överens, behövs det en huvudförhandling där domstolen ska avgöra hur tvisten ska lösas. Under huvudförhandlingen får parterna framföra sin ståndpunkt i tvisten, lägga fram sin bevisning; däribland vittnesförhör, samt slutföra sin talan. Tingsrätten kommer sedan att avgöra tvisten genom en dom. SammanfattningFör att besvara din fråga kommer er tvist att behandlas inom ramen för ett vanligt tvistemål om ni väljer att ta det till domstol. Om ni inte löser tvisten själva, kommer tingsrätten att avgöra frågan i en huvudförhandling. Om det är så att bevisningen enbart är skriftlig samt att varken du eller företaget vill ha en huvudförhandling, finns det möjlighet för tingsrätten att döma utan huvudförhandling. Vill du läsa mer om hur det går till i domstolen kan du läsa mer på domstolens egna hemsida.Det kan vara en god idé att anlita ett juridisk ombud som hjälper dig att föra din talan i processen. Om det är så att tingsrätten dömer till din fördel, kan den förlorande parten få betala dina rättegångskostnader, däribland arvode till ombud. Känner du att du behöver hjälp, rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen

Jag undrar om en person är dömd för något brott, och jag vet personens namn och personnummer.

2020-12-31 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om en person är dömd för något brott, och jag vet personens namn och personnummer. Hur ska jag ta reda på detta?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Lawline är en sida där man ställer juridiska frågor, däremot kan man inte ställa frågor om en viss person har begått något brott. Något jag däremot kan svara på är om en dom är offentlig, och hur man ska göra om man vill begära ut en dom. Är en dom offentlig? En dom är en allmän handling, och är som utgångspunkt en offentlig handling. Undantag för detta kan göras av hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om den enskilda kan antas lida skada eller men av att hela eller delar av domen blir offentlig. En sekretessprövning görs i varje enskilt fall då domen begärs ut. Detta framgår av 2 kap 17 § Tryckfrihetsförordningen (här) och 36 kap Offentlighets- och sekretesslagen (här). Det är ovanligt att hela domar sekretessbeläggs. Principen om offentlighet är stark och om det är vissa specifika uppgifter i en dom som är känsliga så stryks dessa uppgifter över så att övrigt innehåll kan lämnas ut.Hur ska man göra för att få ut en dom? Om du vill veta om en person har begått något brott kan du kontakta domstolen och fråga, och även begära ut domen. På Sveriges domstolars hemsida (länk här) finns information om vad som gäller angående domar och beslut. Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawline. Receptionen har öppet 9:00-16:00 på vardagar, och telefonnumret är 08-533 300 04. Vänligen,

Går det att få anstånd med att överklaga?

2020-12-29 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som egentligen gäller vid överklagande och möjlighet att begära anstånd för detta. Mer specifikt gäller det ett beslut från Statliga lantmäterimyndigheten om en förrättning som delgavs sakägarna några dagar innan jul där det står att överklagan senast ska ha inkommit 12 januari till lantmäteriet, som sedan ska skicka det vidare till Mark- och miljödomstolen. Beslutsmotiveringen är på ca 20 sidor vilket för en vanlig lekman är ganska omfattande material att gå igenom och analysera. Vi avser också att anlita juridisk hjälp med överklagandeprocessen vilket i princip blir omöjligt att hinna ordna rent praktiskt under jul-/nyårs- och trettondagshelgen. Vilka möjligheter har vi att begära anstånd och hur ska man i så fall gå till väga? Kan man åberopa särskilda skäl eller finns det annan praxis som är bra att veta? Tacksam för snabbt svar!
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är att det inte går att få anstånd med att överklaga. Ett överklagande måste med andra ord komma in inom den föreskrivna tiden. Det går däremot att få anstånd för att komplettera sin överklagan, exempelvis för att inkomma med ny bevisning eller utveckla grunderna för sitt överklagande. Om du vill begära anstånd för att komplettera bör det skickas in i samband med själva överklagan. Det är också viktigt att du anger skäl till varför du menar att domstolen ska ge dig anstånd. Här är ett exempel på hur ett överklagande med begäran om anstånd kan se ut:"Jag överklagar härmed Statliga lantmäterimyndighetens beslut och yrkar att beslutet skall upphävas. Då jag behöver ytterligare tid för utvecklandet av talan begär jag anstånd med detta till 20XX-XX-XX."Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen. Du kan också boka en tid själv med någon av våra jurister här. Hoppas att du har fått lite mer klarhet hur du kan gå vidare med din överklagan!Vänligen,

Krävs ett prövningstillstånd för att kunna överklaga?

2020-12-27 i Domstol
FRÅGA |Om ägaren till en restaurang, som är VD, döms av tingsrätten till 4 månaders fängelse för skattebrott, efter att skatteverket granskat restaurangen och höjt skattepliktiga vinsten med 450 000kr, går det för ägaren att överklaga beslutet till HD enligt rättegångsbalken? Eller behövs det ett prövningstillstånd för det?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Till att börja med går Tingsrättens dom alltid att överklaga. Skattebrott hör till brottmål och därför är 51 kap Rättegångsbalken tillämpbar på fallet. När tingsrätten utdömt en dom har båda parter i målet tre veckor på sig att överklaga domen från det datum domen meddelats. Hur man överklagar ska framgå av en bifogad bilaga tillsammans med domen. Nästa instans som kommer att bedöma fallet är Hovrätten. I vissa mål krävs ett prövningstillstånd för att Hovrätten ska kunna bedöma målet. I Tingsrättens dom framgår om ditt fall kräver prövningstillstånd eller inte. Du kan läsa mer om den processen här. Om även Hovrättens beslut ska överklagas, så ska detta ske inom tre veckor från det att beslutet meddelats. Den sista instansen är Högsta domstolen (HD) och här prövas endast mål som fått beviljat prövningstillstånd.Du behöver alltså inget prövningstillstånd för att överklaga en dom. Men för att HD (och i vissa fall Hovrätten) ska ta sig an målet och göra en ny bedömning krävs således ett prövningstillstånd.Det jag rekommenderar dig att göra är att i första hand överklaga Tingsrättens beslut. Förklara varför du vill att Hovrätten ska göra en annorlunda bedömning t.ex. om bevisning förbisetts, viss bevisning inte styrkts av motparten (Skatteverket) eller om det finns särskilda omständigheter som inte tagits i beaktande osv. Därefter får du ett nytt beslut från Hovrätten- antingen görs en ny bedömning av Hovrätten eller så håller de med Tingsrätten och beslutet står fast. Detta går också att överklaga. Om ett prövningstillstånd krävs för ditt fall och inget prövningstillstånd ges kan du även överklaga detta, för att se om HD ger något prövningstillstånd. Om inget prövningstillstånd ges i HD är det normalt Tingsrättens dom som gäller.Jag hoppas du har fått svar på dina frågor, annars är du välkommen med ytterligare frågor!Med vänlig hälsning,

Kan jag dömas till högre straff om jag överklagar domen?

2020-12-16 i Domstol
FRÅGA |Jag blev dömd för narkotikabrott normalgraden till 18 mån. Jag har inget i mitt brottsregister sedan tidigare. Blev dömt i tingsrätten men ska nu överklaga till hovrätten. Vad tror ni att utgången blir i hovrätten? Kan dom döma till högre straff?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utgången beror på omständigheterna i varje enskilt målVarje situation är unik vilket innebär att jag tyvärr inte har möjlighet att svara på hur utgången eventuellt skulle kunna utspela sig i hovrätten eftersom jag inte har tillräcklig information om hur det ser ut i ditt fall.Du ska inte förlora på att få saken prövad igenDet finns en princip som heter förbudet mot Reformatio in pejus (latin för förändring till det sämre). Principen innebär att ett överklagande inte får resultera i att domstolen dömer den överklagande parten, i det här fallet dig, till en allvarligare rättsföljd än domen som överklagats. Du ska alltså inte kunna förlora något på att få saken prövad i domstol igen om den första domen anses vara felaktig.Viktigt att notera är att det här gäller förutsatt att det endast är du som överklagar. Det ovan nämnda gäller således inte om även åklagaren väljer att överklaga domen. Principen har fastslagits i 51 kap. 25 § första stycket rättegångsbalken.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,