Överklaga till hovrätten

2021-02-27 i Domstol
FRÅGA |HejHur lång tid har man på sig att överklaga en dom från tingsrätten till Hovräten?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Är du missnöjd med tingsrättens dom har du möjlighet att överklaga domen till hovrätten. Det framgår av en bilaga till tingsrättens dom hur du ska göra för att överklaga.I korthet krävs att överklagande ska ske skriftligt inom tre veckor från det att domen meddelades. Överklagandet ska skickas till tingsrätten som kontrollerar att överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet kommit in i rätt tid skickas det och alla handlingar i målet till hovrätten. Det kostar inte heller någonting att överklaga.Sammanfattningsvis ska överklagande ske inom tre veckor.Vänligen,

Måste jag infinna mig personligen för en muntlig förberedelse?

2021-02-24 i Domstol
FRÅGA |Har fått en kallelse till en muntlig förberedelse för ett förenklat mål. Det står att jag måste infinna mig personligen eller via ombud. Jag är kallad till Stockholm men är bosatt i Göteborg.Kan man begära att den muntliga förberedelsen sker digitalt så att jag slipper resa till Stockholm för detta?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller tvistemål så ska parterna som är kallade till en muntlig förberedelse infinna sig, antingen personligen eller genom ombud. Frågan i ditt fall är om du kan inställa dig digitalt för att undvika att resa till Stockholm. På grund av coronaviruset har Sveriges Domstolar tagit fram information om vad som gäller om man är kallad till domstol. På hemsidan för Sveriges Domstolar uppmanas man kontakta den berörda domstolen för att få information om vad som gäller eller om du behöver meddela förhinder. Eftersom du är kallad till en muntlig förberedelse i Stockholm är mitt råd till dig att du kontaktar domstolen du är kallad till för att undersöka dina möjligheter att genomföra den muntliga förberedelsen digitalt. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Om du har någon ytterligare fundering är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Kan jag ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige om min fru bor utomlands?

2021-02-16 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag är en svensk kille som är gift med en filipinsk tjej. Vi är gifta i Filipinerna och giftermålet är registrerat i Sverige. No vill jag skilja mig från henne. Hon har bara varit här i Sverige en gång, på en två veckors semester. Nu undrar jag om jag kan söka skilsmässa i Sverige eller måste jag åka till fillipinerna. Ett annat problem är att det går inte att skilja sig om man är gift där. Deras lag förbjuder skilsmässa. Finns det några möjligheter att lösa mitt problem ? Hon är inte svensk medborgare och har inte något födelse nummer.Vi har inte några gemensamma barn.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar internationell privaträtt, mer specifikt val rätt val av domstol och av lag, och är relativt komplicerad. Jag kommer att svara på din fråga relativt grundligt då ett fullständigt svar behöver betydligt mer personlig information från dig. Jag rekommenderar därför redan nu att du vänder dig till våra duktiga jurister som vidare kan hjälpa dig. Baserat på vad du skrivit i din fråga tolkar jag det som att du bor i Sverige och din fru i Filippinerna och kommer därför svara utifrån dessa frågor. Val av domstolSverige är anslutna till Bryssel-II förordningen och den ska användas vid skilsmässa med internationell karaktär (art 1). Om du har bott i Sverige i minst ett år omedelbart innan du lämnat in ansökan om äktenskapsskillnad i tingsrätten, ska svensk domstol ha behörighet (art 3a). Du kan ansöka om äktenskapsskillnad vid den domstol som tillhör den ort du bor i (14 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Val av lagBryssel-II förordningen saknar regler om vilken lag man ska välja. Lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap har däremot lagvalsregler och huvudregeln är att svensk rätt ska tillämpas på äktenskapsskillnaden (3 kap. 4 §). Vad som komplicerar sakenEn domstols behörighet och lagval är beroende av ett par saker. Bland annat var ni har bott, om ni har bott tillsammans under äktenskapet eller på olika håll m.m. Beroende på om ni exempelvis bott tillsammans i Filippinerna i samband med äktenskapet kan det nämligen behörig domstol och lagvalsregler förändras. Exempelvis så kan filippinsk rätt gälla för vissa delar av äktenskapsskillnaden, som när förmögenhetsförhållandena ska avgöras. Detta var problemet i Burma-fallet (RH 2010:31) då Hovrätten stod inför vilket val av lag som skulle göras för parets bodelningen. HandlingsplanBaserat på den information jag fått av dig borde du kunna ansöka om äktenskapsskillnad i Sverige samt svensk lag borde vara tillämplig. Med det sagt, så behöver en grundligare utredning göras med mer personlig information från dig. Jag rekommenderar därför att du bokar tid med en av våra duktiga jurister för att se till att du verkligen kan väcka talan i svensk domstol, samt att svensk lag ska tillämpas. Med vänliga hälsningar,

Jävig domare i HD

2021-02-08 i Domstol
FRÅGA |Hej! En dom från Högsta domstolen går ju inte att överklaga. Men om det i efterhand kommer fram uppgifter om att domarna varit jäviga, vad gör man då?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Det ställs krav på att domare ska utföra sin roll och arbete opartiskt och sakligt, vilket är väldigt viktigt. Om det visar sig att rättsfallet dömts under jäviga förhållanden, så anses det vara en mycket allvarlig överträdelse. Rättegångsbalken har en rad regler som aktualiseras vid händelse av jäv i domstol (4 kap. 13 § RB). Dessa regler finns av rättssäkerhetsskäl, så att alla ska ha rätt till en rättvis rättegång. Jäv resulterar oftast i rättegångsfel. En domare får således inte vara jävig under en rättegång, vara partisk. Först och främst är det domaren själv som ska anmäla att det kan komma att föreligga en jävig situation (4 kap. 14 § RB). Om domaren inte berättar detta, och det ändå uppmärksammas av andra, så kan beslutet som fattades överklagas på grund av misstänksam jäv. Det primära beslutet, och domen i sig, kan därmed förklaras ogiltigt. Konsekvensen kan då bli att hela målet, eller delar av målet, måste prövas om på nytt. En domare som har varit jävig riskerar även att åtalas för brottet tjänstefel (20 kap. 1 § Brottsbalken). Det krävs således att domaren agerat uppsåtligt eller av oaktsamhet. Eftersom Högsta domstolen är sista instans för allmänna domstolar, så kan man i regel inte överklaga deras beslut. Men man kan exempelvis klaga över domvilla (59 kap. 1 § punkt 4 RB), på grund av grovt tjänstefel som har inverkat på målets gång. På detta sätt kan man få beslutet undanröjt och prövat på nytt, även om det rör sig om ett HD - beslut. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

När vinner en dom och/eller ett beslut laga kraft?

2021-02-26 i Domstol
FRÅGA |LAGA KRAFTExakr hur räknas begreppet "Laga kraft" (alltså möjligheten att överklaga)?Är det - från det datum dom beslutats, eller - från det datum man fått del av beslutet (i postlådan t.ex.), eller- från det datum man angivit för mottagande i ett insänt delgivningskvittoHar fått ett utslag med texten "Ditt överklagande måste ha inkommit inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet",samt ett delgivningskvitto som ska "skickas in senast 2021.03.09".Vad gäller, och hur göra om man vill (på säkert sätt) ha maximal tid på sig att formulera överklagande?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGSåvitt jag förstår undrar du när en dom och/eller ett beslut vinner laga kraft och precis som du mycket riktigt själv påpekar i din ärendebeskrivning innebär en lagakraftvunnen dom eller ett lagakraftvunnet beslut att det inte längre går att överklaga med så kallade ordinära rättsmedel. Din fråga är tämligen kort och ganska snävt ställd varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång. Nedan avses för övrigt mål som handläggs i allmän domstol och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är rättegångsbalken (RB).En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål eller i ett brottmål ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska ställas till hovrätten men ges in till tingsrätten och ska ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (50 kap. 1 § och 51 kap. 1 § RB). Skulle dock överklagandet felaktigt, men inom den föreskrivna tiden, har skickats till hovrätten kommer överklagandet inte att avisas (50 kap. 3 § och 51 kap. 3 § RB). Och den som vill överklaga en tingsrätts beslut ska enligt huvudregeln göra detta skriftligen och skrivelsen ska i det här fallet också ges in till tingsrätten och måste ha inkommit dit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (52 kap. 1 § 1 st. RB). När det sedan gäller överklagande av hovrättens domar och beslut är principerna desamma, men med det undantaget att överklagandefristen i de här fallen löper i fyra veckor från dagen då domen eller beslutet meddelades (55 kap. 1 § och 56 kap. 1 § 1 st. RB). Likaså kommer även här ett felaktigt, men i tid, inkommit överklagande till Högsta domstolen inte att avvisas trots att överklagandet egentligen skulle ha getts in till hovrätten (55 kap. 2 § och 56 kap. 2 § RB).Det korta svaret på din faktiska fråga lyder med andra ord att det är från tidpunkten för domens meddelande, det vill säga när domen eller beslutet avkunnas, vilket kan äga rum i samband med huvudförhandlingen eller vid ett senare tillfälle, som klagotiden börjar löpa. En dom ska sedan avfattas skriftligen och i skilda delar bland annat ange domstolen samt tid och ställe för domens meddelande (17 kap. 7 § 1 st. 1 p. och 30 kap. 5 § 1 st. 1 p. RB). När en dom meddelas vid ett senare tillfälle bukar det i regel ske genom att domen hålls tillgänglig på rättens kansli. Värt att nämna för din kommande skrivelse är också att en handling, i det här fallet ditt överklagande, anses ha inkommit till domstolen när det har lämnats in på rättens kansli, lagts ner i kansliets brevlåda eller dess brevinkast eller när handlingen kommit till en e-postlåda som tillhör domstolen. Justitieombudsmannen har uttalat att elektroniska handlingar som är läs- eller uppspelningsbara ska betraktas som inkomna varför domstolen inte kan förvägra hantering av dessa (se JO 2013/14 s. 69)Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vilken instans kan jag vända mig till i fråga om arvstvist?

2021-02-23 i Domstol
FRÅGA |Hej! Vilken instans kan jag vända mig till för att ifrågasätta hanteringen i en arvstvist?Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SkiftesmanHar ni svårt att komma överens om arvskiftet kan ni vända sig till tingsrätten och få en skiftesman utsedd. Du kan även själv föreslå en skiftesman, exempelvis en advokat som du har förtroende för, som tingsrätten kan godkänna. En skiftesman har goda kunskaper inom arvsrätt, och dennes uppgift är att i första hand få till stånd en överenskommelse mellan dödsbodelägarna. Kommer arvingarna inte överens kan skiftesmannen besluta om ett tvångsskifte, där hen beslutar hur dödsboet ska delas upp.TingsrättenIfall du som dödsbodelägare inte accepterar en skiftesmans arvsfördelning kan beslutet överklagas hos tingsrätten. Det görs genom att väcka en klandertalan direkt mot övriga dödsbodelägare eller genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten i den avlidnes hemort. Klandertalan måste väckas inom fyra veckor från delgivning av arvsbeslutet. Överskrids den tiden förloras rätten till att överklaga och tvångsskiftet börjar då automatiskt gälla.När en klandertalan har väckts är syftet att i första hand komma fram till en förlikning genom en förhandling. Förhandlingen hålls vanligen muntligt med en domare på plats för att försöka få parterna att komma överens. Om överenskommelse inte uppnås går ärendet vidare till en huvudförhandling. Tingsrättens beslut leder till en dom som parterna efter laga kraft blir bundna av. Det går även att inom vissa tidsramar överklaga tingsrättens dom till hovrätten.Den mänskliga faktornEn process i domstol blir snabbt mycket kostsam och långdragen, och man bör därför överväga om en sådan process är värd kostnaden i jämförelse med summan ni tvistar om. En arvstvist är även alltid uppslitande, förutom sorgen efter den avlidne hamnar man i en konflikt med syskon eller andra närstående och kan riskera att skada dessa relationer för livet. Det är därför viktigt att så långt som möjligt försöka komma överens sinsemellan och överväga vad som är viktigast för en själv. Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Överprövning av ett åklagarbeslut?

2021-02-14 i Domstol
FRÅGA |Hej. Min minderåriga dotter har blivit utsatt för grova sexuella övergrepp och man har valt att efter minst 5 st förundersökningsledare samt 10 månaders "utredningstid" valt att lägga ner ärendet. Det finns stora brister som att exempelvis inte hört viktiga personer i min dotters närmsta krets. Jag har gjort en JO anmälan. Men behöver även överklaga åklagarens beslut. Vart kan jag få hjälp med detta? Min dotters advokat säger att enl juridiska regler får de inte vara behjälpliga med detta. Jag är redo att lägga ner fler åt av mitt liv på detta så min dotter på något sett kan få upprättelse. Uppskattar alla tips och råd jag kan få.
Maryam Naqqar |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en utredning har lagts ned gör inte polis och åklagare något mer med utredningen. Om ny bevisning framkommer kan en nedlagd förundersökning återupptas.Är man missnöjd med en polis eller åklagares beslut att lägga ned en förundersökning kan man begära så kallad överprövning av beslutet. En begäran om överprövning skickas till den lokala polismyndigheten eller åklagarkammaren där beslutet fattades. En överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en högre åklagare (överåklagare/vice överåklagare). En överprövning kan leda till att ett beslut ändras eller att det bedöms vara korrekt och därför inte ändras. Alla människor har inte rätt att begära överprövning av beslutet utan det ska vara någon med ett berättigat intresse av att få saken prövad, såsom målsäganden. Det finns inga särskilda tidsfrister för överprövning.Hur gör jag om jag vill begära överprövning av ett åklagarbeslut?En begäran om överprövning bör vara skriftlig. Den kan skickas in via e-post. En muntlig begäran om överprövning granskas normalt inte.En begäran om överprövning ska vara tydlig och fullständig när den skickas in. Ärendet granskas normalt inte om begäran om överprövning är bristfällig. Det är vanligtvis inte möjligt att komplettera begäran senare. Se därför till att begäran är komplett när den skickas in.En begäran om överprövning ska skickas eller lämnas in till den åklagarkammare där beslutet har fattats. Adresser finns på kontaktsidan.Använd gärna den blankett för begäran om överprövning som finns på denna sida. Blanketten kan användas både för överprövning av åklagarbeslut och prövning av polisbeslut.Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig med dina funderingar. Om du tror att du behöver mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att kontakta våra duktiga jurister på Lawlines JuristbyråHälsningar,

Vad händer om en domare eller en advokat är opartisk/jävig?

2021-02-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! I en domstol så ska ju domarna vara opartiska. Men om domare trots allt skulle vara partiska och döma efter sina känslor, kan domarna då bli åtalade? Och så undrar jag även om ifall en advokat skulle vara partisk mot sin klient ,exempelvis om advokaten inte gillade brottet som klienten begått och inte gör sitt jobb att skydda sin klient utan talar för målsägandens fördel istället. Vad händer då?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Såsom jag tolkar din fråga, undrar du vad som händer om en domare skulle under en rättegång vara partisk, samt vad som händer om en advokat inte är lojal mot sin klient, utan talar till fördel för motpart.Regler för domare och advokater under rättegång finns i rättegångsbalken, förkortad RB. Det finns även bestämmelser vad gäller domare som är partiska i brottsbalken, förkortad BrB.DomareEn domare som är partisk kallas för jäv. En domare får inte vara jävig under en rättegång (4 kap. 13 § RB). Om det föreligger en situation där en domare kan bli jävig, ska domaren själv anmäla detta (4 kap. 14 § 1 stycket RB). Det betyder att en domare ska själv berätta om en jävsituation föreligger. Skulle domaren inte göra detta, och jävet uppmärksammat, kan detta överklagas. Om det överklagas, ska det beslut eller den dom som omfattas förklaras ogiltig. Beslut ska då tas om rättegången ska göras om. Då kommer domaren att bytas ut till en annan.Om en domare inte skulle anmäla att jäv föreligger, och domaren med uppsåt eller oaktsamhet genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för sina uppgifter, kan hen dömas för tjänstefel (20 kap. 1 § 1 stycket BrB). Det betyder, att en domare kan bli åtalad för brottet tjänstefel, om hen är jävig.AdvokatEn advokat som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller agerar oredligt ska uteslutas ur advokatsamfundet. Om det är mildrande omständigheter kan istället en varning tilldelas (8 kap. 7 § 1 stycket RB). Detsamma gäller, om en advokat åsidosätter sina plikter som advokat (8 kap. 7 § 2 stycket RB). Det betyder, att en advokat som inte agerar utifrån sina plikter och inte är lojal mot sin klient, utan arbetar till fördel åt motpart, kan riskera att uteslutas ur advokatsamfundet. Beroende på omständigheterna, kan dock också en varning tilldelas.SammanfattningOm en domare är partisk, med andra ord jävig, vid en rättegång eller annan rättslig förhandling, kan domen eller beslutet ogiltigförklaras. För detta krävs ett överklagande från någon av parterna. Beslut kan då göras om rättegången eller förhandlingen ska föras på nytt. Domaren som är jävig, riskerar även att åtalas för brottet tjänstefel.En advokat som åsidosätter sina plikter, och inte agerar utifrån sin klients bästa, utan istället för motpartens fördel, riskerar att uteslutas ur advokatsamfundet.Jag hoppas att jag besvarat din fråga! Har du fler funderingar, är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,