Fråga om dom som vunnit laga kraft
Hej,
Jag har blivit falskt anklagad för utpressning men helt friad från denna anklagelse genom beslut i tingsrätten. Domen har vunnit laga kraft. Dock vägrar riksåklagaren att acceptera mitt frikännande och anklagar mej för att ändå begått det brott som jag blivit helt befriad från. Är det olagligt att aktivt förneka en dom som vunnit laga kraft?
Lawline svarar
Hej
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag vet inte vad du menar med att åklagaren "aktivt" förnekar en dom som vunnit laga kraft. Åklagaren kan givetvis tycka att domen meddelad av tingsrätten är felaktig men tingsrättens domslut gäller givetvis. Jag kan inte se att det skulle vara olagligt om åklagaren har någon "personlig vendetta" mot dig. Möjligtvis att det skulle strida mot objektivitetsprincipen i (23 kap. 4 § rättegångsbalken). Det finns ett antal regler som åklagaren måste förhålla sig till eller kan använda sig av om han eller hon anser att domen mot dig är felaktig:
Huvudregeln är att en brottmålsdom meddelad av tingsrätt eller hovrätt som inte överklagas inom de tidsfrister som gäller vinner laga kraft. Enligt (50 kap. 1 § rättegångsbalken) vinner dom i tingsrätt laga kraft efter tre veckor. Av (55 kap. 1 § rättegångsbalken) följer att en dom från hovrätten vinner laga kraft efter fyra veckor. Samma sak gäller då Högsta domstolen meddelat dom eller beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet (54 kap. 1 § rättegångsbalken om prövningstillstånd i Högsta domstolen.). En lagakraftvunnen dom har rättskraft vilket innebär att den fråga som avgjorts genom domen i princip inte kan bli föremål för en ny rättegång. Att en lagakraftvunnen dom därmed är definitiv brukar benämnas orubblighetsprincipen och kommer till uttryck i (30 kap. 9 § rättegångsbalken).
Reglerna om domens rättskraft är viktiga inte minst för tryggheten. För den vinnande parten innebär det att han eller hon kan räkna med att avgörandet kommer bestå. Samtidigt kan orubblighetsprincipen som rättskraftsreglerna vilar på inte drivas allt för långt. Att upprätthålla ett lagakraftvunnet avgörande även vid fall då det framstår som materiellt uppenbart oriktigt – eller då en dom tillkommit efter en procedur där väsentliga delar av rättssäkerhetsgarantierna blivit åsidosatta – skulle vara stötande för rättskänslan och innebära en minskad tilltro till rättsskipningen. Mot bakgrund av detta finns en möjlighet att under särskilda omständigheter frångå orubblighetsprincipen genom de särskilda rättsmedlen.
Till de särskilda rättsmedlen räknas resning och klagan över domvilla (58 och 59 kap. rättegångsbalken) och återställande av försutten tid (58 kap. 11 § rättegångsbalken). En klagan över domvilla är en begäran om att en dom eller ett beslut som har fått laga kraft, ska undanröjas på grund av att det i processen har förekommit ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på utgången av målet. Resning riktar sig i första hand mot materiella fel i ett lagakraftvunnet avgörande. Rättsmedlet ska förstås som en säkerhetsventil som tar sikte på fall där en lagakraftvunnen dom med viss grad av sannolikhet framstår som oriktig på grund av omständigheter som man först i efterhand fått kännedom om. Vid resning är det normala att målet tas upp på nytt av den domstol som meddelat domen. I vissa fall kan domen dock omedelbart ändras.
Bestämmelserna om resning är en avvägning mellan två motstående intressen. Å ena sidan att slutligt avgjorda rättstvister inte ska kunna bli föremål för förnyad prövning (den s.k. orubblighetsprincipen). Å andra sidan intresset av att ett avgörande är materiellt riktigt (den s.k. sanningsprincipen). I bestämmelserna om resning i brottmål har dessa intressen gjorts olika beroende på om resningen är till fördel eller till nackdel för den tilltalade. I praxis har det ansetts att det krävs mera avgörande material om resning är till nackdel för den som är frikänd än då resning är till fördel för den som är dömd. Det har även inom doktrin gjorts gällande att resning till men för den tilltalade ska tillämpas strängare än när det är fråga om resning till förmån för den tilltalade. Resning är väsentligen mer begränsad om den är till nackdel för den tilltalade.
Hoppas du fick svar på din fråga!
