Vad betyder det att domstolen ex officio avvisar en talan på grund av bristande talerätt?

2021-03-24 i Domstol
FRÅGA |HejBetyder ex officio att tingsrätten skall avvisa en framställan om talerätt direkt vid framställan om en stämning ?Om inte kan det bli rättengångsfel ?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Talerätt som processhinderTill att börja med vill jag bara påpeka att det är olika förutsättningar beroende på vilken typ av mål det rör sig, civilrättsligt mål eller straffrättsligt mål, i fråga om vem som har talerätt. Vidare är det skillnad i vissa avseende om domstolen ex officio ska avvisa ett mål, beroende på vilken typ av fråga som talerätten rör, om det är frågan om en processuell eller materiell talebrist. Vad processuell talerätten kort innebär, är helt enkelt att det ska vara "rätt parter" som för talan avseende frågan som ska behandlas i rättegången. Som exempel kan anges fallet att en åklagare väljer att åtala i ett mål där målsägande har exklusiv talerätt, vilket är fallet för förtal i 5 kap 1 § och 5 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (1962:700). I det fallet att det skulle röra sig om en materiellrättslig talerätt, alltså att parternas talerätt hänför sig till det omstridda rättsförhållandets "subjektiva sida", alltså något som har att göra med själva saken, ska käromålet i sådana fall ogillas. T.ex. i ett tvistemål tillkommer talerätten enbart borgenären till en den specifika fordran, om talan väcks av någon annan en borgenären, ska då talan ogillas.När ska rätten ex officio avvisa ett mål på grund av bristande talerätt? Huvudregeln är att domstolen ex officio ska beakta processhinder. Om domstolen finner vid en ansökan om stämning att det brister i talerätten i någon av parterna, ska domstolen avvisa målet, 34 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad det innebär att domstolen agerar ex officio är helt enkelt att rätten ska avvisa käromålet oberoende av om någon av parterna har gjort en processinvändning. Undantag från huvudregeln är dock när det är frågan om s.k. dispositiva processhinder, dessa kräver alltså att någon av parterna invänder för att processhinder ska anses föreligga. Bristande processuell talerätt är dock ett tvingande processhinder och föranleder att käromålet ska avvisas ex officio av rätten. Vad händer om domstolen inte avvisar ett tvingande processhinder ex officio?Om domstolen missar att ex officio avvisa ett mål och fullgör ett mål då det föreligger ett tvingande processhinder utgör det ett rättegångsfel. Det som man som berörd part då kan göra är att t.ex. ansöka om återförvisning till hovrätten, som i sin tur avgör om målet återvisas till tingsrätten som i sin tur måste ta upp målet för ny prövning, 50 kap. 29 § RB (för tvistemål) och 51 kap. 29 § RB (för brottmål). Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Laga kraft i tvistemål

2021-03-14 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar när en dom i en tvist vinner laga kraft tack och vad det innebär exakt.
Isak Henriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är när en dom i tvistemål vinner laga kraft och vad laga kraft innebär.I 50 kap. 1 § Rättegångsbalken stadgas att "en part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades."Efter att tre veckor gått från den dag då dom meddelades vinner domen laga kraft. När tiden löpt ut är det inte längre möjligt att överklaga domen.Den enda möjligheten för att få saken prövad i hovrätten efter att överklagandetiden löpt ut är genom bestämmelserna om särskilda rättsmedel som stadgas i 58-59 kap. Rättegångsbalken.Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Kan jag stämma kommunen?

2021-02-28 i Domstol
FRÅGA |FRÅGA Hej,Jag vill alltså ha svar om det går att stämma kommunen och isf, hur går man tillväga och vilken domstol kontaktar man? Jag har hamnat i en fullständigt kaotiskt situation pga beslut tagna av anställda i kommunens familjerätt! Pga deras beslut så är jag nu fullständig barskrapad och högt skuldsatt finansiellt. Men det värsta är att jag nu har en snart 12 årig dotter som har stora problem med sin skolgång, hög frånvaro och även depression och psykiska problem! Detta innebär ofta och mycket VAB, vilket gör min redan ansträngda finansiella situation ännu värre då min inkomst reduceras med ytterligare över 20%. Jag har blivit tillsagt att det inte går att stämma en kommun/myndighet, men det kan väl inte vara så att folk som jobbar innom kommun och myndigheter ska kunna ta beslut som gynnar sig själva och missgynnar en medborgare till den grad att man är ruinerad? Det måste ju finnas någon rättvisa i samhället! Mvh Dick
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tråkigt att du behöver vara i en sådan situation. Du kan stämma en kommun genom att skicka in en stämningsansökan. Det finns dock vissa krav som måste vara uppfyllda och dessa anges i Rättegångsbalken (RB). Du måste vända dig till rätt domstol, vilket är den domstol som finns i den ort som kommunen finns belägen i enligt 10 kap 1 § 2 st. RB.Vad ska stämningsansökan innehålla enligt 42 kap 2 § RB.-Det måste finnas ett bestämt yrkande. Detta betyder att du måste ange i stämningsansökan exakt vad du begär av kommunen.-Du måste ange grund för ditt yrkande vilket innebär att du måste ange en utförlig berättelse om händelseförloppet och varför du anser att kommunen är skyldig. Om du yrkar skadestånd är det viktigt att du skriver med det beloppet du kräver samt ränta på det.-Bevisuppgift. Du ska bifoga den bevisning som du avser att presentera som stöd för ditt påstående. -Det ska även framgå personuppgifter såsom ditt namn och vilken kommun det avser, adress, telefonnummer hem/arbete samt förhållanden som i övrigt kan vara av betydelse för delgivningen.-Du kommer att kallas för kärande för att det är du som ansöker om stämningen och kommunen för svarande.Jag antar att du önskar skadestånd med anledning av det inträffade. Det du kan göra är att föra en skadeståndstalan mot kommunen. De lagar som blir tillämpliga är 3 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen. Enligt 3 kap. 2 § är staten bland annat skadeståndsskyldig för fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Med begreppet myndighetsutövning menas utövandet av det allmännas befogenheter att med bindande verkan ensidigt bestämma för enskilda om förmån, rättighet, skyldighet, sanktioner. Dessa befogenheter ska grundas på offentligrättslig reglering.Vad kostar det att skicka in en stämningsansökan?Du måste betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Hur stor avgiften är beror på värdet på det som tvisten rör. Avgiften är 900 kr så länge värdet ligger under ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 23 800 kronor år 2021). Du kan hitta information om hur en stämning går till på Sveriges domstolars webbplats.Vad kostar ett juridiskt ombud? Det finns inget bestämt pris vad det kostar att anlita ett juridiskt ombud. Det beror på många olika saker, bl.a. hur omfattande och komplicerat ärendet är. Däremot ska t.ex. advokaters arvode vara skäligt, enligt god advokatsed.Jag hoppas att du känner att svaret var till hjälp. Du är alltid välkommen med ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar

Vem leder en förundersökning?

2021-02-28 i Domstol
FRÅGA |Hej, vem leder en förundersökning?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig Lawline med din fråga!Polisen är oftast förundersökningsledare under spaningsskedet d.v.s. när man utreder vem som kan misstänkas för brottet. När polisen kommit så långt att en person skäligen kan misstänkas för brottet, tar åklagaren över förundersökningen. Vid mindre allvarliga brott som snatteri, trafikbrott och stöld är det emellertid polisen som fortsätter att hålla i förundersökningen, även efter spaningsskedet.Vänligen,

Jag har fått rätt i domstol, men motparten vägrar att rätta sig efter domen, vad gäller?

2021-03-18 i Domstol
FRÅGA |Jag har hamnat i en tvist med en myndighetsutövande organisation. Tvisten rör ett myndighetsbeslut. Tvisten hamnade i tingsrätten. Jag vann. Tvisten togs av kärandesidan till hovrätten. Jag vann där också. Käranden begärde att prövningstillstånd hos HD. HD avslog. Domarna i tingsrätt och hovrätt har nu alltså vunnit laga kraft. Domarna i sig är tydliga. De säger att kärandesidan har gjort fel och att jag har rätt. Såvitt jag förstår stipulerar förvaltningslagen att, för det fall att ett myndighetsbeslut är fel, ska det självmant rättas så att fel blir rätt. Så har inte skett i mitt fall. Den myndighetsutövande organisationen förhåller sig helt passiv. Vad kan jag göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har i egenskap av svarande vunnit två processer i allmän domstol, först i tingsrätt och sedan hovrätt. Motparten valde även att ansöka om prövningstillstånd i Högsta domstolen, vilket dock aldrig beviljades. Denne beskriver du för övrigt som en myndighetsutövande organisation, en formulering som vittnar om att det inte torde röra sig om en sedvanlig förvaltningsmyndighet. Det verkar snarare handla om ett statligt eller kommunalt bolag alternativt ett annat privaträttsligt organ som anförtrotts statliga förvaltningsuppgifter. Utifrån din ärendebeskrivning och mot bakgrund av domstolsordningen kommer detta i vart fall att bli utgångspunkten i den fortsatta framställningen. Trots att du har fått rätt i domstol förhåller sig motparten, den aktuella organisationen, helt passiv varför du undrar vad som kan göras härnäst. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Förvaltningslagen (FL).Rättegångsbalken (RB).När det gäller rättelse av myndighetsbeslut kan följande anföras. I 38 § FL sägs att en myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. I 39 § FL uttalas emellertid att ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet. Det betyder i regel att någon självrättelse egentligen inte blir aktuell efter ett överlämnade till domstol (och här åsyftas förvaltningsdomstol), men samtidigt har myndigheten naturligtvis att följa det som har avkunnats i domen.Men oaktat ovanstående behöver det framhållas att beslutande politiska församlingar inte sorterar under begreppet förvaltningsmyndighet. Det gäller likaså domstolar och regeringen. De två sistnämnda organen är för övrigt myndigheter, men inte förvaltningsmyndigheter. Utanför begreppet förvaltningsmyndighet faller även de rättssubjekt som nämndes inledningsvis, det vill säga statliga och kommunala bolag liksom andra typer av privaträttsliga subjekt som utför förvaltningsuppgifter. Huruvida och i så fall i vilken utsträckning förvaltningslagen är tillämplig framgår av den speciallag som reglerar det ifrågavarande organets verksamhet och dess förvaltningsrättsliga befogenheter. Men generellt kan sägas att domstolstrots naturligtvis inte accepteras och på civilrättens område finns olika typer av summariska processformer att tillgripa när den tappande parten inte vill göra rätt för sig, exempelvis betalningsförelägganden och handräckningsförfaranden eller initierande av utmätningsärenden, och då genom Kronofogdemyndighetens (KFM) försorg.Det ovan sagda förutsätter emellertid att domen är exigibel, det vill säga att den är verkställbar och inte bara fastslår att ett visst rättsförhållande föreligger. Annorlunda uttryckt: Rätten måste i domslutet ha förpliktat (ålagt) din motpart att göra något visst, vilket blir fallet vid bifall av en så kallad fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § RB. En fastställelsetalan väcks istället i syfte att få fastställt om ett specifikt rättsförhållande ska bestå eller inte, exempelvis huruvida skadeståndsskyldighet föreligger eller ej, 13 kap. 2 § 1 st. RB. En dom vid ett bifall av den sistnämnda taleformen är av förklarliga skäl inte exigibel varför en ny talan, en fullgörelsetalan, behöver väckas om det rättsförhållande som klarlagts av rätten i den första processen inte respekteras av den tappande parten. I den nya processen kommer den tidigare fastställelsedomen att ha så kallad positiv rättskraft, vilket innebär att den kommer att ha prejudiciell betydelse och binda rätten i process nummer två. I det här fallet var det din motpart som var kärande och vad för typ av talan som ursprungligen fördes vid tingsrätten är för mig ovisst. Härutöver har jag ingen kunskap om ditt svaromål eller om du i samband med detta genstämde organisationen, jfr 14 kap. 3 § RB. Du uppger att tvisten rör ett myndighetsbeslut, men att frågan inte har prövats av någon förvaltningsdomstol, utan av allmän domstol och i förevarande fall tingsrätt och hovrätt. De allra flesta överklagade myndighetsbeslut handläggs dock av den förstnämnda kategorin domstolar. Det gäller i och för sig inte mål som exempelvis rör plan- och bygglagstiftningen eller miljörättsliga spörsmål med anknytning till miljöbalken, dessa prövas av mark- och miljödomstolar, vilka organisatoriskt tillhör vissa tingsrätter. Likaså görs undantag för lantmäteribeslut och flertalet ärenden kopplade till KFM:s verksamhet, dess handläggs också i allmän domstol.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis kan sägas att den passivitet som organisationen uppvisar kan angripas på olika sätt, vilket helt beror på vad saken gäller, vilken typ av talan som har förts och vad tvisten de facto avser. Utifrån din ärendebeskrivning är dock min bedömning att förvaltningslagen inte är tillämplig och att du, för det fall hovrätten endast har fastslagit att du har rätt, men i övrigt inte ålade organisationen någon prestationsskyldighet, behöver hänskjuta frågan på nytt till domstol (en tingsrätt) och där väcka en fullgörelsetalan. Inom ramen för denna kan du sedan, återigen beroende på vad som har hänt, eventuellt yrka ett skadestånd och då på grundval av den första domen som då kommer att fungera som rättsfakta i den andra processen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad innebär prövningstillstånd?

2021-02-28 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär prövnigstillständ?
Sonja Najim |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Prövningstillstånd är ett tillstånd som hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller ett domstolsärende ska kunna tas upp och och prövas av domstolen.Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända hos oss!Vänligen,

Ska jag lämna in en stämningsansökan mot hyresvärd för deposition som jag inte fått tillbaka?

2021-02-28 i Domstol
FRÅGA |Hej!För 6 månader sen flyttade jag och min bror ur från en lägenhet vi hyrde i Stockholm. Vi hyrde den som inneboende och hade betalat en deposition på 12000kr. När vi sedan flyttade ut så påstår nu min hyresvärd att jag förstört madrassen. Vad jag vet så var den fläckig sen innan och jag har inte gjort något speciellt med den. Efter mycket tjat så betalade han tillbaka en del av depositionen men sparade en summa på 2500kr för att köpa en ny madrass. Jag tyckte inte detta var ok så gick till kronofogden. Han har nu invänt min ansökan och jag kan välja att gå vidare med detta till domstol. Det krävs att tilläggas att han inte har några bevis likt jag inte har några bevis. Inga bilder eller så på madrassen innan inflytt. Vad ska jag göra? Vinner jag i domstol eller vad händer nu?
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tråkigt att du behöver vara i en sådan situation. Jag vill inledningsvis påpeka att det tyvärr inte går att säga om du kan vinna målet i domstolen eller inte. När det saknas bevis så tar domstolen ställning till vad parterna har lämnat för uppgifter i målet och även annat som framkommit i målet, exempelvis vittnesuppgifter. Den som domstolen anser har lämnat den mest trovärdiga och rimliga förklaringen kan vara den som vinner målet. Det som händer nu är precis som du anger, att du kan välja att gå vidare med ärendet till en domstol och i annat fall kan du tyvärr inte göra så mycket mer än så. Om du väljer att gå vidare med ärendet så ska det ske genom en stämningsansökan. Det finns vissa krav som måste vara uppfyllda och dessa anges i Rättegångsbalken (RB). Du måste vända dig till rätt domstol, vilket är den domstolen som finns i den ort som din hyresvärd har sin hemvist i enligt 10 kap 1 § RB. Vad ska stämningsansökan innehålla enligt 42 kap 2 § RB. -Det måste finnas ett bestämt yrkande. Detta betyder att du måste ange i stämningsansökan exakt vad du begär att hyresvärden ska betala till dig. -Du måste ange grund för ditt yrkande vilket innebär att du måste ange en utförlig berättelse om händelseförloppet och varför hyresvärden är skyldig att betala dig pengarna som du har yrkat. I det här fallet vill du ha betalning, och det är viktigt att du skriver med det beloppet du kräver samt ränta på det.-Bevisuppgift. Du ska bifoga den bevisning som du avser att presentera som stöd för ditt påstående. Detta ska bara anges om du har bevisning vilket inte verkade finnas i ditt fall. -Det ska även framgå personuppgifter såsom ditt och hyresvärdens namn, adress, organisationsnummer om sådant finns, telefonnummer hem/arbete samt förhållanden som i övrigt kan vara av betydelse för delgivningen. -Du kommer att kallas för kärande för att det är du som ansöker om stämningen och hyresvärden för svarande. Vad kostar det att skicka in en stämningsansökan?Du måste betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Hur stor avgiften är beror på värdet på det som tvisten rör. Jag förmodar att det är 2500 kr med eventuell ränta som du önskar att få tillbaka av din hyresvärd. Avgiften är i sådana fall 900 kr för att värdet ligger under ett halvt prisbasbelopp (det vill säga max 23 800 kronor år 2021).'Vad kostar ett juridiskt ombud? Det finns inget bestämt pris vad det kostar att anlita ett juridiskt ombud. Det beror på många olika saker, bl.a. hur omfattande och komplicerat ärendet är. Däremot ska t.ex. advokaters arvode vara skäligt, enligt god advokatsed.Du kan hitta information om hur en stämning går till på Sveriges domstolars webbplats.Det är svårt att säga vad du ska göra. Jag anser dock att det kan komma att kosta mer än det ger dig något. Eftersom det dessutom saknas bevis för ditt påstående och även för hyresvärdens påstående kan det bli svårt att sia om vad domstolen eventuellt kan komma fram till. Men om du ändå anser att detta är viktigt för dig så tycker jag att du ska lämna in en stämningsansökan. Du kan alltid vända dig till våra jurister på Lawline för att få hjälp med det. Jag hoppas att du känner att svaret var till hjälp. Du är alltid välkommen med ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar

Vad gör en nämndeman?

2021-02-28 i Domstol
FRÅGA |Vad gör en nämndeman och hur blir man det?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En nämndeman kommer från ett politiskt parti och utses av kommunfullmäktige (nämndemän i tingsrätt). En nämndemans uppdrag i domstolen är emellertid opolitiskt. Varje nämndeman har en varsin individuell röst och har tillsammans med domaren ansvar att avgöra ett mål. Nämndemännen röstar om alla frågor som hör till avgörandet av målet och har även rätt att reservera sig mot en dom eller ett beslut.Vänligen,