FrågaPROCESSRÄTTDomstol19/04/2022

Vad kan jag göra för att få tillbaka min depositionsavgift?

Hej, jag skulle kolla på en lägenhet där hyresvärden ville ha en deposition förre visning. Vi skickade depositionen och han skickade sitt legitimation. Vi har alltså hela hans personnummer. Efter nån dag ville han att vi skulle betala ytterligare pengar för första hyran. Vilket vi sa nej till. Vi tackade då nej till lägenhet och vi skulle få depositionen tillbaka. Detta lovades redan innan vi skickade deposition att om vi ej ville ha lägenheten eller liknande skulle vi få pengar tillbaka. Han har skriftligt skrivit att han ska skicka tillbaka pengarna. Detta är tre dagar sedan och jag har ej fått några pengar och han svarar ni inte längre verken på telefon eller meddelande. Han har även mitt i allt detta bytt nummer så när han enbart genom Facebook. Vad ska vi göra om vi ej får tbx pengarna?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar det som att du undrar över vilka handlingsalternativ som står till buds när någon inte betalar tillbaka enligt ett avtal. Jag kommer även redogöra för vad som gäller om ni blivit utsatta för bedrägeri enligt brottsbalken (BrB) och/eller svikligt förledande enligt avtalslagen (AvtL). 

Allmänt om depositionsavgifter 

Depositionsavgifter regleras inte i lag och det är därmed avtalet som avgör när depositionen ska återgå. Syftet med att lämna en depositionsavgift är att hyresvärden vill ha en säkerhet för eventuella skador som hyresgästen vållar under hyrestiden. När hyresgästen sedan flyttar ut får han eller hon tillbaka avgiften, förutsatt att det inte finns några skador på lägenheten eller obetalade hyror. Man betalar alltså i regel inte någon depositionsavgift innan ett hyreskontrakt är påskrivet. Dock råder det avtalsfrihet gällande detta och man är således fri att avtala om vad man vill. I det här fallet tolkar jag det som att ni betalat för att ”tinga” lägenheten, men att ni ska få tillbaka pengarna i och med att ni bestämt er för att ni inte vill ha lägenheten. 

Vad gör man när man har en fordran på någon som inte betalar?

När man har en fordran på betalning kan man vända sig till Kronofogdemyndigheten. Hos Kronofogden kan man ansöka om betalningsföreläggande, vilket regleras i lag om betalningsföreläggande och vanlig handräckning (BfL). Ansökan ska göras skriftligen, 9 § BfL och innehålla ett yrkande och grunden för det, 10 § BfL

Hur du gör en ansökan kan du läsa mer om här, och den kostar 300 kr. Att vända sig till Kronofogden kan vara ett bra alternativ under förutsättning att ni har fått rätt personuppgifter och det således går att få tag på hyresvärden. Om man vet att kravet gällande betalningsföreläggande kommer att bestridas kan man istället direkt lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Hur du går till väga för att lämna in en stämningsansökan kan du läsa om här

Civilrättslig process i domstol- på grund av svikligt förledande 

Det finns dock en risk att personen aldrig haft för avsikt att betala tillbaka pengarna och har lurat er. Då blir det mer relevant att antingen genom 30 § AvtL försöka ogiltighetsförklara rättshandlingen eller att, som jag kommer beskriva under nästa rubrik, polisanmäla personen för bedrägeri. 

För att 30 § AvtL ska kunna tillämpas krävs:

1. att ett vilseledande har skett och att vilseledandet har framkallat rättshandlingen (erat avtal).

2. uppsåt hos gärningsmannen. 

Vilseledandet skulle i detta fall bestå i att låta er tro att ni ”tingar” en lägenhet genom att betala en deposition i förväg, medan hyresvärden i själva verket inte haft för avsikt att låta er hyra en lägenhet utan endast vill åt er depositionsavgift. Om domstolen skulle komma fram till att ett svikligt förledande föreligger återgår prestationerna, och ni får således era pengar tillbaka. 

Straffrättslig process i domstol- på grund av bedrägeri 

Slutligen kan det bli relevant med en straffrättslig process eftersom det skulle kunna röra sig om bedrägeri. För detta krävs att alla rekvisiten i 9 kap. 1 § BrB är uppfyllda. Paragrafen stadgar att den som:

· genom vilseledande 

· förmår någon

· till handling, 

· som innebär vinning för gärningsmannen och 

· skada för den vilseledde, döms för bedrägeri. 

Först och främst krävs alltså ett vilseledande. I detta fall skulle det vara att låta er tro att ni kommer få hyra lägenheten, medan gärningsmannen i själva verket bara vill åt depositionsavgiften. 

Nästa rekvisit är att gärningsmannen förmår den vilseledde till handling. Rekvisitet ger uttryck för att det måste finnas ett orsakssamband mellan gärningen och att den vilseledde gör något. I det här fallet är det att hyresvärdens oriktiga uppgifter leder till att ni betalar. 

Slutligen finns ett krav på förmögenhetsöverföring som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde. I det här fallet har ni lidit en ekonomisk förlust medans gärningsmannen gjort en vinst. 

Rekommendation

Tyvärr är det inte helt ovanligt att en ”hyresvärd” uppger att hen har för avsikt att hyra ut en lägenhet och tar ut depositionsavgifter i förväg, i syfte att lura till sig pengar. 

Jag rekommenderar i första hand att ni polisanmäler händelsen. Att vända sig till kronofogden är smidigt på så sätt att man slipper ta ärendet till domstol, men tyvärr finns det en risk att de personuppgifter som lämnats inte stämmer (och ni skriver dessutom att han har bytt telefonnummer). Om ni skulle vilja använda er av en civilrättslig process är det viktigt att tänka på att det kan bli dyrt och det finns risk att de totala kostnaderna för rättegången överstiger det som betalats i depositionsavgift.  

Jag hoppas att jag har lyckats svara på dina frågor, och om du skulle undra över något mer är du välkommen att skicka in en fråga till oss igen.

Med vänliga hälsningar,

  

Jennie AskengrenRådgivare