Erkänna och avbryta brottsmålsprocess innan huvudförhandling?

2020-03-30 i Domstol
FRÅGA |Jag är kallad till tingsrätten för kränkning. Kan jag erkänna mig skyldig nu i efterhand så jag slipper att infinna mig i tingsrätten?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om brottmålsprocessen finns i rättegångsbalken.Svaret på din fråga är att när du väl blivit kallad till en rättegång/huvudförhandling så har du ingen möjlighet att erkänna före denna och avbryta processen tyvärr.I andra fall kan åklagaren välja att tillfråga en person som begått ett brott om denne önskar godkänna och skriva under ett strafföreläggande, men det blir inte aktuellt om åklagaren redan bestämt sig för att väcka åtal (som i detta fallet). Du ska alltså infinna dig vid tingsrätten du blivit kallad till och du får ange din inställning till åtalspunkterna på plats.Det går tyvärr inte att avbryta processen och om du uteblir är det troligt att målet ställs in och du kallas igen, men denna gången "vid vite" vilket vanligtvis innebär att du får betala 4 tkr om du inte infinner dig då. Om ett mål kan avgöras utan den tilltalade beror på om målet GÅR att avgöra utan den personen eller inte. Det kan vara fallet om det inte finns anledning att döma till strängare straff än fängelse i sex månader och målet kan utredas tillräckligt bra utan att personen närvarar.Mitt råd till dig är i vilket fall att infinna dig då du blivit kallad och ge din fulla version av det som skett. Domstolen gör sin egen bedömning och säkerligen en bättre sådan om du närvarar.Med vänlig hälsning

Förkortning Patent- och marknadsdomstolen

2020-03-26 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag skriver en uppsats om lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar, men kan inte någonstans hitta en förkortning på denna, hur förkortar man den? Tacksam för snabbt svar!
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Patent- och marknadsdomstolen förkortas PMD. Överinstansen, Patent- och marknadsöverdomstolen förkortas PMÖD. Dessa förkortningar används på bland annat Patent- och registreringsverkets hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Vad betyder att rätten avgör på befintligt underlag?

2020-03-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Vad betyder följande mening:"Hovrätten avser att avgöra frågan om tingsrättens beslut att att avvisa beslutet om enskilt anspråk på befintligt underlag"Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Formuleringen innebär att hovrätten prövar frågan på det underlag som redan finns i målet, dvs på samma handlingar som tingsrätten grundat sitt beslut på. Det torde innebära att hovrätten kommer att pröva målet utan en ny huvudförhandling. Det kallas då att målet avgörs "på handlingarna". Här kan du läsa domstolsverkets egen information om brottmålsrättegångar i hovrätten, och här kan du läsa om tvistemålsförfarande i hovrätten. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något specifikt i ditt mål och hur det hanteras kan du alltid kontakta den aktuella domstolen via telefon eller mail. Med vänliga hälsningar

När får den tilltalade yttra sig vid en huvudförhandling i brottmål?

2020-02-29 i Domstol
FRÅGA |Jag har en vän, ca 40 år, familjefar, egen firma, tidigare skötsam som utan att någon i bekantskapskretsen kan förstå, huggit en person med kniv fem gånger.Han blev anhållen men släpptes. Grov misshandel och rättegång kommer naturligtvis att hållas. Han har advokat.Fråga: är det möjligt att under rättegången, trots att han har advokat, få uttala sig om den sociala situation han befinner sig i med egna ord. Att begära ordet helt enkelt. Eller är det bara kontraindicerat"säg så lite som möjligt". Jag tänker så här att för den anklagade och inför sina barn kunna känna att jag gjorde allt vad som står i min makt, för att slippa fängelse, skulle kännas bättre efteråt. Trots att brottet har fängelse i straffskalan kanske han skulle kunna dömas till villkorligt samt samhällstjänst.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga vill du ha svar på om en person som är tilltalad i brottmål, dvs den misstänkte, under huvudförhandlingen har rätt att begära ordet och yttra sig angående brottsmisstanken och sin livssituation i övrigt. Vad händer under huvudförhandlingen?Rättens dom får bara grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen, enligt det som kallas för omedelbarhetsprincipen, 30 kap. 2 § Rättegångsbalk (1942:740), RB. Med anledning av denna princip är det viktigt för den tilltalade och dennes försvar att åberopa allt de vill ha med i huvudförhandlingen som kan styrka ens case.Den tilltalade har rätt att yttra sig över vad som har hänt och besvara frågor ställda av åklagaren, försvararen och rätten. Man kan dock inte bara begära ordet, utan det finns en ordning att förhålla sig till som bestämmer hur huvudförhandlingen ska genomföras. Gällande brottmål regleras detta främst i 46 kap. RB. I korthet, och mycket förenklat, kan följande sägas om processen under huvudförhandlingen i ett brottmål.Åklagaren går igenom stämningsansökan, dvs det som står i åtalet, varpå den tilltalade får ge sin inställning till åtalspunkten, erkänna eller förneka brottet. Har den tilltalade en försvarare, som i din väns fall, är det försvararen som svarar för hans räkning. Åklagaren ska sedan i sin sakframställning berätta mer i detalj om brottet och lägga fram bevisningen. Försvararen eller den tilltalade får också möjlighet att kortfattat berätta om de påstådda brotten och bemöta åklagarens påståenden.Efter detta inleds förhör med målsägande, den tilltalade samt eventuella vittnen. Förhandlingen avslutas sedan med en genomgång av den tilltalades personliga förhållanden, och åklagaren samt försvaret får hålla slutanföranden. Efter det överlägger rätten och meddelar en dom.Förhör med den tilltaladeUnder förhöret med den tilltalade får denne berätta om sin syn på händelsen, 37 kap. 1 § RB. Ordföranden inleder förhöret och ber den tilltalade att berätta sin version. Därefter ska åklagaren ställa frågor till den tilltalade. Försvararen har också möjlighet att hålla förhör med den tilltalade, och även rätten i de fall det behövs för att förtydliga något. För att koppla ihop detta till din väns situation så är det främst under förhöret han har möjlighet att yttra sig om situationen och förklara vad som har hänt. Det är vidare försvararens uppgift att i slutanförandet, den s.k. pläderingen, sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin ståndpunkt, men även under förhör med målsägande och eventuella vittnen stärka försvaret så att det gynnar din vän i alla avseenden, t.ex. framföra synpunkter på att rätten ska ha överseende med påföljden och välja en lindrig sådan om han döms.Med vänliga hälsningar,

Behörigt forum och stämningsansökan i skadeståndsmål

2020-03-26 i Domstol
FRÅGA |En släkting halkade på en osandad isfläck utanför Arlanda och har hittills genomgått elva operationer pga skadorna han ådrog sig. Markägarna har ansvar för detta. Deras försäkringdbolag ger inte min släkting ett öre. Hur gå till väga för att få skadestånd? Tack!
Gustav Östlund |Hej!För att få skadestånd ska personen väcka talan i allmän domstolOm markägarnas försäkringsbolag inte vill utge ersättning för skadorna din släkting ådrog sig, får han eller hon väcka en skadeståndstalan mot markägaren i allmän domstol. Detta görs genom att lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt i den ort där svaranden (alltså markägaren):- har sitt hemvist, om det är en privatperson,- har sitt säte, om det är ett bolag (10 kap. 1 § rättegångsbalken).Eftersom det rör sig om en skadeståndstalan, finns även en möjlighet att väcka sådan talan i domstol i den ort där den skadegörande handlingen företogs eller där skadan uppkom, vilket här är den plats där olyckan skedde (10 kap. 8 § rättegångsbalken).I sin stämningsansökan ska personen yrka ersättning för sina personskadorI stämningsansökan ska personen yrka skadestånd för sina personskador. För personskador går att få ersättning för:- sjukvårdskostnader och andra kostnader,- inkomstförlust,- fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur och av bestående art (5 kap. 1 § skadeståndslagen).SammanfattningFör att få skadestånd ska personen väcka talan mot markägaren i allmän domstol. Han eller hon ska där yrka ersättning för sina personskador.Vill du ha hjälp med att upprätta en sådan stämningsansökan och driva målet i domstol, kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid men en jurist via Lawlines hemsida.Vänligen,

Ta del av rättegång utan att närvara i rättssalen?

2020-03-24 i Domstol
FRÅGA |HAR EN BEKANT SOM SKALL DÖMAS I ALINGSÅS TINGSRÄTT HAR JAG MÖJLIGEN ATT FÖLJA DEN UTOM ATT SITTA INNE I RÄTTSALEN
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser som är relevanta vid besvarandet av frågan återfinnes i Rättegångsbalken (RB).Huvudregel är att rättegångar ska vara offentligaI svensk rätt är utgångspunkten att rättegångar ska vara offentliga, se 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 2 kap. 11 § andra stycket Regeringsformen. Detta är för att allmänheten ska kunna granska processen. Om du inte har möjlighet att själv närvara kanske du kan be någon annan som har möjlighet ta sig till rättegången och som då kan rapportera därifrån. Detta förutsätter givetvis att rättegången är offentlig. Domstolen kan i undantagsfall besluta att en rättegång ska hållas inom lyckta dörrar (stängda dörrar).Beslut fattas av domstolen och inte parterna. Domstolen kan exempelvis besluta om lyckta dörrar för att skydda parternas identitet eller integritet. Undantag till huvudregeln framgår av 5 kap. 1 § RB uppräknade situationer. Ofta gäller domstolens beslut om lyckta dörrar för en begränsad tid av rättegången. Media, precis som allmänheten, är då alltså utestängda från rättegångssalen och det innebär således att allmänheten eller pressen inte kan rapportera om vad som sker i rättegångssalen. Utanför rättssalen kan allmänheten och media rapportera, men det råder bl.a. förbud att stå utanför rättssalen och exempelvis fotografera eller filma in i den. Detta gäller från det att målet ropas upp i högtalarna, till dess att alla som närvarat i rättssalen har lämnat den. Detta begränsar således möjligheterna att rapportera, även när tingsrättförhandlingen sker bakom lyckta dörrar.Det finns ingen möjlighet att följa rättegången på annat sätt. Du kan dock alltid begära ut domen från tingsrätten när den kommer och på så sätt få del av en del av det som framkom under huvudförhandlingen och hur rätten sedan dömde.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan en tingsfiskal döma i tingsrätten?

2020-02-29 i Domstol
FRÅGA |Kan en tingsfiskal döma i tingsrätten.Min son dömdes i Luleå tingsrätt till 7 månaders fängelse av en tingsfiskal.Hade han befogenhet till det?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja en tingsfiskal är en lagfaren domare i tingsrätten tillsammans med tre nämndemän enligt 1 kap. 3b § Rättegångsbalken. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Rapportera från tingsrättsförhandling bakom lyckta dörrar

2020-02-26 i Domstol
FRÅGA |Om en tingsrättsförhandling sker bakom stängda dörrar, får pressen ändå rapportera?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser som är relevanta vid besvarandet av frågan återfinnes i Rättegångsbalken (RB).Huvudregel är att rättegångar ska vara offentligaI svensk rätt är utgångspunkten att rättegångar ska vara offentliga, se 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 2 kap. 11 § andra stycket Regeringsformen. Detta för att allmänheten ska kunna granska processen.Undantag - lyckta dörrarDet finns dock undantag för när en rättegång kan hållas inom lyckta dörrar (stängda dörrar). Beslut fattas av domstolen och inte parterna. Domstolen kan exempelvis besluta om lyckta dörrar för att skydda parternas identitet eller integritet. Undantag till huvudregeln framgår av 5 kap. 1 § RB uppräknade situationer. Ofta gäller domstolens beslut om lyckta dörrar för en begränsad tid av rättegången. Media, precis som allmänheten, är då alltså utestängda från rättegångssalen och det innebär således att pressen inte kan rapportera om vad som sker i rättegångssalen. Utanför rättssalen kan media rapportera, men det råder bl.a. förbud att stå utanför rättssalen och exempelvis fotografera eller filma in i den. Detta gäller från det att målet ropas upp i högtalarna, till dess att alla som närvarat i rättssalen har lämnat den. Detta begränsar således pressens möjligheter att rapportera, även när tingsrättförhandlingen sker bakom lyckta dörrar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar