Hur mycket är ett sms värt som bevis i brottmål?

2021-02-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Min Ex har åtalat mig för misshandel. Jag är oskyldig men har inte vittne. En av våra vuxna barn var vittne. Efter incidenten ska dottern skickat ett sms-meddelade till sin bror där han skall bl.a. berättat om det det påstådda misshandeln. Min advokat och jag har fått print om innehållet. Jag menar att sms:et är efterhandsrekonstruktion.1. Hur mycket står sms som bevismaterial i svenska rättväsendet? Alla vet att det finns en uppsjö med program där ute på nätet som skapa fejka smm. Man kan även lägga till eller med Photoshop modifiera sms-innehållet2. Kan man fråga t.ex. Comviq om att identifiera sms:et? Behåller de innehållet? I och med att inget av dessa tfn.nr är mina (sonens resp dotterns), hur kan jag begära det? Men vänlig hälsning,
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering vilket innebär att alla bevis får läggas fram i rättegång samt att värdet av bevisningen prövas fritt av domstolen. Det betyder att det inte finns en "mall" av hur mycket olika bevis är värt eller exakt vilka bevis som krävs för en fällande dom. I brottmål är det främst åklagaren som bär bevisbördan. Det innebär att den tilltalade inte nödvändigtvis behöver bevisa sin oskuld, utan åklagaren ska visa att den tilltalade är skyldig. Om åklagaren inte lyckas med det frikänns den tilltalade. Beviskravet i brottmål är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den påstådda gärningen (fastslaget i bl.a. NJA 1980 s. 725 och NJA 1990 s. 210). Det är ett högt ställt krav vilket i princip innebär att rätten måste vara helt säker på att den tilltalade begått brottet hen åtalats för. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt utom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är som sagt ett högt ställt beviskrav och ett sms bör inte på egen hand kunna nå upp till kravet eftersom det finns mycket tvivel att rikta mot sms precis som du säger. Om sms:et på något sätt kan bevisas vara äkta och att det stöttas av annan bevisning i målet så skulle utfallet kunna bli en fällande dom. Sammanfattningsvis blir svaret på första frågan att det inte finns ett givet svar på hur mycket ett sms står sig som bevis då det råder fri bevisvärdering, men det bör krävas fler bevis för att nå upp till beviskravet ställt utom rimligt tvivel. Gällande fråga två rekommenderar jag dig att kontakta Comviq för ett korrekt svar. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga! Jag hoppas även att du får ett bra svar från Comviq. Vänligen,

Går processen snabbare om man erkänt?

2021-02-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Skrev ett tidigare inlägg kring stöld från maxi. Men ville ställa en ytterligare fråga. Två 19 åriga tjejer, stöld från Ica för 1500kr inget i brottsregistret sedan innan och skedde pga arbetslöshet osv. Eftersom vi erkänt går processen inte "snabbare" då eller vad man ska säga?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I svensk rätt innebär inte ett erkännande i ett brottmål att man ser processen som uppklarad och löst. Erkännandet fyller endast rollen som bevisning (35 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken). Bevisning kan förstås leda till att vissa steg i processen kan avslutas fortare, eftersom man i större mån kan undvika svåra bedömningar med god bevisning. Processen ska dock alltså gå igenom samma steg som annars, och går inte fortare i den bemärkelsen. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Räcker min bevisning?

2021-02-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag blev ihop med min pojkvän 1 januari 2021. Han blev kort därefter kontrollerande över vilka jag umgås med etc. Han har örfilat mig under förspel, utan min tillåtelse. När vi lite senare hade sex sa han "Du är fucking min, fattar du det?" Och upprepade detta tills jag sa "ja". Dagen efter bråkade vi om mina tatueringar, då han finner tatueringar "osexigt". Han hotade mig med "spela inte spel med mig, om du ger mig halvpsykopat så får du helpsykopat tillbaka". Han såg väldigt arg ut och jag blev rädd. Han har anklagat mig för otrohet pga ett märke på min rumpa. Då la han sig på mig, tog strypgrepp (inte hårt, men det kändes) och sa "om du gör något sådant kommer jag knulla ditt liv så fucking hårt". Ett par dagar senare bet han mig hårt på rumpan, jag fick sjukt ont och har nu fortfarande blåmärke mer än en vecka senare. Vid ett annat tillfälle låg vi, då blev han arg över att en kille hade pratat med mig och han skulle straffa mig. Han sa "du har inget val" och förde in den analt. Liknande har hänt flera gånger (våldtäkt). Han fortsätter bita mig trots att jag säger nej och kämpar emot, jag får blåmärken och gråter nästan av smärta. Han gör sugmärken på min hals för att "markera sitt revir" mot min vilja. Jag är rädd. Jag vågar dock inte lämna om jag inte kan garantera att jag kan fälla honom för något brott. Jag har tagit bilder på blåmärken, sugmärken och bitmärken. Räcker detta? Och vad kan han dömas för/till?
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka brott kan du ha utsatts för och vilka straff kan aktualiseras?Utifrån vad du beskriver så kan du ha utsatts för flera olika brott. En person som har sex med någon annan utan dennes samtycke gör sig skyldig till våldtäkt (6 kap. 1 § Brottsbalken). För en våldtäkt kan fängelse mellan två och sex år utgå. Ett annat brott som aktualiseras är misshandel (3 kap. 5 § Brottsbalken) då fängelse upp till två år kan utgå. När man bestämmer vilket straff en person, som har begått brott, ska få så är det dock flera omständigheter än bara de antal år som anges i lagen som är av betydelse. Vilket straff som kan aktualiseras påverkas bland annat av gärningsmannens ålder, tidigare brottslighet, försvårande eller förmildrande omständigheter m.m. Vilken typ av bevisning krävs?I Sverige tillämpas principerna om fri bevisföring och fri bevisprövning. Detta betyder att det inte finns några klara riktlinjer för vilken typ av bevisning det är som krävs för att få en person dömd för brott. För att en person ska dömas för brott krävs det generellt att det är ställt utom rimligt tvivel att personen i fråga har begått brottet. Det räcker alltså inte att bevisa att du har utsatts för brott - det måste även bevisas att det är din pojkvän som har begått brottet. I slutändan kommer det vara domstolen som avgör om den bevisning som läggs fram av åklagaren är tillräcklig för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den åtalade har begått brott. Exempel på bevis är läkarintyg, fotografier, uppgifter från vittnen m.m. Vilken bevisning som krävs för att uppnå en fällande dom beror dock på omständigheterna i det enskilda fallet. Vad kan du göra nu?Du kan kontakta polisen för att få hjälp med att ta dig ur situationen. Du kan även kontakta ett skyddat boende eller kvinnofridslinjen för att få hjälp. Jag önskar dig allt gott. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar.

Hur stor chans är det att man blir dömd om man är häktad på sannolika skäl?

2021-01-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, om en person häktas på sannolika skäl för mord och grov skadegörelse, hur stor chans att bli frigiven eller att det visar sig att personen döms oskyldig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det korta svaret på din fråga är att det inte riktigt går att säga. Tyvärr hittar jag ingen statistik om detta. Jag kommer däremot att berätta lite om de olika beviskraven som finns vilket kan sätta "häktad på sannolika skäl" i perspektiv mot de andra beviskraven som finns. BeviskravFör att en person häktas krävs det ett beviskrav. Dessa kan beskrivas som en sannolikhetsskala för huruvida en person har begått brott. Jag kommer att ta upp en väldigt enkel sannolikhetsskala (0-100%) för att illustrera skillnaden mellan de olika beviskraven och på så vis visa hur hög misstankegraden är. Jag vill däremot påminna om att detta är väldigt grova uppskattningar och inte behöver spegla den verkliga misstankegraden i ditt fall.När en person är misstänkt för brott kan beskriva misstankegraden som en skala. Vi börjar med den lägsta misstankegraden och går uppåt.Man kan misstänkas för brott (23 kap. 9 § Rättegångsbalken, RB). Detta är den lägsta misstankegraden som är riktad mot person och flera personer samtidigt kan uppnå denna misstankegrad för ett brott som troligtvis begåtts av en person. Förenklat kan man säga att polisen kan ha flera misstänkta. Sannolikhetsskalan för att personen har begått brott kan sägas vara 15-20%.Därefter kan man bli skäligen misstänkt (23 kap. 18§ RB). Utredningen riktar in sig mot en viss person och det ska röra sig om konkreta, objektiva och underbyggda omständigheter som talar för att just den misstänkta personen har begått brottet. Här kan vissa tvångsmedel användas exempelvis häktning (24 kap. 3 § RB). Sannolikhetsskalan här för att personen har begått brottet är över 51%. Sedan kan man på sannolika skäl bli misstänkt (24 kap. 1 § RB). Här ska bevisning och liknande tala mer för att man är skyldig än oskyldig. Denna misstankegrad krävs framförallt för häktning. Graden av misstanke kan dock variera från fall till fall men grovt uppskattat kan man säga att sannolikhetsgraden för att personen har begått brottet är ca 75%. För att kunna åtalas behöver man på tillräckliga skäl vara misstänkt (23 kap. 2 § RB). Det här innebär att en åklagare tycker sig kunna få en fällande dom om det leder till rättegång. Som ovan kan graden av misstanke variera från fall till fall men man kan uppskatta sannolikhetsgraden som ca 80-90%. Däremot för att få en fällande dom behöver man alltid uppnå kravet "ställt utom rimligt tvivel". Detta kan beskrivas som att det inte kan finnas någon alternativ lösning till händelseförloppet än det som beskrivs av åklagaren, dvs att personen som står åtalad har begått brottet och det finns inget som talar för något annat händelseförlopp. Din frågaDet jag beskrivit ovan innebär att en person som häktats på sannolika skäl för mord och grov skadegörelse befinner sig i steg 3. Sålänge åtal inte väcks innebär det fortfarande att det inte är säkert hur utgången blir. Och även om åtal väcks behöver åklagaren bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att personen begått brottet. Det finns alltså fortfarande chans att personen blir frisläppt alternativt friad i domstol. Sannolikheten för det beror på vilken bevisning som finns i just detta fall.Med vänliga hälsningar,

Hur stora är riskerna för att fel person sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning?

2021-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En anhörig till mig sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning. Hur stora är riskerna att man vid dessa typer av brott tar fel person, med tanke på bevisning osv?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning enligt huvudregeln, regeln om obligatorisk häktning och regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet förutsätter att en person på sannolika skäl är misstänkt Häktning kan ske enligt fyra olika regler. Huvudregeln är att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Att en person på sannolika skäl är misstänkt för ett brott innebär att misstanken framstår som berättigad vid en objektiv bedömning. Det är något som binder den misstänkte till brottet, exempelvis ett vittne. Det finns även en regel som innefattar obligatorisk häktning om brottet inte förskriver ett lindrigare straff än 2 års fängelse (24 kap. 1 § andra stycket RB). Maxstraffet för normalgraden av bedrägeri är fängelse i 2 år och maxstraffet för olovlig identitetsanvändning är också 2 år (9 kap. 1 § första stycket BrB och 4 kap. 6 § b BrB). Det innebär att det finns lindrigare straff än 2 år på straffskalan och att regeln om obligatorisk häktning inte blir tillämplig.En person kan även häktas oberoende av brottets beskaffenhet om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller inte har någon hemvist och det finns risk att personen undandrar sig lagföring (24 kap. 2 § första stycket p 1 RB). Det krävs samma misstankegrad, sannolikt misstänkt, för att personen ska häktas i enlighet med bestämmelsen.Utredningshäktning har ett lägre krav på misstankegraden och förutsätter endast skäligen misstänktDet finns en häktningsåtgärd som kräver en lägre misstankegraden än att det föreligger sannolika skäl som talar för misstanken. Vid s.k. utredningshäktning krävs endast att den misstänkte är skäligen misstänkt för brott (24 kap. 3 första stycket RB). Med skäligen misstänkt menas att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte har begått det aktuella brottet. Förutsättningarna för utredningshäktning är även att häktning enligt huvudregeln eller regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet måste vara uppfyllda och att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.Häktning är provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet och domenHäktning är ett väldigt ingripande processuellt tvångsmedel och är provisorisk i förhållande till åtalet. Det innebär att häktning endast ska ske ifall man tror att personen i fråga kan bli dömd. Det talar för en inte alltför stor risk att man häktar fel person. Dock är det inte självklart att personen man häktar har begått brottet, exempelvis kan bevisningen i fallet vara missvisande eller otillräcklig för att veta. Eftersom jag inte har någon konkret information kring omständigheterna i ditt specifika fall kan jag dessvärre inte svara mer precist än så.Sammanfattningsvis måste man först fastställa vilken häktningsgrund din anhörige blivit häktad på eftersom det finns olika krav på misstankegrad för olika häktningsåtgärder. Dock krävs det mest sannolikt ett bevisningsunderlag som talar för att din anhörige är sannolikt misstänkt för att man ska sitta häktad vid sådana brott. Det går som sagt inte riktigt att mäta hur stor risken är att man häktar fel person vid brott av bedrägeri och olovlig identitetsanvändning eftersom jag inte har tillgång till bevisunderlaget i det enskilda fallet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över.Med vänliga hälsningar,

Vad är tillräcklig bevisning för att visa att en faktura är betald?

2021-02-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min pappa hade gjort ett mobilt köp från ett mobilföretag år 2015. Han betalade allt månadsvis kontant via western union framtill 2016 eftersom han inte är teknisk nog för att använda internetbanken. Inkasso hade sedan år 2016 skickat att han inte betalat en månad. Nu så har ärendet gått vidare till kronofogden eftersom att han inte hade bestritt fakturan till inkasso. Kronofogden har gjort utslag i frågan eftersom han skickade sin bestridan försent. Nu vill vi överklaga beslutet till tingsrätten. Problemet ligger nu på att western union inte kan ge någon kvitto på betalningen eftersom det har gått så långt tid. Däremot har vi ett papper från mobiloperatören som min pappa fick 2016 där det står en lista på alla hans fakturor. På pappret står det hans namn, personnummer, adress och även invoice id, issue date, billing amount, remaining amount, disputed amount. På just den fakturan står det summan för fakturan och remaining amount 0. När vi tog kontakt med mobiloperatören sade de att de inte kan se honom som kund och hans fakturor. Mobiloperatören tar bort informationen efter 2 år. Eftersom bevisbördan ligger på oss och vi kan inte få någon info från western union undrar jag om det pappret är tillräckligt för att bevisa till tingsrätten att min pappa inte har någon obetalt faktura? Vad är tillräcklig bevisning från våran sida och måste man ha en utdragning på betalning för att bevisa att betalningen har faktiskt skett? Hur bedöms bevisningen som tillräcklig och måste inkasso företaget visa att fakturan är obetalt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har din pappa för avsikt att överklaga ett utslag om betalningsföreläggande. Enligt din pappa har han betalt fakturorna till en mobiloperatör medan mobiloperatören påstår att det finns en skuld. Din pappa har betalt fakturorna via Western Union men det går inte att få ut något kvitto därifrån. Däremot har din pappa en lista på alla sina fakturor där det står hans namn, nummer, adress, personnummer och fakturanummer m.m. På just den fakturan står det att återstående belopp att betala är noll kronor. Du undrar nu vad som är tillräcklig bevisning, om det krävs ett utdrag på betalningen och om inkassoföretaget måste visa att fakturan är obetald.När det gäller bevisning är den mest dominerande bevisbördeteorin bevissäkringsteorin, vilken innebär att den part som enklast och billigast kan säkra bevisning i frågan ska åläggas bevisbördan. I din pappas fall innebär det att mobiloperatören sannolikt kommer att åläggas bevisbördan för att det finns ett avtalsförhållande som innebär en skuld. Det är i regel enkelt att visa genom att det ingåtts ett avtal genom det avtal din pappa ingått med företaget när han tecknade abonnemanget. Påstår din pappa att han betalt fakturan kommer sannolikt bevisbördan att gå över till honom; det är helt enkelt enklare att visa att en faktura är betald än att visa att en faktura inte är betald. Inkassoföretaget måste därmed inte bevisa att fakturan inte är betald. Det är av förklarliga skäl svårare att föra i bevisning något som inte skett än något som skett.Som bevisning har din pappa rätt att åberopa i princip vad han vill. Därefter är det upp till domstolen att göra en bevisvärdering (dvs. vilket värde bevisningen har). Jag kan tyvärr inte avgöra huruvida det papper din pappa åberopar är tillräcklig bevisning. I slutändan är det upp till domstolen att avgöra. Om din pappa hade haft kvitto från inbetalning, med rätt fakturanummer, torde det å min mening vara tillräcklig bevisning. Om din pappa har ett papper där det specificeras att de fakturor mobiloperatören nu kräver betalt för redan är betalda, kan det tänkas att det är tillräckligt. Tyvärr går det inte att ge ett svar på.Ni bör även ha i åtanke en skuld kan preskriberas. Att en skuld preskriberas innebär att den inte längre är möjlig att driva in. Den allmänna preskriptionstiden är tio år. Dock är preskriptionstiden tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk (2 § preskriptionslagen). Preskription träder dock endast in om den inte avbryts dessförinnan. Preskriptionen kan avbrytas genom att man betalar på skulden, man får ett skriftligt krav eller det väcks talan mot en eller skulden åberopas hos Kronofogdemyndigheten (5 § preskriptionslagen). Sker det ett preskriptionsavbrott börjar tio (eller tre) nya år att löpa från preskriptionsavbrottet. Det är helt enkelt möjligt att hålla liv i en skuld i princip hur länge som helst.I din pappas fall kan det röra sig om en treårig preskriptionstid om han tecknat abonnemanget privat (och inte som företag). Köpet gjorde år 2015, däremot har han betalt fram till år 2016, varför tre nya år börjat löpa var gång han betalt. När han fått skriftlig påminnelse av inkassoföretaget har det också skett preskriptionsavbrott. Nu vet jag tyvärr inte hur ofta sådana skickats ut och när det ansöktes om betalningsföreläggande. Skulden kan vara preskriberad, men det är beroende av om det skett något preskriptionsavbrott eller ej.Om din pappa behöver hjälp från en av våra jurister med sin överklagan är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Beslag - Vad gäller? Och jag vill ifrågasätta polisens beslut om att beslagta min sons a-traktor, hur gör jag?

2021-01-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min sons a-traktor togs i beslag i går vid 23,00 med motiveringen att den hade setts framföras tidigare under kvällen vid 19,30 i för hög hastighet och körandes vårdslöst. Vid det tidigare tillfället så anger polisen som följde fordonet att han påträffade fordonet 2 ggr och att fordonet gick för fort. Enligt polisen som anmälde händelsen till sina kollegor så jagade han a-traktorn med sin privata silverfärgade mercedes buss 2 ggr med sin yngre son utanför tjänstetid. Bilens utseende lystes då kl 19.30 när han tappade kontakt med den. Patruller skickades ut och ca kl 23,30 stoppades min son i sin A-traktor. Bilen provkördes och konstaterades gå 30 km/timme. Patrullen beslöt att omhänderta bilen för teknisk undersökning. Kl 23,26 ringde patrullen mej och meddelade beslutet och förklarade situationen med att någon hade anmält bilen för överträdelser. Kl 23:53 ringer den tidigare polisen som då inte var i tjänst(enligt egen utsago) och som nu är i uniform (enligt sonen) och vill förklara varför anmälan om körningen skett. Sonen nekar till att han varit på plats eller kört bilen under den tiden.Bilen registreringsbesiktigades 20210127 kl 16.00 och ingripandet skedde 20210129 kl 23,00 , 55 timmar efter registrerings besiktning och ingenting har ändrats på bilen.Är ni duktiga på detta och vilket är sättet at gå vidare på ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din sons a-traktor har nyligen blivit beslagtagen, ett beslag som syftade till att möjliggöra en teknisk undersökning av fordonet. Såvitt jag förstår har dock bilen redan provkörts och då uppmättes ingen otillåten hastighet. Huruvida den tekniska undersökningen är genomförd är för mig ovisst, men utifrån din ärendebeskrivning och den besiktning som ägde rum bara för några dagar sedan torde det vara rimligt att utgå ifrån att resultatet kommer att stanna vid utan anmärkning eller liknande. Av din ärendebeskrivning är det vidare inte helt enkelt att skönja någon mer fråga utöver den som rör hur den uppkomna situationen fortsatt ska (kan) hanteras, vilket egentligen är enklast att besvara muntligen. Glädjande är därför att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Rättegångsbalken (RB).Lagen om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen, TBL).Mot bakgrund av ovanstående kommer den fortsatta framställningen att bli något generell till sin karaktär.Beslag, vad gäller?Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag, 27 kap. 1 § 1 st. RB. Det uppställs inget krav på brottets svårhet varför beslag som straffprocessuellt tvångsmedel kan användas vid alla typer av brott, till och med vid bagatellartade överträdelser som endast kan leda till penningböter. I den nu uppkomna situationen torde det vara fråga om en misstänkt olovlig körning enligt 3 § 1 st. TBL eftersom en a-traktor betraktas som en sedvanlig personbil vid överträdelser av den för fordonet högst tillåtna hastigheten, vilken mig veterligen är 30-40 km/h. Vid misstankegraden "skäligen misstänkt", vilken är en individualiserad misstanke knuten till en viss person, har Justitieombudsmannen (JO) uttalat att det måste föreligga konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser (se JO 1992/93 s. 204). Detsamma gäller i princip föremål där ett beslag förutsätter misstanke om ett konkret brott, vilket i lagtexten alltså uttrycks med beviskravet "skäligen kan antas", en misstankegrad som är tämligen låg varför det inte krävs särskilt mycket för att ett beslag ska aktualiseras. I förarbetena uttalas att beviskravet är uppfyllt när det finns konkreta omständigheter som med viss styrka tyder på att föremålet är av den beskaffenhet som lagstiftningen kräver, vilket således ligger i linje med JO:s uttalande avseende skälig misstanke (se även SOU 1995:47 s. 357 f.).Beslag kan delas in i tre olika grupper, vilka är utredningsbeslag, förverkandebeslag och återställandebeslag. Den förstnämnda varianten torde utgöra den huvudsakliga grunden till varför din son inte har fått tillbaka a-traktorn. Utredningsbeslag syftar till att säkerställa föremål som kan vara av värde för utredningen och därmed skäligen kan antas ha betydelse för densamma. Förverkandebeslag görs i syfte att säkerställa ett framtida förverkande när en sådan talan, en förverkandetalan, kan komma att föras av åklagare i en senare domstolsprocess och då enligt reglerna i 36 kap. BrB eller annan lagstiftning. Både typerna kan vara förklaringen till att polisen fortfarande håller på din sons a-traktor. Samtidigt är det något förbryllande att bilen redan har provkörts och inte heller uppvisat några tecken på otillåtna avvikelser. Om beslaget inte har fastställts av domstol kan ni begära att beslutet om beslag prövas av en sådan, 27 kap. 6 § RB. Om rätten tar upp beslutet till prövning ska en förhandling hållas så snart som möjligt i vilken ni kommer att få motivera varför beslutet ska upphöra, 27 kap. 5 § RB. Om domstolen ändå finner att beslutet om beslag ska fastslås ska den, om inte åtal redan har väckts, bestämma en tid inom vilken åtal ska väckas, 27 kap. 7 § RB. Om inte åtal skulle väckas inom den föreskrivna tiden, och fortsatt skäl för beslag saknas, ska beslaget omedelbart hävas, 27 kap. 8 § RB. Givet att a-traktorn inte är behäftad med några fel borde det inte längre finnas skäl att upprätthålla beslaget och när ett sådant beslut hävs ska i regel det beslagtagna föremålet återlämnas till den person som det togs ifrån.Kan det finnas anledning att polisanmäla händelsen? Eller annorlunda uttryckt; Kan det inträffade utgöra brottet tjänstefel?Det går möjligen att argumentera för ett tjänstefelsansvar, men gärningen såsom du beskriver de enskilda polisernas agerande torde dock vara att bedöma som ringa, vilket dessvärre inte utlöser något straffansvar. I 20 kap. 1 § 1 st. BrB sägs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter skulle vara att anse som ringa utdömas dock inget ansvar.Med myndighetsutövning avses beslut eller faktiska åtgärder som grundar sig på samhällets maktbefogenheter, vilket kan innefatta beslut som antingen är gynnande eller betungande för den enskilde och som innebär förmåner, rättigheter eller skyldigheter för densamma. Det krävs vidare att gärningsmannen (i det här fallet någon enskild polis) har underlåtit att agera på det sätt som gäller för uppgiften i dennes myndighetsutövande och att detta har skett uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet). Om ingetdera föreligger kan inget straffrättsligt ansvar utkrävas. Om så är fallet här är ganska svårt för mig att säga. Om uppsåt förefaller tveksamt eller framstår som svårt att bevisa bör oaktsamheten prövas. Den kan bestå i att inte skaffa sig kunskap om gällande rätt (rättsregler) och vid bedömningen av om gärningsmannen har handlat oaktsamt måste hänsyn tas till vilka krav på noggrannhet och omsorg som skäligen hade kunnat ställas på denne vid tidpunkten för det inträffade.Gränsdragningen mellan tjänstefel av normalgraden och en ringa gärning är inte helt klar och därför svårt att säga någonting generellt om. Men vid den här bedömningen tas hänsyn till om någon drabbats av en skada eller om det förelegat en påtaglig risk för skada eller olägenhet av annat mer allvarligt slag. I så fall kan det bli fråga om ett brott av normalgraden, vilket är straffbart. För att bättre förstå när tjänstefelsansvar kan komma att bli aktuellt rekommenderas att studera Högsta domstolens (HD) rättspraxis (rättspraxis = tidigare domstolsavgöranden) och några intressanta rättsfall som redan nu kan nämnas är NJA 1985 s. 502, NJA 1992 s. 838 och NJA 2017 s. 491.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningFör att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig kommer andra tänkbara tillvägagångssätt (utöver en polisanmälan och möjligheten att låta en domstol överpröva polisens beslut) att hänskjutas till vårt kommande telefonsamtal. Och det spörsmål som främst kommer att diskuteras är en JO-anmälan, men även möjligheten till skadestånd och då genom en ansökan hos Justitiekanslern (JK) kommer att nämnas, det sistnämnda framstår dock som ytterst tveksamt i det här fallet.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan imorgon måndag den 1/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Hur stor är risken att bli dömd för ett brott man blivit åtalad för?

2021-01-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Hur stor är risken att bli dömd för ett brott man blivit åtalad för? Har läst att en vanlig sägning är att det måste ha ställts bortom all rimlig tvivel, för att en person är skyldig till ett brott, för att kunna döma personen. Att det är ett väldigt högt beviskrav. Hur stor är då risken att eventuellt bli oskyldigt dömd? Mvh
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Hur stor är risken att bli dömd för ett brott man blivit åtalad för?I brottmål gäller beviskravet precis som du beskriver, att det ska vara ställt bortom allt rimligt tvivel. Det är ett mycket högt beviskrav. I Sverige har vi en straffrättslig princip "in dubio pro reo", dvs. hellre fria än fälla. Man brukar tänka att hellre nio fria brottslingar än att en enda person ska sitta oskyldigt dömd. Hur stor risken är att bli dömd för ett brott man åtalats för kan jag inte ge ett konkret svar på. Det beror såklart på situationen, vilket slags brott det är och hur mycket bevis som finns. Däremot har vi även den så kallade oskyldighetspresumtionen, som betyder att var och en som blivit anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställs.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,