Får part ut ljudupptagning av vittnesförhör efter slutdelgivning?
Min son är misstänkt för brott och har i samband med s.k. slutdelgivning fått en kopia av förundersökningsprotokollet. Protokollet innehåller bl.a. utskrift av ljudupptagningar av förhör med vittnen. Min son vill gärna lyssna på ljudupptagingarna får att förvissa sig om att allt det vittnena sagt har skrivits ut korrekt. Har han rätt att få ta del av ljudupptagningarna?
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Se slutet för en sammanfattning av vad som framkommer nedan samt varför det egentligen inte har en betydelse för din son att få ut de faktiska ljudinspelningarna av förundersökningsförhören.
Alla har en grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF). En allmän handling kan exempelvis vara en text, bild, film eller ljudinspelning. För att ljudinspelningen ska vara en allmän handling ska den vara förvarad hos polisen och antingen ha kommit in till myndigheten eller skapats där, (2 kap. 3-4 §§ TF).
Begränsning av rätten att få ut allmänna handlingar
Rätten att få ta del av allmänna handlingar får dock i undantagsfall begränsas i lag bland annat med hänsyn till intresset av att förebygga eller lagföra brott, (2 kap. 2 § TF). Pågående förundersökningar är med hänsyn till detta intresse i princip hemliga och omfattas av förundersökningssekretess enligt främst 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), till skydd för det allmännas intresse av att förebygga och lagföra brott, samt 35 kap. 1 § OSL till skydd för enskilda i brottsutredande myndigheters brottsförebyggande och lagförande verksamhet.
Det är dock av betydelse för den som misstänks för brott att kunna få fortlöpande kännedom om resultaten av olika utredningsåtgärder, med anledning av dennes möjligheter att göra sina synpunkter gällande. Den misstänkte måste få en möjlighet att i ett tidigt skede kunna förhindra ett obefogat åtal, (SOU 1926:32 s. 72).
Rätten för den misstänkte att få ut utredningsmaterial
Trots att en förundersökning är hemlig kan den som misstänks för brott ändå ha rätt att ta del av utredningsmaterial enligt regler och principer om partsinsyn. Regleringen av rätten att ta del av vad som förekommit vid förundersökningen (insynsrätten) är central för den enskildes rättssäkerhet och möjlighet för att kunna försvara sig mot misstankarna.
Den misstänktes rätt till insyn inträder dock först när denne i samband med förhör underrättas om skälig misstanke om brott, (23 kap. 18 § rättegångsbalken, RB). Den misstänkte får då såsom part gentemot åklagaren insyn i utredningen och möjlighet att påkalla utredningsåtgärder (se SOU 1926:32 s. 48). Som framgår av 23 kap. 18 § RB varierar emellertid insynsrätten beroende på i vilket skede en förundersökning befinner sig. Rätten till insyn i vad som kommer fram under en pågående förundersökning gäller även endast i den mån den kan ske utan skada för utredningen. Begränsningen innebär att den misstänkte inte ska få del av utredningsmaterial som gör att denne kan anpassa sina uppgifter, förstöra bevisning eller på annat sätt sabotera utredningen om den misstänkta brottsligheten. De brottsutredande myndigheternas intresse av att kunna bedriva utredningen effektivt väger därmed tungt.
Bedömningen av rätten att få ut en handling
Bedömningen blir i normalfallet beroende av i vilket skede en förundersökning befinner sig. Det är förundersökningsledaren som under en pågående förundersökning har, med beaktande av objektivitetsprincipen, att pröva om uppgifter kan lämnas till den misstänkte i det enskilda fallet. Någon skyldighet att motivera varför ett röjande av en viss uppgift skulle vara till nackdel för utredningen finns inte enligt rättegångsbalken. Justitieombudsmannen (JO), har dock ansett att ett avslag om att få del av uppgifter bör motiveras, (JO 1992/93 s. 202).
Under pågående förundersökning anses insynsrätten inte innebära en rätt att läsa eller på motsvarande sätt få tillgång till primärmaterial, förhörsutsagor, undersökningsprotokoll eller annat förundersökningsmaterial. Det är alltså inte fråga om någon rätt till aktinsyn. Inte heller kan den misstänkte göra gällande någon rätt att få kopior av materialet, (Regeringens lagrådsremiss - Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar s. 34).
Vid slutdelgivningen, när åtal har beslutats, har den misstänkte eller försvararen enligt 23 kap. 21 § fjärde stycket RB rätt att på begäran få en papperskopia av förundersökningsprotokollet (NJA 2015 s. 693). Om en offentlig försvarare är förordnad ska denne få förundersökningsprotokollet utan särskild begäran. Det är alltså först i och med att åtal väcks som den misstänkte får en rätt enligt rättegångsbalken till egna kopior av förundersökningsmaterial, se NJA 2008 s. 650, (Regeringens lagrådsremiss - Misstänktas rätt till insyn i förundersökningar s. 37).
Hela utredningsmaterialet omfattas av insynsrätten vid slutdelgivningen, vilket är anledningen till att din son fick ta del av utskrifterna för vittnesförhören. Detta har betydelse för den misstänktes möjligheter att enligt 23 kap. 18 § andra stycket RB avgöra om ytterligare utredningsåtgärder behövs eller om andra vittnen än de som redan hörts behöver höras (JO 2007/08 s. 87). Däremot kan den misstänktes och försvararens rätt till insyn fortfarande begränsas genom sekretessbestämmelser.
Ljudupptagningar av förhör ska dock bevaras till dess att förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller målet slutligt har avgjorts, (23 kap. 21 § c RB).
Sammanfattning av det ovan angivna
Den misstänktes fortlöpande rätt till insyn i förundersökningen inträder vid den tidpunkt då denne underrättas om skälig misstanke om brott. Det är förundersökningsledaren som bedömer hur den misstänktes rätt till fortlöpande insyn i förundersökningen lämpligen ska tillgodoses i det enskilda fallet. Förundersökningen bedrivs dock på ett objektivt sätt och innebär att omständigheter både till fördel och nackdel för den misstänkte beaktas. Vid slutdelgivning, det vill säga väckandet av åtal, får den misstänkte en rätt till egna kopior av förundersökningsmaterialet. Ljudupptagningar av förhör bevaras dock tills målet är avgjort.
Den faktiska betydelsen av att få ut ljudupptagningen är dock inte stor
Det spelar dock inte någon större roll huruvida det skulle kunna förekomma fel i transkriberingen av vittnesförhören i förundersökningsprotokollet som din son har fått. Anledningen till detta är att domstolarna i Sverige dömer enligt muntlighetsprincipen, vilken framkommer i 46 kap. 5 § RB. Enligt bevisomedelbarhetens princip ska all bevisning och annat material läggas fram muntligen vid huvudförhandling i domstolen, (35 kap. 8 § RB).
I huvudförhandlingen ska alltså förundersökningsledaren lägga fram all bevisning inför rätten. Det innebär att vittnesutsagor får läggas till grund för domstolens dom om dessa hörs direkt inför domstolen vid personlig inställelse. I normalfallet kan alltså berättelser ur förundersökningen inte användas som bevis vid rättegången i domstol, (36 kap. 16 § RB).
Hoppas att du fick svar på din fråga och lite hjälp på vägen! Är det så att du inte hr fått svar på frågan får du gärna återkomma med mer specifik information för ett bättre svar.
Med vänliga hälsningar,
