Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige?

2021-06-29 i Domstol
FRÅGA |Hej!Är parallella rättsystem och rättegångar olagligt i Sverige ? Kan man tex straffas för att ha tagit del i en alternativ rättegång? Eller Kan man frångå svensk lag ostraffat?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Det är rättens ansvar att avvisa en väckt talan om saken redan är prövad eller om saken prövas i en pågående processNär en domstol väl dömt en sak, tex en viss gärning, vinner processen rättskraft efter tre veckor. Om en part väcker en ny talan om samma sak ska talan avvisas eftersom saken redan blivit rättsligt prövad (17 kap. 11 § tredje stycket RB för tvistemål, 30 kap. 9 § första stycket RB för brottmål). En ny talan ska även avvisas om den avser en sak som är föremål för prövning i en redan pågående rättegång, s k litispendens. Litispendens föreligger då den ena av två samtidigt pågående rättegångar utgör rättegångshinder i den andra tvisten (13 kap. 6 § RB angående tvistemål, 45 kap. 1 § tredje stycket RB angående brottmål). Parallella rättegångar ska således inte ske. Detta eftersom det skapar oförutsägbarhet för parterna.Det är inget brott att delta i två olika rättegångar som behandlar samma sak. Det åligger i princip domstolen att beakta om det redan pågår en process om samma sak. Domstolen ska avvisa den senast väckta talan om det föreligger litispendens så att saken endast blir föremål för en rättsprocess. Det vore dock bra om man uppmärksammade rätten om en alternativ rättegång eftersom det tar onödigt med tid och resurser.Parallella rättssystem kan aktualiseras vid gränsöverskridande elementFrågan angående parallella rättssystem är svårare. Jag tolkar parallella rättssystem som att du menar att lagar i olika rättssystem aktualiseras samtidigt då det finns ett gränsöverskridande element. En sådan situation reds oftast ut genom traktat, dvs avtal länder emellan. Traktaten reglerar då vilken lag och därmed rättssystem som får företräde. Resultatet blir således inte att man inte omfattas av något rättssystem. Vilket rättssystem som får företräde beror på flera faktorer, exempelvis beroende på vilket annat rättssystem än det svenska som aktualiseras, vad för sak som tvistas om eller vad för brott det rör sig om. Du får gärna utveckla denna del av frågan om du vill specificera vad du åsyftar!Rättssystemet är uppbyggt för att man inte ska frångå svensk lag ostraffadVårt rättssystem är uppbyggt för att inte kunna frångå lagen ostraffad. Vissa brott är under allmänt åtal vilket innebär att en åklagare ska väcka talan mot den misstänktes (20 kap. 2 § första stycket RB, 20 kap. 6 § RB). Brott är som huvudregel under allmänt åtal (20 kap. 3 § första stycket RB). Brott som inte står under allmänt åtal, s.k. enskilt åtal, är beroende av att offret eller någon annan väcker åtal för brottet för att den misstänkte ska straffas. Brottmålsrättegång kräver således i praktiken att något rättssubjekt som är behörig väcker åtal för att straff ska utdömas (20 kap. 1 § RB). För att faktiskt bli dömd för ett brott så krävs det även att det är ''ställt utom rimligt tvivel'' att den misstänkte är skyldig. Det är ett relativt högt beviskrav som i praktiken gör att man hellre friar än fäller vid tveksamheter. Det går att diskutera huruvida det upplägget anses möjliggöra att man kan frångå svensk lag ostraffad vid brist på bevis. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kommer mitt strafföreläggande att synas i mitt belastningsregister?

2021-03-19 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hejsan. Jag har blivit stoppad av narkotikapolisen och dom har hittat en knatch hash på mig. Jag har erkänt allt och dom tog det och sa att jag kmr betala böter, dvs peningböter. Jag vill veta bara om det kommer stå som prick i mitt register eftersom dom sa att det kommer ej gå till rätten, jag kommer ba få betala litet böter. Tack
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om belastningsregister.Du har fått böter genom ett strafföreläggandeDu berättar att du har erkänt ditt brott på plats och att polisen meddelat att du ska betala böter. Att du måste betala penningböter utan att ditt ärende går till rätten innebär att du fått ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande ersätter alltså processen av en rättegång och förutsätter att personen erkänt sitt brott och det är klart vad straffet ska bli. Du kan välja själv om du vill godkänna eller bestrida föreläggandet när du fått brevet. En åklagare kan väcka åtal mot dig i tingsrätten om du väljer att bestrida föreläggandet. Uppgifter om böter tas bort från ditt belastningsregister 5 år efter godkännandet av ditt strafföreläggandeEtt belastningsregister innehåller bland annat uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 § p. 1 lagen om belastningsregister). Det innebär att en uppgift om att du dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, böter eller penningböter ska registreras. Uppgifter om böter gallras (tas bort) 5 år efter godkännandet av strafföreläggandet (17 § p 9 lagen om belastningsregister).Avslutningsvis kommer uppgiften om att du blivit dömd till böter att stå i ditt belastningsregister i 5 år. Du kan välja att bestrida ditt strafföreläggande när du fått hem det, men då finns det en risk att en åklagare väcker åtal och att ditt ärende går till domstol.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga tingsrätten beslut angående klander av ett testamente?

2021-02-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej om man klandrar ett testamente till tingsrätten och inte är nöjd med resultatet kan man då överklaga till högre instans
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) och rättegångsbalken (RB).Du kan angripa testamentets giltighet genom att framställa en klandertalan inom 6 månader från delgivningen till arvingarnaFör att testamentet ska bli gällande krävs det att arvingarna godkänner testamentet eller att arvingarna delges. En arvinge kan dock angripa testamentets giltighet genom att framställa en klandertalan inom 6 månader efter delgivningen till arvingarna (14 kap. 5 § första stycket ÄB). Grunderna för klandertalan kan exempelvis vara att testamentet innehåller formfel eller att testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning (13 kap. 1–2 § ÄB). Bevisbördan åligger på den som framställer talan. Det är alltså den som klandrar testamentet som ska bevisa att testamentet inte bör gälla.Du överklagar till hovrätten genom att skriftligen skicka in överklagan inom 3 veckor från att tingsrättens dom meddeladesSom huvudregel gäller att man kan överklaga en tingsrätts dom, om inte annat är föreskrivet (49 kap. 1 § första stycket RB). Det finns inget särskilt föreskrivet angående att överklaga ett beslut i tvistemål om testamente, vilket innebär att huvudregeln gäller. För att överklaga ska du skicka in en skrivelse till tingsrätten inom tre veckor från den dag tingsrättens dom meddelades (50 kap. 1 § RB). Överklagandet ska innehålla uppgifter om domen som överklagas, i vilken del domen överklagas och den ändring i domen som yrkas samt grunderna för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga (50 kap. 4 § första stycket p 1–3 RB). Överklagandet ska även innehålla uppgifter om de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, och de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis (50 kap. 4 § första stycket p 4–5 RB).Tingsrättens dom kan endast överklagas ifall hovrätten meddelar ett prövningstillstånd Överklagandet av beslutet innebär att hovrätten kommer att döma ärendet (2 kap. 1 § RB). Det krävs som huvudregel att hovrätten meddelar ett prövningstillstånd för att pröva tingsrättens dom (49 kap. 12 § RB). Om det krävs ett prövningstillstånd för att hovrätten ska få döma i målet, ska tingsrättens dom innehålla sådana uppgifter (49 kap. 15 § RB). Hovrätten ska meddela ett sådant prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, det krävs ett prövningstillstånd för att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till eller om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. (49 kap 14 § p 1–3 RB). Avslutningsvis är det hovrätten som bedömer ifall något krav för att prövningstillstånd ska meddelas är uppfyllt. Det innebär att jag inte bedöma ifall målet faktiskt kommer att tas upp av hovrätten. Men du har som sagt rätt att inom tre veckor överklaga tingsrättens dom genom att skriftligen skicka in överklagan, innehållandes alla uppgifter som krävs, inom tre veckor från att tingsrättens dom meddelades. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur stor är risken för att bli häktad om man på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som har över 2 års fängelse på straffskalan?

2021-01-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om en person blir på sannolika skäl misstänkt för ett brott som har över 2 år på straffskalan och som kan ge många års fängelse, blir personen automatiskt häktad då? Hur stor är risken att bli häktad då? Blir personen ofta häktad kort efter att brottet begåtts?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning förutsätter ett års fängelse på straffskalan och att det finns risk för att den misstänkte undandra sig lagföring, försvårar sakens utredning eller fortsätter brottslig verksamhetDen som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket ett års fängelse eller däröver är föreskrivet, får häktas (24 kap. 1 § första stycket RB). Den misstänkte får dock endast häktas om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att personen undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning genom att exempelvis undanröja bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Personen blir inte automatiskt häktad utan häktning förutsätter att ovannämnda krav är uppfyllda.Utgångspunkten är att en misstänkt person häktas för ett brott som inte föreskriver ett lindrigare straff än 2 årOm det för brottet inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i två år är huvudregeln att en person som på sannolika skäl är misstänkt ska häktas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Personen ska dock inte häktas ifall det är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Skälen för häktningen måste även uppväga det intrång som åtgärden innebär (24 kap. 1 § tredje stycket RB).Häktning kan endast ske inom brottets preskriptionstidDet går inte att svara på hur ofta en person blir häktad efter att brottet begåtts eftersom vissa brott är svårare att utreda än andra. Man kan dock inte häktas efter att brottets preskriptionstid löpt ut (35 kap. 1 § första stycket BrB). Brottets preskriptionstid beror på brottets straffskala. Preskriptionstiden för brott med maximalt 2 års fängelse i straffskalan är fem år (35 kap. 1 § första stycket p 2 BrB). Preskriptionstiden för brott med maximalt straff på högre än 2 års fängelse är minst tio år (35 kap. 1 § första stycket p 3–5 BrB). Inom preskriptionstiden kan du häktas och lagföras för ditt brott. Vissa brott har ingen preskriptionstid, exempelvis mord, dråp och våldtäkt mot barn (35 kap. 2 § första stycket BrB).Sammanfattningsvis beror svaret på om 2 års fängelse är det lägsta föreskrivna straffet för brottet eller om det endast finns med i straffskalan. Utgångspunkten är att den misstänkte blir häktad om det för brottet inte är föreskrivet ett lindrigare straff än 2 år. Det innebär en stor risk för att bli häktad eftersom det måste vara uppenbart att skäl för en sådan åtgärd saknas för att inte bli häktad. Det krävs dock en bedömning enligt ovannämnda risker om det för brottet endast är föreskrivet 2 års fängelse i straffskalan, men inte som brottets lindrigaste straff.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Varför förhör man inte vissa personer i en utredning?

2021-06-28 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, min exman har anhållits misstänkt för misshandel i nära relation, men det finns inga vittnen eller bevis mer än egna bilder på blåmärken. Misshandel skall ha skett vid olika tillfällen under två år bakåt i tiden. Min fråga är, varför förhör man inte närstående som vuxna barn samt ex fru till den misstänkte i en utredning? Vi som varit nära den här relationen.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Förhör kan ske under olika stadier i en utredning. Polis kan hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen innan en förundersökning hunnit inledas. (23 kap. 3 § fjärde stycket RB). Även efter att en förundersökning har inletts får förundersökningsledaren hålla förhör med någon om denne kan antas lämna upplysningar av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § RB). Det är svårt för mig att svara på varför polisen inte förhört vissa personer i det aktuella fallet eftersom jag inte har någon kännedom om omständigheterna. Det verkar dock som att polisen gjort bedömningen att dessa närstående personer inte hade kunnat lämna upplysningar som är av vikt för utredningen utan de har valt att gå en annan väg.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur stora är riskerna för att fel person sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning?

2021-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En anhörig till mig sitter häktad för bedrägeri och olovlig identitetsanvändning. Hur stora är riskerna att man vid dessa typer av brott tar fel person, med tanke på bevisning osv?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB).Häktning enligt huvudregeln, regeln om obligatorisk häktning och regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet förutsätter att en person på sannolika skäl är misstänkt Häktning kan ske enligt fyra olika regler. Huvudregeln är att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han undandrar sig lagföring eller straff, försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet (24 kap. 1 § första stycket RB). Att en person på sannolika skäl är misstänkt för ett brott innebär att misstanken framstår som berättigad vid en objektiv bedömning. Det är något som binder den misstänkte till brottet, exempelvis ett vittne. Det finns även en regel som innefattar obligatorisk häktning om brottet inte förskriver ett lindrigare straff än 2 års fängelse (24 kap. 1 § andra stycket RB). Maxstraffet för normalgraden av bedrägeri är fängelse i 2 år och maxstraffet för olovlig identitetsanvändning är också 2 år (9 kap. 1 § första stycket BrB och 4 kap. 6 § b BrB). Det innebär att det finns lindrigare straff än 2 år på straffskalan och att regeln om obligatorisk häktning inte blir tillämplig.En person kan även häktas oberoende av brottets beskaffenhet om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller inte har någon hemvist och det finns risk att personen undandrar sig lagföring (24 kap. 2 § första stycket p 1 RB). Det krävs samma misstankegrad, sannolikt misstänkt, för att personen ska häktas i enlighet med bestämmelsen.Utredningshäktning har ett lägre krav på misstankegraden och förutsätter endast skäligen misstänktDet finns en häktningsåtgärd som kräver en lägre misstankegraden än att det föreligger sannolika skäl som talar för misstanken. Vid s.k. utredningshäktning krävs endast att den misstänkte är skäligen misstänkt för brott (24 kap. 3 första stycket RB). Med skäligen misstänkt menas att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att den misstänkte har begått det aktuella brottet. Förutsättningarna för utredningshäktning är även att häktning enligt huvudregeln eller regeln om häktning oberoende av brottets beskaffenhet måste vara uppfyllda och att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.Häktning är provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet och domenHäktning är ett väldigt ingripande processuellt tvångsmedel och är provisorisk i förhållande till åtalet. Det innebär att häktning endast ska ske ifall man tror att personen i fråga kan bli dömd. Det talar för en inte alltför stor risk att man häktar fel person. Dock är det inte självklart att personen man häktar har begått brottet, exempelvis kan bevisningen i fallet vara missvisande eller otillräcklig för att veta. Eftersom jag inte har någon konkret information kring omständigheterna i ditt specifika fall kan jag dessvärre inte svara mer precist än så.Sammanfattningsvis måste man först fastställa vilken häktningsgrund din anhörige blivit häktad på eftersom det finns olika krav på misstankegrad för olika häktningsåtgärder. Dock krävs det mest sannolikt ett bevisningsunderlag som talar för att din anhörige är sannolikt misstänkt för att man ska sitta häktad vid sådana brott. Det går som sagt inte riktigt att mäta hur stor risken är att man häktar fel person vid brott av bedrägeri och olovlig identitetsanvändning eftersom jag inte har tillgång till bevisunderlaget i det enskilda fallet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över.Med vänliga hälsningar,

Jag har fått en delgivning hemskickad, innebär det att en rättegång kommer att inledas?

2021-02-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått en delgivning hemskickad ett tag efter förhör, betyder det att det kommer att bli en rättegång eller att det är klart utan rättegång? Det står inget om rättegång. Mvh
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Jag utgår från att din fråga rör ett brottmål. Ställ gärna frågan igen om det rör sig om ett tvistemål!Delgivning kan ges när en person är skäligen misstänkt för brottet eller när undersökningsledaren slutfört utredningenDelgivning innebär att en skriftlig handling på ett visst föreskrivet sätt överlämnas till personen som berörs av handlingen, exempelvis en brottsmisstänkt. När en förundersökning kommit så långt att en person kan anses skäligen misstänkt för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § första stycket RB).Delgivningen du har fått hemskickad är troligtvis en s.k. slutdelgivning. Slutdelgivning innebär att undersökningsledaren slutfört utredningen och att du och försvararen har en ovillkorlig rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen (23 kap. 18 a § första stycket RB). Du och försvaren har även rätt att begära att förundersökningen kompletteras. Åklagaren får inte besluta om att väcka åtal innan detta har skett.Det krävs att åklagaren på objektiva grunder kan förutse en fällande dom för att besluta om att väcka åtalÅklagaren har alltså en skyldighet att avvakta med beslutet fastän förundersökningen från dennes sida är färdigställd. Det är först efter slutdelgivningen och invändningar från försvaret som åklagaren ska besluta om att väcka åtal eller inte (23. kap 20 § RB). Det krävs att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom för att åklagaren ska väcka åtal. Åtal får inte väckas om försvarets kompletteringar och åberopande av nya omständigheter rubbar förväntningarna för en fällande dom.Sammanfattningsvis måste åklagaren avvakta med att besluta om att väcka åtal eftersom du har rätt att ta del av och komplettera förundersökningsmaterialet så att alla omständigheter och sidor kan beaktas. Det står alltså inte klart om målet kommer att gå till rättegång än.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur stämmer man en person?

2020-12-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man stämmer en person som har handlat på fakturor i ens namn och använt ens kort o vägrar betala ? Polisen säger att jag ska stämma personen men jag vet inte hur man gör riktigt?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att stämma någon måste du skicka in en stämningsansökan till en tingsrätt vars upptagningsområde omfattar den ort där motparten, om det är en privatperson, var folkbokförd den 1 november året innan stämningsansökan skickas in.Du kan skriva en egen ansökan eller fylla i en blankett som finns på Sveriges domstolars hemsida, här: https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/blanketter/tvist/ansokan-om-stamning---dv-161.pdf. I blanketten ska du nämna dina personuppgifter samt din motparts. Du ska även förklara vad det är du vill att domstolen ska döma. Du ska sedan skriva ut ansökan och underteckna den. Du kan även bifoga eventuella bilagor om du så önskar och om det stödjer ditt yrkande. Du betalar sedan en ansökningsavgift och skickar in stämningsansökan till tingsrätten.Här förklaras stegen ytterligare: https://www.domstol.se/amnen/tvist/tvistemal-i-domstol/ansok-om-stamning/Du kan ta hjälp av ett juridisk ombud som kan hjälpa dig med ansökan ifall det känns lättare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,