Yttrandefrihet vid delning av Facebookinlägg

2018-01-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejJag har hört att man räknas som ansvarig utgivare för det som jag publicerar på min Facebooksida. Även om jag bara delar en annans persons inlägg. Om det är så? Gör man skyldig till ett brott om man delar ett inlägg eller artikel för att påvisa att den som skrivit inlägget/artikeln begår ett brott. Exempelvis dela en artikel och skriva i kommentarsfältet "Är inte denna artikel hets mot folkgrupp?"MVHTobias
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga, Hemsidor räknas som tekniska upptagningar och Facebookinlägg skulle alltså eventuellt kunna falla under yttrandefrihetsgrundlagen (se YGL 1:1 st. 4). Inlägg på Facebook faller dock generellt utanför YGL:s tillämpningsområde och istället under yttrandefriheten som återfinns i regeringsformen (RF 2:1). Detta beror på att Facebookinlägg generellt inte uppfyller förutsättningarna för att YGL ska tillämpas, b.la. pga ogranskade kommentarsfält och krav på ansvarig utgivare (se regeln om envägskommunikation i YGL 1:9 p.1 och kravet på ansvarig utgivare i YGL 4:1). Att Facebookinlägg faller under regeringsformen istället för yttrande- eller tryckfrihetsgrundlagen ger ett svagare skydd för den som publicerar inlägget. Frågan om ansvar för delade Facebookinlägg var länge oklart. Högsta domstolen har dock tydliggjort att ansvar för exempelvis förtal inte enbart gäller de som sätter uppgifterna i omlopp, utan även de som sprider uppgifter genom att exempelvis dela på Facebook eller Twitter. Det är intressant att fråga sig om man kan fällas till insvar för att dela en artikel ifall man delar för att kommentara innehållet. Ifall orginalinlägget skulle vara hets mot folkgrupp kan konstateras att detta är ett brott mot allmänheten varför enbart Justitiekanslern kan väcka åtal – vilket denna är extremt restriktiv med (se TF 9:2, YGL 7:1, BrB 16:8 och RB 20:2 och RB 20:8). Jag har alltså svårt att se att frågan ens skulle prövas, även om frågeställningen är mycket intressant .Vad gäller förtal (BrB 5:1) tror jag inte att delning med en kommentar som ifrågasätter orginalinlägget skulle anses vara brottslig eftersom det måste vara "ägnat att utsätta (personen) för andras missaktning". Ifall delningen var ägnad att exempelvis ifrågasätta uppgiften skulle rekvisitet "ägnat att utsätta för andras missaktning" alltså inte vara uppfyllt och förtalsparaggafen inte vara tillämplig. Hoppas att svaret var till hjälp och tveka inte att höra av dig om du har några fler frågor!Vänligen,

Privacy laws and constitutional protection

2016-03-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |GreetingsEarlier today I asked a question regarding removal of my private information (date of birth, financial records, address, etc.) from companies such as Ratsit. I believe the response I was given to be a "template response". Yes, I am aware that in Sweden this information is available from Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket and SCB, but Ratsit are neither of those. They are a *private business*. If someone wants my information they can indeed ask for it from Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket or SCB. But Ratsit are neither of those, they are a private company and I do not wish THEM providing access to my information nor do I wish THEM consolidating information from various governmental sources into one easily searchable unit which they then sell. There is a significant difference between a governmental agency providing this information as opposed to a private company selling it.I refuse to believe that such a forward country would have such appallingly backwards laws regarding protection of basic personal information, such as one's address or financial data.Please advise what legal course of action one can take when a private company refuses to cease dispersing information that only governmental agencies should be able to dismiss.Sincerely
|Hi and thank you for your response to the earlier question that I answered.Yes, exactly as you write, the private information is legally available from Swedish governmental agencies. This legal right of access to information is derived from the Swedish constitution, also called "The openness principle" ("Offentlighetsprincipen") which is regulated by The Swedish Freedom of the Press Act (Tryckfrihetsförordningen and Yttrandefrihetsgrundlagen). This "openness principle" represents fundamental values in the Swedish society.How come that this information can, legally, be distributed by private companies? There are laws governing privacy information, such as the Personal Information Act (Personuppgiftslagen), which controls how private information can be stored. These laws contain several restrictions of how this information can be sorted, categorized and used in commercial settings. Under normal circumstances these laws would apply to the business that a company, such as RatSit, conducts. These companies have applied, and been granted, publication authorization certificates (utgivningsbevis). These certificates, of which rules can be found in the 9th paragraph of the second chapter in the YGL, set aside the above mentioned Personal Information Act (see the 7th paragraph in PUL for the rule). This means that these private companies no longer are controlled by these laws. Since these companies, with the certificates, enjoy the same protection as journalistic medias, no government controlled agency can stop publications of private information nor can this information be censored by governmental agencies.This means that these companies have legal right to publish this information. This is, compared to other countries, an anomaly.There is one case from the Court of European Union concerning the publishing of private information (C-131/12 Google Spain). In this case, Google had searchable information about a spanish man with information about a foreclosure of a property. The Court ruled that there is a right to be forgotten, if the information published is neither adequate, relevant or redundant. In other words, apart from this, there is not a "right to be forgotten" against companies that have relevant protection under journalistic rules (such as these certificates).Apart from this case, there are no relevant court decisions concerning your question. From a Swedish legal viewpoint, public authorities cannot stop the publishing of this information. However, the Court of European Union might have other ways of reasoning.To give this legal question an ultimate test against the law of the European Union, one must first seek (notably: sue) the Swedish government (notably: DataInspektionen) for not stopping the private companies from publishing this information. And after, when the Swedish courts rule in the favor the companies, appeal the court's decision to the Court of the European Union. So, the legal course of action is suing the Swedish Information Agency (Datainspektionen) for not stopping the publishing the information, and then appealing the decision of the Swedish court to the Court of European Union for a trial in this matter.I hope I fully answered your question this time and I wish you a pleasant day.Sincerely,

Massmedial kränkning, förtal?

2014-08-22 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej. Jag läste idag en artikel i Veckans Affärer som ligger ute på nätet och där jag finns med: som Sveriges värsta skattesmitare!? Det var ju för mig en kränkande artikel Jag vet med bestämdhet att jag inte har några skatteskulder! Nu undrar jag vad som är rimligt med tanke på att det verkar som att det har blivit någon sorts sport att skriva i princip vad som helst på nätet!? Vad kan jag som privatperson göra för att få någon upprättelse?Jag känner mig väldigt kränkt!
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga!Tråkigt att höra att du känner dig kränkt och oskyldigt utpekad.Liknande frågor har behandlats av Lawline tidigare och jag hänvisar dig därför till ett tidigare svar som en av mina kollegor på Lawline skrivit: http://lawline.se/answers/uthangd-pa-webbsida-fortalHar du fler frågor är du välkommen att återkomma.Mvh

Skyldighet att moderera medlemstexter på hemsidor

2013-07-30 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej Finns det något sätt att tvinga en hemsida att se till att en kränkande text på en medlemsprofil tas bort? Det går att avgöra dem det är hon skriver om och i detta fall är det mig hon skriver om. Jag har skrivet till båda administratörerna, till två stycken sajtadministratörer men även skickat mail till företaget. Enligt dem har texten rätt att vara kvar eftersom hon varken nämner nick eller namn men samtidigt vet man vem det är hon skriver om och eftersom man vet vem texten handlar om borde detta räcka för att de ska kräva att texten försvinner.
Kim Dohm-Hansen |Hej och tack för din fråga,Förutsatt att texten inte utgör något brott, såsom olaga hot eller förtal, så regleras den bara av företagets egna policies om nätetikett. Det är alltså upp till företaget själva att bestämma huruvida texten får stå kvar eller skall tas bort. Det blir då deras bedömning i frågan som gäller. Man måste beakta att yttrandefriheten är ganska stark i Sverige. Att något är kränkande innebär inte per automatik att det är olagligt eller måste tas bort. [Texten fanns bifogad i den ursprungliga frågan men redigerades bort för att skydda de inblandades identiteter. Texten bedömdes inte utgöra brott. Därför följer heller inget resonemang om företagets eventuella skyldigheter i en sådan situation.]Vänligen,

Skoluppgift

2017-05-15 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |har fått den här frågan att lösa, men har noll ide hur jag ska börja och det är därför jag vänder mig till er. Här är frågan; Den berömda kändisadvokaten Klister van der Trast (nedan Trast) har skrivit en spännande deckare som har snappats upp av förlaget Solpocket. Trast har i olika delar av bokens handling tagit inspiration från fall där han själv har varit inblandad, i egenskap av försvarsadvokat. Trast och Solpocket kommer överens om att förlaget får exklusiva rättigheter till att trycka och sälja deckaren. Strax innan den ska skickas till tryck får förläggaren lite kalla fötter. Han är rädd för att någon i den "undre världen" ska känna igen sig i bokens handling, och beslutar därför att ändra handlingen ytterligare. Boken går därefter i tryck, men Trast är inte helt nöjd eftersom storyn har förändrats.Vad gäller för mångfaldigandet av Trasts bok och förläggarens ändringar? Utred rättsläget!
Lenita Pettersson |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dig fråga.På Lawline har som policy att inte besvara skoluppgifter. Du kan dock givetvis använda vår sökfunktion för att söka svar på liknande frågor som vi besvarat. Med vänlig hälsning,

Rätt att filma på offentlig plats

2016-02-20 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, jag undrar om det är lagligt att filma en eller flera poliser med min telefon eller kamera om jag blir stoppad med min moped, typ ett trafikstopp eller sånt ni fattar nig.
|Hej och tack för din fråga!Utgångspunkten är att du har en obegränsad rätt att filma vem som helst på offentlig plats, vilket följer av Yttrandefrihetsgrundlagen.Om filmandet hindrar polisens arbete eller stör den allmänna ordningen kan polisen ha rätt att avvisa dig från platsen i enlighet med polislagen 13 §.Slutligen kan filmandet också utgöra brottet ofredande, brottsbalken 4:7. Då krävs i princip att filmandet är extremt störande, t.ex. om du trycket upp mobiltelefonen i ansiktet på den filmade.Sammanfattningsvis har du fullt laglig rätt att filma polisen i de situationer du beskriver. Det kan till och med vara ett mycket bra sätt att kontrollera att den offentliga makten håller sig inom lagens ram.Vänligen

Uthängd på webbsida – förtal?

2013-12-24 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, jag har nu blivit uthängd på avkodat.research.nu tillsammans med tusentals andra trots att jag inte gjort något olagligt eller skrivit något rasistiskt. Detta måste väl bryta mot flera av Sveriges lagar? Hur går jag vidare?
| Hej och tack för din fråga! Eftersom hemsidan i fråga har s.k. utgivningsbevis är den enda brottsrubricering som kan komma i fråga förtal, som stadgas i tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 § p. 14 (via hänvisning i yttrandefrihetsgrundlagen 5 kap 1 §). Med förtal menas att någon pekar ut annan som brottslig eller klandervärd i sitt leverne eller annars sprider uppgift om annan som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Om du blivit utpekad som rasist eller för att ha begått någon olaglig handling kan det räcka för att uppfylla detta krav. I förtalsbestämmelsen fick dock även ett försvarlighetsundantag.  Detta innebär att man först prövar om det var försvarligt att sprida uppgiften i fråga. Här tar man hänsyn till saker som huruvida det fanns ett allmänintresse av att uppgiften spreds, vem som utpekades och hur etc. Det är kanske här som knäckfrågan finns i ditt fall, men eftersom jag inte känner till några närmare detaljer i fallet är det svårt att uttala sig. Var det inte försvarligt att sprida uppgiften föreligger förtal.Om det är så att det ansågs försvarligt att sprida uppgiften i fråga går man vidare och prövar om uppgiften var sann eller om den som spred den hade skälig grund för att tro att den var sann. Här beror alltså prövningen på vad det var för uppgift som spreds i det aktuella fallet. Om uppgiften inte var sann och man inte hade skälig grund för att tro att den var sann är det frågan om förtal. I det här sammanhanget är det också mycket viktigt att ta upp reglerna kring åtal och process. Åklagare vid yttrandefrihetsbrott är alltid Justitiekanslern (JK) enligt yttrandefrihetsgrundlagen 7 kap. 1 §. Det är alltså JK som beslutar om förutsättningar för åtal föreligger eller inte. Vad gäller åtal för förtal får sådant endast väckas om det kan anses påkallat från allmän synpunkt av särskilda skäl (se https://lagen.nu/1962:700#K5P5S1). Ribban för åtal ligger alltså högt och det är mycket sällsynt att JK väcker åtal för yttrandefrihetsbrott i form av förtal. Om JK inte väljer att gå vidare är den enda möjligheten att göra det själv. Det kan ske antingen genom att man driver ett s.k. enskilt (straffrättsligt) åtal eller genom att man begär skadestånd i en civilrättslig process (exempelvis för allvarlig kränkning genom brott enligt skadeståndslagen 2 kap. 3 §, se https://lagen.nu/1972:207#K2P3S1). I båda dessa fall ska man dock vara medveten om att det kan få ekonomiska konsekvenser i form av rättegångskostnader. Yttrandefrihetsgrundlagen hittar du https://lagen.nu/1991:1469 och tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949:105. Hör gärna av dig om du undrar över något mer. Vänligen

Får man lägga upp ett privat meddelande på Facebook?

2013-07-21 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hejsan Ifall jag får ett meddelande på FB från en person som kommenterar något jag har skrivit på min FB sida eller i nån debattråd, finns det något som hindrar att jag lägger ut det meddelandet på min FB-sida eller i debattråden.
| Hej och tack för din fråga! Nej, som huvudregel finns inget hinder för att lägga upp ett privat meddelande på Facebook. Möjliga undantag skulle kunna vara om meddelandet i sig innebär exempelvis förtal (sprider missaktande uppgift om annan) eller hets mot folkgrupp eller är skyddat av upphovsrätt (skulle det kunna vara om det är frågan om ett lite längre debattinlägg). Innehåller meddelandet personuppgifter kan man också behöva titta på personuppgiftslagen. Eftersom jag inte vet hur meddelandet i det här fallet ser ut är det dock svårt att göra någon mer precis bedömning. Som huvudregel finns dock som sagt inte något hinder. Hör gärna av dig om du undrar över något mer. Vänligen