Yttrandefrihetens gränser

2013-03-12 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hejsan! Vart går gränsen för yttrandefrihet i Sverige? Får jag egentligen tycka och tänka vad jag vill utan att kränka en folkmassa förstås utan att bli straffad för det?
| Hej och tack för din fråga! Frågan om var gränsen för yttrandefriheten går/bör gå har alltid varit och kommer alltid vara en mycket omdiskuterad och ständigt aktuell fråga. Det här är alltså ett ämne som man skulle kunna skriva mycket och långt om, men jag ska försöka hålla mig kortfattad här. Till att börja med är det viktigt att dra gränsen mellan att tycka/tänka något och att uttrycka denna åsikt. Det som begränsas i lag är alltid någon form av uttryck för en åsikt (jfr själva termen yttrandefrihet – frihet att uttrycka något). Själva tanken är, som man ibland säger, fri. Vidare är det också viktigt att uppmärksamma att så länge du inte uttrycker din åsikt så att någon annan kan ta del av den kan du inte heller straffas för detta. Så för att svara kort på din fråga; ja du får tycka och tänka vad du vill, men du får däremot inte alltid uttrycka denna åsikt precis hur du vill. Och det är här frågan blir svårare att besvara. För att få ledning i frågan om vad som allmänt motiverar inskränkningar i yttrandefriheten i Sverige kan man titta i regeringsformen 2 kap. 23 §. Där anges att man får begränsa yttrandefriheten med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Rent generellt kan man nog sammanfatta det med att det i grund och botten alltid handlar om att skydda människors ära, integritet och/eller säkerhet. Antalet lagregler som i någon mån begränsar yttrandefriheten är alltför stort för att det ska bli meningsfullt att försöka lista dem, men några av de viktigaste/oftast aktualiserade kan ändå nämnas: - De så kallade yttrandefrihetsbrotten i tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 §. Här regleras bland annat förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp som sker i grundlagsskyddade medier. - Ärekränkningsbrotten i brottsbalken (BrB) kap. 5. - Förbudet mot hets mot folkgrupp i BrB 16 kap. 8 §. Till detta kan exempelvis läggas (bland mycket annat) förbudet mot olaga hot i BrB 4 kap. 5 § och regleringen i personuppgiftslagen,  upphovsrättslagen m.m. Hur vidsträckt yttrandefriheten är i Sverige är alltså något många diskuterar, kanske särskilt med utgångspunkt i regleringen om hets mot folkgrupp eller om förtal (i dessa dagar av näthatsdiskussioner). Diskussionen blir också mer komplex i och med att så mycket beror på omständigheterna i det enskilda fallet, och även det faktum att skyddet för yttrandefriheten är mycket starkare i grundlagsskyddade medier än i andra fall etc. Att rent generellt svara på frågan om exakt var gränsen för yttrandefriheten går ter sig alltså närmast omöjligt. Svaret blir – för att använda juristens allmänna favoritsvar – "det beror på".Regeringsformen hittar du https://lagen.nu/1974:152 tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949:105 och brottsbalken https://lagen.nu/1962:700. Vänligen

Kränkande information på en webbplats

2013-02-03 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Kan en hemsida på internet som är skyddad enligt grundlagen skriva kränkande saker om mig?
Farhad Niroumand |Hej Josef,Tack för din fråga.Webbplatser som hör till massmedieföretag har normalt ett grundlagsskydd. Dock så innebär inte detta att de kan publicera vad som helst. Webbplatsen får inte publicera personuppgifter i strid med vissa brott som anges i grundlagen, som exempelvis förtal och förolämpning. Anser du dig utsatt kan du göra en polisanmälan. Justitiekanslern, JK, som är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område, tar endast i undantagsfall upp åtal som handlar om förtal och förolämpning. Det finns även möjlighet att driva enskilt åtal, det vill säga att själv lämna in en stämningsansökan till domstol. Du kan även vända dig till Allmänhetens Pressombudsman, PO. PO hjälper personer som känner sig "utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar eller tidningars hemsidor".Vänliga hälsningar,

Yttrandefrihetens gränser

2010-04-26 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Har man i och med yttrandefriheten rätt att sprida sin politiska åsikt även om den bryter mot till exempel lagen om förbud mot diskriminering?
Georg Dellborg |Hej. Som utgångspunkt har man alltid rätt att göra sin åsikt hörd, oavsett vilken denna är. Yttrandefriheten som princip slås fast redan i 2 kap. 1§ Regeringsformen, som är vår viktigaste grundlag. Det finns dock lagregler i Sverige som innebär att vissa typer av uttalanden kan vara olagliga. Regler om detta finns framförallt i 16 kap. Brottsbalken som handlar om brott mot allmän ordning. I 16:8 BrB sägs till exempel att den som uttalar hot eller missaktning mot en folkgrupp gör sig skyldig till hets mot folkgrupp, vilket alltså är ett brott. Vidare kan man göra sig skyldig till brott om man uppmanar andra människor att begå brottsliga handlingar. Detta kallas uppvigling och är förbjudet enligt 16:5 BrB. Att uppmana till våld eller uttrycka sig starkt kränkande om en grupp är alltså olagligt, även om det är en politisk åsikt som ligger bakom uttalandet. Det innebär inte att man inte får diskutera t.ex. invandring eller andra ”känsliga” saker, men gränsen går vid kränkningar och uppmaning till våld. När det sedan gäller diskriminering, så innebär diskriminering att man särbehandlar en annan person på en otillåten grund – t.ex. för att personen är homosexuell. I BrB 16:9 finns ett förbud för näringsidkare (alltså företagare, butiksägare osv.) att diskriminera kunder eller andra personer de möter i sin verksamhet. Det finns också en särskild diskrimineringslag som förbjuder diskriminering i arbetslivet, utbildningssystemet, socialtjänsten osv. Reglerna mot diskriminering handlar alltså om hur personer som befinner sig i en viss ställning (arbetsgivare, butiksägare, tjänstemän osv.) får och inte får bete sig mot personer de möter i tjänsten. Diskriminering begås alltså snarare genom en handling mot en annan person, än genom att uttala en politisk åsikt. För åsikter som sprids i tryckta skrifter eller i radio, TV osv. finns Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Inte heller i sådana medier får t.ex. hets mot folkgrupp förekomma, men om detta brott begås genom uttalanden i medier finns vissa särskilda bestämmelser om vem som ansvarar för detta. Återkom gärna om du undrar något mer. Regeringsformen, Brottsbalken, Tryckfrihetsförordningen och Diskrimineringslagen finns här: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19740152.HTM http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19620700.htm http://www.notisum.se/Rnp/SLS/LAG/19490105.htm http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20080567.htm

Grundlagsskydd för hemsidor/bloggar

2013-02-18 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående bloggars skydd när de är kopplade till en nyhetstidnings hemsida såsom aftonbladet. Normal sett är bloggar inte skyddade av YGL eller TF och jag skulle vilja hävda att om bloggar som i det här fallet är kopplade till aftonbladets hemsida skall kunna vara skyddade måste det särskilt ansökas om, dvs utgivningsbevis. Så min fråga är egentligen om bloggar som är kopplade till sådana hemsidor automatiskt omfattas av hemsidans grundlagsskydd ? Hälsningar Axel
|Hej Axel och tack för din fråga!Jag utgår i mitt svar från att det som avses är en blogg av den här typen: http://bloggar.aftonbladet.se/bankoniva/Det stämmer att att bloggar normalt sett inte omfattas av grundlagsskyddet i YGL. Vad gäller just den aktuella typen av blogg så omfattas den dock av det s.k. automatiska grundlagsskydd som medieföretag kan få enligt YGL 1 kap. 9 § st. 1 (se https://lagen.nu/1991:1469#K1P9S1). Detta skydd uppstår alltså automatiskt, och medieföretag behöver endast anmäla detta till Myndigheten för radio och TV (en s.k. "databasanmälan").Det automatiska grundlagsskyddet för hemsidor ska inte förväxlas med möjligheten (för vem som helst, inte enbart medieföretag) att ansöka om frivilligt utgivningsbevis i YGL 1 kap. 9 § st. 2. I de fall man är osäker på om en hemsida/blogg omfattas av det automatiska grundlagsskyddet eller inte kan man "för säkerhets skull" ansöka om frivilligt utgivningsbevis (vilket också görs hos myndigheten för radio och TV). Detta har dock exempelvis inte Aftonbladet gjort, eftersom deras hemsida (inklusive bloggar) omfattas av det automatiska grundlagsskydd man har som medieföretag.På myndigheten för radio och TV:s hemsida finns för övrigt ett sökbart register över vilka hemsidor som omfattas av respektive typ av grundlagsskydd.Hör gärna av dig om det är något mer du undrar överVänligen,

Filma poliser på allmän plats

2012-02-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det är lagligt för svenska medborgare att filma och spela in poliser och andra officiella stadstjänstemän på allmänna platser?
Saba Razavi |Hej och tack för din fråga!Det är tillåtet att filma det du iakttar på allmän plats, inklusive poliser och andra statstjänstemän, så länge du inte stör den allmänna ordningen eller polisens och tjänstemännens arbete.Rätten att filma på allmän plats skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. I dagsläget finns det inte i svensk rätt något förbud mot att filma/fotografera en person på allmän plats utan dennes samtycke.Däremot kan det vara förbjudet beroende på *hur* man filmar. Om du exempelvis trycker upp kameran i personens ansikte och denne ber dig sluta filma och du fortsätter ändå, kan du göra dig skyldig till ofredande enligt brottsbalken 4 kap. 7§.Om du filmar så att du stör den allmäna ordningen eller polisens arbete, får polisen enligt polislagen 13§ avvisa dig eller avlägsna dig från platsen om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen.Sammanfattningsvis kan man säga att det är helt tillåtet att filma på allmän plats, men gränsdragningen till vad som utgör brott och hur man får filma är svår att precisera.Hur du sedan får använda det inspelade materialet till publicering och dylikt gäller däremot andra regler.Yttrandefrihetsgrundlag: https://lagen.nu/1991:1469Brottsbalk: https://lagen.nu/1962:700Polislag: https://lagen.nu/1984:387Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för yttrandefrihetsbrott i radio?

2006-05-11 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejJag undrar en fråga som jag tror handlar om yttrandefrihetsgrundlagen.Vem är den avsvariga om en radiopratare i en webbradio säger något som kan tolkas som ofredande eller hot. Är det personen som sänder ut materialet till olika personer på servrar eller är det radioprataren som blir ansvarig för lagbrottet?
Andreas Heed |Enligt 6 kap. 1 § Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram på den ansvarige utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare är han ansvarig.För vissa direktsända program, exempelvis program som består i direktsändningar av dagshändelser eller av gudstjänster, kan dock den som skall utse ansvarig utgivare besluta att var och en som framträder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår (se 3 kap. 2 § Tillämpningslagen 1991:1559) YGL hittar du http://www.lagen.nu/1991:1469Mvh