Uthängd på webbsida – förtal?

Hej, jag har nu blivit uthängd på avkodat.research.nu tillsammans med tusentals andra trots att jag inte gjort något olagligt eller skrivit något rasistiskt. Detta måste väl bryta mot flera av Sveriges lagar? Hur går jag vidare?

Lawline svarar

Hej och tack för din fråga!

Eftersom hemsidan i fråga har s.k. utgivningsbevis är den enda brottsrubricering som kan komma i fråga förtal, som stadgas i tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4 § p. 14 (via hänvisning i yttrandefrihetsgrundlagen 5 kap 1 §).

Med förtal menas att någon pekar ut annan som brottslig eller klandervärd i sitt leverne eller annars sprider uppgift om annan som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Om du blivit utpekad som rasist eller för att ha begått någon olaglig handling kan det räcka för att uppfylla detta krav.

I förtalsbestämmelsen fick dock även ett försvarlighetsundantag.  Detta innebär att man först prövar om det var försvarligt att sprida uppgiften i fråga. Här tar man hänsyn till saker som huruvida det fanns ett allmänintresse av att uppgiften spreds, vem som utpekades och hur etc. Det är kanske här som knäckfrågan finns i ditt fall, men eftersom jag inte känner till några närmare detaljer i fallet är det svårt att uttala sig. Var det inte försvarligt att sprida uppgiften föreligger förtal.

Om det är så att det ansågs försvarligt att sprida uppgiften i fråga går man vidare och prövar om uppgiften var sann eller om den som spred den hade skälig grund för att tro att den var sann. Här beror alltså prövningen på vad det var för uppgift som spreds i det aktuella fallet. Om uppgiften inte var sann och man inte hade skälig grund för att tro att den var sann är det frågan om förtal.

I det här sammanhanget är det också mycket viktigt att ta upp reglerna kring åtal och process.

Åklagare vid yttrandefrihetsbrott är alltid Justitiekanslern (JK) enligt yttrandefrihetsgrundlagen 7 kap. 1 §. Det är alltså JK som beslutar om förutsättningar för åtal föreligger eller inte. Vad gäller åtal för förtal får sådant endast väckas om det kan anses påkallat från allmän synpunkt av särskilda skäl (se https://lagen.nu/1962:700#K5P5S1). Ribban för åtal ligger alltså högt och det är mycket sällsynt att JK väcker åtal för yttrandefrihetsbrott i form av förtal.

Om JK inte väljer att gå vidare är den enda möjligheten att göra det själv. Det kan ske antingen genom att man driver ett s.k. enskilt (straffrättsligt) åtal eller genom att man begär skadestånd i en civilrättslig process (exempelvis för allvarlig kränkning genom brott enligt skadeståndslagen 2 kap. 3 §, se https://lagen.nu/1972:207#K2P3S1). I båda dessa fall ska man dock vara medveten om att det kan få ekonomiska konsekvenser i form av rättegångskostnader.

Yttrandefrihetsgrundlagen hittar du https://lagen.nu/1991:1469 och tryckfrihetsförordningen https://lagen.nu/1949:105.

Hör gärna av dig om du undrar över något mer.

Vänligen

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo